Inlägg märkta ‘Västtrafik’

GP debatt: Linbanan riskerar att bli ett nytt Gobigas-fiasko

måndag, 22 maj, 2017

Idag skriver Vägvalet på GP:s debattsida om den planerade linbanan över Göta Älv i Göteborg.

Linbanan drivs med en extrem brådska för att klara ett jubileumsdatum, en ambition som redan är omöjlig att uppnå. I stället får vi ogenomtänkta lösningar, trafikkaos och en enorm skuldsättning.

Likheterna med det havererade GobiGas-projektet är flera: Nästintill total samsyn mellan de etablerade partierna, kostnaderna riskera skena iväg och en oerhörd brist på respekt för skattebetalarna pengar. Dessutom är det oklart om vem som ska betala kalaset; Göteborg stad eller Västra Götalandsregionen via Västtrafik.

I detta skede, när varken budgeten eller vem som ska betala är fastslagna, så rusar kommunens politiker vidare i 150 knyck genom att lämna över projektet med varm hand till Trafikkontorets tjänstemän. Praktisk att ha någon att skylla på om/när linbanan blir nästa kommunskandal.

Vägvalet reagerade redan i höstas som enda parti och röstade nej till projektet då det visade en för hög kostnad och risk för kostnadsökning.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Biltrafiken ökar och kollektivtrafiken minskar

måndag, 2 februari, 2015

Kommunfullmäktige hade sitt första möte för året i Kronhuset då börsen kommer att renoveras. Denna gång avhandlades Uppföljningsrapport 3 för 2014. Vi får vänta ytterligare innan vi får upp frågan om folkomröstningen, förhoppningsvis kommer detta upp i februari. Tydligen är den s.k. utredningen försenad. Läs mer här. Det måste finnas hur mycket annat som helst att göra för den rödgröna ledningen och Alliansen än att lämna ett besked till göteborgarna. Som att lägga upp en plan att neka Samverkande göteborgare politiska sekreterare.

Här följer några av mina kommentarer gällande trafikavsnittet (se s. 46 här) i uppföljningsrapporten. Enligt rapporten så minskar resandet för den lokala kollektivtrafiken med 4 procent. Spårvagnsresandet minskar med 8 procent. Biltrafiken har ökat med 3-4 procent. Vad ökningen beror på sägs var svårförklarad. Men ändå skriver tjänstemännen att det beror på att:

  • trafiken ökat nationellt
  • en förbättrad konjunktur
  • lägre bränslepriser

Det görs ingen analys överhuvudtaget om att det kanske inte har levererats alternativa färdmedel som ger göteborgarna möjlighet att byta färdmedel. Under förra mandatperioden var Trafiknämndens investeringsbudget nästan 2 miljarder kr och man har inte lyckats leverera alternativ åt göteborgarna. Däremot så betalar vi fortfarande trängselskatt för att ta oss fram och tillbaka till våra jobb, trots att den höjdes med upp till 22 procent vid årsskiftet.

Om man då utgår från att kollektivtrafiken minskar och biltrafiken ökar trots att vi har trängselskatt så borde ju en rimlig slutsats vara att det faktiskt inte finns några bättre alternativ för göteborgarna än att ta bilen. Ett totalt misslyckande och något som Vägvalet sagt hela tiden.

När jag sedan slog upp tidningen i helgen och läste Västtrafiks fantastiska annons om ökad kollektivtrafik i ”hela” regionen så blir man ju än mer konfunderad vad våra skattepengar går till. Där skriver man hur det ökat mellan 2006 – 2014 och nämner inget om att det faktiskt gått tillbaka i Göteborg och att målet med trängselskatten på en minskning av biltrafiken på 15-20 % inte uppnås. Det blir lite löjeväckande med sådana här annonser om sin egen förträfflighet som inte riktig stämmer in med verkligheten och slöseri med skattemedel. Det hade kanske varit bättre att använda dessa pengar att faktiskt sätta in linjer som gör det möjligt för göteborgarna att välja kollektivtrafiken?

En annan sak, en ganska pinsam sådan, var ökningen av cykeltrafiken som hurrades fram i höstas. 30 procents ökning måste skrivas ned till 9 procent då man dubbelräknat. Vårt Göteborg, stadens tidning, slog på stora trumman som ni kan läsa här. Men någon dementi har vi inte ännu sett vare sig i Vårt Göteborg eller i vanlig media. Jag har inget emot att cykeltrafiken ökar men det är viktigt att politiken är ärlig i sin beskrivning om hur det ser ut. Och trots den stora ökning som man trodde hade blivit, så var fortfarande färdmedelsfördelningen (d.v.s. hur stor andel som åker bil, kollektivtrafik, cykel eller går) inte så mycket bättre.

Trots denna numera mindre ökning, så ökar cykelolyckorna. Något som jag i Trafiknämnden under förra mandatperioden flera gånger påpekade att man borde fundera ut åtgärder för att motverka. Ökningen kunde ju kopplas till den påstådda stora ökningen men nu blir det ju än mer allvarligt om cyklingen inte har ökat så mycket.

Att det blir fel kanske inte heller är så konstigt då det de senaste åren flaggats för en ganska stor belastning på Trafikkontorets personal, något som också framförs i rapporten. Även detta påpekade jag och har i många uppföljningsrapporter efterfrågat en riskanalys.

I rapporten påpekas även att det finns risker på grund av att det inte finns utrymme för att hantera oförutsedda händelser inom drift- och underhållsverksamheten. Då kan man ju undra hur förseningen med reparationen av kanalmurarna kommer att hanteras.

Slutligen kan jag bara uttrycka min glädje över det nya websändningssystemet som tagits i bruk av Göteborgs Stad. Systemet gör det möjligt för medborgarna att i efterhand se vilka som talat och hoppa mellan dessa. Handlingarna är även kopplade så att man enkelt kan se vilka punkter som avhandlas. Tänk att en så enkel sak ska ta så många år. Jag tror att internet har funnits sedan 1995. Fem getingar av fem möjliga som Expressen/GT brukar skriva!

Här kan du se den senaste sändningen från kommunfullmäktige.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Hur mycket kommer Västlänken att kosta?

fredag, 12 september, 2014

Hur mycket kommer egentligen Västlänken att kosta? Och vem får betala det?

Detta är två relevanta frågor som du bör ställa dig innan de bestämmer sig för hur de ska rösta i folkomröstningen om trängselskatt.

På gp.se kunde vi i förrigår läsa det senaste protokollet från Fastighetsnämnden. Under rubriken där man diskuterar om det ska byggas 2 eller 4 spår i stationerna i Haga och Korsvägen står bland annat:

VL-projektet rymmer endast två spår vid Haga resp. Korsvägen, samt fyra spår vid centralen (projektering samt utbyggnad).

Detta betyder att om man vill ha 4 spår på dessa stationer betalar varken staten eller Trafikverket det.

Vidare står det: ”TrV:s uppskattning är att om fyra spår byggs direkt och i samband med att VL byggs, ytterligare ca 2,5 miljarder kr budgeteras någonstans.” Och: ”Sagda 2,5 miljarder kr ingår alltså inte i VL:s investeringsbudget om 20 miljarder.”

Det kan egentligen inte uttryckas tydligare. Ökade kostnader för stationer ovan mark är något som kommunen får betala. Och Martin Wannholt (M), som sitter i Fastighetsnämnden, säger i en kommentar till GP att : ”Det finns så mycket mer som inte har kommit fram.” Och Wannholt fortsätter: ”Tittar du på Västtrafiks och regionens målbild, är det som jag skrev i debattartikeln. Tvåspåren är fulla 2035, och då får man gräva upp en gång till för att bygga fyrspår om man inte gör det nu.

Antingen tar man kostnaden under byggtiden eller några år senare. Att ta den senare lär bli ännu dyrare.

En senare artikel på gp.se skriver Wannholt att: ”Västlänken blir mycket dyrare, 4,5 miljarder samt att mer kommer står i protokollet. Utöver detta saknas flera delar i den hemligstämplade budgeten.

Men vem får betala allt detta? Antingen får framtida bilister betala det med höjd trängselskatt eller måste det betalas via kommunens/regionens budget. Och i så fall ställs skola, vård och barnomsorg mot Västlänken. Vilket område tror du då tvingas till ännu större besparingar än idag?

Rösta bort Västlänken i folkomröstningen på söndag genom att rösta Nej och därmed strypa finansieringen av tågtunneln till Haga!

Läs de båda GP-artiklarna här och här.

Håkan Andersson
Vägvalet

rosta_vagvalet_sp-500x96

Replik till Västtrafik: Västlänken är inte frälsaren

onsdag, 10 september, 2014

Den 6 september publicerade gp.se en debattartikel signerad Västtrafiks VD Lars Backström och Roger Vahnberg som är vice VD, där de berättade om den ljusa framtid vi gick emot med en färdigbyggd Västlänk och hur illa det skulle gå om den inte byggs (arbetslöshet, sämre miljö, minskad tillväxt m.m.)

Läs hela deras debattartikel här.

Vägvalet replikerar enligt nedan:

Vi kan sympatisera med Lars Backström och Roger Vahnberg på Västtrafik när de önskar att Västlänken redan gärna hade varit färdig. Men nu är den inte det och framför allt: Den är inte betald än!

När nu två höga tjänstemän ger sig in i politiska diskussioner om Västlänken inleder de med att recensera den pågående debatten som ”allt yvigare”. Detta för att varje debattör har olika utgångspunkter när de ifrågasätter projektets nytta. De kunde lika gärna kommit fram till att kritiken är näst intill enhällig och massiv emot Västlänken.

Men detta bekommer inte Västtrafiks ledning. Precis som övriga politiska partier diskuterar man endast utifrån vilka behov som påstås finnas, men nämner inte med ett ord varifrån pengarna ska tas. Önska kan alla, det är gratis.

Backström och Vahnberg begår precis samma ”räknefel” som alla andra förespråkare av Västlänken. Tunneln är inte frälsaren för kollektivtrafiken, det är i själva verket en stor black om foten. Nästan alla tillgängliga resurser under 25 år går till detta vansinnesprojekt och för varje miljard som budgeten överskrids med, förlängs avbetalningen med minst ett år till. Vem köper något på avbetalning med sådana ovissa villkor?

Faktum är att endast 7 % av kollektivresorna görs med pendel- och regiontåg. Av dessa 7 % är det högst 15 % som får direktresor till Västlänkens nya stationer – det vill säga cirka 1 % av kollektivresorna blir märkbart snabbare och smidigare.

Alla övriga 99 % av kollektivresenärerna får ingen avgörande förbättring av Västlänken! Några minuters snabbare spårvagnsresa hade gett många fler mycket större nytta. För att visa hur mycket pengar Västlänken slukar, skulle 20 miljarder räcka till att bygga bostäder i Haga åt de 15 000 personer som påstås vilja resa dit varje dag. Hagastationen skulle därmed bli helt onödig.

Vägvalet vill att kollektivtrafiken inklusive spårvagnstrafiken flyttas tillbaka från Västtrafik till en förvaltning i Göteborgs kommuns regi. Som det var innan helt enkelt. Kolossen Västtrafik kommer aldrig att utveckla spårvagnstrafiken från sitt huvudkontor i Skövde.

I stället för att försöka skrämma väljarna med att en stoppad Västlänk leder till arbetslöshet och sämre miljö, borde Västtrafiks ledning börja inse att de måste verka för smarta, snabbare, modernare trafiklösningar som gynnar så många som möjligt för så lite skattemedel som möjligt. I det perspektivet faller Västlänken ihop som ett korthus. Rösta därför bort den på valdagen i folkomröstningen.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Trafiknämnden 24 april – Del 1

torsdag, 24 april, 2014

På mötet behandlades uppföljningsrapport 1 per mars 2014. Stadsrevisionen hade också lämnat en rapport gällande granskning av projektredovisning och projektstyrning inom ramen för Västsvenska paketet.

Vägvalet lämnade följande yttrande:

Trafikkontoret meddelar att man står inför ett underskott på 16,5 miljoner kr och att det då erfordras 14 miljoner kr mer än budget för att möta behovet framöver. Det är andra gången som Trafikkontoret flaggar för överskriden budget. Inga större summor kan tyckas men det går ut över de vanliga servicefunktioner som Trafikkontoret ska upprätthålla och andra viktiga projekt som skulle ha genomförts.

Detta vill vi återknyta till revisionens rapport gällande projektredovisning för det Västsvenska paketet. Det framgår i rapporten att den höga arbetsbelastningen riskerar leda till att tiden för riskbedömningar, uppföljning och prognosarbete inte genomförs med tillräcklig kvalitet. Då prognos inte heller säkerställs så får andra åtgärder stå tillbaka då de initiala bedömningarna balanseras ut av att flera åtgärder fördyrats. Krasst innebär det att tidigt planerade åtgärder inte blir genomförda. Vi anser att detta påvisar dålig kontroll över kostnaderna i projekten.

Vidare påpekar revisionen att det finns olika synsätt på vad avtalen inom det Västsvenska paketet innebär. Vissa ser det som en avsiktsförklaring snarare än en beställning av åtgärder. Detta är högst problematiskt eftersom det sätter den politiska kontrollen ur spel. Varför har inte Trafiknämnden blivit varse om att vissa åtgärder har fått utgå på grund av fördyringar?

Vidare tycker vi att man direkt ska börja arbeta med att ta fram processer kring kalkylering som verkar vara väldigt beroende på person. En standardisering bör genomföras omgående.

Vi ser ett trendbrott för skador hos cyklister och detta vill vi att Trafikkontoret snarast följer upp. Mer fokus bör läggas på detta och borde kanske ha gjorts tidigare med tanke på att man arbetar för att öka antalet cyklister.

Kollektivtrafiken minskar med 5 procent under januari-februari 2014. Västtrafik förklarar detta genom att man hade provåkarkort 2013. Jämfört med 2012 och 2014 så är det en ökning med 1 procent. Det kan dock inte ses som någon bra utveckling med tanke på de satsningar som gjorts.

Samtidigt ökar biltrafiken igen med 5 procent med föregående år. Detta förkastas och istället jämförs 2012 och då har trafiken minskat med 5 procent. Det är långt under målet som sattes vid införande av trängselskatt på 15-20 procent. Vi önskar vidare få statistik på trafikutvecklingen vid varje sammanträde för Trafiknämnden.

Osäkerheter kring intäktssidan och kostnadssidan bör tas på största allvar då det är återkommande varningssignaler gällande pareringsavgifter som viker och risker kopplade till planering, utredningsresurser och hantering av oförutsedda händelser.

Vi har fortfarande svårt att tyda kostnader kopplade till det Västsvenska paketet och det blir inte enklare nu när blockavtal 2 startar. Vi förväntar oss snarast en slutredovisning av blockavtal 1.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Effekter av trängselskatten 2013 presenterade

onsdag, 29 januari, 2014

Igår presenterades de slutgiltiga siffrorna i och med trängselskattens införande 2013.

I GP och på andra håll var det glädjerop gällande kollektivtrafiken som ökat uppemot 20 procent. Allt tack vare en sak: trängselskatt.

Att kollektivtrafiken ökat behöver man inte ha någon synpunkt på eftersom det helt klart har blivit bättre för vissa att åka tåg, buss eller spårvagn. Men låt oss syna siffrorna lite. Där det ökat mest är ju där Västtrafik valt att satsa mest som t.ex. på expressbussarna. Om det inte hade ökat så hade det ju helt klart varit en mycket dålig satsning. Frågan är ju givetvis vad som är trängselskattens respektive själva satsningens förtjänst?

Ökning kollektivtrafik

För trängselskattens del så är inte siffrorna speciellt bra. Låt oss upprepa Trafikverkets uttalade prognos om minskning igen:

  • Biltrafiken över betalstationssnittet beräknas minska med 15-20 %.
  • I innerstaden och på de flesta stora trafikleder beräknas minskningen bli 10-15 %.

trafikflode 2013 jan-dec

Minskningen på det totala året över betalstationerna är cirka -12 procent och ligger under prognosen på 15-20 procent. Centrala älvförbindelser cirka -9, infartsleder cirka -4 och större vägar cirka -7 ligger också under prognosen på 10-15 procent.

Det enda snitt som klarar målet är innerstadsgator som slutar på -12 procent. Men här säger man dock i rapporten att det beror inte endast på trängselskatt utan att det även, något som vi påpekat tidigare, kan bero på ”t.ex. införandet av busskörfält som minskat kapaciteten för biltrafiken”. Det innebär att man kan minska trafik på annat sätt än trängselskatt. Problemet är nu att vi inte vad som egentligen bidragit.

I december ser det inte alls ljust ut och det nämns inte alls i GP. Siffrorna är långt under november och på infartslederna har minskningen ökat från -2 till +3 procent. December månads lägre siffror förklaras med ”att 2012 hade dock en vecka (vecka 49) med snöfall och besvärligt väglag, vilket påverkar jämförelsen mellan åren då trafikflödena den veckan var betydligt lägre än normalt”.  

Vad vi ska göra med ökningar som förflyttats till till exempel Norrleden är det ingen som pratar om. En ökning på ca 25-30 procent.

trafikflode ovriga vagar

När intäkterna summerats missar man även här målet, trots att biltrafiken inte minskat med lika mycket som man trodde på förhand. Intäktsmålet som presenterades i beslutsunderlaget för Göteborgs kommunfullmäktige var 925 miljoner kr. Intäkten blev för året 710 miljoner kr. En miss på 215 miljoner kr. Lite tur har man då intäktsbortfallet täcks upp av 87,5 miljoner kr i tilläggsavgifter. Men trots detta långt under målet.

Och slutligen varför det inte blir något med att utländska fordon ska tvingas betala: Av alla passerande fordon i Göteborg är andelen utländska bilar bara 1,82 procent enligt Transportstyrelsen. Det innebär cirka 14 miljoner i extra intäkter innan avdrag för administration och indrivning. Förslaget ligger långt borta i en ekonomisk verklighet.

Läs hela rapporten här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 30 oktober – Del 2

tisdag, 5 november, 2013

Mötet fortsatte med kommunalt tillköp av busstrafik till Agnesberg och Bäckebol. Vi ställer oss frågande till varför Göteborg, efter en skatteväxling till regionen, ska betala extra för busslinjer som borde hanteras inom Västtrafiks och Kollektivtrafiknämndens budget. Ansvaret för kollektivtrafiken ligger idag hos Västra Götalandsregionens Kollektivtrafiknämnd som är regional kollektivtrafikmyndighet för hela regionen. Lagen medger att myndigheten överlåter det lokala ansvaret till kommunen, något Vägvalet förespråkade när skatteväxlingen skulle ske. Skiftet av ansvaret till regionen föregicks av långa förhandlingar och innefattade även en skatteväxling för att justera de ekonomiska förutsättningarna för de olika kommunerna. Ansvaret för trafiken är därför endast regionens.

Istället för att regionen tar sitt fulla ansvar så ska Göteborg efter en begäran från de rödgröna göra tillköp på 1,5 miljoner kr respektive 3,5 miljoner kr årligen. För Bäckebols del ska även Trafikkontoret bekosta anpassningar i form av vänd- och regleringsmöjligheter vid IKEA Bäckebol. Detta ryms inom befintlig budget. Lite svårt att förstå eftersom Trafiknämnden för tillfället går back 11,5 miljoner kr. Vägvalet yrkade därför återremiss på ärendet med begäran att förvaltningen återkommer med ett förslag som innebär att ansvaret för den lokala trafiken i Göteborg överförs till kommunen enligt 3 kap 2 §. Därmed får kommunen ett odelat ansvar för all trafik inom området. Läs hela yrkandet här.

Nästa ärende handlade om stadens möbler – policy för markutrustning i Göteborg. Vägvalet lämnade följande protokollsanteckning:

Detta är ett bra exempel på hur man i projektet Trygg och vacker stad överarbetar och byråkratiserar ganska enkla problem. Det borde vara ett normalt uppdrag till en förvaltning att komma med ett förslag om parksoffor. Det behövs inte en kommitté med 8 personer från tre olika förvaltningar och en utomstående konsult.

Nästa ärende handlade om nedsänkningen av E45 som tagits tillbaka av trafikkontoret då finansiering är ett problem. Kostnaderna för olika trafik- och utbyggnadsprojekt börjar nu öka på ett okontrollerat sätt. Göteborg har de senaste åren fått en försämrad ekonomi med ett högt skatteuttag och en ökande belåning. Den totala kostnaden för en sänkning av leden uppgår till nästan 3 miljarder kr varav bara högst 1 miljard kr beräknas kunna erhållas genom exploateringsintäkter. Något nedsänkningsprojekt finns inte i Trafikverkets nationella plan och beloppet ryms inte inom den delfinansiering som finns för den nya bron. En stor del av kostnaden drabbar därför Göteborg. Vägvalet yrkade därmed avslag och lämnade en reservation eftersom vi inte kan stödja inte ännu ett ofinansierat byggprojekt utan anser att Götaledens anslutning till den nya bron måste ske till lägsta möjliga kostnad.

Sista beslutsärendet denna gång gällde detaljplan för Västlänken och dess tunnelmynningar och schakt. Det är uppenbart att miljökonsekvenserna för detta projekt börjar nu bli uppenbara. Trafikverkets tidiga försäkringar om att bygget knappast skulle märkas i staden har varit ett påstående utan grund. Konsekvenserna för Annedal och Haga är nu uppenbara, följderna för övriga stadsdelar kommer också att innebära stora problem vilket kommer att visa sig efter hand. Nyttan av tunneln står inte i proportion till de problem som uppstår under byggtiden. Vägvalet yrkade avslag och lämnade reservation.

Det ska nämnas för de sista ärendena att den rödgröna majoriteten börjar inse att finansieringen är ett problem och Trafiknämndens ordförande vid flera tillfällen de senaste gångerna påpekat att det är viktigt att hålla budget. Under punkten för Västlänken poängterades att man kan inte trycka in alla önskningar i projektet för Västlänken. Och för nedsänkningen av E45:an lämnades även den rödgröna majoriteten ett yttrande om att finansieringen är viktigt.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Taxi- och bussbranschen vill särbehandlas

fredag, 3 maj, 2013

Idag skriver företrädare för Svenska Bussbranschens Riksförbund och Svenska Taxiförbundet en debattartikel i GP där de kräver särbehandling av sina egna medlemmar: Befria buss och taxi från trängselskatt och höj den motsvarande för privatbilismen.

Men motivet för detta krav är förstås inte i första hand att gynna sina egna medlemmar, i stället lyfts det populära ”värna om miljön”-argumentet fram. Redan från början slirar man på sanningen:

Införandet att trängselskatter i Stockholm och i Göteborg syftade till att minska trängseln och förbättra framkomligheten och miljön.

Det må vara hänt att dessa var de främsta anledningarna till att skatten infördes i Stockholm, men i Göteborgs kom trängselskatten till för att finansiera infrastruktur och då främst pendeltågstunneln till Haga.

Senare i debattartikeln lånar man ett tidigare använt argument från Västtrafik när man påstår: ”Om 100 000 privatbilister väljer bort privatbilen en dag per vecka frigörs dagligen ett utrymme motsvarande i genomsnitt en bilkö på 14 mil.

Det hade varit intressant att få reda på var denna 14 mil lång bilkö finns i Göteborgstrafiken? Och eftersom debattörerna anser att taxi och buss ska slippa undan trängselskatt och att privatbilisterna ska betala lika mycket till, samtidigt som vill att 100 000 bilister ska sluta köra, inser nog de flesta att ekvationen inte går ihop. För hur många privatbilister blir det egentligen kvar om taxi- och bussbranschen får bestämma? Och hur mycket trängselskatt måste varje bil då betala per dag? Räcker 10 000 kr ens? Och om så liten andel biltrafik skulle bli kvar, varför ska man då överhuvudtaget ha något som kallas för trängselskatt?

Om 100 000 privatbilister skulle övergå till att åka taxi till sina arbeten skulle nog dessutom bilköerna i Göteborg bli rätt oförändrade. Men tänk vad många nya arbetstillfällen som skulle skapas i taxibranschen!

I slutet av debattartikeln konstateras: ”Yrkestrafiken på väg betalar redan genom bland annat olika bränsle- och fordonsskatter mer än vad kostnaderna är för drift och underhåll samt ny- och reinvesteringar i väginfrastruktur.” Även privatbilister betalar dessa skatter, men nu vill alltså taxi- och bussbranschen ha specialregler.

Enligt Transportstyrelsen är redan idag bussar med en totalvikt över 14 ton befriade från trängselskatt, men det räckte tydligen inte; mycket vill ha mer. Taxibranschen trodde tidigt, något naivt, att man skulle slippa undan trängselskatt eftersom man ansåg sig vara ”kollektivtrafik”. Men så blev det förstås inte. Nu försöker man igen. Finansminister Borg lär inte bli imponerad.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Replik till GP:s ledare gällande folkomröstning

onsdag, 24 april, 2013

Vi ville gärna korrigera det som GP:s ledare skrev häromveckan. Men tyvärr kunde inte GP debatt publicera vår replik denna gång. Vi kan ha förståelse för det eftersom det är ledaren som gjort bort sig och det kan vara lite pinsamt för debattavdelningen att klä skott för någon annan.

Vi publicerar den därför här för er läsare.

***********************

I sin iver att försvara det Västsvenska paketet sprider GP:s ledarredaktion felaktiga uppgifter om vad som ingår. Tvärtemot vad som påstås innehåller paketet inga pengar till vare sig nya tåg, bussar och spårvagnar. Fler sådana i trafik kräver höjningar av biljettpriserna och/eller skattehöjningar, främst i regionen som styr över Västtrafik.

Uppgifterna påstås komma från Västtrafik, vilket inte gör saken bättre. När rykten numera sprids sekundsnabbt på nätet, är det förstås viktigt att officiella företrädare som Västtrafik och GP står för korrekt information. Och när ledaren rubricerades som ”Väljarna förs bakom ljuset” kan vi inte låta bli att undra vem som försöker lura vem?

Paketet innehåller följande fem delar:

  1. Tågtunneln till Haga – Västlänken – för en då beräknad kostnad om 20 miljarder. Idag blir kalkylen 55 miljarder när alla kringinvesteringar tas med. Finansiering saknas för 35 miljarder. Trängselskatten räcker inte ens för att betala de ursprungliga kostnaderna.
  2. Kollektivtrafikförbättringar. I detta ingår bidrag till Gamlestaden och diverse bussfiler på infartslederna, 4,6 miljarder.
  3. Effektiva trafiksystem 3,2 miljarder.
  4. Marieholmstunneln för 4,2 miljarder. Denna investering har funnits med i Trafikverkets/Vägverkets planering under lång tid och är inget som tillkommit nu.
  5. Bidrag till Göta Älvbron 2 miljarder. Men bron är en kommunal angelägenhet och finansieras i huvudsak av kommunen.

Just nu är det endast regionerna och kommunen som betalar alla kostnader med sitt bidrag på 1 miljard respektive 1,25 miljarder kr. Trängselskatten har ännu inte genererat en enda krona till paketet.

Ledaren för en liberal tidning ogiltigförklarar en partistämmas beslut, som trots sent påkommet, speglar det som göteborgarna vill: Genomför en folkomröstning om trängselskatten!

Theo Papaioannou, partiledare Vägvalet
Tom Heyman, vice partiledare Vägvalet
Håkan Andersson, partisekreterare Vägvalet

Trafiknämnden 14 mars

onsdag, 20 mars, 2013

Trafiknämnden 14 mars blev ett möte med många yttranden och yrkanden från Vägvalet.

Ärende om kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur behandlades. Staten har skickat ut en promemoria om att kommuner och regioner ska vara med och medfinansiera sjöfart. Det är är nya trenden som smyger sig in utan debatt. Med lägre statliga inkomstskatter och en mindre ekonomisk tillväxt har staten inte längre samma möjligheter att finansiera alla de stora projekt som utlovats till väljarna. Sedan början av 2000-talet har reglerna därför ändrats och Trafikverket har numera instruktioner att söka medfinansiering, främst från kommuner, för alla större projekt. Men medfinansieringen skapar inga nya pengar, samma skattekollektiv betalar utgiften, men på ett mer ineffektivt och godtyckligt sätt. Riksrevisionen har konstaterat att den valda metoden skapar de problem med prioriteringarna som förutsågs redan på 1940-talet. Vägvalet anser inte att kommunen ska hantera statliga angelägenheter. Därför finns ingen anledning att kommunen även skulle bekosta statlig sjöfartsinfrastruktur varför vi yrkade avslag och reserverade oss i frågan. Men innan beslut kom ett knepigt uttalande om att Socialdemokraterna ska hantera frågan om medfinansiering på kommande kongress i april då de ”egentligen” inte tycker det är bra. Trots detta uttalande röstade de ja till förslaget.

Vägvalet har även lämnat ett eget yttrande för promemorian till Näringsdepartementet kan läsas här.

Nästa ärende handlade om följduppdrag om återrapportering av Bilfria dagar. Kommunfullmäktige vill ha inspel om hur man kan arbeta vidare. Detta ärende har redan behandlats tidigare i Trafiknämnden. Vägvalet upprepade då som nu i ett yttrande att enligt Trafikkontoret är slutsatsen att det är så pass lite biltrafik i city att det inte gör någon skillnad att stänga av biltrafiken, om man tillåter t.ex. taxi, boendes bilresor, varuleveranser m.m. Följduppdraget som nu besvaras innehåller som vanligt bilfientliga inslag som ett resultat av den  rödgröna politiken. Det är lite konstigt att i en biltillverkande stad genomföra kampanjer mot något som faktiskt skapar arbetstillfällen.

Arbetsplan och samrådsunderlag för Lilla Varholmen var nästa ärende. Vägvalet yrkade bifall till Alliansens förslag som var samma som lämnats i SDN Västra Hisingen. Detta avstyrker samrådsunderlaget och efterlyser nya förslag som innebär mindre ingrepp på redan befintlig infrastruktur.

Nämnden fick ta del av en redogörelse gällande dragningen av Västlänken Korsvägen – Örgrytevägen. Man kommer att gräva under Lisebergs stora scen istället för rakt mot Örgrytevägen. Det finns planer för en biltunnel under Korsvägen. Lite röriga diskussioner om kostnader som kommer att presenteras bättre framöver.

Vidare ska Trafikstrategin skickas ut på remiss. I det inledande arbetet med Trafikstrategin hölls ett antal workshops för att diskutera förutsättningarna och skapa delaktighet med representanter från övriga partier. Detta mynnade ut i ett antal utgångspunkter och målområden för trafikstrategin som behandlades i Trafiknämnden förra året i maj. Vägvalet yrkade avslag till dessa utgångspunkter med hänvisning till att det fanns en risk att trafikstrategin som sätts inte riktigt återspeglar förväntningarna från medborgarna och förblir Trafikkontorets och den rödgröna majoritetens strategi. Avslagsyrkandet följdes även av en reservation. I nuvarande beslutsärende saknas upplysning till remissinstanserna om att framtagandet av Trafikstrategin inte bifallits av en enad Trafiknämnd. Därför yrkade Vägvalet på återremiss och att utskicket till remissinstanserna kompletteras med Vägvalets avslagsyrkande och reservation samt att det klart och tydligt framgår att Trafiknämnden inte är enig i framtagandet av Trafikstrategin. Återremissen blev nedröstad av alla partierna och Vägvalet reserverade sig mot beslutet.

Naturvårdsverket har skickat ut underlag till en färdplan för Sveriges klimatutsläpp 2050. Detta kompletteras med Trafikkontorets egna idéer om hur ambitionen ska höjas. Som vanligt blandas politiska åtgärder in som vi inte delar, som exempelvis: ”Ge kommuner möjlighet att ut avgift på privata parkeringsplatser.” Vägvalet anser att kostnadsberäkningarna för färdplanen är för osäkra. Likaså många av Trafikkontorets ytterligare förslag som både är osäkra ekonomiskt och hur det kommer att drabba medborgaren. Eftersom det fanns så många osäkra faktorer valde Vägvalet att avstå ifrån beslut och begärde en protokollsanteckning.

Ännu ett strategiskt dokument behandlades om målbild tåg 2035 inför samråd i det delregionala kollektivtrafikrådet. Trafikkontoret efterlyser målsättningar om tredubbla resandet, känslighetsanalys av målbilden och att stadstrafikens krav som bör ingå i den strategiska inriktningen, vilket är bra. Det är viktigt att Göteborg stad är tydlig i sina krav så att dessa tydliggörs till regionen som äger planeringen av kollektivtrafiken. Men som vanligt saknas finansiering i målbilderna. Vägvalet yrkade bifall till förslaget med undantag av följande punkter som lagts till av Trafikkontoret:

  • Västlänken bör förberedas för anslutning mot Hisingen och Sahlgrenska. En tunnel under Göta Älv skapar kortare restider, avlastar en hårt belastad Marieholmsbro och möjliggör en attraktiv genomgående tågtrafik vilket är en förutsättning för höghastighetståg Oslo-GöteborgKöpenhamn.
  • Målbilden bör kompletteras med alternativt i ett nästa steg fördjupas kring frågor såsom dimensionering av Västlänken, anskaffning av nya tåg, utbyggnad av tågdepåer, uppställningsspår, underhållsverkstäder, spåranläggningar och vidareutveckling av stationssamhällen.

Nästa ärende handlade om Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram – Förslag till inriktning för Västtrafik 2014-2015. Ett gediget material med statistik om olika måluppfyllelser. Genomgående saknas dock redovisning av kostnadsökningar som bl.a. nämns i inriktningen för Västtrafik 2014-2015. Även de ekonomiska konsekvenserna för Göteborg stad är svåra att bedöma. Vägvalet lämnade ett yttrande om att det är bra att Trafikkontoret lyfter fram vikten av delaktighet i trafikförsörjningsprogrammet och kombination av resemöjligheter, framför allt gemensamt reskort. Vägvalet betonade även starkt att kostnaderna för de olika målen belyses mer ingående för att utgöra ett bra beslutsunderlag framöver.

Trafiknämnden fick en redogörelse från utredningen gällande spårvagnslinjer till Backa och Eriksberg. Preliminär uppskattning är ca 1 miljard kr för varje dragning. Kommer tillbaka till nämnden om ett beslutsärende.

Trafikdirektören gick igenom status om spårvagnsaffären som visar sig svårhanterlig och man har inga bra lösningar just nu. Enligt trafikdirektören är målet är att få ut vagnarna i trafik. Noterbart var att Trafikkontoret saknar specialistkompetens om vagnarna, varför man ligger i händerna på Ansaldobereda. Man är även oense om hur många vagnar som det faktiskt är fel på. Ansaldobreda anser att det handlar om 3 men vi vet ju att det är fler än så. Frågan är när det är dags att överge vagnarna och bita i det sura äpplet och upphandla nya. Mer information lär komma.

En kort genomgång om trängselskattens effekter. Trafikminskningen kryper nedåt och ligger nu runt -15% d.v.s. trafiken har successivt ökat över betalstationerna. Jag ställde en fråga om hur Trafikkontoret hanterar drabbade vägar med ökad trafik som t.ex. Böneredsvägen och Lerbäcksvägen. De var lite svävande varvid jag begärde att få en redogörelse om vilka vägar som prioriteras för åtgärd i Göteborg. Detta presenteras sannolikt på nästa sammanträde.

Vi fick också en kort redogörelse om cykelplan Göteborg där målet är att fördubbla cyklandet på 12 år enligt K2020. Tyvärr har det knappt ökat på 10 år hittills. Min fråga var som tidigare hur vägs dessa kostnader mot det som uppfylls. På frågan om cykelplanens kostnad blev svaret att det beror på hur mycket som avsätts i budgeten från majoriteten. Knepigt utgångsläge, då vissa mål säkert kräver stora satsningar. Ska cykelplanen justeras därefter? Vi får se var det landar.

Till sist så är jag utsedd att delta i referensgruppen för Hisingsbron.

Theo Papaioannou
Vägvalet