Inlägg märkta ‘politiska sekreterare’

Förtroendet sjunker när Kommunstyrelsen inte tar reson

fredag, 26 februari, 2016

Vid gårdagens kommunfullmäktigemöte fortsatte kommunstyrelsen att kämpa emot beslutet om att de politiska sekreterare ska tillsättas av kommunfullmäktige, och inte i kommunstyrelsen. Ärendet handlade om att KF ska delegera beslutsrätten om tillsättandet av de politiska sekreterarna till kommunstyrelsen. De vill bestämma själva.

Tom Heyman från Vägvalet inledde sitt tal med: ”Hur kan ni vara så naiva att ni föreslår delegation för reglerna om politiska sekreterare?” och han svarade själv: ”Man kan delegera till någon man har förtroende för, men vi har inget förtroende för den sittande kommunstyrelsen.

Det märkliga är att besluten om politiska sekreterare tas i fel ordning. Först beslutar man att Martin Wannholt under beteckningen ”Samverkande göteborgare” inte får politiska sekreterare i kommunstyrelsen. Detta överklagades till förvaltningsrätten. Rättens domslut bekräftade att kommunstyrelsen inte hade rätt att besluta i frågan utan att hänskjuta till slutgiltiga beslutet till kommunfullmäktige. I januari fattades samma beslut igen i fullmäktige. Och i går, den 25 februari, lades ett förslag om att Kommunstyrelsen i framtiden ska bli den instans som beslutar om politiska sekreterare.

Ett annat perspektiv på detta ärende är att det inte finns några riktlinjer, kriterier eller reglementen om hur politiska sekreterare ska hanteras, hur många tjänster ska fördelas eller hur det ska gå till. Inte heller finns det något kostnadstak för hur mycket extra resurser som får spenderas på förtroendevalda. Detta är märkligt eftersom det är kommunfullmäktiges huvudsakliga uppgift att besluta om riktlinjer för staden, men när det gäller de egna resurserna ska inte de folkvalda representanterna få vara med och besluta. Att formulera regler för denna sak prioriteras inte heller innan beslut ska tas att Samverkande göteborgare inte ska få del av resurser eller inte. Martin Wannholt får inga sekreterare, det tycks vara det enda målet som kommunstyrelsen har för ögat. Det saknas inte bara riktlinjer utan också etik!

I Vägvalets förslag till återremiss under debatten, fanns också en begäran om nya regler för politiska sekreterare . Detta bör, enligt vår uppfattning tolkas som ett krav på ett reglemente som fastställs av fullmäktige. Och givetvis ska samtliga utsedda kommunalråd behandlas lika och får samma resurser och förutsättningar bedriva sin politiska uppdrag. Så är det inte idag.

I lagen finns likabehandling som en grundläggande princip, både i Kommunallagen, men även i Regeringsformen. Detta oavsett tolkning av lagen anser jag att kommunstyrelsen agerat oetiskt och de borde veta bättre.

Vägvalet kommer nu att överklaga besluten och ta hjälp av juridiken för att få det prövat.

Catarina Pettersson
Partiombudsman Vägvalet

Vendettor och maktmissbruk i göteborgspolitiken

onsdag, 4 februari, 2015

Idag publicerade GP en debattartikel av Martin Wannholt och Theo Papaioannou under beteckningen Samverkande göteborgare, som var det namn som Vägvalet och Wannholt valde att gå fram gemensamt med när platserna till kommunstyrelsen röstades igenom i höstas. Denna koalition var helt enligt kommunallagen.

Debattartikeln berör den omständighet att alla andra kommunalråd förutom Martin Wannholt har tilldelats politiska sekreterare som ska understödja kommunalrådet i dennes arbete. Att Wannholt inte får några politiska sekreterare är något övriga partier bara bestämt – utan att något formellt, protokollfört beslut verkar ha fattats. Istället är det en ren så kallad korridoruppgörelse som man därmed inte heller kan överklaga. Därför kommer Martin Wannholt idag att yrka på att få sina tjänster för att sedan – om det röstas ned – gå vidare och väcka ett kommunalbesvär.

Enligt Anneli Hulthén (S) är det Jonas Ransgård (M) som varit härförare till denna nya särbehandling. Hans förklaring är att Samverkande göteborgare inte är ett parti. En regel som han själv hittat på. Kommunallagen är ju tvärtom glasklar med att politiska sekreterare utgår till de förtroendevalda, medan det är partistöd som utgår till partier. Oavsett vem som drivit idén om att inrätta en ny särbehandling i staden, är alla gruppledare inom de rödgröna och alliansen lika ansvariga – hemliga korridoröverenskommelser förutsätter att alla till slut är eniga.”

Till ovanstående kan man tillägga att när kommunalråden röstades fram gick också de rödgröna och Alliansen samman under den gemensam beteckningen ”Kommunstyrelsen”. Detta är som alla förstår inte heller ett riktigt partinamn. Med Ransgårds logik ovan borde därmed inte heller övriga kommunalråd tilldelats några politiska sekretare.

Sedan går det ju inte att låta bli att reflektera över att Socialdemokraterna tidigare var beredda att tilldela Vägvalets Theo Papaioannou en tjänst i överförmyndarnämnden mot att han skulle stödja de rödgröna i omröstningen av kommunalråd. Överförmyndarjobbet skulle innebära en lön på drygt 57 000:- i månaden mot en minimal arbetsinsats, men något politiskt inflytande skulle en sådan tjänst inte alls ge. Men när det gäller att ge ett demokratiskt framröstat kommunalråd de tjänster han behöver för att kunna bedriva sitt politiska arbete på samma grunder som övriga kommunalråd, då slår göteborgsandan till.

De rödgröna och Alliansen väljer att hindra politiska motståndare som en ren vedergällning. Samverkande göteborgare har ett kommunalråd i kommunstyrelsen som nekas politiska sekreterare – politiska tjänster som alla andra 12 kommunalråd tilldelats. Detta är ett maktmissbruk som minskar vår möjlighet att utöva samma demokratiska rättigheter som övriga kommunalråd. En särbehandling av en enskild förtroendevald som fram tills i dag varit helt främmande i Sveriges kommuner.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet