Inlägg märkta ‘stadsdelsnämnder’

PM: Vägvalets förslag till budget 2017 för Göteborg Stad

onsdag, 1 juni, 2016

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vi vill bland annat att man ska avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning så att likvärdighet kan uppnås över hela staden. I vår budget omfördelas stadsdelsnämndernas pengar till en egen kostnadspost för skolan. Vi vill även utöka äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. 

Här följer några nedslag i årets budget:

Central Skolförvaltning – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs. I årets budget har vi därför separerat skolan från stadsdelarnas budget. Resurserna till skolan ska prioriteras till just elevernas lärande och inget annat. Grupperna i skolan ska bli mindre så att studiero och studiemotivation åter kan finnas i skolas arbetsmiljö. Resultaten och mätningar av skolan visar på att en förändring behövs så att varje elev kan följa sin individuella plan.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför lägger vi stort fokus på med-borgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna. Vi vill också skapa fler mötesplatser för demokrati och dialog. Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Ett konkret förslag till förbättring är hur staden hanterar information. När medborgare vill veta hur beslut fattats, och vilka grunder som finns för beslut, ska det vara enkelt att få ta del av handlingar. Idag har staden föråldrade riktlinjer som behöver uppdateras. Hur allmänna handlingar ska lämnas ut ska vara lika över hela staden. Allmänna handlingar ska lämnas ut i första hand digitalt utan avgifter.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av mark-anvisningar. Så att fler bostäder kan byggas för fler. Staden ska också hantera Göteborgs silhuett varsamt och bevara Göteborgs karaktär med förnyelse.

Monstertunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för pendeltågstunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nu-varande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige. Nyttan för medborgarna kan inte heller bevisas. Vägvalet anser att det finns flera alternativ till Västlänken som ska utredas.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs. Ett nytt förslag är att cykelfärjan flyttas tillbaka från Stenpiren till Rosenlund.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) men nu har LOV beslutats av Kommunfullmäktige att gälla inom hemtjänsten. Nu måste fokus läggas på att utöka, förbättra äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. När en äldre människa uttrycker önskan om att flytta till äldreboende är skälen oftast väldigt starka. Om en person nekas plats kan man inte säga att valfrihet råder i äldreomsorgen.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark makt-koncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

PM: Vägvalets förslag till budget 2016 för Göteborg Stad

onsdag, 3 juni, 2015

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är ett parti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Här följer några nedslag i årets budget:

Ekonomi – En sund ekonomi kan inte baseras på en omfattande upplåning. Göteborg är redan en av landets högst belånade kommuner, denna utveckling måste brytas. Vägvalet prioriterar hårt i investeringarna för att minimera belåning. Trots detta blir det ett överskott I Vägvalets budget på ca 563 Mkr. Investeringsramen för 2016 är 1 750 Mkr.

Vi återför tidigare avsättningar för utvecklingsfonden, E20, nedsänkning av E45 och Götalandsbanan på 543 Mkr. Vägvalet gör extra avsättning för eftersatt gatuunderhåll på 100 Mkr, Livräddare/badvärdar 5 Mkr och Ostindiefararen Götheborg 1 Mkr.

Överförmyndarnämnden – Vägvalet har i budgeten tagit bort den höga arvoderingen, som är på samma nivå som för kommunalråd, för politiska företrädare. Funktionen som sådan ska utföra sitt uppdrag att utreda behov av god man eller lämplig förvaltare samt att föreslå en lämplig person. Tjänsterna ska inte användas för att göra upp mellan de politiska partierna.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna och ett förslag på forum där politiker, kommunala tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut.

Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av markanvisningar.

Pendeltågstunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för tågtunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nuvarande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark maktkoncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

GP Debatt: Göteborgarna måste få ett större inflytande

torsdag, 11 september, 2014

Igår publicerade GP Vägvalets ”valmanifest” i den pågående serien debattartiklar där varje parti i kommunfullmäktige fått presentera sina hjärtefrågor. Vi skriver:

Vi vill avskaffa stadsdelsnämnderna, låta äldre själva välja vårdgivare och införa en central skolnämnd. Tre beslut som relativt snabbt skulle ge positiva resultat för invånarna.”

Under de fyra år vi suttit med i fullmäktige har det blivit mer och mer uppenbart för oss att Göteborg behöver förändring efter tjugo års rödgrönt styre. Skolrankingen är bland de absolut sämsta i landet, vi har nästan 3 kronor högre kommunalskatt än Stockholm och förtroendet för lokala politiker rasar enligt en färsk undersökning.

Folkomröstningen om trängselskatt är en chans att delvis återupprätta förtroendet för politiken. Fast då måste resultatet i den förstås följas. Om övriga partier än en gång sviker väljarna i en sådan viktig demokratifråga ska vi nog inte räkna med bättre förtroendesiffror vid nästa mätning. Kristdemokraterna har glädjande nog som enda Ja-partiet tydligt gått ut med att folkomröstningen ska följas – även vid ett nej. Miljöpartiets Ulf Kamne har också sagt det vid ett par tillfället, men i GP:s #pratbar i förrgår lämnade han en något förvirrande brasklapp till det tidigare uttalandet.

Vägvalet vill att Göteborg ska bli svenska mästare i närdemokrati och medborgardialog. I dagsläget  är det en uppförsbacke, men vi knuffar gärna övriga partier framför oss i den frågan.

Vi vill avveckla stadsdelsnämnderna och införa en central skolnämnd för att uppnå en likvärdig skola över hela Göteborg. Även äldrevården och barnomsorgen blir därmed centraliserade.

Vi måste bygga billigare bostäder som människor med medelinkomster har råd att bo i. Och vi får inte glömma bort förorten när det gäller bostadsbyggande och möjligheten att bygga ihop stadsdelar utanför centrum.

Vägvalet vill minska antalet kommunala bolag, vilket kommer att bidra till mer öppenhet och transparens.

Och vi vill – förstås – avskaffa den orättvis, barriärskapande trängselskatten som bidrar till att utestänga förortens medborgare från centrum och det som erbjuds där. Staden ska vara till för alla, inte bara de som redan bor i centrum.

Rösta därför på Vägvalet i riksdag (gul valsedel), region (blå valsedel) och kommun (vit valsedel) och glöm inte att rösta nej till trängselskatten och Västlänken (rosa valsedel)!

Läs hela Vägvalets valmanifest här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Sex frågor om barnkulturpolitik

onsdag, 10 september, 2014

Barnteaterakademin ställde sex frågor till alla partier som sitter i Göteborgs kommunfullmäktige om barnkulturpolitik. Här följer Vägvalets svar på frågorna.

1. Vilka förändringar har du och ditt parti arbetat för under den gångna mandatperioden på området för kultur för barn och ungdom? Med vilket resultat?

Vägvalet har inte drivit någon specifik fråga inom barnkultur. Däremot har vi lämnat motion om en Göteborgs konsertfestival -­ en mötesplats genom kultur och gastronomi.

2. Vilka blir de viktigaste frågorna för dig och ditt parti att driva på området under kommande mandatperiod?
Vägvalet vill att staden samarbetar i större utsträckning med framtagandet av aktiviteter och att mötesplatser/arenor skall öka i
ungdomars närmiljö.

3. Vilka är de viktigaste faktorerna menar du, som påverkar skolelevers tillgång till scenkonstupplevelser? Vilka åtgärder bör under kommande mandatperiod tas för att alla barn i Göteborg ska få samma tillgång till scenkonst (och annan konst/kultur) oavsett stadsdelstillhörighet?

De viktigaste faktorerna är att vuxna i barn/ungdomars omvärld förstår vikten av kulturupplevelser och att det finns ekonomi till det. Vägvalet vill avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all barn och ungdomskultur överförs då från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en nödvändig förutsättning för en mer och jämlik kultur i Göteborgs skolar.

4. Den klart största andelen scenkonst för barn och unga produceras inom det fria kulturlivet. Ändå ligger anslagen till de fria scenkonstproducenterna på en konstant låg nivå, relativt anslagen till institutionerna men också relativt allmän prisökning och lönenivåer i övriga branscher. Knappa resurser för produktionerna, trångboddhet och – inte minst – skrala försörjningsmöjligheter sedan decennier verklighet för de professionella fria grupperna. (För Göteborgsgrupperna gäller också att de, till skillnad från grupper i Skåne och Stockholm, inte kan få regionalt verksamhetsstöd.) Bör, enligt ditt parti, anslagen till den fria scenkonsten i Göteborg höjas? Vilka ytterligare åtgärder krävs för att förbättra villkoren för sektorn?

Ja. Bidragen skall höjas. Vägvalet anser att det satsas alldeles lite pengar på barnkultur. Ett stort problem är att det råder brist på lämpliga lokaler i området. Vårt parti vill att mötesplatser/arenor skall bli fler i ungdomars närområde. Vägvalet vill att det ska finnas ”kulturhus” i varje stadsdel.

5. Vilken, menar du, är konstens roll i ett samhälle? Och vem ska sätta dess ramar?

Det är viktigt att barn/ungdomar får reflektera och ifrågasätta sin omvärld. Konst inspirerar till kreativitet och stimulerar fantasin. Vilket är utvecklande för individen. Ramarna skall sättas av medborgarna.

6. Vilken är din största scenkonstupplevelse för barn/ungdom under det gångna året?

Jag var på den fantastiska föreställning Utopia på Backa Teatern tillsammans med en grupp ungdomar.

Marie-Louise Bergström
Vägvalet

 

Vägvalets förslag till budget 2015 för Göteborg Stad

onsdag, 4 juni, 2014

Vägvalet lämnar förslag till budget 2015 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är i grunden ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi anser att alla människor har lika värde och vår värdegrund utgår därför från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde och FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Göteborg Budget 2015

Partiet Vägvalet bildades för att motverka, och helst förhindra, att trängselskatt infördes i Göteborg. Trots en omfattande namninsamling under hösten 2010 lyckades vi då inte få igenom vårt krav om en folkomröstning. Den 23 maj 2013 blev dock en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning efter tidningens GT:s folkinitiativ. Ett mål som Vägvalet då kämpat för i tre års tid och som nu förverkligas i höstens folkomröstning.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och vi har därför stort fokus på medborgarinflytandet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi vill att viktiga samhällsfunktioner som skola, äldreomsorg, barnomsorg, hälso- och sjukvård ska vara likvärdiga var vi än bor.

Tillsammans med dig utvecklar vi Göteborg.

Några nyheter i årets budget:

Alla människor har lika värde – Vägvalets värdegrund utgår från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Vägvalets värdegrund utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehållande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.

Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Medborgarinflytandet – I Göteborg agerar även andra aktörer för att återupprätta den lokala demokratin. Detta sker bland annat genom lokal media. GT vann i maj 2014 INMA Awards 2014 (The International News Media Association) för sin kampanj #votegbg och genom-förandet av folkinitiativet om trängselskatt.

Göteborgarna vill bli mer delaktiga och få mer inflytande över politiken. Därför vill vi att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Vi vidhåller vårt krav från förra året att en gästprofessur för forskning enligt gransknings-kommissionens förslag inrättas i Göteborg.

Bostadspolitiken – Bostadsbristen i Göteborg beror inte på för lågt byggande utan främst på att det är dyrt att bygga. Det finns färdiga planer, t.ex. Opaltorget, men svagt intresse från byggföretagen. Att lova antal färdiga bostäder utöver det som faktiskt byggs anser vi inte vara ärligt. Vi måste ta itu med hur vi kan pressa priserna vid nyproduktion.

Vindplats Göteborg – Den planerade vindkraftsparken på Hake fjord bör inte byggas. Vindkraften svarar idag för ca 7 procent av den svenska produktionen. Kostnaderna är höga och prisnivån har sjunkit. De flesta anläggningar överlever endast tack vare en massiv subvention genom elcertifikat. Vindparken riskerar att bli en gedigen förlustaffär för Göteborgs skattebetalare.

Stadens trafikstrategi – Vägvalet har som enda parti lämnat ett samlat remissvar på stadens trafikstrategi. Vi anser att en klar definierad trafikstrategi ett bra dokument för stadens vidare planering. Men om dokumentet inte speglar de förutsättningar och förväntningar som allmänheten har blir dokumentet verkningslöst. Återkommande kritiska ord i remissvaren är bland annat integration, segregation, barriärer och målkonflikt. Vi vill därför att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Bevara Vasastaden och Haga – Västlänken är ett olönsamt och mycket dyrt riskprojekt som kommer att påverka stadsbilden i centrala Göteborg. Framför allt Haga och Vasastan kommer att drabbas av ingreppen där bland annat uppemot 100 träd kan komma att fällas. Vasastan byggdes efter en arkitekttävling 1861 efter inspiration från Wien och Paris med stora kringbyggda kvarter och begränsade hushöjder. Haga var den första bebyggelsen utanför vallgraven och var från början en arbetarstadsdel och är det enda som finns kvar efter rivningsvågen som pågick under 1959-1974. Idag är Haga ett centralt bostadsområde med flera restauranger, caféer och affärer. En järnvägsstation i Haga kommer att radikalt ändra förutsättningarna för området. Starka fastighetsintressen kommer att framtvinga en hårdare exploatering i området, på samma sätt som skedde när den gamla 1700-tals bebyggelsen i centrala Stockholm utplånades när tunnelbanan byggdes på 1960-talet.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. För att lyckas anser vi att man måste ge medborgarna alternativ. Vi är nöjda med hyrcykelsystemen och användandet har slagit alla förväntningar. Vi anser att en utredning om systemets expansion, främst på Hisingen, bör genomföras. Vi vill tydligare skilja på gång- och cykeltrafik, både i budget, i planering och i verkligheten. Idag klumpas dessa trafikslag alltid ihop under benämningen ”gång- och cykeltrafik”. Cykelinfrastrukturen är ofta mer anpassad för gående än för cykling, vilket medför många konfliktsituationer mellan dessa trafikslag.

Hamnen – Vi vill att staden värnar den kryssnings- och färjetrafik som fortfarande finns kvar. Frihamnen är en attraktiv plats med gångavstånd till centrum. Det är viktigt att denna funktion bevaras och att kryssningsbåtarna även i framtiden tillförsäkras en central förtöjningsplats. Även Stigbergskajen kan med fördel utnyttjas för denna verksamhet. Göteborg har numera två färjelinjer kvar, till Danmark och Tyskland. Rederiet är uppsagt för avflyttning från Danmarksterminalen utan att nytt alternativt läge har anvisats. Den befintliga Tysklands-terminalen kan knappast hantera båda linjerna. En utflyttning till ytterhamnen av endera linjen innebär stor risk för att passagerartrafiken avvecklas. Göteborg bör agera så att förut-sättningarna för båda linjerna bevaras.

Fiktiva parkeringsköp – Det är alldeles för otydligt vad fiktiva p-köp innebär. Varför ska en fastighetsägare betala för en parkeringsplats oms aldrig byggs? Om vi ska nå en fullvärdig dialog med olika aktörer i staden inom byggsektorn och näringslivet så borde kommunen vara mer tydlig om sina kostnader. Vi tror inte att detta är en lämplig metod att belasta byggherrarna med som inte vet vad det är de betalar för. Det kommer att leda till missnöje och misstro mot kommunen.Vi vill därför att ”fiktiva parkeringsköp” inte införs.

Klotter – är ett förfulande inslag i stadsbilden och kostar fastighetsägare med flera mångmiljonbelopp varje år. Kommunen bör förbättra åtgärdsplanen som inbegriper alla intressenter och inbjuder till samverkan för att nå målet. Vägvalet vill minska klottret i Göteborg stad.

El Sistema – Det samarbete som startades med El Sistema av den tidigare chefsdirigenten Gustavo Dudamel har blivit ett stort lyft för ungdomsarbetet i Göteborg. Att enskilda skolor inte längre anser sig ha råd att fortsätta verksamheten finner vi oacceptabelt.  Kostnaden för verksamheten anser vi skall hanteras centralt av Kulturnämnden och beloppet skall vara så frikostigt tilltaget att ingen skola förhindras att ansluta sig

Göteborgs konsertfestival – en mötesplats genom kultur och gastronomi – Mötesplatser är ett nyckelord som återkommer i otaliga visioner, som grundläggande för att lära känna och skapa förståelse för varandra. Vi har redan idag flera mötesplatser som står rätt tomma stora delar av året och som vi skulle vilja se användes mera. I Wien anordnas årligen Vienna Film Festival och i år har man dedikerat denna till Wagner och Verdi. Slogan är ”65 days of classical and modern cultural highlights in front of the City Hall in Vienna”. Tänk er att genomföra detta på Gustaf Adolfs Torg, Götaplatsen eller varför inte Operan som står tom på somrarna. En mötesplats för alla som bor i Göteborg, turister, besökare m.fl. Staden lever hela sommaren och festivalen kan kopplas till andra event som till exempel Kulturkalaset.

Läs budgeten i sin helhet här eller en sammanfattning här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Se debatten om stadens demokratiutredningen

fredag, 25 april, 2014

På kommunfullmäktiges sammanträde den 24 april behandlades demokratiutredningen. En rapport om att fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande och starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen. Utredningen har tagit fyra år. När det väl var dags att debattera så lämnade kommunstyrelsens ordförande, Annelie Hulthén (S), och vice ordförande, Jonas Ransgård (M), fullmäktige för att vara med på en annan debatt som anordnats av Expressen #barpol. Är det inte märkligt att ledande politiker inte bryr sig om vad som kommit fram i denna utredning? Med tanke på de omständigheter som förekommit i Göteborg de senaste fyra åren. Istället sprang de iväg till den andra debatten där de deklarerade följande:

Och vet ni vad som är än mer ironiskt? Samma dag som beslutet togs över huvudet på medborgarna gällande trängselskatten den 28 januari 2010 så lade kommunfullmäktige uppdraget om en demokratiutredning!

Vägvalet lämnade redan i november 2012 våra synpunkter då utredningen var på remiss och passerade Trafiknämnden.

Utredningens förslag handlar endast om hur staden ska förhålla sig till medborgardialog. Det är mycket svagt beskrivet hur medborgaren kan göra sin röst hörd. Enligt utredningen ska det vara kommunen som bestämmer när en medborgardialog ska initieras, inte medborgaren. I rapporten står att dialog kontinuerligt förts med företrädare för samtliga partier på både lokal nivå och centralt i staden. Detta stämmer dock inte då Vägvalet aldrig varit tillfrågat en enda gång i detta sammanhang sedan tillträdet i kommunfullmäktige i september 2010. Ett parti som startades på grund av en dålig medborgardialog.

Stadsdelsnämnderna är en central del i rapporten som stadens förlängda arm till medborgaren. Något vi kan konstatera inte fungerar idag då det mesta är förutbestämt och begränsat via den kommuncentrala budgeten. Det har i tidigare inventering av den befintliga SDN-organisationen konstaterats att dialoger genomförts i olika utsträckning i stadsdelarna. Man kan då lätt konstatera att likvärdighet inte uppnås likt många andra samhällsfunktioner som finns redan idag. Detta stärker Vägvalets krav att avskaffa stadsdelsnämnderna.

I rapporten saknas det mest väsentliga verktyget för medborgaren som har stöd i kommunallagen: Det förstärkta folkinitiativet. Detta trots att:

  • Vägvalet i december 2010 lämnade över en motion och 28 000 namn med krav från medborgarna om att folkomrösta om trängselskatten.
  • Vägvalet den 24 januari 2011 lämnade motion om att lyfta fram det förstärkta folkinitiativet.
  • Att GT den 16 augusti 2012 väckte frågan igen om en folkomröstning som sedan röstades igenom 23 maj 2013

Att en demokratiutredning, som ska bidra till att öka inflytandet, missat denna medborgarrättighet som har stöd i kommunallagen visar på att rapporten är ofullständig. Det visar också att styrgruppen inte varit lyhörda under utredningens gång om vad som sker i Göteborg. Med anledning av detta yrkade Vägvalet i återremiss även i kommunfullmäktige.

Vi rekommenderar att ni ser hela debatten eftersom det framkommer väldigt tydligt att de rödgröna inte är direkt intresserade att återupprätta förtroendet för politiken i Göteborg. Det är i många fall häpnadsväckande hur man resonerar.

Klicka på bilden nedan och spola fram till ca 04:30

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalet mot väggen i skolfrågan

fredag, 14 mars, 2014

För ett par veckor sedan ställde GP ett antal frågor om skolan till Anna Johansson (S) och Helene Odenjung (FP) under rubriken ”Politikerna mot väggen”. Vägvalet var förstås inte inbjudna som ett litet oppositionsparti, så därför svarar vi på GP:s frågeställningar här på vår blogg istället.

1. Vilket är skolans största problem? Och vad vill Vägvalet göra åt det?

Att resultatet och måluppfyllelsen från skolan inte når önskad nivå. Och att föräldrar och elever känner oro inför framtiden för att skolan inte upplevs tillräckligt bra.

En orsak är systemfelet med stadsdelsnämndernas budget som ständigt är underfinansierad. Det går ut över skolan. Vägvalet vill att utbildningen ska anpassas efter individuella förutsättningar i en trygg och likvärdig skola. Vi vill dessutom utveckla fritidsverksamheten så att lusten till lärande ökar.  En mer tydlighet om hur skolan ska drivas behövs och det anser vi uppnås genom att man organiserar en central skolnämnd för hela Göteborg.

2. Hur ska kommunikation mellan skola och politiker bli bättre?

Politikerna måste bli bättre på att lyssna på lärare, rektorer, elever, föräldrar, pedagoger och tjänstemän. De som jobbar i verksamheten är de som vet hur den fungerar. Vår grundinställning är alltid att öka medborgarnas rätt till att påverka och delta i politiken. Det gäller inte minst inom skolan. Det ska vara enkelt att få kontakt med skolledning och ansvariga politiker.

3. Har skolan tillräckliga resurser?

Nej. Vi satsar på mer resurser till skolan. Problemet är att ingen riktigt vet idag hur mycket pengar skolan har. Beloppen redovisas inte i beräkningsunderlagen och uppgifter saknas både i kommunens budget och bokslut.

4. Blir det en höjning av kommunalskatten om Vägvalet får påverka?

Nej, vi tillskjuter mer pengar från de kommuncentrala posterna. Vägvalet kommer aldrig äventyra skolan genom att prioritera investeringar i olönsamma högriskprojekt.

5. Vad tycker Vägvalet om förslaget med en central skolnämnd? Orkar skolan med en omorganisation? Vilken skillnad gör det för rektorerna om det finns en central nämnd?

Vägvalet vill som sagt ha en central skolnämnd. På så sätt kan vi skapa riktlinjer som är mer rättvisa och enhetliga att följa. Då blir det enklare att skapa en likvärdig skola för alla elever. Vi måste se till att hjälpa rektorerna att kunna hålla budget men samtidigt också kunna följa skollagen.

Vi tror att en omorganisation är nödvändig att göra, men att det i första hand gäller administrationen och inte det primära, pedagogiska arbetet. Vi vill underlätta administrationen för lärarna.

6. Hur tar ni ansvar för att elever får det stöd de har rätt till i kommunen?

Det är en systemfråga som ska hanteras av den centrala skolnämnden i samråd med skolorna i kommunen.

7. När en elev byter skola kan det innebära stora kostnader för enskilda skolor, beroende på vilken skola eleven kommer ifrån och hur hög elevpengen är i det området. Varför finns det inte en skolpeng utifrån varje elev? Hur mycket vill ni höja skolpengen?

Alla skolor ska vara bra och likvärdiga – det är målet. Det kan vara svårt att styra valet som eleven har eftersom olika skolor har olika inriktningar. Varje skola har ju sitt unikum, vilket kommer att slå olika beroende på popularitet. Budgetfrågan blir ju enklare när den styrs av en nämnd istället för tio stadsdelsnämnder och lika många skolutskott.

Skolpengen ska vara likvärdig men däremot ska mer resurser kunna tillsättas för elever med särskilda behov vilket varje skola kan kartlägga själva.

8. En del menar att friskolornas verksamhet kan öka segregationen, att vissa elever söker till resursstarka skolor. Hur ser Vägvalet på det?

Vi vill att eleverna ska ha den bästa utbildningen. Kommunens ansvar är att säkerställa den oavsett aktör. Friskolor innebär inte att segregationen de facto ökar. Det finns flera punkter att väga samman i samband med olikheter, orättvisor och olika behov av kompetenshöjning. Vi ser därför inga motsättningar mellan friskola och kommunal skola.

9. Regeringen kontra kommunens ansvar. Vem tar ansvar när skolan misslyckas?

Är det en kommunal skola är det också kommunens ansvar. Kommunen ska följa skollagen. Att skylla ifrån sig på någon annan part hjälper inte eleverna. Man kan alltid önska mer statliga pengar, men det är mer konstruktivt att rikta kraften på att förbättra skolan utifrån det ansvar man faktiskt har. Uppenbart är att ingen riktigt lyckats med skolan oavsett från statligt eller kommunalt håll.  I Göteborgs kommun regerar rödgröna och på riksplanet Alliansen. Ingen verkar ha lösningen. Den måste vi nog finna tillsammans. Och då gäller det att begrava prestigen långt ned.

10. När vänder utvecklingen för Göteborgs skolor?

Svårt att säga, men vi tror att man radikalt måste göra något annat än 20 år av rödgrönt styre om tyvärr inte hjälpt hela vägen. Och då är en central skolnämnd ett första steg. Rektorerna måste få en chans att kunna genomföra sina förändringar utan att bli utsatta för budgetregleringar inom varje stadsdelsnämnd.

Catarina Pettersson
Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 6 februari – Del 2

onsdag, 12 februari, 2014

Trafikstrategin för staden behandlades. Vägvalet lämnade följande yrkande om återremiss:

Som vi skrev i vårt remissvar är en klart definierad trafikstrategi ett bra dokument för stadens vidare planering. Men om dokumentet inte speglar de förutsättningar och förväntningar som allmänheten har blir dokumentet verkningslöst.

Återkommande kritiska ord i remissvaren är bland annat integration, segregation, barriärer, och målkonflikt.

Flera bollar slängs upp i luften enligt den s.k. fyrstegsmetoden. Men ofta tas ingen hänsyn tas till ovan nämnda ord eller finansiering av olika lösningar som föreslås.

Segregation och integration

Vissa stadsdelsnämnder påpekar att de saknar en strategi för hur stadens perifera delar ska hanteras. Trafikstrategin tar fasta på att komplettera strukturen med s.k. tvärförbindelser men förklarar inte hur detta ska gå till i områden som inte ska förtätas.

Trafikstrategin utgår från att fram till 2035 är det endast medelklass som flyttar in till staden och ingen problematisering finns om att växande städer tenderar att bli mer segregerade.

Trafikstrategin är tyvärr alldeles för fokuserad på stadscentrumet och det finns en stor risk att övriga staden inte känner sig delaktiga i strategin.

Barriärer och målkonflikter

Hamnen lämnar ett svar som skapar en hel del frågetecken kring barriärfrågan.

”Att trafik kommer att på Lundbyleden även på lång sikt är en självklarhet.”  Hur ska detta hanteras?

Trafikstrategin problematiserar inte dessa intressekonflikter som finns. Inte heller vad som ska göras åt våra kraftiga trafikbarriärer såsom Lundbyleden, Oscarsleden, E45. Överdäckning och nedgrävning slängs upp som förslag men ingen problematisering finns kring finansiering och farliga godstransporter i tunnlar.

Tredje huvudmålet i strategin är att befästa Nordens logistikcentrum vilket också inte riktigt hänger ihop enligt ett av remissvaren.

”Kommunen vill å ena sidan minska infrastrukturens negativa miljö- och hälsoeffekter genom att minska på trafiken, samtidigt vill kommunen framhålla näringslivets transporter.”

Återkommande målkonflikt som ändå är av väsentlig karaktär och borde beaktas är:

”Viljan att minska behovet av att resa och viljan att stimulera rörlighet.”

Dessa två begrepp står helt emot varandra och framförs av flera instanser.

Det påpekas även att det saknas en viktning mellan framgångsfaktorerna och målkonflikterna.

Övrigt

Länsstyrelsen lämnar ett mycket viktigt påpekande:

”Länsstyrelsen vill understryka att flera av projekten som beskrivs i trafikstrategin, som exempelvis Västlänken, Hamnbanan, Göta älvbron, Gamlestaden och delar av väg 155, inte ännu är beslutade, utan är under planering.”

Stadsbanan som nämns i dokumentet döms ut av Västtrafik då det kräver ett tillräckligt stort resandeunderlag för att kunna upprätthålla god turtäthet i lågtrafik. Hur ska staden hantera det?

Volvo Car Corporation var inte en av remissinstanserna men initierade ett möte. Deras synpunkt var att bilen beskrivs som ett problem och belastning och inte den möjliggörare den kan vara. Hela trafikstrategin har en negativ klang kring bilen vilket vi kan instämma i. Strategin beaktar inte att man har en världsledande fordonstillverkare i Göteborg.

Vägvalet yrkar återremiss på förslaget så att det omarbetas för att ta mer hänsyn till de inkomna remissvaren.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Granskningskommissionen levererar en rapport som är rak och tydlig

fredag, 14 juni, 2013

I september 2011 tröttnade Vägvalet på att inget hände med den så kallade processen ”vända på alla stenar” som Anneli Hulthén (S) så fint uttryckte det när muthärvorna avslöjades. Vi valde då att gå in med en motion om att tillsätta en extern kommission för granskning av Göteborg Stad och dess bolag. Några dagar senare valde kommunstyrelsen att tillsätta en granskningskommission. Jag är helt övertygad om att vi var katalysatorn till detta.

Granskningskommissionen presenterade i går rapporten ”Tillitens gränser” med anledning av muthärvorna i Göteborg. Och granskningskommissionens representanter, Erik Amnå, Lena Marcusson och Barbara Czarniawska levererade en mycket bra rapport som är rak, tydlig och vågad.

Den tar också upp många punkter som vi redan visste. Det som är fantastiskt är att det nu finns på pränt och inte kan vara föremål för spekulationer. Nu har vi något att utgå ifrån och förbättra. Vi får bara hoppas att den rödgröna majoriteten tar åt sig av kritiken och arbetar vidare. De har ju en förmåga att gräva ned sig i prestige.

Granskningskommissionen kritiserar det politiska ledarskapet och en kultur av ängslighet i förvaltningar och bolag:

Ett kraftfullt politiskt ledarskap vred uppmärksamheten åt annat håll. Koncentrationen av makt skapade en ängslig anpasslighet som höll tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet. Även i den politiska oppositionen.”

Ledarskapet uppvisade, enligt granskningen, drag som indirekt bidrog till att riskerna för oegentligheter underskattades. Politiker satt på dubbla stolar, tjänstemän rekryterades under slutna former och medborgarnas inflytande försvårades:

”Det handlade om en kombination av ett antal samverkande organisatoriska, rättsliga och politiska svagheter där medierna regisserade avslöjandena inför en oförberedd, häpen och lamslagen politisk och administrativ ledning.”

”Kritik, förslag och rekommendationer från stadsrevisionen fick ringa politiskt genomslag.”

Göteborgsandan gjorde politiker och chefer förblindande och så här säger Erik Amnå i GP:

”Det var viktigt att hålla denna bild vid liv. Men de tappade det moraliska perspektivet. Det var en moralisk stumhet.

”Andra kommuner var gröna av avund mot Göteborg för Göteborgsandan. Felet var bara att den ensidigt prioriterar resultat, medan den tonar ner det formella, det offentliga, konflikterna, professionalismen och även dämpar oppositionen. Den gör larmaren till en tjallare och svikare.

Och inte helt förvånande är Göran Johansson är helt oförstående:

”Mitt ledarskap har inte med Göteborgsandan att göra. Det kan säkert vara plus och minus med ett starkt ledarskap. Har man en stark vilja så driver man frågor, annars blir ingenting gjort. Jag skäms inte för att velat göra någonting och jag har gjort så gott jag kunnat. Det är bättre än att sitta still och inte göra ett jävla skit.”

”Jag förstår inte vad de menar. Jag känner inte igen den bilden alls.”

”Att jag och moderatledaren skulle göra upp med näringslivet? De gånger vi har träffat näringslivet tillsammans är jävligt lätt räknade. Jag känner inte igen mig.”

Erik Amnå avslutar till GP:

”Vill man vara förtjänt av medborgarnas förtroende måste man ta det här på allvar. Det långsiktiga arbetet måste alltid göras, annars sitter man igen med skägget i brevlådan en vacker aprildag.”

Granskningskommissionen levererade också tio råd till kommunen:

  1. Skapa tydliga men få gemensamma styrdokument
  2. Ledningen ska visa vad en god och opartisk förvaltning innebär
  3. Förtydliga politikernas och tjänstemännens roller
  4. Rekrytera chefer och andra tjänstemän utifrån meriter
  5. Skapa utbildningar och arbetsförutsättningar för professionalitet
  6. Skapa rutiner för anmälan av bisysslor
  7. Utpeka en tydlig mottagare av interna anmälningar
  8. Professionalisera den kommunala revisionen
  9. Utveckla former för en dialog med medborgarna
  10. Inrätta Göteborgs Stads gästprofessur för forskning om den demokratiska rättsstaten

Vägvalets krav att minska antalet bolag och avskaffa stadsdelsnämnderna går helt linje med granskningskommissionens slutsatser. Jag blir extra glad att se punkten nr 9 om att utveckla former för en dialog med medborgarna. Något Vägvalet också lyft fram gång på gång.

Men mest glad blir jag över att Vägvalet omnämns i rapporten på s. 142 som en ytterst seriös part i politiken i Göteborg:

Tittar man på protokoll från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får man en bild som man känner igen från andra studier. Ärenden bordläggs i all evighet eftersom partierna först själva måste bestämma sig för vad de vill (å andra sidan upprepas krav på bättre, mer detaljerad och tidigare information från förvaltningar, särskilt från stadskansliet, senare stadsledningskontoret). Röster och motröster byts på ett ritualiserat sätt. Ett undantag är partiet Vägvalet, som är nytt, tar saker och ting på allvar, läser dokumentation noggrant och argumenterar ordentligt. Man behöver inte dela Vägvalets politiska åsikter för att ändå bli imponerad av partimedlemmarnas icke-ritualistiska ställning (en tidsfråga, dock? tröttnar de så småningom?)

Nej, vi kommer inte att tröttna 😉

Läs gärna följande artiklar:

Theo Papaioannou
Vägvalet

PM: Vägvalets förslag till budget 2014 för Göteborg Stad

onsdag, 5 juni, 2013

Vägvalet lämnar förslag till budget 2014 för Göteborg Stad. Även i årets budget tar vi ytterligare ett steg mot ett fullvärdigt parti inför kommande valet nästa år och lämnar förslag på fler politiska områden. Vägvalet är ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg.

Göteborg Budget 2014

Vägvalet, som parti, är sprunget ur ett medborgarengagemang som uppstod då de politiska partierna valde att ignorera opinionen i trängselskattefrågan. Efter två namninsamlingar blev folkomröstningen verklighet i Göteborg och den 23 maj i år blev det en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning. Ett mål som Vägvalet kämpat för i tre års tid.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför har vi stort fokus på medborgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi får inte heller bara producera mängder av visioner som aldrig förverkligas. Vi måste skapa realistiska planer som är genomförbara inom överskådlig tid.

Vi vill utveckla Göteborg tillsammans med dig.

Några nyheter i årets budget:

Vattensäker kommun – Vägvalet tillför 5 miljoner kr till stadens budget för att säkerställa våra badplatser. Finansieringen täcker två livräddare/badvärdar på de 24 badplatserna dagtid under perioden juni till augusti, sju dagar i veckan. Ett utmärkt sommarjobb för många ungdomar. Göteborg profileras som vattenstaden och stadens närhet till vattnet är en tillgång och då måste vi också garantera invånarnas säkerhet.

Ostindiefararen Götheborg – Utan ett stort stöd från Göteborgs kommun hade projektet inte gått att genomföra. Stadens engagemang öppnade också för ytterligare bidrag från näringslivet. Vägvalet vill att staden fortsätter sitt engagemang för ostindiefararen Götheborg och tillför därför 15 miljoner kronor.

Obligatorisk heltid Från år 2012 finns ett skärpt krav på samtliga förvaltningar att endast erbjuda heltidstjänster. Målet borde istället vara att kunna erbjuda största möjliga variation i anställningsformerna så att bemanningen kan anpassas efter behov och att personalens individuella önskemål kan tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt.

Ett alternativ till det Västsvenska paketet – Alliansen och de rödgröna fortsätter att säga ”allt eller inget” om det Västsvenska paketet. Vi kan enkelt visa hur staten, som skulle satsa 17 miljarder kronor, nu endast behöver finansiera 12 och därmed spara 5. Med vårt alternativa paket skapas ett förhandlingsutrymme utan att Göteborg tappar några infrastruktursatsningar och utan trängselskatt som finansiering.

Göteborgs kollektivtrafik – Kollektivtrafiken i Göteborg sköts nu av Västtrafik. Bolaget har blivit en stor och byråkratiskt koloss som varken resenärer eller personal kan påverka. Vägvalet vill att Göteborg sköter sin egen lokala kollektivtrafik och att Göteborgs Spårvägar AB avvecklas och upprättas i en egen förvaltning

Parkering – Det finns planer på att försvåra boendeparkeringen i staden. Detta görs genom att fördyra boendeparkeringen för medborgarna i staden. Under den rödgröna majoriteten har parkeringsavgifterna höjts flera gånger. Detta har skett både på gatumark och kvartersmark. Vägvalet vill att boendeparkeringen inte förändras samt att parkeringsavgifterna inte höjs och återställs till en rimlig nivå.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en nödvändig förutsättning för en bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Avveckla Parkeringsbolaget AB – Insynen gällande parkeringspolitiken i Göteborg försvåras alltmer för medborgaren och är ett direkt hot mot offentlighetsprincipen. Vägvalet finner ingen anledning att Göteborgs kommun ska ha ett eget bolag för att hantera parkering på kommunal kvartersmark. För medborgaren blir transparensen, samordningen och insynen bättre om verksamheten överförs till Trafiknämnden.

Läs budgeten i sin helhet här eller sammanfattningen här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se