Inlägg märkta ‘vägar’

Kan detta vara ett av framtidens stadsfordon?

måndag, 28 oktober, 2013

Efter att ha lärt mig allt om smart cykelinfrastruktur i helgen så avslutade jag min vistelse i Stockholm med att testköra framtidens stadsfordon. Ett fordon som är perfekt för den dagliga pendlingen till jobb och skola. Fordonet är tvåsitsigt och har plats för lite bagage, t.ex. matkassarna efter stoppet i mataffären på vägen hem från jobbet. Den går 40km på en full tank om man har gasen konstant i botten. När man bromsar laddas batteriet. Att tanka fullt kostar 5 kr. Den tankas hemma eller på jobbet från ett vanligt eluttag. Och det bästa av allt – den är befriad från trängselskatt!

Vad är nu detta för fordon? Jo det är en Biro. En liten elbil som är klassad som EU-moped och går i maximalt Biro45 km/h. Det räcker med 15 års ålder och EU-körkort för att få köra den. Jag körde den på Söder i Stockholm och konstaterade att den lätt hänger med i stadstrafikens tempo. Den är enkel att köra – bara att trycka på gasen och styra. Överallt vänder sig folk om och tittar, ofta med ett glatt leende.

I Stockholm får Biro framföras i de flesta kollektivkörfält eftersom MC och taxi får köra där. Detta ger en enorm fördel jämfört med att ta sig fram i stan med bil vilkett ger kortare resväg och obefintliga köer. Dessutom tar den väldigt lite plats. Den är inte mycket bredare än styret på en motorcykel och kan ta sig fram där bilar inte tar sig fram. Och den kan parkeras med nosen mot trottoaren istället för längs med gatan (den är inte längre än en cykel). I Göteborg får tyvärr MC inte köra i kollektivkörfälten. Dock kommer vissa busskörfält att tillåtas för taxi. Så fördelen med Biro är inte lika stor här som i Stockholm.

Senaste versionen av Biro levereras med li-ion batterier och kostar 126.000 kr inklusive moms, varav batterierna står för runt 35.000 kr. För företag är momsen helt avdragsgill och det är inget förmånsvärde (enligt den svenska återförsäljaren).

Du kan läsa mer om Biro här www.estrima.com och www.birobil.se.

Om Göteborg tillåter MC i kollektivkörfälten så är jag övertygad om att vi kommer att se fler miljövänliga Biro och liknande fordon i Göteborgstrafiken. Dessutom ökas nyttjandet av de nu ofta tomma kollektivkörfälten.

Bilen är inte på väg bort, som den rödgröna majoriteten i Göteborg tror (och vill). Bilen som vi känner till den idag, d.v.s. relativt stor och framdriven med hjälp av förbränning av fossila bränslen är på väg bort. Nya typer av fordon kommer att bli vanliga – den friheten som fyra hjul ger kommer mänskligheten inte att ge upp. Vägar, gator och parkeringsplatser behövs även i framtiden.

Anders Åkvist
Vägvalet

Höstlöv

onsdag, 24 oktober, 2012

Träden gulnar och dagarna blir kortare. Lagom till lövfällningen kommer den första delårsrapporten för kommunens nämnder. Jämmer och elände – precis som vanligt, ingen av stadsdelarna klarar sin verksamhet. Totalt blir underskottet troligen 157 miljoner kr. Den obligatoriska verksamheten i omvården klarar inte lagstadgade minimikrav, skolorna når inte uppsatta mål, gator och vägar förfaller men ändå är Göteborg en högskattekommun.

Den obligatoriska verksamheten som bedrivs i stadsdelarna har varit underfinansierad i åratal. Kommunfullmäktige vet inte hur budgeten kommer till, inga underlag finns och inga kalkyler redovisas. Beräkningarna görs på S-kansliet på Järntorget och är inte offentliga. Inga jämförelser finns med andra kommuner och stadsdelarna går inte ens att jämföra sinsemellan. Det görs heller ingen uppföljning vid årets slut för att se hur utfallet blivit.

Kommunledningen lågprioriterar kärnverksamheten och ägnar sig istället gärna åt andra mer eller mindre publikknipande verksamheter, alltifrån popkonserter och Alfonshus till onödiga trafikprojekt. Kostnader redovisas inte på ett begripligt sätt och få vet hur besluten egentligen kommer till.

Att majoriteten har infört detta system är begripligt, Socialdemokraterna har alltid hanterat offentlig ekonomi som en partiangelägenhet när man haft möjlighet att göra så.

Men obegripligt är att alla allianspartierna har accepterat ett system som nästan helt utestänger fullmäktigegrupperna från allt inflytande! Men ingen har protesterat –  göteborgsandan får inte ifrågasättas.

Vägvalet har som nytt litet parti i fullmäktige haft enorma problem att få fram någon sorts underlag till årets budget. Vi lyckades, trots allt, och om Vägvalets budget hade antagits så hade stadsdelsnämnderna inte behövt redovisa minus i år. Vi hade dessutom kunnat genomföra en liten skattesänkning, men det hade blivit betydligt mindre pengar till några av kommunstyrelsens häftiga projekt.

Läs även vår debattartikel i GP Dags att skrota SDN-reformen och vår slutreplik Ingen logik i Duells argument

Tom Heyman
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, GP10, GP11, GP12, GP13, GP14, GP15, GP16, GP17, GP18, GP19, GP20, GP21, GP22, GP23, GP24, GP25, GP26, GP27, GP28

Utländska bilar beskattas inte

onsdag, 27 juni, 2012

Enligt GT idag kommer inget betänkande från utredningsgruppen den 30 september som det var sagt. Istället skjuts det på framtiden till 15 februari 2013. Förra året 9 juni utsågs lagman Raymond Grankvist vid kammarrätten i Göteborg till särskild utredningsman för ”Skatte- och avgiftsuttag vid användandet av vissa vägar”.

Grankvist säger till GT:

”Det kommer inget betänkande den 30 september som det skulle ha gjort när det gäller trängselskatten, eftersom vi har fått flera tilläggsdirektiv.”

På frågan om det är rimligt att en ”eventuell” beskattning ska kunna ske  tidigast årsskiftet 2013/2014 svarar Grankvist:

”Det låter ju rimligt när det gäller trängselskatt eftersom det i det delbetänkande som vi lämnar till hösten inte får tas upp och inte heller tas upp några frågor om trängselskatt.”

Vi tolkar denna försening som att det faktiskt uppstår problem med att hantera trängselskatt och utländska bilar, vilket vi flera gånger redan påtalat. Utredning är verkningslös. Det klart att ett negativt besked om utlandsregistrerade fordon tre månader innan trängselskatten införs skulle ha lett till ytterligare kraftiga protester. Nu skjuter man på beskedet och slipper möta opinionen.

Regeringen och finansdepartementet har gjort ett medvetet val att kalla det för trängselskatt istället för vägavgift och så är även lagstiftat. Vägavgift får inte tas ut på befintliga vägar enligt gällande EU-regler då pengarna måste gå tillbaka till vägprojektet som det avser. Pengarna från vägavgifter som tas ut i EU-länder går tillbaka till det vägprojekt som avgiftsbeläggs. Så är det inte med trängselskatten. Genom att kalla det för trängselskatt kan staten ta in pengar både på befintliga och nya vägar och skatten blir en nationell angelägenhet för Sverige. Pengarna kan på så sätt användas av staten till vad som helst och till vilket projekt var som helst i Sverige och EU kan inte lägga sig i. Eftersom trängselskatten är en svensk skatt kan man inte heller ta ut den på utländska fordon då man inte får beskatta EU-medborgare i andra länder.

Som exempel brukar London föras fram. Där infördes trängselskatt av ett enda skäl: trängsel. Storbritannien har visserligen sagt att alla bilar, utländsk som inhemsk, ska betala trängselskatt, men man lyckas inte driva in pengarna. Administrationen är för dyr och man utmanar inte EU-kommissionen. För att beskatta utländska bilar måste Sverige nu utmana EU-kommissionen, vilket kan leda till överklaganden från andra länder då skatten blockerar genomfartstrafiken.

Slutligen är det intressant att regionchefen för Sveriges Åkeriföretag, Annika Persson, är så dåligt insatt i vad som sker och endast ser till sina egna intressen:

”Detta kommer att innebära en kraftig konkurrensnackdel för svenskregistrerade fordon. Det är dumt att dra igång ett system som kanske måste ändras. Jag tycker att man ska vänta med införandet även för svenskregistrerade fordon.”

Man kan tycka mycket och ha åsikter om allt. Men det förändrar inte den verklighet som Annika Persson ska förhålla sig till. Om utlandsregistrerade fordon slipper trängselskatten, är det något som hon ogillar. Men vad kan hon göra åt det? Absolut ingenting, eftersom hon redan gett sitt godkännande med en reservation som ingen i regeringen eller riksdagen bryr sig om.

Igår lät det annorlunda. Läs här.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Sydsvenskan – Skånes politiker ratar förslag om vägtullar

tisdag, 7 februari, 2012

I början på februari kunde man läsa i Sydsvenskan att Skånes politiker säger ifrån om vägtullar.

Regionstyrelsens ordförande för Skåne, Pia Kinhult (M), avfärdar tankarna på vägtullar:

”Vår trängsel finns inte i städerna, säger hon. Problemet är genomfartstrafiken till och från landet och våra grannländer.”

Även kommunalrådet Anders Rubin (S) i Malmö är också väldigt tydlig när han säger nej till vägtullar runt Malmö för att finansiera infrastruktur i övriga Skåne.

”Det är lustigt att regeringen hela tiden återkommer till trängselskatt när det handlar om att finansiera vägar och järnvägar.”

Det var just avsaknaden av denna tydlighet från göteborgspolitikerna som bidrog till att våra lokala politiker bara gav med sig utan strid. Varför använde man sig exempelvis inte av media för att pressa regeringen och för att visa för medborgarna att man inte gav efter för utpressning hur lätt som helst? Istället gick man in i slutna rum, snackade ihop sig och kom ut med ett färdigt ”paket” som, enligt dem själva, är orubbligt in i minsta detalj. Det är väl inte konstigt att folk blir förbannade?

Till skillnad från Pia Kinhult, som tillhör Alliansen, håller Rubin dock dörren lite på glänt.

”Vi är ändå inte blankt negativa till trängselskatten men då får den vara av en annan typ.”

Trots detta är det en skarp signal från Skånes politiker att de inte är villiga att finansiera via trängselskatt. Ändå är det den lösning som infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) ser framför sig och säger:

”I Stockholm och snart Göteborg är trängselskatten viktig för att finansiera sina infrastrukturpaket.”

Och där kom det. Göteborg är staden som ska frälsa hela Sverige i att införa den nya skatteformen: trängselskatt. Göteborg är slagträet för att banka igenom en dold skattehöjning då Alliansen sänkt skatten i flera år och nu måste man kompensera med något annat.

Hur då? Jo, vi tar ut en skatt för den som utnyttjar något för det låter ju bra. Knappast. För var går gränsen för vad man nyttjar? Ska friska människor slippa betala skatt för sjukvård? Ska endast äldre betala för äldreomsorg? Föräldrar endast för barnomsorg? Listan kan göras lång.

Den stora frågan blir nu hur regeringen kommer att hantera Skånes reaktion i kombination med Riksrevisionens rapport. Det återstår att se under våren.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Vägvalet får rätt gällande trängselskatten, Västlänken och medfinansiering

tisdag, 20 december, 2011

Idag bekräftar Riksrevisionen i en debattartikel i GP att kommunala bidrag till vägar och järnvägar är ett ineffektivt sätt att använda skattemedel. Vägvalet har sedan beslutet togs den 28 januari 2010 påpekat bristerna med beslutet gällande trängselskatten och Västlänken. Debatten om medfinansiering har också hållits kort men Vägvalet har diskuterat detta sedan start och även lämnat ett eget remissvar till Näringsdepartementet.

Riksrevisorn Claes Norgren skriver:

”Regeringens satsning på medfinansiering av infrastruktur har lett till att staten inte satsar sina pengar på de vägar och järnvägar som ger mest nytta för medborgarna. På grund av projektets storlek fick ett stort antal andra mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder strykas. Paketet förhandlades fram under stor tidspress och vilka åtgärder som skulle ingå hann inte bestämmas i detalj. Detta trots att riksdagen ställer höga krav på gedigna beslutsunderlag för infrastrukturplaneringen.”

Detta stämmer väl överens med vad Vägvalet hävdat, d.v.s. att Västlänken kommer att förhindra att andra projekt genomförs under de tjugo långa år som det tar att bygga färdigt Västlänken. Pengarna räcker inte.

”För att klara av finansieringskraven som följde med de statliga pengarna tog kommunfullmäktige i Göteborg beslut om att be riksdagen att införa en trängselskatt. Trängselskatten måste få in tillräckligt med pengar för att täcka kommunens utlovade medfinansiering. Det är stor risk att denna lösning inte är effektiv vare sig ur trängsel- eller miljösynpunkt.”

Och hur ska kommunen lösa finansieringen om tågtunneln till Haga blir ännu dyrare under resans gång? Enligt de avtal som slutits blir det upp till kommunen och/eller regionen att skapa fram extra pengar. Ett ”enkelt” sätt är att höja trängselskatten, men det har förstås ett politiskt pris.

Claes Norgren fortsätter:

”Dessutom är mer än halva satsningen, en järnvägstunnel under city (Västlänken), en ren förlust för samhället. Nyttan med tunneln uppgick enligt trafikverkens beräkningar till omkring 7 miljarder kronor medan investeringskostnaden beräknades till 16 miljarder kronor. Investeringen innebär alltså en förlust för samhället i storleksordningen 10 miljarder kronor.”

”Vår granskning visar att även den siffran är för hög eftersom kommunerna i många fall ”medfinansierat” byggandet av sina egna, alltså inte statens, anläggningar. ”

”Enligt kommunerna sände de statliga Väg- och Banverket otydliga signaler om vad som gällde. De flesta uppfattade dock att om man lämnade medfinansiering så ökade chanserna att man skulle få statliga väg- och järnvägsprojekt byggda i sin region. Om chansen att få statliga investeringspengar till den egna regionen minskar om man avstår från att lämna bidrag blir det enligt Riksrevisionen i praktiken inte frivilligt att bidra.”

Vad händer då om alla kommuner hoppar på medfinansieringståget? Alla kan ju rimligtvis inte få förtur för sina egna önskesatsningar, det räcker definitivt inte statens anslag till. Återigen blir det tydligt att detta bara är ett sätt för staten att slippa betala.

”Om de statliga medlen till vägar och järnvägar behöver utökas bör man generellt se över skatterna och avgifterna inom trafikområdet. På så sätt får man mer pengar på ett transparent och rättvist sätt utan att staten behöver ge sig in i alltför många förhandlingar med kommunerna, vilket riskerar att skapa en oklarhet om rollfördelningen i svensk infrastruktur.”

Vi kan bara konstatera att alla de punkter som Vägvalet framfört går helt i linje med det som Riksrevisionen kommer fram till. Allvaret i debatten har nu höjts och det kräver att övriga partier tar sitt ansvar och bemöter kritiken. Det går inte att undvika diskussionen om nyttan med projekten och trängselskattens totala ineffektivitet som skatteindrivning.

Väg- och Banverkets roll har vi tidigare också ifrågasatt och nu framgår det klart och tydligt att man farit med oklara signaler. Men kommunen och GR som motparter borde ju redan då ha uppmärksammat detta. Varför detta inte gjordes är en gåta.

Det är alldeles för lättvindigt att säga som de etablerade partierna att man kompromissat för att få sina delar och att enigheten är total. Det är dags att bryta upp paketet och satsa på samhällsekonomiskt försvarbara projekt som ger nytta till medborgarna.

Därför en uppmaning till Trafikverket: Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021 som kan tillföra nytta till medborgarna inom rimlig tid och kostnad.

Läs Riksrevisionens fullständiga rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Läs Riksrevisionens pressmeddelande och infrastruktur på nya villkor.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet