Inlägg märkta ‘Trafikverket’

Göteborgs miljö inte bättre med Västlänken

onsdag, 11 oktober, 2017

I går handlade förhandlingen i Mark och Miljödomstolen om hur byggandet av Västlänken påverkar Göteborgs luft- och närmiljö gällande buller och vibrationer. Även Västlänkens klimatpåverkan och behov av transporter under byggtiden berördes.

Ska verkligen boende i drygt  800 lägenheter behöva bli erbjudna att tillfälligt flytta från sina hem tillfälligt under byggandet av Västlänken? Finns det ens så många tillfälliga boenden att uppbringa? Och än så länge finns det inte någon plan på var dessa boenden finns – men de ska finnas ”i närheten”. Trafikverket hänvisar till ramavtal som de kan använda för ändamålet, men att det ännu inte är planlagt utan de räknar med att staden ska vara behjälplig.

Kommunstyrelsen har villkorat att bostäderna måste finnas i god närhet till de evakuerade boendena som de har idag. Det är inte sannolikt att så kommer att ske, inte heller är alla villiga att flytta på sig av olika skäl, till exempel på grund av hög ålder.

Uppfattningarna om en godtagbar påverkan på miljön, när det gällde riskområdet som ska ligga till grund för ställningstaganden och mätvärden, var olika stora till ytan beroende på om man lyssnade på sakägarna eller Trafikverket. De höga värdena som synliggjordes under förhandlingen var exemplen främst tagna utifrån Hagaområdet, vilket är rätt fokus eftersom fler personer och boenden påverkas på grund av långa byggtider och höga värden. Trafikverket vill dessutom förlänga byggtiden till 10 år (från 8 år) för att vara på den säkra sidan.

Det gick en klar skiljelinje mellan parterna när det gällde området för mätning av påverkan samt definitionen av de berörda som ska omfattas av extra skydd. Ska exempelvis en bostad, undervisningssal eller kontor hanteras på samma sätt? Vad ska skyddet omfatta och vilka skyddsåtgärder ska tillsättas? Hänsyn har inte tagit till enskilda objekt, till exempel fastigheter som inte klarar föreslagna värden. Ett annat område som skiljde var toleransen för koldioxidutsläpp.

Riskanalysområdet varierar – Trafikverket framhåller det minsta

Trafikverket har räknat på en 300 meters korridor parallellt med Västlänkens riktning där de tagit fram riskområden för påverkan. Vatten och kretslopp menade att korridoren istället borde omfatta ett område på 400 meter medan Skona Göteborg hävdade att området absolut borde ligga på ett större område, på 600 meter.

Evakuering av boenden – vart då

Boende i drygt 800 lägenheter kommer att få en förfrågan om att kunna evakuera området på grund av buller från stomljud. Av erfarenhet från citybanan i Stockholm menade Trafikverket att 23 % av de tillfrågade valde att flytta tillfälligt och i vissa fall kan detta bli ända upp till ett år. Omräknat i Göteborg så skulle då cirka 200 lägenheter och kanske 400 personer beröras.

I samband med denna talan var även Skatteverket och dess anställdas upplevelser uppe till diskussion. Sakägarna ansåg att kontor även ska tas hänsyn till på samma sätt som för boenden. ”Då boende som behöver flytta på grund av stört hemarbete ska även anställda i kontor omfattas av tillfälliga arbetsplatser”.
Ännu har inte skyddsombuden på företagen förstått situationen och blivit insatta i vad som kommer att påverka arbetet och personalens hälsa när Västlänken byggs.

Här ser jag ett framtida problem för arbetsgivarna att kunna möta kraven på arbetsmiljön när det gäller påverkan från Västlänkens byggande.

Kvävedioxid i Göteborg

Länsstyrelsen skrev i klartext att ”halterna av kvävedioxid får inte öka i Göteborg” och hävdade därför ett högre krav på maskin och transporthanteringen, medan Trafikverket menade att de redan gör allt de kan för att minimera utsläpp. En av de största anledningarna till att Västlänken ska byggas är hänvisning till tågets fördelar som minimerar koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen var vass idag och ansåg också att faktaunderlaget för luftpartiklar och stoft var långt ifrån tillfredsställande.

Skona Göteborgs representant Peter Danielsson efterfrågade en klimatanalys som bör finnas hos Trafikverket som sannolikt skulle visa på andra värden än de som låg till grund vid beslut om att bygga Västlänken. Den är hemlig och lämnas inte ut.

Danielsson visade ett räkneexempel på den påstådda vinsten av koldioxidutsläpp med resultatet att koldioxidvinningen med Västlänken inte alls kommer att ge den effekt som beräknats tidigare och som låg till grund vid regeringens prövning.

Universeum och Liseberg inte nöjda

Hajarna på Universeum och andra arter klarar inte vibrationer och buller. Lisebergs och Universeums representanter Johanna Lindqvist och Lars Erik Hedin hänvisade till bristande underlag i dokumentationen, bad om en bättre utredning och villkorade att även utomhusmiljön skulle få ett bättre definierat bullervärde än vad som föreslagits av Trafikverket. Trafikverket svarade att dessa krav inte kunde tillmötesgås.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GP debatt: Trixande med begreppet ”hålla budget”

onsdag, 11 oktober, 2017

I dag publicerades Vägvalets slutreplik som inleddes i GP 16 september när vi konstateradeatt Johan Nyhus (S) och Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren ännu en gång känner sig lurade på konfekten när de inte fick alla de önskeprojekt som de hade fått för sig att Göteborg och Västsverige skulle tilldelas om vi bara införde trängselskatt som medfinansiering.

Vi ville också gärna få svar på hur de 4 miljarden som nya projekt såsom linbanan, stombussar till Lindholmen samt spårvagn Stigbergstorget–Hisingen, skulle vaskas fram.

Nyhus kunde – eller ville – inte svara på detta, men från Johan Trouvé fick vi minsann reda på ”att ‘tåg till Landvetter’ ingår i Boråsbanan. Det är alltså inte två separata objekt.” Men nu förhåller det sig faktiskt så att Trafikverket strukit båda dessa i sitt förslag till långtidsplan, och därför är det ”en högst akademiskt diskussion. Lite som att utifrån menyn diskutera hur god en inställd trerätters middag på Sjömagasinet skulle ha blivit.

Däremot berörde Johan Nyhus kostnadsökningen för den nya Hisingsbron i en insändare i söndags. En 100 miljoner dyrare Hisingsbro viftas bort med att pengarna ”fördelas inom projektet”. Att kostnaden steg med 600 miljoner ytterligare så sent som förra året nämner förstås inte Nyhus alls. Senaste prislappen för bron är alltså uppe på 3,6 miljarder.

Vi skulle vilja se Nyhus trolla fram de saknade 20 – 30 miljarderna för Västlänken genom att fördela om inom det projektet.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafikverket gav inga svar i går heller

fredag, 6 oktober, 2017

Det borde bli ett stopp för Västlänken! I går under den fjärde dagen under huvudförhandlingen för Västlänken i Mark och miljödomstolen behandlades frågan om både höga och låga grundvattennivåer och dess vattenverksamhet med konsekvenser som uppkommer både under byggnadstiden och långt därefter. Fastighetsägare med stöd av expertis av landets elit i hydrogeologi är på plats. Deras presentationer om vattenverksamheten borde räcka för att stoppa Västlänken.

Mark och miljörättsbyrån representerade 161 sakägare och 40 bostadsrättsföreningar vilka har valt att i första hand stoppa Västlänken. De hänvisade till att alternativa lokaliseringar inte förekommit, problematik med infiltration, att Västlänken har en betydande olägenhet för människors hälsa och säkerhet samt åtgärdernas kumulativa effekter, enligt 6 Kap 3 § i Miljöbalken.

Sakägarna tog också upp bristande återkoppling ifrån Trafikverket om hur de såg på vilka skyddsåtgärder som måste sättas till. I princip alla sakägare hade synpunkter på hur Trafikverket valt att inte återkoppla på löften om riskanalyser eller förklara hur den upplevda ”garantin” på hur byggnationen ska kunna fungera tillfredsställande. Oro är slutsatsen av anförandena.

Uttryck som att ”husen flyter på lera” sades, samt att staden vilar på ”lerbaljor”. Paralleller drogs också till Hallandsåsen och även beskrivande exempel ifrån Götatunneln var uppe för att illustrera svårigheter med att bygga tunnel i lera och vid dess övergångar mellan lera och berg. Ja alla sakägarna var väl medvetna om svårigheten att bygga på göteborgsleran och vilken stor areal som kommer att påverkas av vattenverksamheten. Summan av värdet för alla fastigheter var miljardbelopp. Göteborg kan inte heller jämföras med tunnelbyggen som sker i Sveriges andra storstäder menade en representant, just eftersom förutsättningarna är så olika. Vår stenstad inom vallgraven står delvis på träpålar.

Wilhelm Delfs, med över 50 år i branschen, berättade om de otäcka bakterierna som orsakar svampblomning på träpålarna när syre tillsätts. Det innebär att pålarna vittrar sönder både i toppen och i botten. Det är nolltolerans för tillsättning av vatten, för det blir oerhört svårt att använda nytt vatten för att kompensera vattentrycket som nu bär vår stad. Syre ger näring till bakterierna.

Trädplan med flera, däribland Peter Danielsson, visade på brister i ansökan om tillåtlighet för planskildhet i Olskroken samt brister i dokumentationen från Trafikverket på olika svar om täthet av tunnel mot vatten.

Trafikverket fick frågor från sakägare och domstolsrepresentanter men valde att inte svara idag på dessa frågor om vattenverksamhet. De väljer att svara på frågorna vid slutanförandena på torsdag den 12:e oktober, vilket får ses som ett taktiskt drag, eftersom de då får sista ordet. Trafikverket tros sig kunna svara på alla frågor under 1,5 timme. Min bedömning är att de inte kommer att kunna besvara frågorna tillfredsställande.

I likhet med sakägarna har Vägvalet utmanat Trafikverket och begärt svar på projektets befarade skenande kostnader, vilken är och förblir en hemlighet. Strategin för Trafikverket verkar vara att inte ge några svar utan att tiga. Vägvalet har inte fått svar, sakägarna har inte fått svar, domstolens representanter fick inte heller de några svar idag.

Vi får väl se på torsdag nästa vecka som är huvudförhandlingens planerade sista dag.

Catarina Pettersson
Vägvalet

Oklart paraplyavtal för västsvenska paketet

torsdag, 2 mars, 2017

Förra torsdagen var Vägvalet var på plats i kommunfullmäktige för att hindra att Göteborg fick ett nytt övergripande avtal för det Västsvenska paketet. Avtalet reglerar finansiering och fortsatta genomförande av olika delprojekt inom paketet. I nuläget är det 31 projekt som ska ingå under detta så kallade paraplyavtal.

Huvudorsaken till att Vägvalet argumenterade mot paraplyavtalet är att den omfattar medfinansiering med trängselskatt och genomförande av Västlänken (tågtunneln till Haga). Att avtalet dessutom brister i sin utformning och enbart skapar fler frågetecken än förtydligande var också ett motiv till att inte besluta om att anta paraplyavtalet.

Vi var i princip ensamma om vår ståndpunkt i debatten med Johan Nyhus (S). Efter flera övertalningsförsök fick Theo Papaioannou till slut upp Ann-Sofie Hermansson (S) i talarstolen för klargöra hur hon ställer sig till detta katastrofala paraplyavtal som hon ska skriva under. Svaret löd att hon ”med glädje kommer att skriva under och att vi inte skulle känna oro”. Men oron är synnerligen berättigad, till exempel på grund av projektens kommande kostnadsökningar som ingen vet hur man ska hantera. Alliansen valde under denna debatt att tiga, men röstade ändå sedan för det.

Öppenhet och transparens saknas enligt Vägvalet. Det saknas redovisning av tidigare avtal för Västsvenska paketet och därför har vi inte något större förtroende för ytterligare ett övergripande avtal. Det har inte öppet redovisats vilka kostnader paketet har bidragit med. Vägvalet menar också att inget behov finns att teckna ett nytt övergripande avtal, eftersom ekonomiska bidrag redan reglerats i ett tidigare avtal. Vi har också ett genomförandeavtal som gör kommunen delaktig i alla kostnader som uppstår genom felaktiga kalkyler av Trafikverket.

Stadsrevisionen har kritiserat hanteringen av olika ingående projekt och hur de omprioriteras inom det Västsvenska paketet. Stadsrevisionen menade att ingen kontroll finns över vad som görs och i vilken ordning. Trots detta säger nu staden att eventuella kostnadsökningar ska hanteras genom omprioriteringar inom projektets budget, vilket är ett oacceptabelt sätt att försöka dölja när projekt fördyras. Man går alltså medvetet rakt emot vad stadsrevisionen en gång kritiserade.

Ett helt kapitel i paraplyavtalet ägnas åt att utförande part inte är berättigad till ersättning. Göteborg stad får alltså ingen ersättning för egna personalresurser, detaljplanläggning, omläggning/flyttning av ledningar, merkostnader för drift av kollektivtrafik under byggtiden med mera. När kan vi få se en estimerad kostnadskalkyl för detta och till vilket belopp ska skattebetalarna bidra med?

Vi fastslår följande brister i utformningen av paraplyavtalet;

  1. Målet med avtalet är allmänt hållet, otydligt och inte mätbart
  2. Regler för vad som gäller om parterna blir oeniga existerar inte
  3. Ingen av parterna vet vad som gäller om en part vill säga upp avtalet, eller häva avtalet om vissa villkor inte uppfylls
  4. Avtalstiden är evig och inte specificerad. Ett slutdatum saknas. Vem bestämmer att avtalet är avslutat?
  5. För projektavtalen saknas gränser för vilka ”skäl” som motiverar avsteg ifrån projektavtalen, men att avsteg tillåts. Ingen definition ges. Varken belopp eller uppräkning av vilka avsteg som får förekomma saknas.
  6. Under sista punkten i avtalet kan parterna komma överens om skiljeförfarande vid tvist. Det är ett hemligt förfarande vilket inte ger öppenhet och insyn för medborgarna. Det är ett svek mot göteborgarna.
  7. Möjlig jävsituation, att samma personer som skriver under avtalet även är de som har undertecknat för kommunalförbundet.

Catarina Pettersson
Vägvalet

 

Västlänken är inte nödvändig för Göteborgarna

onsdag, 1 februari, 2017

I två debattartiklar i Göteborgs-Posten har Västlänkens påstådda nyttoeffekter diskuterats av bl.a. Bo Larsson, projektledare för Trafikverket, samt Miljöpartiet och Moderaterna. De hävdade att ”Det som tyvärr inte kommer fram i debatten så ofta är vilken nytta Västlänken bidrar med för den framtida kollektivtrafiken i Göteborg”. Det tragiska är att det inte framkom någon nytta i deras artiklar heller. Uppenbarligen finns det ingen nytta med Västlänken.

Istället bekräftas att allt bygger på ”målbilden”, ”medborgardialog”, ”ett viktigt mål”, ”beslutet är fattat”, ”kanske att kunna resa” samt att Västlänken är ”viktig för framtiden”,  Det inte är några konkreta nyttor och det visar bara att Västlänken är feltänkt.  Det är också mycket märkligt att de politiker som driver detta projekt har så litet på fötterna. Det oroar oss också att Trafikverket fortsätter att hävda att Västlänken ökar kapaciteten i tågnätet.

De bemöter inte fakta som att restiden för många pendlare ökar och att staden grävs upp i 10 år med stora miljö- och trafikproblem. Dessutom att minst ett rör av Götatunneln planeras stängas upp emot ett år för ombyggnad, kulturvärden riskerar att skövlas, grundvattnet riskerar påverkas i hela centrum samt att minst 500 träd huggs ned. Utan Bo Larsson lovar  att allt kommer att tas om hand vartefter. Bo Larsson kan inte se att kostnaderna kommer att stegras utan hävdar att budgeten kommer att hålla som är en ofantlig summa på 20 miljarder kronor i 2009 års penningvärde. Han utlämnar då kunskapen om att  budgeten enbart omfattar själva tunnelrören och inte stationsbyggnader mm som kommer att tillkomma.

Haga har inte behov av en pendelstation. Drömmen om att 15 000 personer kommer att trafikera Hagastationen i framtiden delar vi inte. Ingen har hittills lyckats visa några underbyggda prognoser om detta. Det är ett luftslott som debattörerna propagerar för.

Vägvalet vill att Västlänken omprövas för det finns alternativ till att öka kapaciteten på vår nuvarande station med mindre ingrepp på staden och det finns bättre alternativ för att förbättra pendeltrafiken till och ifrån Göteborg. Bo Larsson har rätt att utredning gjort kring utökande av centralens kapacitet. Banverket, fd Trafikverket har tidigare förordat ett billigare alternativ till nuvarande centralstation. Det sk Förstärkningsalternativet.  Vi tror på en nystart med att synliggöra problemen och sedan ta fram lösningen. Just nu står vi med en politiskt beslutad tunnel, som inte löser de konkreta problemen, även om vi tappar fart i samband med en nystart så blir fördelarna mycket större än med dagens beslut om att bygga Västlänken.

Vägvalet vill satsa på kollektivtrafik i Göteborg, där hela staden är med inklusive Hisingen. Snabbare bussar och spårvagnar, bygga bort trafikproppar och kaoset i Brunnsparken. Inget av detta löser Västlänken, däremot förhindrar den att Göteborgs trafiksituation kan förbättras.

Thomas Sahlmén och Catarina Pettersson
Vägvalet

Om att skjuta problemen framför sig och lova och lova om och om igen

onsdag, 25 maj, 2016

Idag publicerade GP Vägvalets replik på finansministern Magdalena Anderssons och infrastrukturministern Anna Johanssons debattartikel från den 18 maj i år, där de – för vilken gång i ordningen har vi tappat räkningen på – lovade att Backaborna ska slippa trängselskatten (något som i och för sig inte ens stämmer, eftersom de bara syftar på de resor som sker inom Backa och över till Bäckebol. Åker de som bor i Backa genom Tingstadstunneln får de även i framtiden betala trängselskatt som vanligt.)

Vägvalet skriver: ”Magdalena Andersson (S) och Anna Johansson (S) skriver på GP Debatt att trängselskatten skapar stora problem för Backaborna. För de som röstat nej till trängselskatten är det knappast någon nyhet. Problemet har ju funnits sedan skatten infördes. Men inte bara i Backa utan även i Guldheden, Örgryte, Lindholmen, Kallebäck och många andra platser. Platser där omotiverade skattedebiteringar drabbar lokala resor långt utanför Centrum, i områden utan någon trängsel alls.

Den förändring av trängselskatten i Backa som det nu pratas om är dessutom inte den som Backaborna själva röstade fram i den skendemokratiska processen som genomfördes för många skattemiljoner efter valet 2014. Det är också viktigt att påpeka att om detta förslag någonsin skulle bli verklighet, så innebär det att alla andra som betalar trängselskatt får täcka upp bortfallet i Backa genom att betala mer i skatt.

Som vanligt avslutar man artikeln med att skatten är viktig för att finansiera investeringar i regionen, något som är nödvändigt för att klara jobben – en standardfras som inte längre har med verkligheten att göra.

Detta blev alla varse om när det rapporterades i våras att finansministern behåller pengarna från trängselskatten och använder dem till att täppa till hålen i statsbudgeten. Samtidigt tvingas Trafikverket låna upp motsvarande summa för att hålla chimären uppe om att skatten fortfarande går till avsedda projekt som t.ex. Västlänken.

Men som alla vet, måste lån betalas tillbaka någon gång, men politikerna sysslar hellre med sin favoritgren: Att skjuta problemen framför sig så länge det går.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Avslöjande utan respons från media

måndag, 30 november, 2015

Nu har det gått nio dagar sedan Martin Wannholt m.fl. i en debattartikel i GP avslöjade Trafikverkets förslag till ”besparingar” som Finansdepartementet begärt att myndigheten skulle lämna in för åren 2016 – 2017. Kort uttryckt innebär Trafikverkets förslag att dra ner på ”anslagen för drift och underhåll, bärighet, tjälsäkring och trimningsåtgärder” samt att ”de trängselskatter som betalas in de kommande två åren inte ska gå tillbaka till att finansiera de avtalade projekten. I stället ska de gå till att täppa hål i statsbudgeten.

Precis som debattörerna säger, befinner sig Sveriges ekonomi och statsbudgeten i ett allvarligt läge. I nästa års budget kommer förmodligen skattehöjningar, besparingar och ändå blir det höjd statsskuld. Det är därför naturligt att regeringen ber myndigheterna att se över om det finns några vettiga besparingar att göra.

Trafikverkets förslag att lösa sina budgetproblem med en förlängd trängselskatt visar återigen att de överskrider sitt mandat som myndighet och i stället lämnar politiska förslag som de inte har med att göra. De har fått i uppdrag att föreslå besparingar och inget annat.

Vi befinner oss alltså plötsligt i den situation som Vägvalet varnat för alltsedan starten 2010, det vill säga att i dåliga tider finns det ingen som helst garanti för att de inkomster som kommer in via trängselskatt också går till de saker som det är avtalat om. Det är faktiskt lustigt – men inte alls roligt – att se hur lätt det är för Trafikverket och Finansdepartementet att bryta mot de heliga avtalen som i alla andra situationer – till exempel när man har att hantera en folkomröstning med ett tydligt resultat – framställs som helt omöjliga att förhandla om eller ens ändra ett enda kommatecken i. Men nu går det tydligen alldeles utmärkt.

Sedan är det en väldigt konstig signal som Trafikverket ger med sina besparingsförslag. De kan tänka sig att dra ned på det redan eftersatta underhållet. Samma myndighet har i ett flertal år tagit strid för att öka just underhållet eftersom det riskerar leda till fler olyckor och lägre hastigheter på järnvägen och även i vägnätet. När de till slut har fått ett något ökat underhåll för just underhållsarbeten, så är det precis detsamma som de kan tänka sig dra ned på! Signalen till regering och riksdag är alltså att de ropat på vargen eftersom de tydligen kan leva med situationen så som den var förut.

Det klokaste hade förstås varit att föreslå senareläggningar av nya prestigeprojekt som kostar flera miljarder. På så sätt skulle pengarna lätt sparas in utan att äventyra säkerhet och komfort i dagens väg- och tågsystem. Lägg därtill att att detta hade varit ett ypperligt läge för Trafikverket att peka på billigare alternativ till Sveriges mest olönsamma byggprojekt: Västlänken.

Har något nyhetsmedia följt upp nyheten att Trafikverket vill spara på underhåll och fortsätta satsa på prestigeprojekt? Har ni hört något radioinslag eller läst någon tidningsartikel där Trafikverkets förslag till förlängd trängselskatt ifrågasätts för att de föreslår något som ligger utanför deras mandat? Jag har inte hört eller läst något sådant och Google hittar inget heller.

På Ulf Nyströms tid på GP hade det åtminstone publicerats en artikel som berättade att Wannholt hade fel.

Läs hela debattartikeln här och läs Trafikverkets förslag till besparingar här. Samt näringslivets svar på Trafikverket här.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Vart är vi på väg?

onsdag, 4 mars, 2015

Nej, det är ingen På spåret-resa!

Jag menar Göteborg – vart är Göteborg på väg?

Efter de borgerliga partiernas besked i går att de inte tänker följa folkomröstningen, är detta en berättigad fråga.

I drygt fem långa år har dessa partier – ihop med den rödgröna röran – bekämpat alla försök att ändra på det beslut som partierna tog unisont den 28 januari 2010. Det var då Anneli Hulthén liknade hela spektaklet vid en Grammisgala och ryggdunkarna över blockgränserna har aldrig varit fler, varken förr eller senare.

Samtliga röstade de 2011 nej till att anordna ett folkomröstning när Vägvalet samlat in tillräckligt med namn för en sådan. Redan då – ett år efter beslutet och mer än ett och halvt år innan trängselskatten skulle införas – var det enligt dessa partier ”för sent”.

Sedan kom GT:s namninsamling som blev klar i februari 2013. Samtliga partier var fortsatt emot att hålla en folkomröstning, trots 49 000 godkända underskrifter. Men moderaternas medlemmar lyckades med knapp marginal tvinga partiledningen att byta åsikt och med moderaternas röster beslutade kommunfullmäktige med en rösts marginal att den ändå skulle hållas.

Så kom folkomröstningskampanjen 2014. Om ni blinkade så missade ni förmodligen den. Ett flygblad från S och någon enstaka formulering om att det Västsvenska paketet var viktigt. Det var allt. Segervissheten var stor från partierna och de fullföljde taktiken från 2010, det vill säga att säga så lite som möjligt. Gunga inte båten.

Dagen efter valet sa Jonas Ransgård och Kristdemokraternas företrädare till GP:

Kan ni negligera valresultatet?
Det ser jag inte att vi kan göra. Men vi kan ju inte börja plocka bort betalstationerna själva. Förhandlingarna mellan alla inblandade parter måste påbörjas omgående, säger Ransgård.
Ungefär samma inställning har Kristdemokraterna.
Resultatet i folkomröstningen ska följas. Nu måste vi sätta oss ner och titta på hur vi ska gå till väga, säger Hampus Hagman, pressekreterare för kommunalrådet David Lega.

Glasklart, eller hur? ”folkomröstningen ska följas”, det kan inte uttryckas mycket tydligare.

Sedan går det nästan sex månader och två riggade utredningar passerar revy. Utredningar som fått direktivet: Utred hur trängselskatten inte kan avskaffas. Sagt och gjort. Det regisserade svaret blir då förstås att det inte går att ta bort eller ersätta trängselskatten.

Dessförinnan ägnade sig Göteborgs kommun också sig åt något som kallades för en ”förhandling”. Det tog en timme ungefär den 22 oktober när Anneli Hulthén träffade Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Det finns inget protokoll från mötet, så ingen kan kontrollera vad som sades. Men när de kom ut var de såå eniga om att vara eniga även i fortsättningen.

Igår kom så beskedet från Alliansen. De lyfter inte ett finger för att följa folkomröstningen. Helt plötsligt har tydligen David Lega & Co drabbats av selektiv minnesförlust. När de konfronteras på Twitter med sina tidigare uttalanden blir de svaret skyldiga. Jonas Ransgård påstår att ”vi bidrar till en sansad debatt”. Yeah, right!

Helene Odenjung drämde till med ”Satsningarna på infrastruktur nödvändiga för Göteborg och vår region.” Allvarligt? Vad har det med avskaffandet av trängselskatt att göra?

Nu lämnar de över till den socialdemokratiskt ledda regeringen och slutligen riksdagen att avgöra frågan – utan att lägga något eget yrkande! Så praktiskt för dem. När sedan S-regeringen inte gör något – eftersom ingen begäran kommit från Göteborg – kan Alliansen i Göteborg skylla på regeringen. Detta är både de rödgrönas och alliansens paradgren: Att skylla på varandra! Göteborgarna är förlorarna.

Så här mycket är folkomröstningen värd för Alliansen:
Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige föreslås besluta:
– att resultatet i den rådgivande folkomröstningen antecknas

En anteckning. Som om den aldrig har hänt.

Som alla förstår handlar det här om makt. Signalen är tydlig: I Göteborg ska väljarna (och partimedlemmarna) inte göra sig besvär med att försöka ändra något som politikerna har bestämt. För de fåtal personer i partitopparna som dikterar vad resten av deras respektive parti ska tycka vet förstås detta mycket bättre än kreti och pleti. De tar extremt lättvindigt på sitt ansvar att förvalta demokratin i Göteborg. Bryr dig sig överhuvudtaget? Förutom att moderaterna röstade fram folkomröstningen är demokratin satt på undantag i staden.

Ingen är förvånad. Och allt är precis som vanligt. I Göteborg. Tragiskt egentligen.

Senare i veckan kommer de rödgrönas yttrande. Gissa tre gånger hur det kommer att formuleras!

Men vart sjutton är Göteborg på väg? Någon som vet?

Vi syns på Götaplatsen på lördag 7 mars klockan 13.30!

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafikverkets imagekupp misslyckades

tisdag, 3 februari, 2015

Så har det hänt igen.

En av Sveriges största myndigheter, Trafikverket, har via sin generaldirektör Gunnar Malm visat att man är beredd att kasta skattepengar i sjön på vilket strunt som helst.

I detta fall handlade det om att Sveriges Television i programmet Uppdrag granskning synade Trafikverket. Om jag minns rätt handlade det om att myndigheten försummat järnvägsunderhållet och att man låtit tågtrafiken fortsätta trots att den av säkerhetsskäl borde varit stoppad. Att Trafikverket har haft en alltför liten budget för underhåll de senaste decennierna är väldokumenterat. Att det främst är tidigare regeringars fel som på ett dumsnålt sätt försökt spara pengar är minst lika känt. Detta ska man inte lasta myndigheten för.

Men vad gör då generaldirektör Gunnar Malm när hans verk blir granskat och avslöjat? Fördelar han om i budgeten, yrkar han på mer pengar eller tidigarelägger han nödvändiga åtgärder? Ser han till att skärpa upp verksamheten så att det inte finns något att kritisera vid nästa granskning?

Nej, inget av ovanstående. Han tar istället in konsulten och ”kommunikationsexperten” Helena Stålnert (tidigare journalist och chef på SVT:s Aktuellt) som debiterar 2 300 kronor i timmen (!) för att, kort uttryckt, få veta hur Trafikverkets image ska förbättras i media. Detta kanske kan fungera i vissa situationer, till exempel om allmänheten inte får reda på att så har skett, men när det som nu istället avslöjats blir resultatet det motsatta.

Stålnerts intervjuade Trafikverkets verksamhetsområdeschefer, chefer inom kommunikationsverksamheten, ett tiotal journalister och fackliga företrädare. Detta utmynnade sedan i drygt nio sidor glest utspritt ordbajs.

Ja, ni läste rätt.

För totalkostnaden 394 000:- (vilket ungefär motsvarar en normal årslön efter avdrag för social avgifter (för cirka en månads arbete)) fick Malm reda på att hans verk är långsamma att bekräfta olyckor, att Haverikommissioner och Riksrevisionen riktat kritik mot TV (visste han inte det redan?) samt att det är viktigt att man ”skapar en mer sammanhållen kommunikationsorganisation”. Vidare tycker Stålnert det är av vikt att informera om att ”upphandling av järnvägsunderhåll” minsann inte är något som Trafikverket själva valt att syssla med, den arbetsuppgiften har man bara tilldelats. Så när de kritiseras för denna del är det tydligen någon annans fel.

Men Gunnar Malm är väl åtminstone själv kapabel att upphandla en nonsensutredning? Nej, tyvärr inte. För Malm har inte gjort någon upphandling alls. Han har tvärtemot alla regler bara beslutat vem han ska anlita. Trots att Trafikverket har 6 500 anställda fanns det ingen där som kunde informera Gunnar Malm om vilka upphandlingsregler som gäller. Det är ju bara skattepengar det handlar om, det kommer ju alltid nya anslag vid nästa årsskifte…

Frågorna är många, men varför det inte fanns någon anställd person på myndigheten som kunde genomföra denna s.k. utvärdering för en bråkdel av kostnaden förblir en gåta. Enligt GP:s ledarredaktion har Trafikverket 15 presskommunikatörer och Malm har en egen pressekreterare. Saknar Malm förtroende för dessa?

På en punkt är det lätt hålla med om Stålnerts analys: ”Det gäller framförallt att Trafikverket självt går ut med både det som är positivt och negativt.” Men där har myndigheten en bra bit kvar. Att erkänna egna brister är inte bland Trafikverkets bästa grenar.  När hörde ni till exempel någon från Trafikverket senast säga något negativt om Västlänken?

Läs SVT:s nyhetsartikel här och bedöm själva om Helena Stålnerts nio sidor för 394 000:- var värda pengarna här.

Tänk om dessa pengar kunde gått till det de var avsedda för, det vill säga till att minska Trafikverkets bristande underhåll av järnvägsnätet.

Håkan Andersson
Vägvalet