Inlägg märkta ‘vägvalet’

PM: Vägvalets förslag till budget 2017 för Göteborg Stad

onsdag, 1 juni, 2016

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vi vill bland annat att man ska avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning så att likvärdighet kan uppnås över hela staden. I vår budget omfördelas stadsdelsnämndernas pengar till en egen kostnadspost för skolan. Vi vill även utöka äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. 

Här följer några nedslag i årets budget:

Central Skolförvaltning – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs. I årets budget har vi därför separerat skolan från stadsdelarnas budget. Resurserna till skolan ska prioriteras till just elevernas lärande och inget annat. Grupperna i skolan ska bli mindre så att studiero och studiemotivation åter kan finnas i skolas arbetsmiljö. Resultaten och mätningar av skolan visar på att en förändring behövs så att varje elev kan följa sin individuella plan.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför lägger vi stort fokus på med-borgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna. Vi vill också skapa fler mötesplatser för demokrati och dialog. Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Ett konkret förslag till förbättring är hur staden hanterar information. När medborgare vill veta hur beslut fattats, och vilka grunder som finns för beslut, ska det vara enkelt att få ta del av handlingar. Idag har staden föråldrade riktlinjer som behöver uppdateras. Hur allmänna handlingar ska lämnas ut ska vara lika över hela staden. Allmänna handlingar ska lämnas ut i första hand digitalt utan avgifter.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av mark-anvisningar. Så att fler bostäder kan byggas för fler. Staden ska också hantera Göteborgs silhuett varsamt och bevara Göteborgs karaktär med förnyelse.

Monstertunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för pendeltågstunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nu-varande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige. Nyttan för medborgarna kan inte heller bevisas. Vägvalet anser att det finns flera alternativ till Västlänken som ska utredas.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs. Ett nytt förslag är att cykelfärjan flyttas tillbaka från Stenpiren till Rosenlund.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) men nu har LOV beslutats av Kommunfullmäktige att gälla inom hemtjänsten. Nu måste fokus läggas på att utöka, förbättra äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. När en äldre människa uttrycker önskan om att flytta till äldreboende är skälen oftast väldigt starka. Om en person nekas plats kan man inte säga att valfrihet råder i äldreomsorgen.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark makt-koncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Avtalet är brutet, länge leve avtalet

torsdag, 12 maj, 2016

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet som handlar om hur illa de ansvariga politikerna skött hanteringen kring det Västsvenska paketet.

Det senaste sveket kom ju när finansministern behövde mer pengar för att täcka underskottet i statsbudgeten. Magdalena Andersson letade med ljus och lykta efter ett sätt frisera resultatet i statens finanser så att de framstod i bättre dager. Och det gick precis som Vägvalet förutspådde redan 2010: Inkomsterna från trängselskatten är inte öronmärkta till infrastrukturåtgärder som det alltid påståtts från trängselskattepartierna.

Därmed är förstås också det heliga avtalet om det Västsvenska paketet brutet från statens sida. I alla andra situationer, utanför den politiska horisonten, hade naturligtvis inte en avtalspart accepterat att bli lämnad kvar sedan den andra lämnat uppgörelsen. Man hade yrkat på omförhandlingar eller begärt att de egna åtagandena (trängselskatten i detta fall) också skulle upphöra. Men Göteborgs politiker är precis lika flata i sin hantering som vi vant oss vid. De gör absolut ingenting!

Göteborgarna har röstat bort trängselskatten och därmed sagt nej till Västlänkens finansiering. Men Nyhus & Co tänker inte lyfta ett finger för att följa väljarnas utslag. De företräder bara sig själva och sina grandiosa planer, vilka riskerar skuldsätta Göteborg under decennier framöver.

Man är helt enkelt bara intresserade av en sak: Att få igång bygget av Västlänken. Sådana där småfuttiga saker som hur de finansieras eller hur mycket vi skattebetalare får betala i ökade räntekostnader struntar de helt i. Det ska bara bli som de en gång bestämt, hur mycket fel det än kommer visa sig senare att de hade.

Det hade varit en sensation om Johan Nyhus hade startat en juridisk process mot sin egen regering. Tyvärr är det lika väntat att han naivt nog fortfarande påstår sig lita på regeringens nya ‘löfte’ att skattestölden inte ska åsamka göteborgarna några extra räntekostnader. När detta ändå sker, kan Nyhus bara spela ut sin frustration i media igen och därefter rycka på axlarna.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Demokrati är yttrandefrihet – nu hyllas den av radion!

torsdag, 7 april, 2016

Yttrandefriheten har präglat vårt sätt att leva i en demokrati under 250 år. I går firade Sveriges Radio Göteborg P4 på Stadsbiblioteket att censuren försvann och den första utgåvan av tryckfrihetslagen skapades 1766. Att få debattera och kritisera både så väl goda som dåliga idéer ser vi idag som en självklarhet.

Demokrati bottnar i ordets eller retorikens makt. De vältaliga får förtroendet att stå med på vallistan som utses av olika partier, vilka gemene man går och röstar på vart fjärde år. I Göteborg är förtroendet för systemet hotat. En demokratiutredning visar på svagheter i vårt nuvarande system och föreslår att medborgarna – det vill säga i vårt fall att göteborgarna – ska få möjlighet att påverka mer direkt. Det anser Vägvalet också. Vi vill att Göteborgs kommun ska bli bäst på närdemokrati.

IMG_73011

Vad händer med demokratin i Göteborg?

Det händer en del under ytan. Den politiska ytan. Nivån sjunker när det gäller sättet att hantera demokratin. Kunskap i att yttra sig är inte heller självklar idag i Göteborg. En stor mängd människor följer inte samhällsdebatter, för de kan inte förstå vad som skrivs av flera olika skäl. Skolan drivs i Göteborg med sjunkande resultat i läs och skrivförståelse. Här kan den politiska styrningen bli bättre så att lusten till lärande ökar.

Under mars månad i Kommunfullmäktige i Göteborg fattades ett beslut som försämrar de politiska representanternas möjlighet att påverka. Nu ska arbetsordningen i fullmäktige effektiviseras. Talartiden ska kortas ned från max 5 minuter till 3 minuter och repliker ska bli en minut istället för två. Möjlighet finns alltid att trycka in sig på talarlistan igen, men då kan debatten bli ännu längre och mindre effektiv. Detta påverkar demokratin genom att alla aspekter på en viktig fråga inte får plats i debatten. Talartiden i Fullmäktige är ju medborgarnas representanters talartid. Förslagsvis tror vi hellre på att ledamöterna får träffas under andra former, att vi möts oftare eller löser mötestiderna på ett annat sätt än genom att förkorta talartiden. Om du följer debatterna i Kommunfullmäktige inser du att debatterna ofta pågår länge, både för frågor som anses vara av mindre som större betydelse. Min upplevelse är att ledamöterna inte respekterar varandras tal, tonen har blivit alltmer ansträngd. Det är som om demokratin inte får plats i kommunens högsta organ.

Vi har under senast tid också fått nyheten om att Fastighetskontoret i Göteborg inte skickar ut dokument digitalt, när göteborgare efterfrågar dokumentation. Vägvalet insåg att riktlinjerna för hanteringen inte är anpassade efter Sveriges strävan att hålla den offentliga förvaltningen öppen för medborgare, organisationer och företag. Regeringen säger ”digitalt först”. Vägvalet har nu lämnat en motion om nya riktlinjer som ska gälla för hela staden så att transparensen ökar (se tidigare blogginlägg).

Mot bakgrund av ovanstående kan man dra slutsatsen att demokratin har försvagats i det politiska Göteborg. Demokratin och hotet om yttrandefriheten sjunker under ytan där ingen tittar, varken grävande journalister eller den större delen av allmänheten reagerar på eller uppmärksammar politiska beslut. Förtroendet för det politiska systemet verkar också försvagats till följd av nonchalans mot folkomröstningens resultat gällande Trängselskatten och Västsvenska paketet. Det är oroväckande! Och speciellt denna dag då vi hyllar yttrandefriheten via P4 radiosändning på stadsbiblioteket. Demokratin har inte fått någon egen programpunkt denna dag i radio men jag hoppas ändå på att den här dagen kan inspirera den grävande journalisten att ta tag i demokratifrågan.  Låt oss uppmärksamma att vi som bor i Sverige haft rätten till att yttra oss under 250 år!

Catarina Pettersson
Vägvalet

Skapa nya jobb efter nya förutsättningar

tisdag, 5 april, 2016

Idag publicerades GP en debattartikel från Vägvalet med rubriken ”Släpp övertron på att alla måste bli akademiker

Det finns en övertro på att alla ska ha akademisk utbildning och arbeta inom tjänstesektorn där alla företag helst ska etableras. Människor som kommer hit har inte haft samma chans till utbildning och därför måste jobb skapas som är lämpade för fler. Alla ska givetvis få samma förutsättningar att utbilda sig men prio ett måste vara att förse alla med ett jobb. Det är en framgångsfaktor då människor genom ett arbete kommer i kontakt med andra i samhället och integrationen går därmed snabbare. Frågan blir då således: hur skapar vi enkla jobb?

När vi står inför en förändrad befolkningsstruktur blir det i stället viktigare att få så många människor snabbt i arbete. Att låta de gå arbetslösa år efter år är negativt både för de drabbade och för landet som helhet.

Vi måste därför hitta nya vägar som leder till fler enklare arbeten. Det kan till exempel handla om lägre arbetsgivaravgifter och att värna om den tillverknings- och serviceindustri vi redan har.

Albert Einstein ska ha sagt: ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka”.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Vägvalet har fyllt 6 år!

onsdag, 24 februari, 2016

Det skedde i lördags 20 februari, men när vi kom till Tårtbutiken med de tre bagarna Frasse, Janos och Hilding, så var tårtorna redan slut!

Vi fick specialbeställa till idag och det blev så trångt när alla bilarna skulle få plats ovanpå att vi var tvungna att införa en extra lokal tårtskatt som grädde på moset.

Tårta sex år

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

God Jul och Gott Nytt 2016

onsdag, 23 december, 2015

2015 lider nu mot sitt slut och det är dags att summera året och blicka framåt.

Övriga partier i kommunfullmäktige valde på ett mycket ohederligt sätt att helt enkelt ignorera göteborgarnas vilja i folkomröstningen – trots en del löften om motsatsen när de chockade tog emot resultatet dagen efter. De tillsatte en intern låtsasutredning som kom fram till att trängselskatten inte kunde ersättas med något annat ”lika bra”. Men vi röstade faktiskt för att avskaffa trängselskatten, inte för att ersätta den med något annat!

Men så här blir responsen från maktpartierna till väljarna när frågan om vem som bestämmer i Göteborg ställs på sin spets. Inbilla er därför inte att dessa partiers företrädare kommer att svänga om Västlänken med mindre än att de ser sina egna positioner och karriärer hotade i ett framtida val. Den signalen kan bara väljarna ge, i första hand i valet 2018. Fram tills dess arbetar vi Vägvalet vidare med att utveckla vår politiska agenda för att förbättra och bidra till ett bättre Göteborg.

Vägvalet önskar er God Jul och ett Gott Nytt år. Till alla er som kämpat; ta tillvara på julefriden och vila ut. Det är ni värda!

Vår julgåva i år går till Stadsmissionen i Göteborg. De arbetar för att ge en drägligare tillvaro för sämre lottade medborgare i Göteborg.

Resultat folkomröstningen

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Demokrati är så mycket mer än högt valdeltagande

lördag, 1 augusti, 2015

Idag replikerade Vägvalet i GP på en debattartikel av Daniel Bernmar (V) från den 29 juli. Då skrev han i egenskap av ”kommunalråd med ansvar för demokratifrågor” att de rödgröna tänker satsa 4 miljoner på att öka valdeltagandet i Göteborg. ”Alla ska kunna uppleva att valdeltagande gör skillnad” skrev Bernmar och tillade: ”Målet för vårt demokratiarbete är att öka göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande”.

Vi har tidigare skrivit om Bernmars selektiva syn på demokrati här och här.

Men valdeltagandet i kommunvalet i Göteborg har redan stigit fyra val i rad (utan några större ansträngningar från de politiska partierna), så varför lägga pengar på något som redan går åt rätt håll automatiskt?

Valdeltagande
1998: 73,35%
2002: 74,09 %
2006: 76,22 %
2010: 78,99 %
2014: 79,20 %

Och varför ska man egentligen rösta i Göteborgs kommunval? Vägvalet skriver:
För är det ”något som göteborgarna lärt sig under det rödgröna demokratiska haveriet de senaste fem åren är just hur betydelselös deras röst är. I slutändan är det ändå de rödgröna partitopparna som bestämmer. Trots ett högt valdeltagande och oavsett hur stor majoritet som röstat emot det som politikerna bestämt lyssnar man inte på väljarna.”

Till sist skickar vi med en lista på viktiga saker för att främja demokratin i Göteborg som Bernmar borde lägga sitt krut på:

  • Anslå pengar till att informera om hur man väcker kommunala folkomröstningar.
  •  Omfamna alla sådana initiativ och (som det står i lagen) för en dialog med initiativtagarna.
  • Sluta se människors engagemang (oavsett partifärg) och krav på medinflytande mellan valen som ett hot mot de politiska partiernas makt.

Göteborgarna förtjänar ett kommunalråd för demokratin som ser till alla göteborgares bästa, inte bara till de som röstat på honom.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

PM: Vägvalets förslag till budget 2016 för Göteborg Stad

onsdag, 3 juni, 2015

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är ett parti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Här följer några nedslag i årets budget:

Ekonomi – En sund ekonomi kan inte baseras på en omfattande upplåning. Göteborg är redan en av landets högst belånade kommuner, denna utveckling måste brytas. Vägvalet prioriterar hårt i investeringarna för att minimera belåning. Trots detta blir det ett överskott I Vägvalets budget på ca 563 Mkr. Investeringsramen för 2016 är 1 750 Mkr.

Vi återför tidigare avsättningar för utvecklingsfonden, E20, nedsänkning av E45 och Götalandsbanan på 543 Mkr. Vägvalet gör extra avsättning för eftersatt gatuunderhåll på 100 Mkr, Livräddare/badvärdar 5 Mkr och Ostindiefararen Götheborg 1 Mkr.

Överförmyndarnämnden – Vägvalet har i budgeten tagit bort den höga arvoderingen, som är på samma nivå som för kommunalråd, för politiska företrädare. Funktionen som sådan ska utföra sitt uppdrag att utreda behov av god man eller lämplig förvaltare samt att föreslå en lämplig person. Tjänsterna ska inte användas för att göra upp mellan de politiska partierna.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna och ett förslag på forum där politiker, kommunala tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut.

Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av markanvisningar.

Pendeltågstunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för tågtunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nuvarande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark maktkoncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Nej, Anna Johansson, du har fel!

måndag, 18 maj, 2015

För en vecka sedan intervjuades infrastrukturminister Anna Johansson (S) i GP. Där målas en mycket märklig bild upp av vad som hänt i Göteborg de senaste dryga fem åren. Motståndet mot trängselskatt och Västlänken beskrivs av ministern som mer eller mindre ointressant (”det finns andra utmaningar i Göteborg än att man får betala när man kör bil genom stan som vi hellre ville prata om”), debattklimatet i dessa frågor skylls helt och hållet på hennes meningsmotståndare och hon försvarar alla beslut som tagits med att vara demokratiskt fattade. Dessutom tar hon till ett av Ja-partiernas favoritargument när hon inkorrekt påstår att motståndarna till Västlänken skulle stå för ”det är bra som det är”, något som aldrig sagts av en enda person på nej-sidan.

Självkritiken är med andra ord mycket nära obefintlig. Anna Johansson erkänner visserligen att besluten ”som togs gick ganska fort” och ”vi hade nog vunnit på att vara mer ödmjuka inför hur människor känner inför det här”, men längre så kommer inte infrastrukturministern i sina funderingar. Det är tyvärr svårt att se ”ödmjukhet” som en av Socialdemokraternas paradgren.

Samma dag, 19 mars, som kommunfullmäktige fattade beslut om att låtsas som om folkomröstningen om trängselskatt aldrig ägt rum, skrev Vägvalet en debattartikel där vi räknade upp de mest flagranta och vanligt förekommande lögnerna och löftesbrotten i debatten från maktpartierna. Om lögner numera är ett sanktionerat sätt från Socialdemokraterna att föra en debatt, vem bär då ansvaret för att sätta debattonen? Hur gör man sig hörd mot Anna Johanssons parti när ”frågan var politisk avgjord” genom uppgörelser i slutna rum med den borgerliga så kallade oppositionen? Vägvalet bildades knappt en månad efter beslutet om att införa trängselskatt och redan från start möttes vi av argumentet ”för sent”, trots att det var nästan tre år kvar till den skulle införas.

Nej, Anna Johansson, du driver debatten som det passar dig och du och andra S-företrädare, som Johan Nyhus och Anneli Hulthén, drar er inte för att svika löften och hitta på argument i flygande fläng som när de sedan avslöjas som lögner eller svikna löften förbigås med tystnad (läs citaten om Backa-utredningen i Vägvalets debattartikel!). Och tyvärr finns det inte längre någon från massmedia som konfronterar er med era motsägelsefulla påståenden. I den nu aktuella GP-intervjun av Arne Larsson ställs inte en enda kritisk fråga av den karaktären. Anna Johansson får istället brodera ut sig och kritisera ej namngivna personer/grupper och de naturliga kritiska följdfrågorna om hennes eget partis ansvar är utbytta mot frågor som ”Vad tänker du på då?” och ”Kunde ni gjort något annorlunda?”

Och Anna Johanssons åsikter om hur valda partier kan fatta vilka beslut som helst i demokratins goda namn ger jag inte mycket för. Det krävs numera mer än att konfronteras mot väljarna ett par veckor vart fjärde år för att folk ska vara nöjda. Det är en ny tid med sociala medier och direktkontakt via mejl. Då håller det inte med att låtsas stå oförstående när väl initierade väljare blir frustrerade över dåliga beslut som berör dem själva mycket, mycket mer än vad de drabbar de oförstående/okunniga politikerna som beslutat i frågorna. Det håller inte längre att peka med hela handen och säga att vi har redan bestämt detta.

Partierna har ett ansvar att vårda demokratin. De är inte valda för hitta kryphål, ljuga och förminska vanliga väljares demokratiska protester. Det finns inget som stöder påståendet att de vet bättre än alla andra. De är få och vi är många. De har ändå makten och tyvärr missbrukar de den.

Partierna, från Vänstern till Moderaterna, har haft snart sex år på sig att övertyga väljarna om trängselskattens och Västlänkens förträfflighet. Mångmiljonbelopp av skattemedel har lagts ut på propaganda, samtidigt som partierna själva duckat frågorna så mycket de kunnat. Misslyckandet för denna inslagna linje är monumental. Väljarna har inte låtit sig påverkats och det klena försvaret för fattade beslut har inte heller hjälpt. Då är det förstås praktisk att skylla sina egna tillkortakommanden på ”personangrepp” och ”obehaglig debatton”.

Men Anna Johanssons försök att framstå som ett offer lämnar en besk eftersmak i munnen. Det är inte henne och hennes kolleger det är synd om.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.