Inlägg märkta ‘Västra stambanan’

GT debatt: Skatterna ska gå till där de gör störst nytta

torsdag, 5 oktober, 2017

I går publicerade gt.se (förmodligen i papperstidningen i dag) ännu en replik från Vägvalet på en debattartikel av Västsvenska Handelskammarens Johan Trouvé.

Vägvalet kunde i vår förra debattartikeln konstatera tre tydliga saker:

  1. Trängselskatten inte gett större infrastruktursatsningar totalt sett – vilket utlovades när den infördes.
  2. Västlänken äter upp en alltför stor andel av anslagen till Västsverige i Trafikverkets tioårsplan.
  3. Skatteintäkterna är inte oändliga och därför blir inte heller anslagen det.

Det är något naivt att tro, som Västsvenska Handelskammaren tycks göra, att ju större krav man kommer med på utbyggd infrastruktur, desto större blir utfallet. Och införandet av nya skatteintäkter har dessutom inte ökat investeringarna i Västsverige.

På detta svarade Trouvé: ”Att tro att Västsverige hade fått mer infrastrukturinvesteringar utan trängselskatt är om något att inte förstå hur statliga investeringar fungerar.

Det är snudd på historieförfalskning att nu hävda att trängselskatten inte längre ska bidra till större investeringar, utan i stället förhindra att satsningarna inte krymper!

Till skillnad från Handelskammaren vill Vägvalet att skatterna ska gå till de saker där de gör störst nytta. Och då kommer Västlänken långt, långt, bak i kön. En annan prioritering kunde alltså ha lett till att många av Johan Trouvés favoritprojekt kunde ha genomförts istället (ökat kapaciteten vid Centralen och på Västra Stambanan, bygga Boråsbanan till Landvetter samt förbättra lokaltrafiken i Göteborg). Trouvé väljer vad han vill prioritera och därför blir det som det blir.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafikverket utelämnar väsentlig information i replik

torsdag, 8 augusti, 2013

I en replik, specifikt riktad till Vägvalet ägnar sig Trafikverkets regionchef, Håkan Wennerström, åt hårklyveri:

”I en debattartikel i Göteborgsposten den 2 augusti 2013 hävdar ledande företrädare för det Göteborgsbaserade partiet Vägvalet att den beräknade kostnaden skulle vara mer än dubbelt så hög. Det är fel. Debattörerna tar också upp frågan om samhällsekonomisk lönsamhet.

Västlänken är en tågtunnel mellan Olskroken och Almedal i Göteborg. Den beräknade projektkostnaden är 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Idag tyder allt på att kostnadsramen kommer att hålla. Skribenterna uppger att det finns en beräknad kostnad på 50 miljarder kronor ‘för att tunneln ska fungera [vår fetstilsmarkering]. Den uppgiften saknar stöd i både utredningar och pågående projektering.”

Ordet fungera har flera förespråkare för Västlänken att skrika högt om att Vägvalet far med osanningar. När man inte vill lyssna på kritik och argumenten tar slut tenderar man att ägna sig åt dissekera och hitta specifika (fel)tolkningar på enskilda ord som dock motsägs av hela formuleringen.

Det Vägvalet menat med ordet ”fungera” i detta sammanhang är vad vi debatterat i över tre års tid: investeringen. Västlänken fungerar inte som det är tänkt då den inte når de mål som satts upp i projektet. Våra fakta stödjer sig på Riksrevisionens rapporter – som i sin tur bygger på Trafikverkets egna uppgifter.

Enligt Riksrevisionens rapport – Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor, Riksrevisionen – krävs följande tilläggsinvesteringar (se s. 23):

  • Ett antal genomgående tåg måste vändas redan i Mölndal. Att möjliggöra detta uppskattats till 500 miljoner kronor.
  • För att kunna öka trafiken i tunneln från dagens 12 turer/timme till planerade 15 turer/timme med Västlänken fordras i en första etapp ytterligare ombyggnad för 6 miljarder kronor av Olskroken.
  • I en andra etapp en Ringötunnel för 3,5 miljarder.
  • Till detta kommer cirka 25 miljarder för ombyggnad av Kust-till-kustbanan till Borås, fyrspår på Västkustbanan och Västra stambanan.

På s. 24 står det uttryckligen längst ned:

”En summering av ovanstående kostnader för omkringinvesteringar där i stället en utbyggnad av hela sträckorna antas vara effektivt ger ett resultat på över 35 miljarder kronor.”

Detta innebär att Västlänkens egentliga kostnad är 20 + 35 = 55 miljarder kr för att nå de uppsatta målen. Om vi därtill lägger prisindex så får vi en totalkostnad på 62 miljarder kr. Man kan då lugnt säga att vi tog till i underkant i vår debattartikel.

Och på s. 93 i samma rapport skriver Riksrevisionen följande kritiska slutsats:

”Utifrån nuvarande planeringsläge kommer inte Västlänkens ändamål att uppnås eftersom det inte finns kapacitet i systemet för att öka tågtrafiken i jämförelse med den redan befintliga säckstationslösningen i Göteborg.”

När ska Trafikverket och den politiska ledningen bemöta detta? Vi har interpellerat på frågan och de rödgröna med Anneli Hulthén (S) i spetsen var inte villiga att ta till sig kritiken. Alliansföreträdarna yttrade sig inte nämnvärt heller under interpellationsdebatten. Läs interpellationen här och yttrandeprotokollet från s. 8 – 16 här.

I samband med presentation av rapporten i GT säger ansvarig Johannes Österström från Riksrevisionen, som gjort granskningen:

”Slutsatserna vad gäller Västlänken i den här granskningen har inte sagts emot av trafikverket i våra kontakter med dem. Det kanske har att göra med att trafikverket själva har gjort bedömningen att tilläggsinvesteringar krävs, i sin interna rapport.”

Johannes Österström menar att Riksrevisionen och Trafikverket inte alls har olika uppfattningar om Västlänken, dess kapacitet och behov av tilläggsinvesteringar och säger:

”Trafikverket har fått faktagranska både huvudrapporten och underlagsrapporterna vid två separata tillfällen. Vid dessa tillfällen invände de inte mot slutsatserna att Västlänken skulle kräva fler investeringar, de påpekade främst ett par mindre faktamissar.”

Om Trafikverket delar uppfattningen så borde regionchefen, Håkan Wennerström, i sin replik skriva ut att tilläggsinvesteringar krävs som man inte tagit hänsyn till i Västlänkens projektering. Han borde också skriva ut att lönsamheten för Västlänken som projekt är olönsamt med minus ca 10 miljarder kr (nettonuvärdeskvot på -0,55). Denna olönsamhet har nu friserats genom att man lagt till ett projekt i Olskroken för ca 2,5 miljarder kr (se bilaga s. 5/7).

Istället får vi av Wennerström nedan flytande beskrivning av samhällsekonomiska analyser (återigen våra fetstilsmarkeringar):

”För alla större investeringsprojekt gör Trafikverket samhällsekonomiska kalkyler, som kompletteras med samhällsekonomiska analyser. De samhällsekonomiska analyserna ligger till grund för politiska ställningstaganden, men är inte det enda som politikerna tar med i sina bedömningar. De väger också in förhållanden och visioner som inte kan beräknas i en samhällsekonomisk analys.

De beräkningsbara delarna i den samhällsekonomiska kalkylen av Västlänken ger ett negativt resultat. Fördelarna kommer ändå att överväga nackdelarna, det är bedömningen från såväl staten som de lokala och regionala parter som har undertecknat avtalet om Västsvenska paketet, där Västlänken är en del.”

Vi säger bara: Nödbroms! De markerade raderna borde få alla att stanna upp och reflektera över hur en statlig myndighet, som säger sig ha expertisen, drar slutsatser om projekt i mångmiljardklassen med skattebetalarnas pengar. Är det Trafikverkets uppgift att vidarebefordra politikernas åsikt att ”fördelarna kommer ändå att överväga nackdelarna”? En uppgift som varit synnerligen ifrågasatt av flera debatterande parter under de senaste åren, men som Trafikverket inte vill låtsas om.

Hur mycket får en politisk vision kosta? Vilka förhållanden menar Trafikverket – en olympiad i stadsutveckling? Vilka fördelar kommer att överväga nackdelarna?

Och detta ska medborgarna svälja rakt upp och ned utan siffror, underlag, belägg – endast gissning!

Vem vilseleder vem egentligen?

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Satsa på tågen

lördag, 1 oktober, 2011

I dagens Göteborgsposten skriver de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna Gunilla Carlsson och Monica Green (båda sitter i Riksdagens trafiksutskott) en intressant debattartikel. De vill slopa sänkningen av restaurangmomsen och istället satsa de 5,4 miljarder som staten sparar på detta och ”i stället satsa dessa pengar på bättre person- och godstransporter”.

De har, precis som Vägvalet gjort, i stort genomskådat de ”storsatsningar” på infrastruktur som regeringen påstår att man gör. I själva verket är höjningen av anslagen som aviserats bara en tillbakagång till en tidigare nivå och vi vet dessutom inte om det rör sig om engångssatsningar eller en mer långsiktig höjning.

Med ett pedagogiskt grepp lyckas debattörerna visa vad ett visst antal veckors eller månaders inställd momssänkning av krogmomsen istället räcker till, de skriver:

Vänta fem veckor med sänkt krogmoms så räcker det till att bygga fyrspår Göteborg – Jonsered och att höja kapaciteten längs Västra stambanan.

Och ett annat exempel: ”Investera i Hamnbanan med Marieholmsbron för att säkerställa Göteborgs hamns och den svenska industrins framtid, kostar 2,5 miljarder i stället för ett halvår med sänkt krogmoms.

Med tanke på de enorma behov som alla i debatten verkar ense om är det frestande att hålla med. Statens pengakassa är inte oändlig, då gäller det att satsa pengarna på rätt saker.

Vägvalet vill gärna spinna vidare på detta tankesätt och levererar några liknande uppmaningar till regeringen (som de två debattörerna tydligen inte tänkte på?): ”Vänta i två månader med sänkt krogmoms och trängselskatten i Göteborg är finansierad för ett år” eller varför inte ”Lägg ner trängselskatten i Göteborg och satsa 1 miljard mer på infrastrukturen per år i Västsverige och få 4,6 miljarder över till satsningar i övriga landet varje år under 25 år”? Det blir sammantaget många tunnlar, järnvägar, broar och vägar.

Kom igen nu, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M), det låter väl som ett utmärkt förslag?

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet