Inlägg märkta ‘trängselskatter i Göteborg’

Aftonbladets kolumnist avslöjad med fingrarna i Trafikverkets syltburk

onsdag, 29 maj, 2013

15 april i år uppmärksammade vi här på bloggen en krönika i Aftonbladet, skriven av Anders Westgårdh, där han beklagade sig över moderaternas nya inställning till folkomröstningen. Westgårdh plockade också fram de sämsta argumenten för varför trängselskatten bara var av godo: Män i övre medelåldern som skiter fullständigt i miljön osv.

Nu visar det sig att samme Westgårdh i högsta grad var jävig i frågan om trängselskatt och det Västsvenska paketet. I en avslöjande artikel i GT (där Westgårdh faktiskt var chefredaktör 1996-97) idag får vi reda på att Anders Westgårdhs PR-företag Welcom i höstas vann ”en upphandling om reklam för det Västsvenska paketet och skrev ett flerårigt avtal med statliga trafikverket. Uppdraget är värt totalt tre miljoner och löper fram till och med halvårsskiftet 2014.

Men Anders Westgårdh själv håller förstås inte med om han sitter på dubbla stolar när hans företag först får betalt för att sprida positiv reklam om Västsvenska paketet, samtidigt som han själv får betalt för att skriva samma sak som krönikör i Aftonbladet.

Han säger:

Nej, jag tycker inte det. Faktiskt inte! När jag skriver i Aftonbladet formulerar jag mig som en privatperson. Det är klart att du kan lägga de två grejorna bredvid varandra och konstatera att det kan finnas en intressekonflikt men här finns det inte det.

Jag vill understryka att jag inte alls arbetar med trafik- verkets uppdrag.

Som före detta journalist vet Westgårdh, eller borde veta, vad begreppet att ”sitta på dubbla stolar” innebär. Att försöka låtsas om att det inte råder något intressekonflikt är lite barnsligt. Det spelar ingen roll att Westgårdh själv inte deltar i arbetet med Trafikverkets propagandauppdrag på sin egna PR-byrå; företaget han äger cashar in tre miljoner på uppdraget! Att han, som han själv påstår, ändå tycker som han skriver är ju ingenting läsarna kan kontrollera. Han har tre miljoner anledningar för att slira på sanningen om detta. Det är just ovissheten hos läsaren om en skribents oberoende ställning som är det komprometterande, inte huruvida Westgårdh sover lugnt om nätterna och anser sig ha rent samvete.

I sin senaste Aftonblads-krönika fortsätter Westgårdh korståget mot folkomröstningen och GT:s chefredaktör Frida Boisen. Han skriver: ”Här har en pr-sugen kvällstidnings­redaktör lyckats sätta rejäla käppar i ­hjulen för stans utveckling genom att hetsa fram en folkomröstning om de vägtullar som redan är införda”. Innan man anklagar andra för att ha en dold agenda, kanske man ska rent i det egna skafferiet?

Westgårdh fortsätter: ”Trängselskatten och vägtullarna är en central del i en enorm infrastruktursatsning med nya vägar, järnvägar, broar, tunnlar, bättre kollektivtrafik och bättre miljö.” Westgårdh gör därmed rätt bra skäl för sitt höga arvode trots att han själv påstår sig inte delta i PR-kampanjen.

Den viktiga frågan man ska ställa sig är: Varför anser sig Trafikverket tvungna att använda tre miljoner av sina skattefinansierade anslag för att göra ”reklam för det Västsvenska paketet”? Efter att ha sett den nya filmen om Västlänken som Trafikverket lanserade igår kan man tyvärr ännu gång konstatera att Trafikverket inte är världsbäst på att presentera saklig information på ett neutralt sätt.

Läs GT:s artikel om Anders Westgårdhs dubbla roller här.

Läs också GT:s chefredaktör Frida Boisens kommentar här.

Trafikverkets propagandafilm för Västlänken kan ses här (givetvis kan man  inte kommentera filmen).

Håkan Andersson
Vägvalet

Äntligen nådde folkets röst in i fullmäktige

fredag, 24 maj, 2013

Grattis alla göteborgare! I går kväll hördes din röst äntligen ända in i fullmäktige. I över tre år har medborgarna motats bort av politiker som stängt dörren och öronen för alla invändningar mot trängselskatten. ”Beslutet är redan fattat”, har varit det stående mantrat.

Men vi har inte nöjt oss med det. Och efter en fem timmar lång debatt var kommunfullmäktige klara att rösta. Som förväntat blev röstsiffrorna 53 nej och 28 ja, men eftersom det hade krävts att två tredjedelar (eller 54 ledamöter) skulle motsätta sig en folkomröstning för att stoppa den, är nu folkomröstningen ett faktum.

Tre år för sent kan man tycka, och det angav flera rödgröna ledamöter också som skäl till att man nu röstade nej. Men hur trovärdigt är det argumentet när samma politiker redan 2011 nekade en folkomröstning efter Vägvalets namninsamling? En namninsamling som för övrigt Mats Pilhem i debatten i går felaktigt påstod inte hade nått upp till det då lagstadgade kravet, vilket den dock gjorde med råge. Men Pilhem röstade nej den gången också.  Nej, det är inte att kravet på folkomröstning kommer för sent som är deras problem, det är att det kommer överhuvudtaget. Oavsett när eller hur, så är det fel, enligt dem.

När de ett oräkneligt antal gånger i debatten yttrade ”det går inte”, så menade de egentligen: ”Vi vill inte.” Vill man inte, så kan man inte. Frågan är om vi väljare verkligen vill skicka samma förhandlare till förhandlingsbordet än gång till? Har man redan på förhand bestämt sig för att man inte kan få fram ett bättre avtal, är det kanske bättre om några med nya fräscha idéer företräder Göteborgs intressen nästa gång?

Diskussionerna innan själva omröstningen följde den senaste veckans två debatter rätt väl. De rödgröna gick mangrant till anfall mot moderaterna i ett försök att dölja sina egna skruvade förklaringar till varför de tänkte rösta nej. Plötsligt fördes Vägvalet fram som vara rakryggade av de rödgröna, men allting är ju relativt: Moderaterna var inte vatten värda.

Gång på gång avkrävdes moderaterna på svar om vad som händer vid ett eventuellt nej i en folkomröstning, och lika många gånger förklarade Jonas Ransgård med flera den moderata stämmans beslut och att det var samtliga partiers ansvar att ta hand om ett eventuellt nej i en folkomröstning. För precis som Ransgård sa, kan inte moderaterna ensamt bestämma detta. De rödgröna vägrade dock ta detta ansvar, det enda ”ansvar” de sades ta, var för det Västsvenska paketet.

Speciellt framträdande i debatten om demokratin i Göteborg var moderaterna Jonas Schönemann och Magnus Nylander. Den senare förklarade för de rödgröna hur lagen om det förstärkta folkinitiativet var tänkt att fungera. Man ska helt enkelt inte rösta ned ett krav på folkomröstning om det inte finns mycket speciella skäl som till exempel att det handlade en personfråga. Det är därför möjligheten att rösta ned en folkomröstning med två tredjedels majoritet finns inskriven, inte för att politiker ska kunna rösta ner ett initiativ som riskerar gå emot ett politiskt beslut som de inte vill ändra. Ingenting av det de rödgröna svarade visade att de hade förstått detta. Helst pratade de om allt annat än om just ja eller nej till folkomröstning.

Det sägs att demokratin är något man måste ta strid för varje dag och att det inte ska vara för lätt. I dag känns det dock lätt för alla de 50 000 göteborgare som skrivit på namninsamlingen.

Nu kör vi ända in kaklet!

Håkan Andersson
Vägvalet

Ärlighet varar längst

lördag, 4 maj, 2013

Frustrationen och irritationen är uppenbar hos de rödgröna företrädarna, Anneli Hulthén (S) , Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V), när de i dag går ut på GP:s debattsida och säger Nej till en folkomröstning om trängselskatt. De är inmålade i ett hörn, de avgör inte frågan, men är ändå styvnackat emot av principiella skäl. De saknar helt enkelt förmågan att ändra sig och ta en förutsättningslös diskussion internt och därefter anpassa sig till den ändrade verklighet som Moderaternas besked om att stödja en folkomröstning försatte dem i. I stället går man till frontalangrepp på allt och alla, men främst moderaterna. Vi i Vägvalet får väl vara tacksamma att de nämner partiet vid namn den här gången. Annars har ju trojkan varit närmast totalt ovilliga att bemöta en enda av de debattartiklar Vägvalet skrivit under drygt tre års tid.

Beslutet kommer ju inte som någon direkt överraskning. De rödgröna har samlat varit emot en folkomröstning ända sedan Socialdemokraterna i och med beslutet om trängselskatt 2010 bröt sitt tidigare löfte om just en sådan. Men argumenten för beslutet är ändå häpnadsväckande.

Vi rödgröna har aldrig vikt en tum från åsikten att Göteborg och regionen behöver det Västsvenska paketet. Samtliga partier i kommunfullmäktige (utom SD och Vägvalet) har också beslutat om att genomföra det, liksom riksdagens partier. Därför säger vi rödgröna nej till en folkomröstning, det är det enda ärliga!

Ärliga? Enligt NE:s ordbok betyder ordet ”ärlig” någon ”som håller sig till sanningen i fråga om den yttre verkligheten; om person, utsaga etc.” Med tanke på hur illa man försvarat sitt tidigare svek och vilka nödlögner man tagit till när frågan om trängselskatt varit uppe för diskussion, hade det varit klädsamt om de tvekat både en och två gånger innan ordet ”ärlighet” blev det bärande ordet till varför de ännu en gång sviker väljarna och mer eller mindre idiotförklarar alla som inte inser det Västsvenska paketets frälsning.

Visserligen påstår man sig ha ”stor respekt för alla som skrivit på folkinitiativet”, ett påstående som mycket bättre passar in på samma ordboks definition av motsatsen till ordet ärlig: Falsk, lögnaktig. För de avslutar meningen med: ”men konsekvenserna av ett nej har inte redovisats och är i dagsläget inte heller möjliga att överblicka.” Exakt vem menar de rödgröna skulle redovisa konsekvenserna av ett nej i en folkomröstning och hur skulle det gå till? Är det initiativtagarnas uppgift? Skulle det ha stått en lång disclaimer på baksidan till alla namnlistor där det stod om alla de olyckor som skulle drabba Västsverige om vi råkar röstar ”fel” i en folkomröstning? I så fall skulle säkerligen de rödgrönas debattartikel passat bra där, för det är katastrofer av nästan bibliska mått som de hotar göteborgarna med: Stadsutvecklingen hotas, klimatet likaså, luftkvaliteten i centrala stan (trots att betalstationerna sitter vid de stora lederna), arbetslöshet, avtalstvister, brutna avtal, ofärdiga trafiklösningar, skattehöjningar, näringslivets tillväxförmåga hotas etc. etc. Varför man glömde bort invasionen av gräshoppor och byggandet av en ny Noaks ark är lite svårt att förstå.

Efter att ha räknat upp allt elände som inträffar vid ett Nej (tydligen har de rödgröna redan förlorat en folkomröstning), gör man en helomvändning och avslutar med: ”Vi tror att göteborgarna och västsvenskarna vill se en fortsatt hållbar utveckling av Göteborg. Därför säger vi ja till Västsvenska paketet.” De tror att göteborgarna ställer sig på deras sida, men vågar inte tillfråga dem i en folkomröstning. Det tyder på att de inte heller i den avslutande meningen var riktigt ”ärliga”.

Läs de rödgrönas debattartikel här.

I pappersutgåvan av GP uttalar sig bland andra moderaten Martin Wannholt i frågan om att den rödgröna majoriteten tillfälligt stoppat bygget av Marieholmstunneln, som en slags hämnd för att moderaterna stöder en folkomröstning: ”Maktmissbruk. Beslutet om folkomröstning är inte ens taget i fullmäktige. Här sänker och försenar majoriteten viktiga satsningar på en tunnel för bilar och bussar. Dessutom stoppas den nya bron för Hamnbanans järnvägsspår.” Wannholt ser detta som ett försök att tvinga fullmäktige att säga nej till en folkomröstning.

Från Vägvalet skickar vi med den uppenbara frågan: ”Om det var så lätt att ta bort/försena en viktig del av det obrytbara Västsvenska paketet, måste det väl vara lika enkelt att exempelvis ta bort Västlänken?

Edit: Anneli Hulthén har nu också uttalat sig i Radio P4 Göteborg. Lyssna här när hon uttrycker att ”ett folkomröstningsinitiativ ska ju respekteras också”, samtidigt som hon och hennes parti nu med full kraft motsätter sig ett sådant.

Edit 2 & 3: Nu har Vägvalets partiledare Theo Papaioannou kommenterat de rödgrönas debattartikel i en intervju på gp.se. Han säger: ”Nu försöker de rödgröna bromsa Marieholmstunneln och då har man öppnat dörren till Pandoras ask och då kan vi också bromsa projekteringen av västlänken i väntan på att göteborgarna får säga vad de tycker i en folkomröstning.

Även moderate Jonas Ransgård uttalar sig nu på gp.se: ”Jag räknade nog med att de skulle landa i ett sådant beslut. Däremot tycker jag att man ska akta sig för att beskriva sina åsikter som de enda som är hederliga och ärliga. När det gäller Marieholmstunneln så har miljöpartiet länge varit skeptiska till den och det förvånar mig inte att de tar tillfälle att förhala den, det förvånar mig mer att socialdemokraterna går med på det”.

Läs hela intervjuerna med Ransgård och Papaioannou här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Taxi- och bussbranschen vill särbehandlas

fredag, 3 maj, 2013

Idag skriver företrädare för Svenska Bussbranschens Riksförbund och Svenska Taxiförbundet en debattartikel i GP där de kräver särbehandling av sina egna medlemmar: Befria buss och taxi från trängselskatt och höj den motsvarande för privatbilismen.

Men motivet för detta krav är förstås inte i första hand att gynna sina egna medlemmar, i stället lyfts det populära ”värna om miljön”-argumentet fram. Redan från början slirar man på sanningen:

Införandet att trängselskatter i Stockholm och i Göteborg syftade till att minska trängseln och förbättra framkomligheten och miljön.

Det må vara hänt att dessa var de främsta anledningarna till att skatten infördes i Stockholm, men i Göteborgs kom trängselskatten till för att finansiera infrastruktur och då främst pendeltågstunneln till Haga.

Senare i debattartikeln lånar man ett tidigare använt argument från Västtrafik när man påstår: ”Om 100 000 privatbilister väljer bort privatbilen en dag per vecka frigörs dagligen ett utrymme motsvarande i genomsnitt en bilkö på 14 mil.

Det hade varit intressant att få reda på var denna 14 mil lång bilkö finns i Göteborgstrafiken? Och eftersom debattörerna anser att taxi och buss ska slippa undan trängselskatt och att privatbilisterna ska betala lika mycket till, samtidigt som vill att 100 000 bilister ska sluta köra, inser nog de flesta att ekvationen inte går ihop. För hur många privatbilister blir det egentligen kvar om taxi- och bussbranschen får bestämma? Och hur mycket trängselskatt måste varje bil då betala per dag? Räcker 10 000 kr ens? Och om så liten andel biltrafik skulle bli kvar, varför ska man då överhuvudtaget ha något som kallas för trängselskatt?

Om 100 000 privatbilister skulle övergå till att åka taxi till sina arbeten skulle nog dessutom bilköerna i Göteborg bli rätt oförändrade. Men tänk vad många nya arbetstillfällen som skulle skapas i taxibranschen!

I slutet av debattartikeln konstateras: ”Yrkestrafiken på väg betalar redan genom bland annat olika bränsle- och fordonsskatter mer än vad kostnaderna är för drift och underhåll samt ny- och reinvesteringar i väginfrastruktur.” Även privatbilister betalar dessa skatter, men nu vill alltså taxi- och bussbranschen ha specialregler.

Enligt Transportstyrelsen är redan idag bussar med en totalvikt över 14 ton befriade från trängselskatt, men det räckte tydligen inte; mycket vill ha mer. Taxibranschen trodde tidigt, något naivt, att man skulle slippa undan trängselskatt eftersom man ansåg sig vara ”kollektivtrafik”. Men så blev det förstås inte. Nu försöker man igen. Finansminister Borg lär inte bli imponerad.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Att krångla till frågeställningen underlättar inte

måndag, 29 april, 2013

I gårdagens GP skrev Peter Hjörne på ledarsidan om situationen för det Västsvenska paketet, efter moderaternas klartecken till en folkomröstning. Han skriver bland annat: ”Beslutar man att genomföra folkomröstningen och det blir ett nej till trängselskatten så får det stora konsekvenser för hela Västsvenska paketet och dess finansiering. Säger man nej till folkomröstning så kan man räkna med folklig ilska och misstro, åtminstone från alla dem som skrivit på GT:s upprop.

Slutsatsen är ungefär att politikerna sitter i en rävsax, vilket inte är svårt att hålla med om. Vem som bär ansvaret för att ha placerat ut rävsaxen i skogen kan man förstås diskutera. Hade de övriga partierna skött frågan på ett annorlunda, mera genomtänkt sätt, hade gissningsvis läget varit ett helt annat.

Vidare uttrycker Hjörne farhågor för hur man ska klara det komplexa och enorma bygget av Västlänken, när ”den skadligt långsamma ombyggnaden av Övre Husargatan” drar ut på tiden. ”Kan man inte genomföra det relativt begränsade projektet effektivt, hur skall man då klara Västlänken som är så enormt mycket större och mer komplext?

På slutet förirrar sig dock Hjörne ut på sank mark när han resonerar om vilka frågor en folkomröstning kan komma att handla om:

Och hur ställer man frågorna? 

* Säger du nej till trängselskatt under förutsättning att Västsvenska paketet kan finansieras på annat sätt?

* Säger du ja till trängselskatten om det är enda sättet att finansiera Västsvenska paketet?

* Säger du nej till trängselskatt även om ditt nej fäller Västsvenska paketet?

För det första är det en helt felaktig frågeställning att ha med ”Säger du ja”/”Säger du nej” i frågorna. En folkomröstning bör formuleras med en enkel fråga som inte är vinklad åt något håll, som exempelvis: ”Anser du att…” eller ”Vill du att…”.

Hjörnes förslag ovan är inte neutrala och dessutom öppna för svårbegripliga tolkningar.

Fråga ett: Vem avgör, efter en folkomröstning, om det ”Västsvenska paketet kan finansieras på annat sätt” eller inte? De politiker som nu i tre år hårdnackat försvarat paketet in i minsta detalj har ju redan klart deklarerat att de inte är intresserade av någon annan finansiering. Hur benägna skulle de vara att hitta andra finansieringskällor även om det skulle bli ett klar majoritet för denna frågeställning? Gissningsvis skulle de vara helt ointresserade.

Fråga två: Egentligen samma argument. Hur vet väljarna på förhand att trängselskatten är ”det är enda sättet att finansiera Västsvenska paketet”? Det är ju en förhandlingsfråga. Dessutom kan man argumentera för att frågan är helt fel ställd. Vi vet redan idag att en höjning av kommunal- och/eller regionskatten är ett fullt möjligt alternativ. Det är bara den politiska viljan som sätter stopp.

Fråga tre: Frågan är så vinklad den kan bli. Väljarna hotas med att rösta för trängselskatt, annars kan det sluta illa. Och återigen, vem ska avgöra om det Västsvenska paketet faller vid ett Nej eller inte?

Det finns egentligen bara en väg ur det här: Det är att ta den fråga som folk skrivit på för. ”Ska trängselskatten i Göteborgs kommun få fortsätta efter valet 2014”. Om det därefter blir ett Nej till trängselskatt blir det upp till valda politiker att förhandla fram ny finansiering, eller alternativt ett nytt (kanske nedbantat) paket. Hur en sådan förhandling skulle sluta är förstås omöjlig att veta idag. Att det skulle vara så komplicerat som en del gör gällande i debatten, tjänar förstås ett syfte, nämligen det att få väljarna att inte rösta Nej till trängselskatt.

Folkomröstningen, om den blir av, gäller trängselskatten och inget annat. Om den röstas bort av väljarna blir förhandlingsläget plötsligt ett helt annat över en natt. En faktor försvinner ur alla ställningstaganden och man kan i stället fokusera på de som är kvar (finansiering, prioritera det som är viktigast etc.).

Den mest inbitne motståndaren till Västlänken eller Marieholmstunneln får riskera att de ändå byggs till slut, oavsett om det blir Ja eller Nej till trängselskatt i folkomröstningen.

Läs hela Hjörnes ledare här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Valkampanjen har startat i Aftonbladet

måndag, 15 april, 2013

Det händer i bland att nya, hittills osynliga debattörer, plötsligt dyker upp i mediabruset för att ge sin – den enligt dem korrekta – versionen av allt som hänt hittills.  Tänk att kunna få sammanfatta tre års debatt om trängselskatten i ett enda inlägg. Men då gäller det verkligen att kunna sin sak, annars blir det lätt pinsamt.

I dag dök ett sådant exempel upp i Aftonbladet när Anders Westgårdh publicerade en text, där han enligt sig själv ”generaliserar och ironiserar och förlöjligar”. Som om inte detta vore nog är Westgårdhs text ett ypperligt exempel på att det inte existerar några större krav på att vara insatt i ett ämne för att få skriva om det i Aftonbladet. Tycka kan han förstås göra fritt, men när han i sin text tydligt visar sig vara dåligt insatt, blir hans slutsatser inte mycket värda. Westgårdh skriver:

Och nu har dom baxat det ända hit, tänker jag när göteborgsmoderaterna röstar för att vi ska rösta om något vi redan röstat om. Nämligen de vägtullar som beslutades i förra riksdagsvalet 2010 och som innebär att landets andra stad får en chans att behålla sin ställning som just landets andra stad. Låter det snurrigt?

Ja, Anders Westgårdh, det gör det faktiskt. Det tas inga beslut i ett ”riksdagsval”. Westgårdh tycks tro att trängselskatt i Göteborg var en valfråga i riksdagsvalet 2010. Det får han nog svårt att styrka.

Westgårdh ironiserar när han på ett mycket märkligt sätt sammanfattar den debatt som förts sedan 2010.

En man i övre medelåldern som kört bil i hela sitt liv och som insisterar på sin rätt till ratt. Som skiter fullständigt i det där med miljön för det är bara obevisad propaganda. Som sköter sig själv och skiter i andra och som tuggar fradga för att det plötsligt ska kosta pengar att sitta ensam i en bilkö och lyssna på ‘Ring P1’. Jag generaliserar och ironiserar och förlöjligar. Men det är bara för att hitta ner till den nivå som redan är etablerad i debatten.

Nu är det förstås svårt att veta vilken debatt Anders Westgårdh följt, men från Vägvalets sida har vi aldrig sagt att vi skiter i miljön, att kritiken handlat om övre medelålders män som inte vill släppa ratten eller att vi skiter i andra. De enda som försökt att få debatten att handla om dessa saker (i stället för sakfrågan) är de trängselskatteförespråkare som inte haft några andra argument för sin ståndpunkt. Så när Westgårdh hävdar att han måste sänka sig till den gängse debattnivån, är det alltså de sämsta debattörerna på hans egen sida i frågan som han träffar på längst ner i botten av brunnen. Vad insändarprogrammet ”Ring P1” har med saken att göra är höljt i dunkel. Är Westgårdh rent generellt emot att folk kommer till tals?

Anders Westgårdh fortsätter: ”I en mödosamt orkestrerad folklig resning har det sedan augusti samlats in 57 475 namnunderskrifter från människor som kräver en folkomröstning om trängselskatt och vägtullar. Det innebär teoretiskt att riks­dagen kan besluta om att en folk­omröstning ska genomföras i samband med nästa riksdagsval.

Återigen visar Westgårdh att han inte riktigt vet vad han pratar om. Det är förstås inte riksdagen som beslutar om det ska bli en kommunal folkomröstning, utan Göteborgs kommunfullmäktige.

Men eftersom vägtullarna – som sattes upp vid nyår – fungerar väl och har lett till kraftigt minskad biltrafik, färre köer och mindre utsläpp, tror jag ändå inte att en majoritet av göte­borgarna frivilligt skulle välja att rösta sig tjugo år tillbaka i utvecklingen. Det vore bara för korkat.

Om inte Westgårdh tror att väljarna tänker rösta nej i en folkomröstning kan man ju undra varför han redan nu börjat med något som kan kallas för en valkampanj för jasidan.

Läs hela Anders Westgårdhs text här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Handelskammaren rättfärdigar orättvisor

lördag, 13 april, 2013

I dagens GP kan vi läsa, i en stort uppslagen artikel, om Västsvenska Handelskammaren som gjort ”scoopet” att en stor andel av trängselskatten i Göteborg betalas av personer boende i kranskommunerna. Är någon förvånad över denna nyhet? Att trafiken på Europavägarna in mot Göteborg står för en stor andel av den totala siffran kan inte komma som en överraskning.

Ändå ansåg tydligen GP denna ”nyhet” vara större än moderaternas numera offentliga strid om sitt ställningstagande till folkomröstningen – ett beslut vars utgång berör 100 000-tals GP-läsare – inte nämndes alls på framsidan av tidningen.

Enligt en kartläggning som Handelskammaren gjort av passagerna under betaltid vecka 6 var det ”bara” 49 procent som gjordes av fordon som ägs av personer folkbokförda i Göteborg. Men läser man artikeln lite noggrannare visar det sig att den sannolikt mer korrekta siffran hamnar på 54 – 55 procent, eftersom de företag i Göteborg som hyr bilar via stora billeasingföretag (stationerade i Stockholm) står för 5  – 6 procent och dessa pengar ska förstås i slutändan också betalas av de göteborgska företagen. Artikelrubriken ”Bara hälften från Göteborg” är således inte helt korrekt.

Syftet med Västsvenska Handelskammarens undersökning tycks vara att låta påskina att trängselskatten är rättvis och att göteborgarna kommer billigt undan.

Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren säger: ”Det visar att göteborgarna betalar en ganska liten del av Västsvenska paketet”. Han påpekar också att ”Den stora delen utgörs av statens bidrag och den skatt som bilister från andra delar av landet betalar. Eftersom satsningarna i och kring Göteborg gynnar de flesta som bor och reser i regionen är det rätt att alla är med och betalar.

Alla? Jag vill påstå att Johan Trouvé far med osanning när han uttrycker sig så. Att trängselskatten drabbar vissa bilister medan andra klarar sig helt undan vet förstås Trouvé om. Att man inte i förväg kunde planera var man skulle bo och arbeta i förhållande till var trängselskattestationerna byggdes är inte heller svårt att förstå. Hur blir något som i grunden är orättvist till sin konstruktion helt plötsligt rättvist bara för att de som drabbas bor i fler kommuner? Och kan Johan Trouvé förklara för mig hur väljarna i kranskommunerna kan anses ha haft någon demokratisk möjlighet att påverka beslutet om trängselskatten? Ett beslut som för övrigt togs före valet 2010.

Vad göteborgarna angår har vi dessutom betalat en stor andel av de statliga pengar som Johan Trouvé tror är en gudagåva från staten. Även göteborgare (och boende i kranskommunerna) betalar statlig skatt. Hela Trouvés uttalande är ett klumpigt försök att göra sken av att trängselskatten är rättvis. Men det kan den aldrig bli.

Men Johan Trouvé tycks faktiskt tro det: ”Men det är angeläget att utländska fordon snarast möjligt börjar betala trängselskatt, först då blir systemet riktigt rättvist (min fetstil)”.

Trouvé är dessutom nöjd med utfallet av trängselskatten: ”Det går betydligt snabbare för oss alla, både bilister och kollektivtrafikanter, att ta sig till och från jobbet.” Men här glömde han bort den andelen resenärer som av ekonomiska skäl tvingats byta bort en i allmänhet snabbare bilresa till en likaledes långsammare kollektivresa.

Agendan från Västsvenska Handelskammaren är tydlig: Skyl över orättvisorna som uppstått och låtsas som det regnar när det gäller det demokratiska underskottet.

Håkan Andersson
Vägvalet

Moderaterna på villovägar

fredag, 12 april, 2013

Det är beklämmande att läsa artikeln i gårdagens GT om hur moderaterna hanterar sitt ställningstagande till kravet på folkomröstning från nära 50 000 undertecknare. Tidigare har Jonas Ransgård uttalat i GT att: ”För en folkomröstning talar att det är väldigt många namn som har samlats in med detta önskemål.” Nu verkar det dock som om man helt tänker ignorera alla de som engagerat skrivit på GT:s namninsamling. Frågan är om antalet underskrifter spelar någon roll för moderaterna? Hade dubbelt så många namn ens påverkar moderaternas ställningstagande?

Enligt GT har tre motioner om att säga Ja till en folkomröstning lämnats in till moderaternas förbundsstämma på lördag. En oenig förbundsstyrelse har avslagit lika många. Signalen från moderaternas högsta ledning är tydlig: Rösta ner alla yttringar om att tillåta en folkomröstning.

Moderaterna vill gärna framstå som ett parti som står för valfrihet: Individen ska exempelvis ha rätt att välja skola. De hävdar att det är viktigt att äldre får bestämma fritt mellan offentlig och privat hemtjänst osv. Må så vara; men när det gäller friheten att få välja fritt i en folkomröstning, så är man precis lika ogina som de rödgröna. Anledningen till detta är att de ser människors rätt att välja en annan väg än den moderaterna förbundit sig till som ett hot.

GT skriver: ”Det är Askims, Backas och Torslanda-Björlandas Moderatföreningar som kräver att partiet röstar ja när frågan kommer upp i Göteborgs kommunfullmäktige.

I tur och ordning motiverar de tre lokalföreningarna sin motioner:

Fördelar med att säga ja till en folkomröstning: Vi får en konfrontationsyta mot de rödgröna, de som ursprungligen sa nej till folkomröstning.

Drygt 50 000 göteborgare har hittills skrivit under ett upprop angående krav på folkomröstning om trängselskatt. Att fullständigt bortse från deras åsikt borde ur demokratisk synpunkt vara förkastligt.

Vi visar att vi lyssnar på våra medlemmar och tar till oss. Vi minskar politikerföraktet och slutar att huka i buskarna, vi står upp för våra åsikter.

Men enligt GT avslår förbundsstyrelsen alla ovanstående förnuftiga motiveringar de tre motionerna med motiveringen att ”det är svårt att veta hur ett eventuellt nej till trängselskatter ska tolkas”. Känner ni igen formuleringen? Det är nästan ordagrant samma formulering som Jonas Ransgård tidigare gått ut i media med i sitt försök att problematisera en folkomröstning. Och syftet med detta torde nu stå klart. Ransgård ville inte att göteborgarna skulle få folkomrösta förra gången 2010 – när Vägvalet samlade in 28 800 namn – och han vill det tydligen inte nu heller. Folkomröstningen ska stoppas med alla medel.

Frågan är vem Ransgård ska skylla på? Det räcker knappast att han uttalat sig i tidningar om hur svårtolkad ett Nej i en folkomröstning skulle bli. Har han själv tagit några initiativ för att få svar på de frågeställningar som han sökt svar på? Har han försökt att lösa ”knuten” som han själv konstruerat och pekat på? Det finns inga uppgifter om att någonting gjorts från moderat håll för att bana vägen för en folkomröstning.

Däremot slog sig Jonas Ransgård för bröstet när han i går twittrade ut att: ”Styrgruppen f Västsvenska paketet beslutar nu om fördjupad utredning av betalstationer i Backa efter initiativ fr @Alliansen_i_Gbg”. Att hans parti tidigare oreserverat ställt sig bakom tullstationernas placering i Backa nämner han förstås inte. Hur svårt var det att förutse att Backaborna skulle känna sig inringade i sin egen stadsdel? Det fanns ju faktiskt kartor att titta på!

Att de som bor Backa drabbas hårdare än de flesta som ett kollektiv är inte svårt att se. Men i slutändan är det enskilda människor eller familjer som drabbas olika. För de som drabbas spelar det ingen roll om man bor i Backa, Majorna, Askim eller Ale. Moderaternas charmoffensiv riktas mot Backaborna, de som i missnöjda på andra håll struntar man i. De borgerliga försöker decimera missnöjet med trängselskatten till att handla om en väldigt lokal företeelse. Tänk om de någon gång kunde göra något rätt i stället och ta en allvarlig funderare på hela trängselskattens orättvisa konstruktion. Det är nog först då de har en chans att på allvar förstå folks missnöje och frustration.

Läs hela GT-artikeln här.

Läs även om turerna inom Moderaterna här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Nu kan jag titulera mig skattesmitare – helt legalt

måndag, 21 januari, 2013

Uppfinningsrikedomen för att slippa betala trängselskatt är många. Alltifrån mer eller mindre olagliga metoder att dölja registreringsskylten till att utlandsregistrera bilen. Sedan finns det förstås ett antal metoder för att minimera ens utgift så mycket som möjligt, t.ex åka på andra tider, flytta eller byta jobb. Eller som i mitt fall; byta parkeringsplats.

Många av de som bor nära en tullgräns har en god chans att slippa trängselskatten helt genom att låta parkera bilen på ”rätt sida” av zonen. Så länge arbetsplatsen ligger på samma sida av zongränsen som man har bilen parkerad på, och man inte måste åka över eller under Göta Älv ställs man inför en valsituation.

I mitt fall bor jag strax utanför tullstationerna och arbetar innanför. Tidigare hade jag bilen i ett av det kommunala Parkeringsbolagets P-hus, men eftersom det också är beläget utanför zonen var det inget bra alternativ för mig. P-bolaget fick in drygt 8 600:- av mig förra året för ett kallgarage. Dessa pengar kan de nu känna sig blåsta på.

Istället hittade jag ett annat privat P-hus strax innanför zongränsen som kostar mig ungefär samma, men som då dessutom är varmgarage. Det blir en liten längre promenad varje morgon och eftermiddag, men det kan det vara värt för principens skull. Resultatet blir att jag åker nästan exakt samma sträcka som tidigare – inne i zonen, utan att betala – och bidrar lika mycket till ”trängseln” som tidigare. För mig är detta ytterligare ett bevis på hur orättvis trängselskatten är och hur schablonmässigt den slår.

Min åtgärd innebär att jag smiter från skatten och lämpar över kostnaden på alla andra som inte har samma valsituation som jag. Om vi leker med tanken att 200 000 andra bilister betalar trängselskatt innebär mina uteblivna 8 000:- i trängselskatt att var och en av dessa i förlängningen får betala 4 öre extra i trängselskatt per år. Det blir förstås inte så mycket, men jag lär inte vara ensam om min åtgärd för att undkomma slanten. Ju fler som gör som jag, desto mer får de som inte har något val betala. Om inte trängselskattens huvudsakliga syfte hade varit att en viss summa pengar ska tas in i skatt, hade kanske detta inte varit något problem. Men nu är avtalen skrivna så att om inkomstbortfallet blir större än beräknat så höjs trängselskatten med motsvarande belopp.

Mitt beteende väcker också frågan om den statistik över trafiken som presenterats efter trängselskattens införande. Innan årsskiftet när betalstationerna var byggda men inte aktiverade, mätte man ändå hur många som passerade varje dag. Dessa siffror kan man nu jämföra med hur det blev efter årsskiftet. I november och december räknades min bil varje morgon och kväll. Men nu när min resa aldrig passerar en betalstation finns jag inte i statistiken längre. Trots att jag åker samma sträcka som tidigare till 95 % bidrar jag till att trafiken minskar enligt den numera missvisande statistiken.

Jag har alltid sett det som betydelsefullt att göra rätt för mig och betala mina skatter utan att försöka minimera skatten så mycket som möjligt genom tvivelaktiga avdrag. Men någonstans går gränsen och här gick den för mig. Och det är som sagt inte olagligt att smita från trängselskatten – åtminstone inte med min metod. Men är det rättvist? Knappast.

Håkan Andersson
Vägvalet

Kia Andreasson dumförklarar och Anneli Hulthén klappar på huvudet

fredag, 4 januari, 2013

Vi får börja med att tacka alla läsare av Vägvalets blogg. I förrgår slog vi det gamla besöksrekordet med 89 %. Och då var det gamla rekordet ändå bara tre dagar gammalt och innebar i sig en ökning med 51 %. Det är tydligt att frågan om trängselskatt är hetare än någonsin, trots att införandet i går skedde i mellandagstrafiken. Tack till alla engagerade personer som letat sig hit.

I förrgår debatterades trängselskatten både i nationell TV & radio. Ni som missade radiodebatten mellan Theo Papaioannou och Kia Andreasson kan höra den här i efterhand.

Nyhetsinslaget och debatten som följde i Aktuellt kan ni titta på nedan (spola fram till 8 minuter och 13 sekunder!). Det mest uppseendeväckande var när miljöpartiets Kia Andreasson fick frågan från Aktuellts programledare: ”Två tredjedelar av göteborgarna är ju emot det här. Har ni inte kunnat kommunicera fördelarna med trängselskatten?” Svaret från Andreasson löd: ”Vi har ju försökt att kommunicera hela paket det är ju det vi har koncentrerat oss på. Och det avtalet gjorde vi ju 2009 och därför så tycker vi att det borde varit medborgarnas… ha gått in till medborgarna att vi gjort den här avtalet med staten och med regionen.

Ja, vi borde förstått bättre vid det här laget, enligt Andreasson. Vi har ju haft på oss enda sedan 2009 att förstå. Hon förstår, men inte vi. Hon fördummar alla som inte är så insiktsfulla som henne.

http://www.svtplay.se/video/928947/2-1-21-00/?tab=undefined&sida=1

Nog om Kia Andreasson för idag. Nu över till Göteborgs andranamn, Anneli Hulthén. Sent i förrgår publicerade hon ett blogginlägg om ”första dagen med trängselskatter i Göteborg”. Inte för att hon själv betalade någon trängselskatt, förstås. Den lilla tråkiga detaljen fick 158 000 andra ombesörja. Hon hade bland annat fått en brev från ”Nicklas från Vänersborg” som var ”frustrerad över att han inte kan komma förbi Göteborg utan att passera trängselskattestationer”. Hulthéns förnumstiga svar till Nicklas att han uppfattat situationen korrekt om han ”väljer att åka bil och i en tid då avgift tas ut. Nu finns ju dock andra sätt att åka tex tåget eller alternativt välja att resa när inte avgift tas ut. För övrigt är det dessutom så att den politiska majoriteten i Västra Götaland också har ställt sig bakom finansieringen av Västsvenska paketet. Det är med andra ord inte ett lokalt påhitt av tokiga Göteborgs-politiker.

Hulthén anammar därmed den ökända ”klapp-på-huvudet”-metoden som andra redan utan framgång gett sig på, trots att hon förmodligen inte känner till brevskrivarens förhållanden och livssituation. Att hon dessutom (i vanlig ordning) försöker skylla ifrån sig på andra medansvariga ”tokiga” politiker än henne själv är talande. Budskapet till ”Nicklas från Vänersborg” är att det här har ”vi” bestämt i samråd med alla andra viktiga personer och vem är då ”du” att ha komma och ha åsikter om det?

Hulthén å sin sida är själv irriterad över att GT skrivit att ”vi politiker vägrar svara alternativt svarar svepande. Om ‘vägrar svara’ står för att inte SMS besvaras sent på kvällen eller på nyårshelgen så är det GT:s bedömning. Det Västsvenska paketet har diskuterats ända sedan den dagen beslutet togs, i två val och i en redan ställd fråga om folkomröstning i kommunfullmäktige.

Notera att hon skriver att det Västsvenska paketet diskuterats ”ända sedan den dagen beslutet togs”, alltså efter att beslutet hade fattats. Innan beslutet fattades fick inga andra än Hulthén och övriga lokala toppolitiker vara med och diskutera paketet. Är det då så konstigt att missnöjet kommer i efterhand?

Igår skrev GT att ”Hulthén själv vägrar att kommentera ämnet, trots att GT har sökt henne på alla tänkbara sätt – per mejl, sms, via kollegor och direkt med henne själv i telefon. Stan högsta politiker har nu gett GT kalla handen angående trängselskatten i 85 dagar.” Enligt GT handlar det alltså inte om någon tillfällig tystnad från Anneli Hulthén, utan mera om en systematiskt sådan.

Det sägs i bland att vi har de politiker vi förtjänar, men ibland undrar jag.

Som jämförelse avbröt i går Vägvalets Theo Papaioannou sin semester och reste med bil i sammanlagt fyra timmar fram och tillbaka till Karlstad för att kunna medverka i Aktuellts debatt i fem minuter.

Läs Anneli Hulthéns blogginlägg här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1