Inlägg märkta ‘vägvalet’

GP – Förslag om Förbifart Göteborg i öster

måndag, 30 januari, 2012

Igår kunde vi i GP:s papperstutgåva läsa om förslaget om Förbifart Göteborg som föreslås av Åke Forsström, professor i kulturgeologi med inriktning mot samhällsplanering. Förslaget går ut på att skapa en ny förbindelse mellan E6:an och riksväg 40, genom att bygga en ny väg mellan Benarby och Björrödsmotet öster om Landvetter. I dagsläget väljer de flesta trafikanter som kommer söderifrån på E6:an att åka via Göteborg och Kallebäck om de ska till Landvetter.

Åke Forsström säger:

”Om man kan avleda en del trafik från E6:an så hade det varit bra. Jag tror att många pendlare skulle kunna spara tid. Det skulle dessutom öka tillgängligheten till Landvetter flygplats.”

”Det saknas en förbifart i öster. I väster har vi E20 men en motsvarighet saknas här. Jag ser detta som ett allmänt trafikmässigt problem”

Förslaget innebär i sin helhet en ny väg mellan väg 542 vid Skalmered och väg 550 vid benareby, vägen skulle bli cirka fem kilometer lång. Tillsammans med Öjersjöled, Bergsjöleden och Jordfallsbron öppnas i princip en förbifart öster om Göteborg.

Enligt planchef Annika Thörneby är det nu upp till politikerna i Härryda kommun att diskutera förslaget vilket kan ta upp till två månader innan besked.

Ett intressant förslag som skulle kunna leda om trafiken i öster. I kombination med en förstärkning av leden i väster, enligt Vägvalets förslag Götaringen, skulle trafiken kunna ledas runt Göteborg precis som i andra städer runt om i Europa. Men tyvärr röstades förslaget om Götaringen ned i Trafiknämnden efter tjänstemännens förslag om att detta var en onödig satsning. Vi vet ju sedan tidigare blogginlägg att ingen avstämning gjorts av tjänstemännen med Trafikverket och därför är det med stor sannolikhet inte avstämt med Härryda kommun heller.

Utbyggnaden är en fråga för politiken att avgöra och det är bra att även ett förslag för östra delen presenterats. Då är det viktigt att Göteborg Stad tar till vara på den och samverkar med Härryda kommun och Trafikverket för att se vad som skulle kunna realiseras.

Det går ju inte att sticka under stol att en ringled stör trängselskatten då stationen på Älvsborgsbron skulle behöva tas bort. Men ska vi ha bort trafiken eller ska vi ha kvar den i centrala staden? Att inte på några villkor röra trängselskattestationerna stärker ju bara det som vi påpekat hela tiden: vid införandet av trängselskatt ska man köra bil annars blir det inga pengar till medfinansiering. Det handlar således inte om miljön, för då hade ingen politiker och tjänsteman kasserat förslaget om Götaringen. Trängselskatten handlar endast om en sak: pengar!

Förslaget om Götaringen ska upp i kommunfullmäktige så småningom och då får vi hoppas att övriga partier kanske ser nyttan med den och bortser från prestigen.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalet lanserar kalkyl för att räkna ut trängselskatten

torsdag, 26 januari, 2012

Vägvalet lanserar kalkylen som gör det möjligt för vem som helst att räkna ut exakt vad skattehöjningen i form av trängselskatt kommer bli när den införs 2013. Kalkylen beräknar även vad kostnaden kommer att bli efter den redan planerade skattehöjningen 2015. Se även i tabellform en detaljerad jämförelse hur orättvist trängselskatten slår mellan olika lönekategorier.

Vid jämförelsen framgår att låginkomsttagaren är den största förloraren som mest kan råka ut för en skattehöjning på 26%. Detta i motsats till någon som tjänar över 50 000 kr som mest kommer att få en skattehöjning mellan 3-7%. Detta visar klart och tydligt att trängselskatten är orättvis mellan olika lönekategorier.

Besök räknautträngselskatten.se för att se vad just din skattehöjning blir!

Träffa oss på Frölunda Torg den 28 januari mellan kl. 12-15 så berättar vi mer!
(Du hittar oss vid Café Espresso House i Centralhallen (nedre plan) vid rulltrappan)

Presskontakt:

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Vägvalets interpellation om Riksrevisionens rapport får förmodligen inte framställas

onsdag, 18 januari, 2012

Vägvalets interpellation om Riksrevisionens rapport gällande det Västsvenska paketet kommer förmodligen inte att få framställas. Göteborgs kommunfullmäktiges ordförande, Rolf Lindén (S), har via stadsledningskontoret meddelat att han vid nästa sammanträde i fullmäktige kommer att ställa proposition om interpellationen ska få framställas.

Med anledning av Riksrevisionens rapport, ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”, som kom i  december 2011 lämnade Vägvalet i början av januari 2012 en interpellation till Göteborgs kommunfullmäktige. Riksrevisionens rapport berör i princip alla delar som Göteborg Stad förhandlat fram i form av det Västsvenska Paketet, medfinansieringen, trängselskatten och Västlänken.

Riksrevisionen påtalar klart och tydligt att:

  • det Västsvenska paketet är forcerat
  • medfinansiering ger helt andra effekter än det var tänkt
  • trängselskatten är inte är rätt finansieringsmetod
  • Västlänken är samhällsekonomisk olönsam

Läs Riksrevisionens rapport här och debattartikel i GP ”Inga skattepengar till olönsamma projekt” här.

Vägvalet ställer följande fråga till kommunstyrelsens ordförande:

Vilka åtgärder avser du att vidta när Västlänken i det Västsvenska paketet och dess finansiering i form av trängselskatt ses som olönsamt?

Diskussion har uppstått huruvida frågan i interpellationen berör det kommunala uppdraget. Vägvalets uppfattning är att alla delar som kritiseras i Riksrevisionens rapport har tidigare beslutats av Göteborgs kommunfullmäktige och därmed är frågan legitimerad.

Nu blir det upp till partierna i Göteborgs kommunfullmäktige att avgöra om interpellationen får framställas på sammanträdet torsdagen den 26 januari.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GT1, GP4

GP – Vägplan via Partille/Jeriko till Slambymotet dammas av

onsdag, 4 januari, 2012

I dagens pappersutgåva av GP kan vi idag läsa att man planerar dammar v en gammal vägplan gällande förbindelselänk mellan E20 och riksväg 40 via Partillemotet och Jeriko till Slambymotet. Anledningen till denna tvärvändning är följande:

”Förutom trafikökningen med anledning av Råhultsplanerna, räknar Trafikverket med att införandet av trängselavgift i Göteborg medför att många trafikanter kommer att använda sig av den nya tvärförbindelsen.”

”Kraftig ökning väntas. I dag passerar i genomsnitt 15 000 fordon per dygn förbi Björndammen och 7 000 genom Bårhult. Enligt den trafikprognos som har gjorts för 2013 kommer den aktuella dygnstrafiken att öka till 20 500 respektive 13 000 fordon.”

Men Trafikverket vill att kommunerna betalar också och totalt handlar det om 600 miljoner kronor för att färdigställa till 2017.

Detta är en del av den s.k. Östringen. I kombination med Vägvalets förslag Göta Ringen skulle detta mycket väl kunna avlasta Göteborg utan att införa trängselskatt.

Men varför har Trafikverket nu börjar fundera över denna länk? En tanke är för att det kanske inte kommer att minska trafiken som man tänkt?

I vilket fall som helst så spelar Trafikverket ut sitt trumfkort mot de berörda kommunerna: Betala om ni vill ha något byggt! Var det inte detta förhållningssätt något som Riksrevisionen just kritiserade?

Theo Papaioannou
Vägvalet

 

Vägvalet lämnar motion och interpellation med anledning av Riksrevisionens rapport

tisdag, 3 januari, 2012

Med anledning av Riksrevisionens rapport, ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”, som kom i  december 2011 lämnar nu Vägvalet en interpellation och motion. Riksrevisionens rapport berör i princip alla delar som Göteborg Stad förhandlat fram i form av det Västsvenska Paketet, medfinansieringen, trängselskatten och Västlänken.

Interpellation om Riksrevisionens rapport

Vägvalet lämnar interpellation om Riksrevisionens rapport gällande det Västsvenska paketet.

Riksrevisionen påtalar klart och tydligt att:

  • det Västsvenska paketet är forcerat
  • medfinansiering ger helt andra effekter än det var tänkt
  • trängselskatten är inte är rätt finansieringsmetod
  • Västlänken är samhällsekonomisk olönsam

Läs Riksrevisionens rapport här och debattartikel i GP ”Inga skattepengar till olönsamma projekt” här.

Motion om att utreda Västlänk2021

Kritiken om Västlänken stärks nu ytterligare av Riksrevisionen. Projektet är och har varit sedan start samhällsekonomisk olönsam. Västlänken är den största enskilda investeringen på 20 miljarder kronor i det Västsvenska paketet som har en redovisad negativ nettonuvärdeskvot på -0,55 vilket motsvarar ett underskott i nettonuvärde på 9,3 miljarder kronor.

Förslaget om vändslinga, idag kallad Västlänk 2021, vid Centralstationen har förts fram som ett alternativ men har aldrig utretts.

Därför lämnar Vägvalet en motion med krav på att utreda Västlänk 2021 med omedelbar verkan.

Utredning beräknas till ca 20 miljoner kronor.

Under förutsättningen att utredningen utförs senast 2012 kan etapp 1 stå redo 2019/2020 lagom till Göteborgs 400-års jubileum. Möjligen kan även etapp 2 vara klart men det som är genialt är att etapperna är fristående varandra.

Läs om Västlänk 2021 här eller se Kurt G Larssons presentation på vår Youtube kanal.

Läs även Vägvalets debattartikel ”Lyssna på kritiken av Västlänken” i GP här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Läs pressmeddelandet i sin helhet i vårt pressrum.

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, GP10

Nu duggar kritiken tätt gällande Västlänken

fredag, 30 december, 2011

Efter Vägvalets debattartikel gällande Riksrevisionens kritik i GP publiceras ytterligare tre debattartiklar. Den första av Peter Danielsson, miljöexpert inom kollektivtrafikbranschen med Västlänken ger 20 miljarder i förlust. Den andra av Lennart Wassenius (C), en av initiativtagarna bakom Västlänk 2021, Satsa på rätt Västlänk istället. Den tredje av transportforskaren Björn Hasselgren, Staten boven bakom ineffektiv infrastruktur.

Peter Danielsson riktar kritik mot Kia Andreassons utspel skriver:

”Miljökommunalråd Kia Andreasson (MP) skriver i sin replik på GP Debatt (23/12) att det finns ett antal miljönyttor som inte tas med i den samhällsekonomiska analysen. Som exempel på detta anförs att miljöpåverkan från kväveutsläpp, buller, gifter och olja från vägtrafiken samt minskade trafikolyckor inte ingår i den samhällsekonomiska analysen.”

”Genom detta påstående blottar Kia Andreasson sin totala okunnighet i frågan. I Banverkets rapport ”Samhällsekonomisk bedömning” finns kostnader och nyttor för Västlänken redovisade där nyttor inom miljö och trafiksäkerhet för minskad vägtrafik uppgår till 1,6 miljarder under avskrivningstiden på 60 år.”

Precis i linje med den kritik vi riktade mot Kia Andreasson i vårt blogginlägg Tror Kia Andreasson på tomten också?

Vidare skriver Peter Danielsson:

”Västlänkens kostnader har ökat med 70 procent sedan utredningen gjordes år 2005. Tyvärr har riksrevisorn fel när han beräknar samhällsförlusten till tio miljarder kronor. Utgående från de uppdaterade kostnaderna ger Västlänken en samhällsekonomisk förlust på över 20 miljarder kronor enligt den vedertagna beräkningsmodellen för samhällsnyttor. Västlänken är en ekonomisk katastrof då nyttan endast är 20 öre på varje investerad krona.”

Lennart Wassenius ger Kia Andreasson (MP) svar på tal om att hon far med osanning när hon säger att Västlänken är den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg:

”Västlänkens brister eller svagheter kan sammanfattas i fyra punkter:

  • Tid. Projektet tar cirka tio år att planera/ projektera och tio år att bygga, varför nyttan kan påräknas först efter 2030.
  • Kostnad. Projektet är nu kostnadsberäknat till 20 miljarder, men vad blir det i verkligheten? Har man exempelvis hanterat problemen och kostnaderna fullt ut då Korsvägen skall byggas om för att slutligt få en gestaltning i tre plan?
  • Risker. En nio kilometer lång tunnel i lös, marin lera under centrala Göteborg är inte att leka med.
  • Nytta. Projektet ger bara marginell påverkan på resandet. Haga är ingen publik punkt i Göteborg.Och har man ställt frågan – vem vill till Haga?

I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt. Nyttan är också större eftersom resenärerna slipper omvägen via Haga och bytespunkten mellan pendel- och stadstrafiken blir mycket exklusiv.”

Vi kan inte undgå att se att Centern internt inte är överens om vad som ska göras trots att Kristina Jonäng (C) gång på gång mer eller mindre skällt ut alla kritiska röster om Västlänken och det Västsvenska Paketet. Vi skickar med en brasklapp till Jonäng: Lyssna av de egna överkörda leden innan du kritiserar alla andra!

Björn Hasselgren skriver följande:

”Riksrevisionen har rätt i mycket av sina iakttagelser av medfinansieringen av stora infrastrukturprojekt. Lösningen på bristerna ligger dock snarare i en ändrad ansvarsfördelning och förbättrade incitament att göra rätt än i att stärka centraliseringen, som tycks vara Riksrevisionens recept.”

Den ändrade ansvarsfördelningen är något Vägvalet påpekade i remissvaret till Näringsdepartementet gällande medfinansieringen.  Så länge det råder oklarheter om vad som gäller så kommer ansvarsfördelningen att vara otydlig. Detta återfinns i Riksrevisionens kritik gällande förhandling av det Västsvenska paketet som visar på oklara och otydliga signaler om ansvarsfördelningen. Trängselskatten är en statlig skatt som tillfaller staten och inte kommunen.

Hasselgren påpekar vidare två motstående synsätt som komplicerar:

”Å ena sidan har en linje drivits som innebär att ett kostnadsansvar för varje transportslag skall upprätthållas, det vill säga de som använder vägar eller järnvägar ska betala vad systemen kostar. Det är en modell som ger fokus på organisationerna som förvaltar vägar och järnvägar och deras leverans av tjänster till brukarna. Modellen brukar ge starka incitament för organisationerna att effektivisera verksamheten. Överdrivna investeringar hålls tillbaka.

Å andra sidan har en linje drivits där ett samhällsekonomiskt perspektiv styrt statens agerande. I denna modell har staten skilt på avgifts/skattepolitik och vad som tilldelas till vägar och järnvägar för underhåll och investeringar. Brukarna ska enligt samma modell endast betala den kostnad som varje enskild resa orsakar, den så kallade marginalkostnaden. Modellen riskerar att leda till att väg- och järnvägsorganisationerna fokuserar mer på regeringen och departementen, som finansierar verksamheten, än på kunderna. Drivkrafterna för effektivisering och kundanpassning blir svagare. Risken för överinvesteringar blir större.”

Observera sista meningen när ett samhällsekonomiskt perspektiv råder. Risken för överinvesteringar blir större! Det är här detåplötsligt blir tillåtet att stapla flosklaerna om projekt som Västlänken utan det har någon som helst nytta för medborgarna/kunderna.

Sammanfattningsvis skriver Hasselgren att man bör se över:

  • ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna.
  • kostnadsansvaret för vägar och järnvägar.
  • statens roll på området.

Alltså, det som Vägvalet sagt hela tiden. Vad är Statens roll och vad är regionens och kommunens roll. Utred detta först innan paket och nya skatter sätts ihop och se om det håller. Hönan och ägget!

Vi kan inte annat än hålla med Peter Danielsson när han säger:

”Om Kia Andreasson och andra tillskyndare av Västlänken utsätter sig för risken att sätta sig in i fakta stället för att hänvisa till politiska floskler skulle en saklig debatt kunna leda fram till rätt investeringar.”

Ja, var är alla tillskyndare av Västlänken i debatten? Alla andra partier? Som julsången går ”Midnatt råder tyst det är i huset…”. Kan det måhända vara stadshuset i Göteborg?

Vi har sagt det i vår debattartikel och blogginlägg och vi säger det igen.

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

Gör om, gör rätt.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

Tror Kia Andreasson på tomten också?

fredag, 23 december, 2011

Kia Andreasson (MP) väljer i dagens GP att kommentera Riksrevisionens rapport som klart och tydligt påpekade bristerna med det Västsvenska paketet, Västlänken, trängselskatten och medfinansiering. Hon väljer dock enbart att kommentera Västlänken och bortser från de andra delarna.

Hon inleder med att skriva:

”Trafikverkets beräkning av Västlänken ger inte en fullständig bild av järnvägstunnelns samhällsnytta. Sammantaget är detta förmodligen den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg.”

Redan här borde hon ha stannat till och slängt repliken i papperskorgen. Andreasson skriver ju själv att Trafikverkets beräkning av Västlänken inte ger en fullständig bild av nyttan. Och om ”den bästa investeringen någonsin” ger negativ samhällsnytta med ca 10 miljarder kronor kanske Kia Andreasson som styrelseordföranden i Göteborgs Energi (landets fjärde största energibolag) borde gått en grundläggande ekonomikurs innan hon fattade beslut om att tillskjuta 300 miljoner ytterligare av kundernas pengar i biogasprojektet Gobiogas?

Vidare skriver hon:

”Vare sig det är avsikten eller inte så ägnar sig riksrevisorn åt politik när han antar att Trafikverkets beräkning ger en fullständig bild av samhällsnyttan med Västlänken. Dessutom väljer han att förmedla denna uppfattning till allmänheten som en sanning.”

Riksrevisorn förmedlar vad revisionen kommit fram till. Anklagelsen som Andreasson far med är inte försvarbar. Kommer hon att använda det argumentet när granskningskommissionen kommer fram till sina slutsatser om ett år också? Och är det någon som förmedlar s.k. ”sanningar” till allmänheten så är det Miljöpartiet. Det finns många exempel som dubbdäcksförbudet och att Miljöpartiet stödjer alla former av folkomröstningar.

Vi tycker att Andreasson ska läsa sitt egna partiprogram innan hon börjar läxa upp alla andra:

”Vi tror på en direktdemokrati där besluten fattas av dem som berörs. Beslut i valda församlingar måste kompletteras och kunna överprövas direkt av medborgarna. I en demokrati måste det finnas möjligheter för alla att delta i beslutsfattandet, samtidigt som valda representanter har medborgarnas mandat att fatta beslut. I ett grönt samhälle har alla möjlighet att styra sina egna liv. Alla har ett verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vår övertygelse är att en deltagande demokrati både förutsätter och föder ansvarstagande och engagemang hos varje medborgare.”

Observera att alla ska ha verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Något som Riksrevisionen också kritiserar då trängselskatten kommer att betalas av en annan generation som inte har fått påverka besluten.

Andreasson fortsätter att bygga vidare på sin ”sanning” och skriver:

”Norgren skriver vidare att miljö- och klimataspekterna är viktiga men missar att just miljönyttorna inte finns beräknade i effektbedömningens huvudkalkyl. Det innebär inte att de inte existerar.”

Om nu miljönyttorna inte är beräknade varför har inte Miljöpartiet ställt det som krav innan de förhandlade till sig Västlänken? Om de inte är beräknade så existerar de inte, Riksrevisionen kan inte revidera påhittade begrepp. Dessutom stämmer det inte riktigt att Trafikverket inte tagit hänsyn till miljöaspekterna i sina beräkningar, något som alla lätt kan konstatera till exempel genom att studera tabellen på sidan 24  i Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) – Västlänken – En tågtunnel under Göteborg. Riksrevisionens granskning inbegriper därmed också miljöeffekterna tvärtemot vad Kia Andreasson påstår.

Andreasson avslutar med följande:

”Vi miljöpartister har gjort en politisk bedömning av nyttan med Västlänken.”

En politisk bedömning? Vilken samhällsnytta har den? Ingen som tydligen Riksrevisionen kan se. Att göra en politisk bedömning verkar nu ha kostat Miljöpartiet trovärdighet eftersom den bygger på luft. Därför försöker Andreasson nu att ställa det till rätta men det är lite för sent. Som tur är har inte Västlänken börjat byggas och kan därför läggas ned. Det, om något, är i alla fall av nytta för medborgarna.

I Kia Andreassons debattartikel staplas nu Västlänkens påstådda positiva effekter på varandra. Den ska minska övergödningen av havet och spara tiotals miljoner om året eftersom Ryaverken då slipper ta bort denna kvävemängd. Den ska förbättra luftkvalitén, minska bullret och ge ”vinster” inom sjukvården. Även fastighetsägare, arbetsgivare och naturen (här blandas det friskt!) ska åtnjuta ”vinster”. Och glöm inte bort att vi slipper bygga ut vägnätet och att trafikolyckorna minskar! Vi får också mindre mindre av ”gifter och olja”, och det måste väl vara bra?

Visst är det så att minskad biltrafik leder till minskade utsläpp, men tyvärr liknar ovanstående önskedrömmar närmast religiös tro. Den 25 september i fjol skrev miljö- och trafikexperten Peter Danielsson i GP en debattartikel om Västlänken där han bland annat skrev:

bedöms överflyttningen år 2020 av den regionala och långväga bilpendlingen till tågpendling uppgå till mindre än två procent. Det motsvarar den årliga ökningstakten i Göteborgsregionen av bilpendlingen. Västlänken skjuter upp ökningen av bilpendlingen med ett år! Västlänken är således verkningslös om syftet är att begränsa biltrafiken. De koldioxidutsläpp som kan undvikas är maximalt två procent av den regionala bilpendlingens utsläpp och ger således en försumbar klimatnytta.

Danielssons slutsatser pulvriserar Andreassons luftslott för gott. Tror Kia Andreasson på tomten också?

En sådan marginell minskning av trafiken ger förstås bara marginella effekter inom de områden som Andreasson nämner. Västlänken tar nästan 20 innan den är färdigbyggd och i minskad trafik ger den enligt Danielsson miljön ett års respit – alla övriga byggår går det åt motsatt håll. Om man vill minska biltrafikens skador på miljön måste det finns mer effektiva åtgärder att ta till än att bygga dyra pendeltågstunnlar!

Om Andreasson fortsättningsvis väljer att anklaga andra för att fara med osanningar så borde hon definitivt fundera på sin egen framtoning och komma med väl underbyggda fakta och inte egna antaganden. Och i tider när skandalerna duggar tätt inom Göteborgs kommun kunde man tycka att Kia Andreasson borde varit en smula mer mottaglig för kritik när hon och hennes bundsförvanter får kritik från den oberoende Riksrevisionen, en myndighet som annars åtnjuter ett mycket högt förtroende i fråga om saklighet och opartiskhet. Något man knappast kan påstås gälla om Andreasson.

Theo Papaoiannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

Kommunen får underkänt av revisionen

torsdag, 22 december, 2011

Idag kan vi läsa resultatet från rapporten när externa revisorer granskat Göteborg Stad.  Nio av tio kommunala verksamheter och bolag behöver förbättra sina rutiner och kontroller. Detta är nedslående fakta.

I januari i år påpekade Vägvalet i en interpellation att Lagen om Offentlig upphandling (LOU) borde finnas med i handlingsplanens som togs fram för att förstärka den interna kontrollen och öppenheten inom Göteborgs Stads förvaltningar och bolag.

Svaret vi fick då av Robert Hammarstrand (S) var att ”LOU nämns inte som begrepp i handlingsplanen men det ska inte råda några tvivel om att LOU är en central del i inköps- och upphandlingspolicyn som tas upp i handlingsplanen under rubriken ‘Riktlinjer och Policies’. Det är stort fokus på LOU i denna policy.”

Det vi konstaterar nu är att det fokuset inte finns.

Kommunstyrelsens representanter är inte heller direkt handlingskraftiga och helst inte som när kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) säger:

”Nu har vi en bild av hur det ser ut. Det viktigaste är att åtgärda de brister som finns. Vi kan inte enbart ägna oss åt kontroller.”

Vad är detta för handfallen signal som skickas? Självklart ska bristerna rättas till men att förkasta kontrollerna är ju rent ut sagt vansinne. Antingen så får kommunstyrelsens ordförande ta sitt ansvar och leda staden eller kanske börja fundera på om hon är lämplig för den rollen.

Med enkla medel och utan revisioner kan vi konstatera att ett av de viktigaste verktygen för att bidra till att inköp görs på ett kontrollerat sätt är Lagen om offentlig upphandling grundläggande.  Det vi också ser idag är arvet från Göran Johanssons (S) Göteborg där LOU:n skulle undantas för kommunens förvaltningar och bolag.

Läs interpellationen och svaret här och lyssna på debatten här.

Läs i GP Revisorer om kommunen: Många får klart underbetyg.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalet får rätt gällande trängselskatten, Västlänken och medfinansiering

tisdag, 20 december, 2011

Idag bekräftar Riksrevisionen i en debattartikel i GP att kommunala bidrag till vägar och järnvägar är ett ineffektivt sätt att använda skattemedel. Vägvalet har sedan beslutet togs den 28 januari 2010 påpekat bristerna med beslutet gällande trängselskatten och Västlänken. Debatten om medfinansiering har också hållits kort men Vägvalet har diskuterat detta sedan start och även lämnat ett eget remissvar till Näringsdepartementet.

Riksrevisorn Claes Norgren skriver:

”Regeringens satsning på medfinansiering av infrastruktur har lett till att staten inte satsar sina pengar på de vägar och järnvägar som ger mest nytta för medborgarna. På grund av projektets storlek fick ett stort antal andra mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder strykas. Paketet förhandlades fram under stor tidspress och vilka åtgärder som skulle ingå hann inte bestämmas i detalj. Detta trots att riksdagen ställer höga krav på gedigna beslutsunderlag för infrastrukturplaneringen.”

Detta stämmer väl överens med vad Vägvalet hävdat, d.v.s. att Västlänken kommer att förhindra att andra projekt genomförs under de tjugo långa år som det tar att bygga färdigt Västlänken. Pengarna räcker inte.

”För att klara av finansieringskraven som följde med de statliga pengarna tog kommunfullmäktige i Göteborg beslut om att be riksdagen att införa en trängselskatt. Trängselskatten måste få in tillräckligt med pengar för att täcka kommunens utlovade medfinansiering. Det är stor risk att denna lösning inte är effektiv vare sig ur trängsel- eller miljösynpunkt.”

Och hur ska kommunen lösa finansieringen om tågtunneln till Haga blir ännu dyrare under resans gång? Enligt de avtal som slutits blir det upp till kommunen och/eller regionen att skapa fram extra pengar. Ett ”enkelt” sätt är att höja trängselskatten, men det har förstås ett politiskt pris.

Claes Norgren fortsätter:

”Dessutom är mer än halva satsningen, en järnvägstunnel under city (Västlänken), en ren förlust för samhället. Nyttan med tunneln uppgick enligt trafikverkens beräkningar till omkring 7 miljarder kronor medan investeringskostnaden beräknades till 16 miljarder kronor. Investeringen innebär alltså en förlust för samhället i storleksordningen 10 miljarder kronor.”

”Vår granskning visar att även den siffran är för hög eftersom kommunerna i många fall ”medfinansierat” byggandet av sina egna, alltså inte statens, anläggningar. ”

”Enligt kommunerna sände de statliga Väg- och Banverket otydliga signaler om vad som gällde. De flesta uppfattade dock att om man lämnade medfinansiering så ökade chanserna att man skulle få statliga väg- och järnvägsprojekt byggda i sin region. Om chansen att få statliga investeringspengar till den egna regionen minskar om man avstår från att lämna bidrag blir det enligt Riksrevisionen i praktiken inte frivilligt att bidra.”

Vad händer då om alla kommuner hoppar på medfinansieringståget? Alla kan ju rimligtvis inte få förtur för sina egna önskesatsningar, det räcker definitivt inte statens anslag till. Återigen blir det tydligt att detta bara är ett sätt för staten att slippa betala.

”Om de statliga medlen till vägar och järnvägar behöver utökas bör man generellt se över skatterna och avgifterna inom trafikområdet. På så sätt får man mer pengar på ett transparent och rättvist sätt utan att staten behöver ge sig in i alltför många förhandlingar med kommunerna, vilket riskerar att skapa en oklarhet om rollfördelningen i svensk infrastruktur.”

Vi kan bara konstatera att alla de punkter som Vägvalet framfört går helt i linje med det som Riksrevisionen kommer fram till. Allvaret i debatten har nu höjts och det kräver att övriga partier tar sitt ansvar och bemöter kritiken. Det går inte att undvika diskussionen om nyttan med projekten och trängselskattens totala ineffektivitet som skatteindrivning.

Väg- och Banverkets roll har vi tidigare också ifrågasatt och nu framgår det klart och tydligt att man farit med oklara signaler. Men kommunen och GR som motparter borde ju redan då ha uppmärksammat detta. Varför detta inte gjordes är en gåta.

Det är alldeles för lättvindigt att säga som de etablerade partierna att man kompromissat för att få sina delar och att enigheten är total. Det är dags att bryta upp paketet och satsa på samhällsekonomiskt försvarbara projekt som ger nytta till medborgarna.

Därför en uppmaning till Trafikverket: Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021 som kan tillföra nytta till medborgarna inom rimlig tid och kostnad.

Läs Riksrevisionens fullständiga rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Läs Riksrevisionens pressmeddelande och infrastruktur på nya villkor.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Noll koll på läget gällande stadens investeringar

lördag, 17 december, 2011

Idag kan vi läsa i GP:s pappersutgåva att gassatsningen i Rya fördyras. Riskprojektet beräknas kosta 300 miljoner för mycket men att bryta projektet skulle innebära 700 miljoner i kostnad för redan investerade medel. Det är helt enkelt för mycket pengar bundna i projektet.

Det börjar bli uppenbart att staden har svårt att hantera projekt. Inte ens riskprojekt som säger sig självt innebära: risk. För att inte hamna i situationerna ovan borde en risk- och konsekvensanalys ha genomförts redan från början där man också tog höjd för olika beslutssteg som t.ex. när man ska kliva projektet.

Att Göteborg Energi måste nu måste begära ytterligare 300 miljoner kronor beror på att det blivit väldigt mycket dyrare än beräknat att förädla rågas till högvärdig biogas. Ingen i den förra styrelsen tog höjd för oförutsedda kostnader. Denna kostnad som är huvuddelen i själva projektet hade man inte koll på.

Förre VD:n Anders Hedenstedt som fick lämna Göteborg Energi för sin givmildhet gällande pensionsvillkor till sin vice VD säger:

”Vi använde den bästa expertis vi kunde få tag i när vi beräknade kostnaderna. Men detta är ett utvecklingsprojekt med mycket teknik och kemi och då finns alltid risken att det blir dyrare. Det är en unik möjlighet för Göteborg att se till att nästa generations förnybara bränslen kommer till stånd.”

Att den tyskägda energikoncernen Eon hoppade av projektet verkar inte heller ha varit en varningsklocka för Göteborg Energi. Och som om det inte var nog med det, så håller Eon på med ett liknande projekt i Skåne som är dubbelt så stort och som konkurrerar om samma EU-bidrag. Sannolikheten att Eon fortsätter sitt engagemang är inte stort.

Som tur är verkar ändå Kia Andreasson (MP), styrelseordförande för Göteborg Energi, sansa sig:

”Vi har tagit bort den andra investeringen i närtid. Nu bygger vi först ettan och utvärderar.”

Martin Wannholt (M), vice ordförande för Götebord Energi, säger:

”Varningsklockorna har ringt, men varken ägaren eller tidigare styrelse har ifrågasatt projektet. Hur gärna vi än vill se en utökad biogasproduktion så måste riskkapitalprojekt i kommunal regi kunna ifrågasättas och vägas mot alternativa investeringar.”

Tills sist kommer vi till det mest anmärkningsvärda som Göteborgs kommun brottas med. Den förra styrelsen tog beslutet själva om investeringen i december förra året och kommunfullmäktige fick inte ta ställning till investeringen! Nu får vi på allvar börja se över bolagsstrukturen och dess verkningar.

Mest anmärkningsvärt är att nu går ett konsultföretag igenom i detalj vilka beslut som tagits och vilka personer som sa vad inför investeringen. Man går även igenom bandinspelningar från fullmäktigedebatten 2008 då beslutet togs för att bilda företaget Gobiogas.

GP skriver följande om beslutet som togs gällande Gobiogas 2008:

”Frågan är om beslutet verkligen kan tolkas som ett klartecken för Göteborg Energi att dra igång miljardbygget.”

Vad betyder detta? Jag trodde vi hade protokoll från kommunfullmäktige som styrker olika beslut? Finns det inget protokoll på att dra igång miljardbygget är det definitivt inte ett klartecken oavsett vad som sagts i debatten.

Riskprojekten är flera inom staden även om de beslutats i kommunfullmäktige. Vägvalet har redan avslagit två:

Kostnad för dessa projekt och förvärv är ca 60 miljoner kronor vardera d.v.s. 120 miljoner totalt. Det kanske är dags att överväga om staden ska fortsätta att sätta dessa till verket. Det gemsamägda bolaget i Skövde kan redan nu läggas ned då bolagsbildningen ännu inte är gjord.

Genom bolagen på alla håll och kanter förlorar vi kontrollen över vad som sker. Ägardirektiven verkar tyvärr inte fungera vad gäller kontroll, uppföljning och beslutsordning. Om det uppstår oklarheter kring vad som beslutats som medför att staden måste ta in en konsult för att reda ut kommunfullmäktiges beslut så äventyrar vi demokratin.

Theo Papaiaonnou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3