Inlägg märkta ‘västlänken’

GP TV-debatt om Västlänken

tisdag, 3 april, 2018

Fredagen 16 mars anordnade GP en TV-debatt om Västlänken. Från Vägvalets sida medverkade Theo Papaioannou och bland övriga medverkande märktes Ann-Sofie Hermansson (S) och Johnny Magnusson (M), Carina Bulić från nätverket Skona Göteborg, samt kommunalrådet Martin Wannholt.

Vi uppmanar alla att titta på debatten så att ni själva kan avgöra vem som har de bästa argumenten!

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Hermansson sätter sin politiska karriär på spel

torsdag, 29 mars, 2018

I dag publicerade GP Vägvalets slutreplik om Västlänken, för den här omgången är väl bäst att tillägga. I kommunstyrelsens ordförandes Ann-Sofie Hermanssons (S) replik för tre dagar sedan, uppvisade Göteborgs tyngsta politiker att hon har svårt att ta till sig nya fakta i detta ämne. För trots att GP fått Trafikverket att erkänna att den tidigare utlovade fördubblingen av tågkapaciteten uteblir med Västlänken, så fortsätter Hermansson med en dåres envishet att hävda att: ”Detta faller självfallet på sin egen orimlighet. Att det kommer att bli en rejäl ökning råder det ingen tvekan om”. Vi ska alltså lita mer på hennes egen tvärsäkra slutsats än vad faktauppgifter, som nej-sidan hävdat i åratal och som nu Trafikverket själva tvingats medge, säger.

Trettio skattemiljarder – kanske en slutnota på det dubbla – ska alltså spenderas på något som inte ger en enda ny tågavgång på Göteborgs Central! Varför kan man undra. Det är svårt att förstå hur någon kan vara så säker på något när så mycket pengar står på spel utan att darra på manschetten. När det dessutom finns beprövade alternativa sätt att verkligen uppnå ökad kapacitet utan att gräva sönder stan och riskera skattebetalarnas pengar.

Varför vi inte skulle kunna backa tillbaka till Förstärkningsalternativet är en gåta, ett alternativ som finns med i järnvägsutredningen. Det är mindre kostsamt, räddar innerstaden och förordades av dåvarande Banverket. Påverkan på Olskroken är jämfört med Västlänkens kommande kaos i centrum en droppe i havet. Att det skulle ta flera år att projektera är trams då detta är en sedvanlig utbyggnad av järnvägstrafiken ovan mark.

Tyvärr sänkte också Hermansson själv den debattnivån som hon tidigare angrep när hon (felaktigt) ansåg sig påhoppad i GP-debatten för ett par veckor sedan. I måndags sa hon: ”Och jag kan för allt i världen inte tro att Papaioannou skulle köra förstärkningsalternativet i skarpt läge. Det vore för dumt.”

Vägvalet svarar: ”Vägvalets Theo Papaioannou, utpekas nu som dum för att han lyfter fram Förstärkningsalternativet. Att inte angripa person verkar definitivt vara brutet av kommunstyrelsens ordförande, i gott sällskap av Bo Larsson på Trafikverket som anser Västlänksmotståndarna vara mindre vetande och fara med lögner.

Vi tänker dock inte sänka oss till deras nivå utan kommer att fortsätta hävda sakargumenten och citerar därför Michelle Obama: ’When they go low, we go high’.”

Ann-Sofie Hermansson sätter hela sin kommunalpolitiska karriär på spel genom att satsa allt på ett kort i förhoppningen att det går vägen. Tyvärr kommer det inte visa sig att hon hade fel förrän långt efter byggstart. Först när budgeten faller och sedan när det kommer fram att tågtunneln till Haga inte klarade fler tåg per timme än vad som är max redan i dag. Men vi det laget kommer förstås hela den socialdemokratiska laguppställningen ha bytts ut. Det är ju också ett sätt att som parti överleva svekdebatter.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

GP debatt: Västlänken blir en valfråga

tisdag, 20 mars, 2018

I dag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet där vi konstaterar att efter tidningens granskande artiklar, lever frågan om Västlänken vidare och blir en valfråga i höst.

Västlänkens finansiering har varit föremål för en folkomröstning, det har skapats flera organisationer för att stoppa tågtunneln till Haga, och kommunfullmäktiges möten är numera välbesökta av missnöjda göteborgare. Som grädde på moset har SOM-institutet kommit fram till att 52 procent är negativt inställda till Västlänken.

Men det går förstås fortfarande att tråckla sig ur tunneln.

I början på 2015 motionerade Vägvalet ett tydligt förslag på hur man kunde göra om det Västsvenska paketet, skrota Västlänken och följa folkomröstningens resultat. Men det röstades ned av alla partier (S, V, MP, Fi, M, L och KD). Henrik Munck yrkade till och med för MP:s räkning att rösta ned vår begäran.

Genom att välja bort Västlänken och ersätta den med Trafikverkets (gamla Banverkets) förstärkningsalternativ uppstår en helt annan verklighet. Staden behöver inte grävas sönder under 10 år, riskerna för att fastigheter skadas försvinner helt och träden i Hagaparken behöver inte skövlas  Och allt detta till under halva Västlänkens kostnad, samtidigt som det står politikerna fritt att utveckla lokaltrafiken i Göteborg under byggtiden.

När politikernas från Ja-partierna säger att detta inte går, ljuger de. Som vi konstaterat tidigare handlar det bara om brist på vilja. Det är därför det är viktigt att väljarna markerar sitt missnöje i höstens kommunalval.

Frågan är långt ifrån över och Västlänken förblir en politisk fråga i valet.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Återanvänd kökkenmödding från Hermansson

torsdag, 15 mars, 2018

GP har de senaste veckorna haft ett antal granskande artiklar, med skiftande inriktning och kvalité, om Västlänken. Den artikeln som kanske förtjänade mest uppmärksamhet var den första som handlade om att Trafikverket nu har erkänt att man vilselett när man påstått att Västlänken ger en fördubblad kapacitet på Göteborgs Central. Ett påstående som politiker använt sig av allt som oftast i sitt ihåliga försvar för Sveriges mest olönsamma infrastrukturprojekt.

I dagens debattartikel av kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) har hon därför modifierad detta påstående en liten aning. Nu säger hon istället att ”Kapaciteten kommer att stärkas rejält” vilket ”möjliggör tätare avgångar och kortare restider till fler orter i regionen och hela landet”. Vidare påstås ”pendlingsförutsättningarna förbättras markant”, det blir ”smidigare att resa inom staden”. Sammanfattningsvis konstaterar Hermansson att ”Plusekvationen är klockren”.

Skulle inte tro det. Tyvärr.

Om ovanstående hade varit korrekt hade förstås det varit bra, men Ann-Sofie Hermansson lever uppenbarligen i en bubbla som det inte går att ta sig ur. Västlänken ger inte högre kapacitet, det blir inte fler avgångar och restiderna blir i genomsnitt lite längre. Därmed förbättras inte heller pendlingsförutsättningarna och det blir inte smidigare att resa inom staden (varför någon skulle vilja åka lokalt från Västlänkens station vid centralen till Haga eller Korsvägen med allt det innebär i lång promenadsträcka och rulltrappa upp/ned, när motsvarande spårvagnsresa går minst lika snabbt är och förblir en gåta).

Hermanssons redan synade och motbevisade påståenden gör hela debattartikeln till en återanvänd kökkenmödding som redan passerat bäst-före-datum. Sannolikt har hon heller inget bättre att komma med i morgondagens debatt som GP anordnar klockan 12.00 och som kommer att TV-sändas på nätet. Där medverkar bland andra Theo Papaioannou från Vägvalet. Mer om den i morgon!

Håkan Andersson
Vägvalet

 

Vägvalets syn på Miljödomstolens dom om Västlänken

fredag, 2 februari, 2018

Som de flesta säkert hört har Mark- och Miljödomstolen (MMD) kommit med en deldom angående Västlänken. Med deldom menas att man löpande tar ställning till vissa detaljer senare som inte täcks in av deldomen.

MMD konstaterar att projektet planskildhet vid Olskroken inte har alla de tillstånd som krävs, men anger ingen lösning på detta problem.

MMD tar inte ställning till huruvida Västlänken är motiverad, det vill säga om samhällsnyttan motiverar kostnaden och miljöförstöringen. Det gjordes enligt MMD av regeringen när de gav tillåtlighet. Enligt Vägvalets tolkning gjorde dock inte regeringen detta utan hänvisade till MMD. Det innebär att Västlänken aldrig är prövad enligt dessa kriterier och blir därför ett viktigt argument i kommande överklagan.

MMD inskränkte sin roll till att endast ställa krav på vatten, luft, buller och miljöklass av lastbilar som används i bygget.

Domen blev ja till Västlänken, utan motivation, men med högre krav på maximala utsläpp i luften och av vatten och buller än vad Trafikverket hade begärt. De krav som MMD ställer bedömer vi som moderata och inte svåra att uppnå, men hur mycket de kommer att fördyra bygget av Västlänken får Trafikverket återkomma med.

MMD konstaterar att Trafikverket inte får börja bygga förrän domen vunnit laga kraft. Ett ganska normalt förfarande i miljömål när det uppstår irreparabla skador. MMD konstaterar även att bygget av Västlänken inte kan påbörjas förrän alla detaljplaner vunnit laga kraft, vilket är i enlighet med lagen.

Domen kommer sannolikt att överklagas och kräver då prövningstillstånd, vilket kommer att cirka 2-3 månader. Om överklagan inte beviljas prövningstillstånd, fastställes domen, men bygget kan inte starta förrän alla detaljplaner vunnit laga kraft.

Om domen överprövas kommer detta sannolikt att ta cirka ett år från dagens datum innan ny dom faller. Därpå kan det komma fler överklaganden som kräver prövningstillstånd…

Slutsatsen är att det är svårt och okontrollerbart  att stoppa Västlänken juridiskt utan den säkraste vägen är att använda sin rösträtt i valet den 9 september!

Claes Westberg
Partiledare Vägvalet

Göteborgsförslaget fungerar ännu inte

torsdag, 30 november, 2017

Göteborgsförslaget startades för ett år sedan. Det ger göteborgarna möjligheten att lämna in förslag till förbättringar på stadens hemsida. Ett röstningsförfarande selekterar ut de förslag som delas av många medborgare, minst 200 röster ska ett förslag ha fått för att gå vidare. Förslagen lämnas över till respektive berörd politisk nämnd för utlåtande. Detta initiativ anser Vägvalet är ett mycket lovvärt sätt att öka medborgarnas inflytande.

Men frågan är om verktyget fungerar som avsett och om medborgarna nu har någon chans att påverka? Jag har gått igenom förslagslådan, följt förslagen som kommit in och gjort en egen analys.

Av 570 förslag har bara en tiondel gått vidare till nämnder och av dessa har 14 hamnat på Kommunstyrelsens bord. Nästan var fjärde förslag från underlaget har kommit till stadens högsta politiker. Dessa 14 förslag har jag analyserat och kommit fram till att 10 av 14 ärenden har fått nej och 4 återstår att besluta om.

Detta innebär att inget förslag från göteborgarna hittills har fått gehör.

Innehållsmässigt har inga förslag gällande infrastruktur gått vidare för bearbetning. Samtliga tre förslag som rör Västlänken har avslagits direkt, inte ens förslag om att få till en öppen debatt om Västlänken bejakades. Detta visar att det finns intresse hos medborgarna. Att då stoppa alla sådana arrangemang, samtidigt som kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson i media gång på gång upprepat mantrat att man misslyckats med att kommunicera Västlänkens alla fördelar till medborgarna,  visar tyvärr på en feghet att belysa Västlänken från mer än ett håll, det vill säga den officiella linjen att allt med Västlänken är fantastiskt.

Det ska bli intressant att få ta del av utredningen som ska komma. Om varje förslag till kommunstyrelsen, efter lång tids hantering, avslås är det ett mycket effektivt sätt att kväva göteborgarnas inflytande och minska ett hedervärt engagemang.

Catarina Pettersson
Vägvalet

 

Tre  Göteborgsförslag med stort intresse från många göteborgare har avslagits i nämnden Kommunstyrelsen;
0924/17 Göteborgsförslag 190 – Tillsätt en kommission, Västlänken

0923/17 Göteborgsförslag 240 – Offentlig debatt om Västlänken – IRL

0922/17 Göteborgsförslag 248 – Öppen hearing om Västlänken och alternativen

Göteborgs miljö inte bättre med Västlänken

onsdag, 11 oktober, 2017

I går handlade förhandlingen i Mark och Miljödomstolen om hur byggandet av Västlänken påverkar Göteborgs luft- och närmiljö gällande buller och vibrationer. Även Västlänkens klimatpåverkan och behov av transporter under byggtiden berördes.

Ska verkligen boende i drygt  800 lägenheter behöva bli erbjudna att tillfälligt flytta från sina hem tillfälligt under byggandet av Västlänken? Finns det ens så många tillfälliga boenden att uppbringa? Och än så länge finns det inte någon plan på var dessa boenden finns – men de ska finnas ”i närheten”. Trafikverket hänvisar till ramavtal som de kan använda för ändamålet, men att det ännu inte är planlagt utan de räknar med att staden ska vara behjälplig.

Kommunstyrelsen har villkorat att bostäderna måste finnas i god närhet till de evakuerade boendena som de har idag. Det är inte sannolikt att så kommer att ske, inte heller är alla villiga att flytta på sig av olika skäl, till exempel på grund av hög ålder.

Uppfattningarna om en godtagbar påverkan på miljön, när det gällde riskområdet som ska ligga till grund för ställningstaganden och mätvärden, var olika stora till ytan beroende på om man lyssnade på sakägarna eller Trafikverket. De höga värdena som synliggjordes under förhandlingen var exemplen främst tagna utifrån Hagaområdet, vilket är rätt fokus eftersom fler personer och boenden påverkas på grund av långa byggtider och höga värden. Trafikverket vill dessutom förlänga byggtiden till 10 år (från 8 år) för att vara på den säkra sidan.

Det gick en klar skiljelinje mellan parterna när det gällde området för mätning av påverkan samt definitionen av de berörda som ska omfattas av extra skydd. Ska exempelvis en bostad, undervisningssal eller kontor hanteras på samma sätt? Vad ska skyddet omfatta och vilka skyddsåtgärder ska tillsättas? Hänsyn har inte tagit till enskilda objekt, till exempel fastigheter som inte klarar föreslagna värden. Ett annat område som skiljde var toleransen för koldioxidutsläpp.

Riskanalysområdet varierar – Trafikverket framhåller det minsta

Trafikverket har räknat på en 300 meters korridor parallellt med Västlänkens riktning där de tagit fram riskområden för påverkan. Vatten och kretslopp menade att korridoren istället borde omfatta ett område på 400 meter medan Skona Göteborg hävdade att området absolut borde ligga på ett större område, på 600 meter.

Evakuering av boenden – vart då

Boende i drygt 800 lägenheter kommer att få en förfrågan om att kunna evakuera området på grund av buller från stomljud. Av erfarenhet från citybanan i Stockholm menade Trafikverket att 23 % av de tillfrågade valde att flytta tillfälligt och i vissa fall kan detta bli ända upp till ett år. Omräknat i Göteborg så skulle då cirka 200 lägenheter och kanske 400 personer beröras.

I samband med denna talan var även Skatteverket och dess anställdas upplevelser uppe till diskussion. Sakägarna ansåg att kontor även ska tas hänsyn till på samma sätt som för boenden. ”Då boende som behöver flytta på grund av stört hemarbete ska även anställda i kontor omfattas av tillfälliga arbetsplatser”.
Ännu har inte skyddsombuden på företagen förstått situationen och blivit insatta i vad som kommer att påverka arbetet och personalens hälsa när Västlänken byggs.

Här ser jag ett framtida problem för arbetsgivarna att kunna möta kraven på arbetsmiljön när det gäller påverkan från Västlänkens byggande.

Kvävedioxid i Göteborg

Länsstyrelsen skrev i klartext att ”halterna av kvävedioxid får inte öka i Göteborg” och hävdade därför ett högre krav på maskin och transporthanteringen, medan Trafikverket menade att de redan gör allt de kan för att minimera utsläpp. En av de största anledningarna till att Västlänken ska byggas är hänvisning till tågets fördelar som minimerar koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen var vass idag och ansåg också att faktaunderlaget för luftpartiklar och stoft var långt ifrån tillfredsställande.

Skona Göteborgs representant Peter Danielsson efterfrågade en klimatanalys som bör finnas hos Trafikverket som sannolikt skulle visa på andra värden än de som låg till grund vid beslut om att bygga Västlänken. Den är hemlig och lämnas inte ut.

Danielsson visade ett räkneexempel på den påstådda vinsten av koldioxidutsläpp med resultatet att koldioxidvinningen med Västlänken inte alls kommer att ge den effekt som beräknats tidigare och som låg till grund vid regeringens prövning.

Universeum och Liseberg inte nöjda

Hajarna på Universeum och andra arter klarar inte vibrationer och buller. Lisebergs och Universeums representanter Johanna Lindqvist och Lars Erik Hedin hänvisade till bristande underlag i dokumentationen, bad om en bättre utredning och villkorade att även utomhusmiljön skulle få ett bättre definierat bullervärde än vad som föreslagits av Trafikverket. Trafikverket svarade att dessa krav inte kunde tillmötesgås.

Catarina Pettersson
Vägvalet

Trafikverket gav inga svar i går heller

fredag, 6 oktober, 2017

Det borde bli ett stopp för Västlänken! I går under den fjärde dagen under huvudförhandlingen för Västlänken i Mark och miljödomstolen behandlades frågan om både höga och låga grundvattennivåer och dess vattenverksamhet med konsekvenser som uppkommer både under byggnadstiden och långt därefter. Fastighetsägare med stöd av expertis av landets elit i hydrogeologi är på plats. Deras presentationer om vattenverksamheten borde räcka för att stoppa Västlänken.

Mark och miljörättsbyrån representerade 161 sakägare och 40 bostadsrättsföreningar vilka har valt att i första hand stoppa Västlänken. De hänvisade till att alternativa lokaliseringar inte förekommit, problematik med infiltration, att Västlänken har en betydande olägenhet för människors hälsa och säkerhet samt åtgärdernas kumulativa effekter, enligt 6 Kap 3 § i Miljöbalken.

Sakägarna tog också upp bristande återkoppling ifrån Trafikverket om hur de såg på vilka skyddsåtgärder som måste sättas till. I princip alla sakägare hade synpunkter på hur Trafikverket valt att inte återkoppla på löften om riskanalyser eller förklara hur den upplevda ”garantin” på hur byggnationen ska kunna fungera tillfredsställande. Oro är slutsatsen av anförandena.

Uttryck som att ”husen flyter på lera” sades, samt att staden vilar på ”lerbaljor”. Paralleller drogs också till Hallandsåsen och även beskrivande exempel ifrån Götatunneln var uppe för att illustrera svårigheter med att bygga tunnel i lera och vid dess övergångar mellan lera och berg. Ja alla sakägarna var väl medvetna om svårigheten att bygga på göteborgsleran och vilken stor areal som kommer att påverkas av vattenverksamheten. Summan av värdet för alla fastigheter var miljardbelopp. Göteborg kan inte heller jämföras med tunnelbyggen som sker i Sveriges andra storstäder menade en representant, just eftersom förutsättningarna är så olika. Vår stenstad inom vallgraven står delvis på träpålar.

Wilhelm Delfs, med över 50 år i branschen, berättade om de otäcka bakterierna som orsakar svampblomning på träpålarna när syre tillsätts. Det innebär att pålarna vittrar sönder både i toppen och i botten. Det är nolltolerans för tillsättning av vatten, för det blir oerhört svårt att använda nytt vatten för att kompensera vattentrycket som nu bär vår stad. Syre ger näring till bakterierna.

Trädplan med flera, däribland Peter Danielsson, visade på brister i ansökan om tillåtlighet för planskildhet i Olskroken samt brister i dokumentationen från Trafikverket på olika svar om täthet av tunnel mot vatten.

Trafikverket fick frågor från sakägare och domstolsrepresentanter men valde att inte svara idag på dessa frågor om vattenverksamhet. De väljer att svara på frågorna vid slutanförandena på torsdag den 12:e oktober, vilket får ses som ett taktiskt drag, eftersom de då får sista ordet. Trafikverket tros sig kunna svara på alla frågor under 1,5 timme. Min bedömning är att de inte kommer att kunna besvara frågorna tillfredsställande.

I likhet med sakägarna har Vägvalet utmanat Trafikverket och begärt svar på projektets befarade skenande kostnader, vilken är och förblir en hemlighet. Strategin för Trafikverket verkar vara att inte ge några svar utan att tiga. Vägvalet har inte fått svar, sakägarna har inte fått svar, domstolens representanter fick inte heller de några svar idag.

Vi får väl se på torsdag nästa vecka som är huvudförhandlingens planerade sista dag.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GT debatt: Skatterna ska gå till där de gör störst nytta

torsdag, 5 oktober, 2017

I går publicerade gt.se (förmodligen i papperstidningen i dag) ännu en replik från Vägvalet på en debattartikel av Västsvenska Handelskammarens Johan Trouvé.

Vägvalet kunde i vår förra debattartikeln konstatera tre tydliga saker:

  1. Trängselskatten inte gett större infrastruktursatsningar totalt sett – vilket utlovades när den infördes.
  2. Västlänken äter upp en alltför stor andel av anslagen till Västsverige i Trafikverkets tioårsplan.
  3. Skatteintäkterna är inte oändliga och därför blir inte heller anslagen det.

Det är något naivt att tro, som Västsvenska Handelskammaren tycks göra, att ju större krav man kommer med på utbyggd infrastruktur, desto större blir utfallet. Och införandet av nya skatteintäkter har dessutom inte ökat investeringarna i Västsverige.

På detta svarade Trouvé: ”Att tro att Västsverige hade fått mer infrastrukturinvesteringar utan trängselskatt är om något att inte förstå hur statliga investeringar fungerar.

Det är snudd på historieförfalskning att nu hävda att trängselskatten inte längre ska bidra till större investeringar, utan i stället förhindra att satsningarna inte krymper!

Till skillnad från Handelskammaren vill Vägvalet att skatterna ska gå till de saker där de gör störst nytta. Och då kommer Västlänken långt, långt, bak i kön. En annan prioritering kunde alltså ha lett till att många av Johan Trouvés favoritprojekt kunde ha genomförts istället (ökat kapaciteten vid Centralen och på Västra Stambanan, bygga Boråsbanan till Landvetter samt förbättra lokaltrafiken i Göteborg). Trouvé väljer vad han vill prioritera och därför blir det som det blir.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

GT debatt: Västsvenska handelskammaren kan inte få ”extra allt”

fredag, 15 september, 2017

I går publicerade gt.se (förmodligen i papperstidningen i dag) en replik från Vägvalet på en debattartikel av Västsvenska Handelskammarens Johan Trouvé. I den uttryckte han en stor besvikelse över utfallet för Västsverige Trafikverkets förslag till ny nationell infrastrukturplan. Trouvé konstaterade att ”järnvägen mellan Göteborg och Borås som till stora delar fanns med i den föregående nationella planen nu har strukits”, därmed försvann också flygtåget till Landvetter. Inte heller de utlovade höghastighetsbanorna kommer att passera Göteborg, enligt Trafikverket.

Det finns förstås flera anledningar till det här. Finansministern har sin statsbudget att värna om och Trafikverket ska se till behoven i hela landet. Men annan anledning är att Västlänken äter upp Västsverige pott hos Trafikverket.

Men klart att Trouvé är besviken. Han har ju blivit lurad, som så många andra makthavare. Om vi bara införde medfinansiering (trängselskatt och kommuner som betalar för statliga Europavägar) så skulle vi ju få så många fler vägar, broar, järnvägsspår och tunnlar hit. Nu vet vi bättre: Det blir inget extra och i stället får vi betala tre gånger för samma sak – via fordonsskatten och trängsel- & kommunalskatten.

Men Västsvenska Handelskammaren är en kravmaskin. De vill ha ”extra allt”, och det nu med detsamma. Det är alltid någon annan som ska betala och drabbas. Tidigare låg deras huvudkontor vid Korsvägen, men eftersom bygg- och trafikkaos är att förvänta när Västlänken planeras byggas där såg man till att flytta på behörigt avstånd.

Hade Trouvé bidragit till att stoppa Västlänken hade det ökat Västsveriges chanser att få andra, mera nödvändiga projekt hit.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet