Inlägg märkta ‘västsvenska paketet’

Oklart paraplyavtal för västsvenska paketet

torsdag, 2 mars, 2017

Förra torsdagen var Vägvalet var på plats i kommunfullmäktige för att hindra att Göteborg fick ett nytt övergripande avtal för det Västsvenska paketet. Avtalet reglerar finansiering och fortsatta genomförande av olika delprojekt inom paketet. I nuläget är det 31 projekt som ska ingå under detta så kallade paraplyavtal.

Huvudorsaken till att Vägvalet argumenterade mot paraplyavtalet är att den omfattar medfinansiering med trängselskatt och genomförande av Västlänken (tågtunneln till Haga). Att avtalet dessutom brister i sin utformning och enbart skapar fler frågetecken än förtydligande var också ett motiv till att inte besluta om att anta paraplyavtalet.

Vi var i princip ensamma om vår ståndpunkt i debatten med Johan Nyhus (S). Efter flera övertalningsförsök fick Theo Papaioannou till slut upp Ann-Sofie Hermansson (S) i talarstolen för klargöra hur hon ställer sig till detta katastrofala paraplyavtal som hon ska skriva under. Svaret löd att hon ”med glädje kommer att skriva under och att vi inte skulle känna oro”. Men oron är synnerligen berättigad, till exempel på grund av projektens kommande kostnadsökningar som ingen vet hur man ska hantera. Alliansen valde under denna debatt att tiga, men röstade ändå sedan för det.

Öppenhet och transparens saknas enligt Vägvalet. Det saknas redovisning av tidigare avtal för Västsvenska paketet och därför har vi inte något större förtroende för ytterligare ett övergripande avtal. Det har inte öppet redovisats vilka kostnader paketet har bidragit med. Vägvalet menar också att inget behov finns att teckna ett nytt övergripande avtal, eftersom ekonomiska bidrag redan reglerats i ett tidigare avtal. Vi har också ett genomförandeavtal som gör kommunen delaktig i alla kostnader som uppstår genom felaktiga kalkyler av Trafikverket.

Stadsrevisionen har kritiserat hanteringen av olika ingående projekt och hur de omprioriteras inom det Västsvenska paketet. Stadsrevisionen menade att ingen kontroll finns över vad som görs och i vilken ordning. Trots detta säger nu staden att eventuella kostnadsökningar ska hanteras genom omprioriteringar inom projektets budget, vilket är ett oacceptabelt sätt att försöka dölja när projekt fördyras. Man går alltså medvetet rakt emot vad stadsrevisionen en gång kritiserade.

Ett helt kapitel i paraplyavtalet ägnas åt att utförande part inte är berättigad till ersättning. Göteborg stad får alltså ingen ersättning för egna personalresurser, detaljplanläggning, omläggning/flyttning av ledningar, merkostnader för drift av kollektivtrafik under byggtiden med mera. När kan vi få se en estimerad kostnadskalkyl för detta och till vilket belopp ska skattebetalarna bidra med?

Vi fastslår följande brister i utformningen av paraplyavtalet;

  1. Målet med avtalet är allmänt hållet, otydligt och inte mätbart
  2. Regler för vad som gäller om parterna blir oeniga existerar inte
  3. Ingen av parterna vet vad som gäller om en part vill säga upp avtalet, eller häva avtalet om vissa villkor inte uppfylls
  4. Avtalstiden är evig och inte specificerad. Ett slutdatum saknas. Vem bestämmer att avtalet är avslutat?
  5. För projektavtalen saknas gränser för vilka ”skäl” som motiverar avsteg ifrån projektavtalen, men att avsteg tillåts. Ingen definition ges. Varken belopp eller uppräkning av vilka avsteg som får förekomma saknas.
  6. Under sista punkten i avtalet kan parterna komma överens om skiljeförfarande vid tvist. Det är ett hemligt förfarande vilket inte ger öppenhet och insyn för medborgarna. Det är ett svek mot göteborgarna.
  7. Möjlig jävsituation, att samma personer som skriver under avtalet även är de som har undertecknat för kommunalförbundet.

Catarina Pettersson
Vägvalet

 

S är ingen nutida Robin Hood

fredag, 11 november, 2016

I dag publicerade GP Vägvalets slutreplik om det så kallade Backaundantaget. Sedan den första debattartikeln i ämnet för den här omgången (se även föregående blogginlägg), replikerade den Socialdemokratiske riksdagsledamoten Gunilla Carlsson, där hon mycket riktigt påpekade att riksdagen redan hade beslutat i frågan den 19 oktober, vilket vi hade missat. Resten av Carlssons debattartikel gick åt till att förklara hur rättvis trängselskatten var, samt de vanliga tröttsamma flosklerna om vad trängselskattens intäkter är avsedda att användas till  (”Trängselskatten utgör en del av finansieringen av det Västsvenska paketet ” osv.). Ja, i ivern att förklara paketets storslagenhet lyckades Carlsson till och med påstå att  det innehåller ”fler bussar och tåg”, något som alla insatta i paketets beståndsdelar vet är inkorrekt.

Carlsson försöker förmedla bilden av att Socialdemokraterna kämpat för rättvisa i Backa, men alla göteborgare minns säkert att de också införde trängselskatten. Och det efter en inställd folkomröstning som de utlovat, och senare bekämpade med alla till buds stående medel tills folkomröstningen ändå blev av 2014. Slutligen vägrade man lyssna på väljarna.

Det är lite svårt att se Socialdemokraterna som en nutida Robin Hood i den här frågan.”

Och om trängselskatten nu är så rättvis som Carlsson påstår, varför röstade då göteborgarna med stor majoritet mot denna rättvisa skatt? Faktum är att i de distrikt där Socialdemokraterna är starkare röstade långt fler än 57 % nej. Carlsson är helt i otakt med väljarna, speciellt sina egna.

Nej, Gunilla Carlsson, alla som spelar på V75 vet att man inte får någon utdelning på ett rätt. Så det blir ingen vinst till göteborgarna med den här sortens politiker.

Läs hela Vägvalets slutreplik här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trängselskatten är och förblir orättvis – därför ska alla ha undantag

fredag, 4 november, 2016

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet om att det så kallade Backundantaget för trängselskatt återigen har varit på tapeten. Ja, vilken gång i ordningen som det meddelats okritisk via media att frågan är avgjord har vi tappat räkningen på. Redan innan trängselskatten infördes 2013 utlovades det en lösning på problemet att de boende i Backa är inlåsta och t.ex. inte kunde ta sig till köpcentret i Bäckebol för att handla utan att tvingas betala en extra skatt. Nu är det snart 2017 och tydligen kan man lova samma sak hur många gånger som helst.

Låt oss en gång för alla slå fast att den utredning om backabornas egna åsikter i frågan, och som förespeglade att man faktiskt lyssnade på dem, bara var ett spel för galleriet. Den kostade dessutom flera miljoner av skattebetalarnas pengar. De boende röstade för alternativ B som innebar att man skulle ta bort alla de kameror som är placerade längs E6:an på Hisingen (det så kallade Västsvenska staketet). Detta innebar dock alldeles för stort tapp i skatteintäkterna att det aldrig var ett seriöst menat alternativ (vilket återigen är ett tydligt bevis för att trängselskattens allra högsta syfte är just att dra in skatt och inget annat). Därefter valde styrgruppen i det Västsvenska paketet ett helt annat alternativ som innebar att personer som bodde på vissa adresser och som hade registrerade fordon, skulle slippa trängselskatt genom vissa stationer. De fick å sin sida också se sig överkörda av regeringen och skatteutskottet, som nu valt ett krångligt tredje alternativ där nya kameror monteras upp i så kallade kontrollpunkter. Med hjälp av dessa kan man beskatta genomfartstrafiken, medan de som ska till och från Backa slipper betala (läs mer på Transportstyrelsens sida).

Vägvalet skriver: ”Trots lovvärda intentioner från kommunen att lyssna på medborgarnas synpunkter om vad som borde göras i Backa, väljs nu ett helt annat alternativ än det som de boende i Backa önskade. GP:s konstaterande att backaborna fått som de vill är därför inte korrekt. Så mycket för medborgardialog och lokal påverkan.

Tyvärr verkar också detta undantag bli det enda i sitt slag. Andra områden med liknande problematik, Guldheden, Örgryte Skår, Lindholmen och Kallebäck, får finna sig i att bli ignorerade. Och naturligtvis finns gränsdragningsproblem längs hela trängselskattezonens gränser. En del bor strax innanför zonen och vill kunna ta sig till affären utanför zonen och andra bor utanför gränsen och vill istället in.

Därför är och förblir trängselskatten i stort sätt lika orättvis, oavsett när och om Backundantaget skulle införas. ”Det är därför svårt att förstå riksdagsledamoten Gunilla Carlssons (S) påstående att trängselskatten nu är rättvis. Hon menar också att undantaget inte är någon valtaktik. Det var förstås en ren tillfällighet att det, bara tre dagar före valet 2014, påstods vara klart att undantaget skulle gälla från 1 januari 2015. Och efter valet slog slumpen till igen den 2 december när S-ministern Anna Johansson sköt upp beslutet på obestämd framtid.

Ärendet har alltså bara passerat skatteutskottet. Sedan är det upp till regering och riksdag att fatta beslut och sedan ska det sättas upp nya kameror.

Och brasklappen i skatteutskottets utlåtande lyder: ”Ingenting händer med Backaundantaget förrän regeringen beslutar om när det ska börja gälla.”

Alltså är det fortfarande ett tomt löfte.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

PM: Vägvalets förslag till budget 2017 för Göteborg Stad

onsdag, 1 juni, 2016

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vi vill bland annat att man ska avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning så att likvärdighet kan uppnås över hela staden. I vår budget omfördelas stadsdelsnämndernas pengar till en egen kostnadspost för skolan. Vi vill även utöka äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. 

Här följer några nedslag i årets budget:

Central Skolförvaltning – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs. I årets budget har vi därför separerat skolan från stadsdelarnas budget. Resurserna till skolan ska prioriteras till just elevernas lärande och inget annat. Grupperna i skolan ska bli mindre så att studiero och studiemotivation åter kan finnas i skolas arbetsmiljö. Resultaten och mätningar av skolan visar på att en förändring behövs så att varje elev kan följa sin individuella plan.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför lägger vi stort fokus på med-borgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna. Vi vill också skapa fler mötesplatser för demokrati och dialog. Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Ett konkret förslag till förbättring är hur staden hanterar information. När medborgare vill veta hur beslut fattats, och vilka grunder som finns för beslut, ska det vara enkelt att få ta del av handlingar. Idag har staden föråldrade riktlinjer som behöver uppdateras. Hur allmänna handlingar ska lämnas ut ska vara lika över hela staden. Allmänna handlingar ska lämnas ut i första hand digitalt utan avgifter.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av mark-anvisningar. Så att fler bostäder kan byggas för fler. Staden ska också hantera Göteborgs silhuett varsamt och bevara Göteborgs karaktär med förnyelse.

Monstertunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för pendeltågstunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nu-varande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige. Nyttan för medborgarna kan inte heller bevisas. Vägvalet anser att det finns flera alternativ till Västlänken som ska utredas.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs. Ett nytt förslag är att cykelfärjan flyttas tillbaka från Stenpiren till Rosenlund.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) men nu har LOV beslutats av Kommunfullmäktige att gälla inom hemtjänsten. Nu måste fokus läggas på att utöka, förbättra äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. När en äldre människa uttrycker önskan om att flytta till äldreboende är skälen oftast väldigt starka. Om en person nekas plats kan man inte säga att valfrihet råder i äldreomsorgen.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark makt-koncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Avtalet är brutet, länge leve avtalet

torsdag, 12 maj, 2016

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet som handlar om hur illa de ansvariga politikerna skött hanteringen kring det Västsvenska paketet.

Det senaste sveket kom ju när finansministern behövde mer pengar för att täcka underskottet i statsbudgeten. Magdalena Andersson letade med ljus och lykta efter ett sätt frisera resultatet i statens finanser så att de framstod i bättre dager. Och det gick precis som Vägvalet förutspådde redan 2010: Inkomsterna från trängselskatten är inte öronmärkta till infrastrukturåtgärder som det alltid påståtts från trängselskattepartierna.

Därmed är förstås också det heliga avtalet om det Västsvenska paketet brutet från statens sida. I alla andra situationer, utanför den politiska horisonten, hade naturligtvis inte en avtalspart accepterat att bli lämnad kvar sedan den andra lämnat uppgörelsen. Man hade yrkat på omförhandlingar eller begärt att de egna åtagandena (trängselskatten i detta fall) också skulle upphöra. Men Göteborgs politiker är precis lika flata i sin hantering som vi vant oss vid. De gör absolut ingenting!

Göteborgarna har röstat bort trängselskatten och därmed sagt nej till Västlänkens finansiering. Men Nyhus & Co tänker inte lyfta ett finger för att följa väljarnas utslag. De företräder bara sig själva och sina grandiosa planer, vilka riskerar skuldsätta Göteborg under decennier framöver.

Man är helt enkelt bara intresserade av en sak: Att få igång bygget av Västlänken. Sådana där småfuttiga saker som hur de finansieras eller hur mycket vi skattebetalare får betala i ökade räntekostnader struntar de helt i. Det ska bara bli som de en gång bestämt, hur mycket fel det än kommer visa sig senare att de hade.

Det hade varit en sensation om Johan Nyhus hade startat en juridisk process mot sin egen regering. Tyvärr är det lika väntat att han naivt nog fortfarande påstår sig lita på regeringens nya ‘löfte’ att skattestölden inte ska åsamka göteborgarna några extra räntekostnader. När detta ändå sker, kan Nyhus bara spela ut sin frustration i media igen och därefter rycka på axlarna.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Tack för ingenting

söndag, 20 september, 2015

I dagens GP skriver Peter Hjörne ett märkligt tacktal – och hyllning – till den avgående kommunstyrelseordföranden Anneli Hulthén. Hjörne skriver: ”Oaktat politiska åsiktsskillnader är Anneli Hulthén värd göteborgarnas tack för sitt hängivna arbete, sitt engagemang, sin hederlighet och sin kärlek till Göteborg.

Fan tro’t.

Jag tillhör dem som tycker det är viktigt med att hålla en viss linje i det man gör och att ge beröm åt de som förtjänar det. Ur båda dessa synvinklar misslyckas Peter Hjörne.

Normalläget för GP:s ledarsida är att kritisera det mesta som Socialdemokraterna företar sig. Tidningen är liberal och står därmed nära Folkpartiets åsikter. Det är därför naturligt att ta ställning mot politiker som Anneli Hulthén som t.ex. inte vill inför Lagen Om Valfrihet (LOV) inom äldrevården.

Nu, när Hulthén aviserat sin avgång, sällar sig Hjörne istället till de som hyllar hennes gärningar. Nu är den kritik som hon fått utstå genom åren – den om ”bristande ledarskap” och att hon ”inte lyssnade till göteborgarna och folkviljan” och den omständighet att hennes impopulära beslut fått henne att ”utstå hot, hat och kränkningar” – nu är allt detta plötsligt någon annans verk, och – som grädde på moset – beskylls de som kritiserat henne för att vara av samma skrot och korn som Donald Trump, Jimmie Åkesson och Jeremy Corbyn (Labours nye partiledare i Storbritanninen).

När Hjörne skriver att ”Göteborgarna är stadens främsta tillgång”, så har det tyvärr inte synts något av detta i Hulthéns gärning. Hon har snarare varit besvärad över att tvingas ta del av den delen av befolkningen, ibland bevisligen en majoritet, som inte tycker som hon.

Så vad är det då egentligen vi ska tacka Anneli Hulthén för, enligt Hjörne? Själv lyfter han fram att kommunrankingen för företagsklimaten sjunkit med nära hundra platser, bostadsbyggandet har inte nått uppsatta mål, segregationen har ökat, raset i skolresultaten och äldreomsorgen visar på stora brister. Tack, tack.

Detta är till stora delar en kommuns kärnverksamhet. Hulthén står alltså för ett mycket stort misslyckande i sin politiska gärning.

Till ovanstående kan vi lägga till bristen på studentbostäder, den omvittnade gängkriminaliteten och alla skottlossningar, Hulthéns fäbless att lägga stora summor på prestigeprojekt som Alfons Åberg-huset samtidigt som kärnverksamheten lider brist på resurser, samt att hennes ledarstil i övrigt lämnat mycket att önska när det gäller hur hon hela tiden frånsäger sig ansvaret för alla dessa misslyckanden.

Vad gäller skyttegravskriget om det Västsvenska paketet, Västlänken och trängselskatten, så klär Hjörne på Hulthén offerkoftan när han menar att hon hade fått utstå kritik oavsett hur hon hade agerat. Men koftan passar inte. Det är Anneli Hulthén som svikit vallöften och valt att gå emot 57 % av göteborgarna, ingen annan. Det finns ingen anledning att tro att svekdebatten hade fått någon styrka, inte ens inom det Socialdemokratiska partiet, om Hulthén till sist – när hon insett att hon inte ens hade med sig sina egna väljare i dessa frågor – hade accepterat nederlaget och storsint förklarat sig besegrad.

Men det klarar bara stora politiker. Tack för ingenting.

Håkan Andersson
Vägvalet

PM: Vägvalets förslag till budget 2016 för Göteborg Stad

onsdag, 3 juni, 2015

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är ett parti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Här följer några nedslag i årets budget:

Ekonomi – En sund ekonomi kan inte baseras på en omfattande upplåning. Göteborg är redan en av landets högst belånade kommuner, denna utveckling måste brytas. Vägvalet prioriterar hårt i investeringarna för att minimera belåning. Trots detta blir det ett överskott I Vägvalets budget på ca 563 Mkr. Investeringsramen för 2016 är 1 750 Mkr.

Vi återför tidigare avsättningar för utvecklingsfonden, E20, nedsänkning av E45 och Götalandsbanan på 543 Mkr. Vägvalet gör extra avsättning för eftersatt gatuunderhåll på 100 Mkr, Livräddare/badvärdar 5 Mkr och Ostindiefararen Götheborg 1 Mkr.

Överförmyndarnämnden – Vägvalet har i budgeten tagit bort den höga arvoderingen, som är på samma nivå som för kommunalråd, för politiska företrädare. Funktionen som sådan ska utföra sitt uppdrag att utreda behov av god man eller lämplig förvaltare samt att föreslå en lämplig person. Tjänsterna ska inte användas för att göra upp mellan de politiska partierna.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna och ett förslag på forum där politiker, kommunala tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut.

Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av markanvisningar.

Pendeltågstunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för tågtunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nuvarande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark maktkoncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

PM: Vägvalet lämnar motion om att följa folkomröstningen

onsdag, 25 februari, 2015

Vägvalet vill att kommunfullmäktige beslutar att Göteborg Stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och omförhandlar det Västsvenska paketet enligt fem föreslagna riktlinjer. 

Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57%) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Det omdiskuterade beslutet har skapat ett kraftigt demokratiunderskott i Göteborg då etablerade partier väljer att gå emot folkviljan.

Läs motionen i sin helhet här.

Vill du se övriga interpellationer och motioner som Vägvalet lämnat klicka här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

PM: Vägvalet lämnar synpunkter på järnvägsplanen för Västlänken

onsdag, 28 januari, 2015

Vägvalet lämnar synpunkter på järnvägsplanen för Västlänken till Trafikverket. Vägvalet framför flera skäl till varför den föreliggande järnvägsplanen inte skall godkännas.

Vägvalet anser inte att föreliggande järnvägsplan skall godkännas av följande skäl:

  • Utbyggnadsplanen stämmer inte med kommunens översiktsplan.
  • Problemet med dålig kapacitet på Göteborgs Central är överdrivet.
  • Tunnelbygget medför oacceptabla konsekvenser för staden.
  • En trovärdig säkerhetslösning har inte presenterats.
  • Tunneln har på tveksamma grunder definierats som riksintresse.
  • Tunneln ger oacceptabel påverkan på riksintresset ”Göteborgs innerstad”.
  • Den samhällsekonomiska kalkylen visar att tunnelbygget inte bör genomföras.
  • Tunnelbygget är onödigt eftersom kringliggande järnvägsnät inte har tillräcklig kapacitet.
  • Kulturminnen riskerar att få bestående skador.
  • Någon lösning på trafikproblemen har inte kunnat presenteras.
  • Möjligheterna att driva nöjesfältet Liseberg under byggtiden är osäkra.
  • Stor kapitalförstöring uppstår genom omfattande rivningar.
  • Kungsparken förstörs för överskådlig tid.
  • Järnvägslagens krav för byggnation uppfylls inte.
  • Kostnadsberäkningen är oklar.
  • Redovisningen är otydlig.
  • Bygget är tekniskt svårt och riskerar att drabbas av stora merkostnader.
  • Finansieringen är otillräcklig och trängselskatten saknar stöd hos befolkningen.
  • Ingen finansiering finns av kringkostnaderna.
  • Kollektivtrafiken drabbas av stora extra kostnader för ersättningstrafik och förseningar.
  • Miljökonsekvensutredningen visar på stora risker för den framtida miljön.

Läs mer ingående Vägvalets synpunkter här.

Presskontakt

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com