Inlägg märkta ‘politik’

Tack alla som besökte oss på Båtmässan!

fredag, 14 februari, 2014

Vägvalet hade en monter på årets Båtmässa för att missionera om vårt breda partiprogram, både för Göteborg och Västra Götalandsregionen. Av 61 000 besökare hann cirka 5 000 personer passera oss och få vårt flygblad. Det blev många intressanta samtal då flera stannade och pratade med oss en stund.

Ett stort tack till alla er som lämnade förslag i förslagslåda om en bättre politik för Göteborg och Västra Götalandsregionen, samt ni som delade med er om hur det är att vara göteborgare och västsvensk under valåret 2014. Det bästa förslaget kom från två små unga killar som du ser nedan!

forslag

Mässbesökarna lyssnade nyfiket på vårt kommunala och regionala program inför valet i höst. Huvudbudskapet var vårt förslag om att Göteborg ska bli en vattensäker kommun. Det innebär bland annat att det ska finnas räddningspersonal på de kommunala badplatserna och att obligatorisk simundervisning införs. Läs gärna vår motion här.

Det mest oroande var nog hur lite medborgarna fortfarande vet om Västlänken. Flera tror att de kommer att kunna cykla, åka bil och spårvagn i tunneln. Men så är det ju inte då endast pendel- och regiontåg ska trafikera tunneln. Västlänken ger i relation till satsningen ytterst lite och dessutom riskerar vi att förlora en stor del av vårt kulturella arv i Haga.

– Många var positiva till vår närvaro – glad tillrop och visslingar; kunde Anders Trewe, en av våra regionala politiker i Vägvalet konstatera efter ett pass på mässan.

Beslutet att vara med på Båtmässan var helt rätt. Vår tankegång var att många medborgare har en relation till kust- och båtliv. De flesta förknippar Vägvalet med trängselskatt och vi behövde synas även i andra frågor och på andra platser. Många tror vi är nöjda med att ha lyckats få till en folkomröstning den 14 september. Men vi vill så mycket mer för medborgaren – tillsammans med medborgarna!

Vägvalet
Catarina Pettersson

Träffa Vägvalet på Båtmässan

lördag, 25 januari, 2014

Vägvalet finns på Båtmässan i Göteborg 31 januari till 9 februari och informerar om vår politik. Kom gärna och träffas oss i vår monter B00:15. Båtmässan

Vi svarar på frågor och lyssnar på dina åsikter om politiken i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Vi berättar också varför vi vill att Göteborg ska bli en Vattensäker kommun.

Välkommen!

Samråd utan information om kostnad

torsdag, 30 maj, 2013

I dagarna har Trafikverket samrådsutställning i Nordstan gällande Västlänken. Jag var nere och tittade igår.

Jag hann inte mer än in på utställningsområdet förrän Bo Larsson, projektledare för Västlänken, hoppade fram och undrade varför jag inte vill förstå vad han säger. Mycket märklig framtoning.

Jag i min tur undrade varför han inte förklarar för allmänheten hur Trafikverket ska hantera de tilläggsinvesteringar på 35 miljarder kr som Riksrevisionen lyft fram i sin senaste rapport (Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor, Riksrevisionen). För att klara kapacitetsmålet med Västlänken, skriver Riksrevisionen, måste tilläggsinvesteringar genomföras annars är det ingen mening med tunneln. Men detta var inget bekymmer för Larsson. Det ingår inte i hans projekt. Det får politiken lösa längre fram. Hans fokus är Västlänken. Så är det bättre att börja bygga i fel ända för ett behov som inte blir löst? För mig är det en konstig prioriteringsordning.

Larsson säger att Trafikverket svarat på Riksrevisionens kritik och att den är felaktig. Även om så är fallet är det inte lite underligt att Trafikverket tillbakavisar kritiken i efterhand då Riksrevisionen stämt av med Trafikverket under granskningens gång?

I tidigare inlägg här på bloggen skrev vi om Johannes Österström från Riksvisionen gällande rapporten om tilläggsinvesteringar.

Han så då till GT:

”Slutsatserna vad gäller Västlänken i den här granskningen har inte sagts emot av trafikverket i våra kontakter med dem. Det kanske har att göra med att trafikverket själva har gjort bedömningen att tilläggsinvesteringar krävs, i sin interna rapport.”

Johannes Österström menar att riksrevisionen och Trafikverket inte alls har olika uppfattningar om Västlänken, dess kapacitet och behov av tilläggsinvesteringar och säger:

”Trafikverket har fått faktagranska både huvudrapporten och underlagsrapporterna vid två separata tillfällen. Vid dessa tillfällen invände de inte mot slutsatserna att Västlänken skulle kräva fler investeringar, de påpekade främst ett par mindre faktamissar.”

Så om Trafikverket är överens med Riksrevisionen varför är Bo Larsson av en annan uppfattning?

Vidare på utställningen fanns inte en siffra på de stora reklampelarna om hur mycket Västlänken kommer att kosta. Men detta är inte heller något problem för Bo Larsson som säger till GP:

”Samrådet handlar om läget och placeringen av Västlänken och synpunkter på dessa. Inte om kostnaden.”

Detta uttalande är ytterst anmärkningsvärt eftersom kostnaden som göteborgarna ska stå för är högst relevant. Jag skulle nog vilja säga att Bo Larssons  uttalande är ett tecken på bristande omdöme gällande de ekonomiska aspekterna då Västlänken till råga på allt ska bekostas av skattebetalarna. Och denna bedömning stärks eftersom Larsson gärna ville dra en jämförelse mellan Varbergs medfinansiering av deras tågtunnel med Göteborgs Västlänken. Han såg ingen skillnad på 100 miljoner kr och 10 miljarder kr.

Vidare kan ni roa er med att titta på denna film som ska omvända hela Göteborg att älska Västlänken.

Filmen rullar utan att nämna ett enda ord om kostnaden på 20 miljarder kr. Propaganda som matas ut till oss med våra egna skattemedel.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vad som behöver och inte behöver göras

torsdag, 14 februari, 2013

Här om dagen kunde vi se ett inslag i Västnytt där trafikstrategen på Trafikkontoret, Per Bergström, uttalade sig om framtidens trafiksituation i Göteborg. Under det två minuter korta inslaget nämnde han vad vi (vilka det nu är?) behöver göra, sammanlagt räknade jag till sju stycken ”behöver”.

När någon med sådan tydlighet uttrycker vad andrabehöver” göra ska man dra åt sig öronen. De flesta av Per Bergströms ”måsten” är inget annat än politiskt tyckande. Låt vara att han arbetar på uppdrag för en politisk majoritet som har ungefär samma åsikter. Men varför ska en tjänsteman gå ut och försvara politikernas åsikter? Hur skulle Per Bergström förhålla sig om en annan politisk majoritet efter valet skulle ändra inriktningen i de frågor som han tar upp? Skulle han då argumentera emot, kanske säga upp sig eller skulle han vända kappan efter vinden?

Jag skulle vilja påstå att Per Bergström far med osanning när han definierar vad som ”behöver” göras. Hur många andra avsevärt större städer har inte klarat en någorlunda acceptabel trafiksituation utan att ”behöva” agera så bilfientligt som man nu är i Göteborg? Genom att staka ut en riktning som den enda möjliga, utesluter han därmed per automatik alla andra åtgärder som skulle kunna förbättra trafiken i staden. Det låter lite som om när Carl Bildt försvarade ”den enda vägens politik” i början av 1990-talet. Att den vägen ledde käpprakt till ekonomisk ruin för staten spelade mindre roll. Principen var det viktigaste också för Bildt.

I inslaget pekade Per Bergström på att vi har ”oproportionerligt mycket stora trafikleder i Göteborg” och att dessa bildar ”barriärer” mellan stadsdelarna och när medborgarna ska ta sig fram (till fots). Varför Per Bergström motsätter sig att bygga ringleder blir då lite svårt att förstå. Men det klarnar kanske lite när man lite senare inser att han liksom de rödgröna anser att vissa bilister behöver ge upp bilen (”bilen och bilanvändandet i centrala staden behöver lämna plats åt annat”), för annars riskerar vi visionen om att Göteborg  ska växa med 150 000 invånare. Läs tidigare blogginlägg där Trafikkontoret avstyrkte Vägvalets förslag om en västlig ringled, Götaringen. Notera även Per Bergströms kommentar längst ned. Läs även tjänsteutlåtandet här.

För ska man knö in så många människor till att bo (så centralt som möjligt) i Göteborg lär det ju kunna bli trångt i trafiken framöver. De som redan bor i stan verkar dock inte ha så mycket att säga till om om denna förändring, åtminstone inte om Per Bergström får som han vill. Vi ska bygga en större, tätare stad – men fråga för guds skull inte de som redan bor här vad de anser om hela paketet. Av erfarenhet blir det ju mycket bättre om vi bara kör på och tar problemen allt eftersom…

Trafikkontoret planerar till exempel för att bygga om Linnégatan till en så kallad cykelfartsgata. Kan Per Bergström förklara varför han behöver förstöra ännu ett fungerande trafikflöde i stan? Är det verkligen en naturlag eller är det kanske bara någons våta dröm?

Se hela inslaget från Västnytt här nedan.

Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Och några kritiska frågor från Västnytts reporter ställdes förstås inte heller. Det är ju mycket enklare att låta personer som vill få fram ett budskap att pladdra på oemotsagd.

Anneli Hulthén (S) intervjuas i Västnytt

onsdag, 12 september, 2012

Igår intervjuades Anneli Hulthén (S) på ett blåsigt Knarrholmen av Västnytt. Några minuter i Västnytt men hela intervjun (15 min!) ligger på nätet. Intressant att Västnytt låter Hulthén yttra sig oemotsagd och att debatten från Nordstan i fredags som GP anordnade inte läggs ut på nätet.

Hulthén är ändå aningen mer ödmjuk än tidigare och tycker det är bra med debatt men man bör prata om alla delar i paketet. När Vägvalet startade fick vi reda på att man inte enbart kunde prata om trängselskatten och nu när vi pratar Västlänken så går inte det heller. Vidare säger nu Hulthén att ”allting som är politiskt fattat går att bryta”. Hoppsan, det gick ju inte tidigare.

När Hulthén ändå ska försvara finansieringen säger hon saker som är helt felaktiga:

”1,25 miljarder kommer från Göteborgs kommun och 1 miljard kr från regionen. I huvudsak ligger paketet på vanliga skattesedeln inte bilisterna.”

Glömde hon 14 miljarder kronor från trängselskatten som bilisterna ska betala?

Gällande reaktionerna om Västlänken och varför de kommer nu säger hon:

”Vanliga människor i sitt vardagliga liv tänker på sitt jobb, sina barn som ska hämtas, vem som ska handla. Man går inte och tänker infrastrukturpaket som vi andra konstiga människor gör.

Nåja, folk har sedan beslutet togs ideligen frågat varför deras vardagliga liv ska inskränkas av trängselskatt. Och är det inte att underskatta medborgaren att inte kunna hantera diskussioner om stora förändringar och satsningar som ska göras i Göteborg?

”Det är inte konstigt att folk först nu när frågan om Västlänken uppmärksammas reagerar.”

Tja, för det krävs ju att man öppet debatterar och informerar om vad som är på gång. Hulthén kan ju omöjligen påstå att hon bidragit till att göra det Västsvenska paketet vida känt bland göteborgarna.

Och det undrar man ju likaså när hon svarar på frågan: Finns det en öppen debatt om Västlänken och det Västsvenska paketet?

Ja, det finns en öppen debatt. Men den handlar mer om hur vi realiserar paketet. Det debatterar ”de flesta” om.

När var den debatten öppen? Vad debatterar alla om? Realisering? Igen, ganska långt ifrån medborgaren. Och så kryper det fram som vanligt i Hulthéns retorik att ”vi kan ju inte älta samma problem hela tiden”.

När det kommer till folkomröstningen så väljer Hulthén att skylla på Fredrik Reinfeldt (M) som bidrog till att Socialdemokraterna ändrade sin ståndpunkt att låta göteborgarna få rösta om trängselskatten som (S) lovat. Kompromissen krävde att Socialdemokraterna fick släppa folkomröstningen. Det var antingen eller.

Intervjun fortsätter med frågan: Finns det en risk att ni övertolkar fördelarna och bortser från nackdelarna?

”Nej, inte om du sett på säckstationen och sett lösningarna i Stockholm och Malmö. Måste göra annorlunda än 1800-talet. Det viktigaste med Västlänken är sysselsättningen och jobben i framtiden och under tiden. Vi kan resa på ett effektivt och smart sätt till de orter vi ska arbeta på eller studera.”

Västlänken är frälsningen till alla problem. Undrar om det kommer att finnas dagis i tunneln?

Varpå följande fråga ställs: Ska man se det som en sanning eller ett förhoppningsfullt mantra?

”Du får se det hur du vill men det är min politiska visionen.”

Och om det sticker iväg? Fast det förutsätter Hulthén ska funka som i alla andra projekt. Jag undrar vilka hon syftar på: Götatunneln som blev dubbelt så dyr eller varför inte byggnaden av Gamla Ullevi?

Slutligen upprepar Hulthén:

”Alla politiska beslut kan alltid ändras, det finns inget som är skrivet i sten. Men förutsättningen att det inte ändras stup i kvarten är att vi har politiker valda på fyra år. Och vi kan inte bara ha  folkomröstning för då det hade blivit en för hattig politik i Sverige.”

I samma andetag säger hon att ”vi har ju trots allt ett folkomröstningsinstrument i Sverige men då väljer vi ju väg för hur vi ska hantera andra frågor”.

Ja, det kanske är så vi får bättre kontakt med medborgarna!

Se hela klippet här

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 20 juni

måndag, 2 juli, 2012

Sista sammanträdet för Trafiknämnden dominerades av Göta älvbrons höjd. Lite synd eftersom flera andra punkter kom i skymundan.

Dubbdäcksförbudet fortsätter i höst, efter votering där Alliansen stödde Vägvalets avslagsyrkande, med undantaget att man inte utökar förbudsområdet. Vägvalet såg därför ingen anledning att fortsätta med förbudet då det fortfarande råder oklarheter i tjänsteutlåtandet och uppföljningsrapporten gällande luftmätningarna på Friggagatan/Odinsgatan. Detta har vi påpekat vårt tidigare avslagsyrkande och det kvarstår även idag. Nuvarande tjänsteutlåtandet klargör egentligen ingenting varför vi inte ser någon anledning att fortsätta med förbudet. Vägvalet reserverade sig mot beslutet.

Det andra ärendet som var intressant var att Trafikkontoret ansökte tidigare om utökad ekonomisk ram med 10 miljoner kr hos kommunstyrelsen för trafikledningssystem för det kommunala vägnätet. En av anledningarna var att hantera det Västsvenska paketet och dess byggprojekt. Men trots att den rödgröna majoriteten valde att bifalla beslutet 4:e april fanns inga pengar reserverade till detta i den rödgröna budgeten för 2013. Trafikkontoret var nu tvungna att revidera sin begäran och då gick det tydligen att lösa detta med 2,5 miljoner kr istället genom omfördelning av personalresurser. Vad som drabbas av dessa omfördelningar framgick inte. Precis som tidigare fann Vägvalet ingen grund att Göteborg Stad skulle skjuta till finansiella medel för missad budgetering av dessa i det Västsvenska paketet. Och även nu saknades det fortfarande en tydlig och detaljerad specifikation vad skattemedlen skulle användas till. Läs yrkandet här och bilaga här.

Som sagt var dagens höjdpunkt just höjden för Göta älvbron, något som diskuterats i flera år utan att beslut kunnat fattas. Sjöfartens krav på segelfri höjd och trafikplanerarnas krav på ostörd trafik har på ett osakligt sätt kommit att dominera debatten. Det stora problemet för sjöfarten är inte Göta Älvbron utan de två järnvägsbroar som kommer att ligga lite högre upp i älven. Så länge bron är öppningsbar är heller inte skillnaden mellan 10 och 13 meter avgörande. För anslutningarna blir däremot skillnaderna betydande om brohöjden blir mer än 10 meter. Stadens centrala delar får inte förvandlas till ett ormbo av olika ramper och vägkonstruktioner. Vägvalet yrkade därför på att brohöjden skulle fastställas till 10 meter. Trafiknämnden valde att bifalla 13 meter efter votering och Vägvalet reserverade sig mot beslutet. Tyvärr något som framkom dåligt i pressmeddelandet från trafikkontoret, men som korrigerats i efterhand. För övrigt har den rödgröna majoriteten valt att lägga ett yrkande om en cykel- och gångbro väster om Göta älvbron vilket gör brohöjden på 13 meter ännu mer märklig. Behöver inte den öppnas? Det är uppenbart att brohöjden är en politisk kompromiss, en värdelös sådan. Alla andra intressen faller: cyklister, gående, stadsbild, vision, en bro för staden m.m.

Läs Vägvalets debattartikel om brohöjden här.

Genomgång av trafikstrategi gjordes och enligt Trafikkontoret är det Västsvenska paketet endast till för inpendlarna och därför krävs ett delprojekt för ”göteborgarnas” kollektivtrafik. Mycket intressant. Var ska dessa pengar tas från? Vidare poängterade Miljöpartiets representant Elisabeth Undén att stadens trafikstrategi innebär viljestyrd trafikplanering. Jag kunde inte låta bli att kommentera vems vilja: makthavarnas eller medborgarnas? Det är ju uppenbart att trafikstrategin är en politisk pappersprodukt som saknar total förankring som så mycket annat i Göteborg. Och det är solklart från den rödgröna majoriteten: Bilen ska bort oavsett om den blir renare eller inte!

Läs gärna vårt tidigare yrkande om trafikstrategin här.

Avslutningsvis informerades om Västsvenska paketet. Många näringsidkare hör av sig om resultatnedgång på Övre Husargatan och snart förflyttar sig bygget från Övre husargatan till Linnéplatsen där det kan bli lite stökigare.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Regeringen har svarat Riksrevisionen

söndag, 29 april, 2012

Regeringen har nu svarat på Riksrevisionens rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Regeringen skriver att det inte är någon annan än Göteborg själva som tagit beslutet om trängselskatt:

”Inför åtgärdsplaneringen betonade riksdagen att medfinansiering är en frivillig uppgift och att medfinansiering är en faktor som inte isolerat kan bestämma prioriteringen av ett enskilt projekt.”

”Staten har valt att inte införa trängselskatt med mindre än att det funnits ett principbeslut om införandet från kommunfullmäktige i den närmast berörda kommunen.”

Här framkommer klart och tydligt att regeringen inte anser att trängselskatten är ett beslut som tagits av dem. De rödgröna, framför allt Socialdemokraterna, i Göteborg hävdar gång på gång att de är tvingade av regeringen. Men återkommande är att regeringen anser att de inte tvingat Göteborgs kommunfullmäktige. Jag tycker det är väldigt märkligt och har påtalat det i otaliga debatter att de rödgröna försöker slingra sig ur beslutet med att skylla på att de var tvungna. När argumenten tryter svarar de istället med att pengarna skulle gått någon annanstans. Vi har ställt frågan: Vart?

Och Trafikverket tillbakavisar kritiken att pengar skulle gå till någon annanstans i Sverige:

”Trafikverket framför i sitt remissyttrande att Riksrevisionen har tolkat trafikverkens riktlinjedokument felaktigt och att det inte stämmer att trafikverken i sina förslag har omprioriterat utifrån utebliven medfinansiering.”

Regeringen håller med Riksrevisionen att prognoserna för kalkylerna är osäkra:

”Riksrevisionen ser även en risk i att intäkterna är osäkra till följd av att de endast kan uppskattas baserat på prognoser om framtida beteenden, som dessutom förändras till följd av själva avgiftsuttaget. Regeringen instämmer i att det är svårt att komma ifrån osäkerheter i prognoserna.”

I samma stund skriver regeringen:

”Riksrevisionen förefaller i sin tolkning av detta likställa samhällsekonomisk lönsamhet med resultaten från myndigheternas samhällsekonomiska kalkyler. Regeringen anser att kalkylerna är mycket viktiga beslutsunderlag, men de täcker  inte alla aspekter som kan vara relevanta att beakta vid beslut om vilka investeringar som ska prioriteras. I synnerhet vid stora projekt finns komplexa orsakssamband kopplade till specifika arbetsmarknader som är svåra att fånga i en lönsamhetskalkyl.”

Det är bekymmersamt att även regeringen väljer att åsidosätta lönsamhetskalkylerna. Om vi använder Västlänken som exempel uppvisar den, trots att man tagit hänsyn till en regionförstoring och kraftig resandeökning (vilka i sig är osäkra faktorer), i kalkylen en negativ nettonuvärdeskvot på -0,55 som i praktiken innebär ca -9,3 mdr kr. Om resandeökningen inte sker som man prognostiserat blir förlusten ännu större. En samhällsekonomisk analys öppnar upp för alla möjliga tolkningar bland tjänstemän och politiker som saknar ekonomiska kunskaper. Trots allt ska ju i slutändan pengarna fram och vi har inte en outtömlig kista på vinden. Inte ens regeringen!

Regeringen glider också på driftskostnaden kontra intäkten som trängselskatten utgör:

”Det stämmer som Riksrevisionen påpekar att det finns system- och administrationskostnader kopplade till uppbörden av brukaravgifter. De är inte försumbara och måste utan tvekan finnas med i en analys av en aktuell finansieringslösning. Förutsättningen för att brukaravgifter ska vara intressanta ur ett finansieringsperspektiv är naturligtvis att de ger ett betydande nettotillskott till den statliga investeringsramen.”

Trafikverket svarar också kryptiskt gällande synen på driftskostnaden:

”Även om en förhandlingssituation leder till en dyrare lösning behöver det inte innebära ineffektiv användning av statliga medel. Det beror på vem som betalar för den dyrare utformningen.”

Vilket utomordentligt konstigt svar av Trafikverket som handskas med skattemedel. Detta yttrande är väldigt stötande eftersom Trafikverket anser sig bestämma över hur medborgarnas pengar används på bästa sätt. I klartext säger de att det är helt ok att slösa med skattebetalarnas pengar. Trängselskattesystemet har en driftskostnad på 20-30% per hundralapp jämfört med vanligt skatteindrivning som kostar 0,57%.  Det kan inte vara acceptabelt det som Trafikverket skriver.

Riksrevisionen påpekar även att förskottering använts för slarvigt och blandats in i förhandlingarna vid framtagande av t.ex. det Västsvenska paketet:

”Förskottering har dessutom blandats in i förhandlingarna om medfinansiering. Nuvarande riktlinjer för förskottering innebär bl.a. att ett projekt som förskotteras får tidigareläggas med maximalt fem år och att eventuell påverkan på andra objekt i den långsiktiga planen ska klargöras. Baserat på Riksrevisionens granskning kan regeringen konstatera att riktlinjerna inte till fullo har tillämpats på avsett vis.”

Detta är anmärkningsvärt eftersom det innebär att staten egentligen inte lever upp till sina åtaganden. Om man igen tar Västlänken som exempel så börjar man förskottera på det projektet långt tidigare än fem år.

Till sist skriver regeringen att trängselskatten inte är öronmärkt, något vi också kritiserat tidigare:

”När det gäller trängselskatten redovisas inkomsterna mot inkomsttitel och det stämmer därmed att de i formell mening inte är öronmärkta till  transportinfrastruktur. Besluten om införandet av trängselskatt i Stockholm och Göteborg har dock baserats på principbeslut i respektive kommun, där en förutsättning varit att överskottet från skatten ska användas för infrastrukturinvesteringar i regionen i fråga.”

Principbeslut? Det är en stor skillnad på principbeslut och avtal. Vems principbeslut är det? Nuvarande regerings? Kommande regeringars? Om det är detta Göteborgs politiker hänger upp det Västsvenska paketet på, då ligger vi risigt till!

Läs regeringens hela svar här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2

Bruno Kaufmann berättade om det Europeiska medborgarinitiativet

tisdag, 3 april, 2012

I lördags den 31 mars hade vi äran att få lyssna till Bruno Kaufmann som arbetat länge med frågor kring medborgarinitiativ, både på Europeisk och nationell nivå. Från den 1 april är det möjligt att starta ett initiativ på EU-nivå för att påverka olika beslut. Kaufmann berättade även om den nya grundlagen som ger medborgaren i Sverige ett förstärkt folkinitiativ i kommuner och landsting.

I Sverige är det Ekerö kommun som använt sig av den nya grundlagen för det förstärkta folkinitiativet med frågan: ”Ska kommunen sälja aktierna i AB Ekerö Bostäder?”

När det Europeiska medborgarinitiativet startade 1 april låg ca 30 initiativ i startgroparna.

Därför gäller det nu att uppmuntra, möjliggöra och stödja det aktiva medborgarskapet och stärka dialogen mellan medborgare och institutioner på alla nivåer, så att den representativa demokratin stärks.

En viktig fråga som diskuterades var hur EU följer upp att medborgarinitiativet informeras till medborgarna. Samma fråga lyfte Vägvalet om det förstärkta folkinitiativet i Göteborgs kommunfullmäktige i sin motion: ”Lyft fram det förstärkta folkinitiativet”. I motionen framfördes

  • att utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och informeras till medborgarna i Göteborgs kommun
  • att utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna
  • att utreda förslag på forum där politiker, kommunal tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut

Första punkten var det som de etablerade partierna kunde tänka sig stödja genom att lägga ut information på Göteborg Stads hemsida. Övriga två punkter ansågs inte vara nödvändiga då detta kunde hanteras inom s.k. sedvanligt partiarbete. Motionen avslogs.

Enligt Bruno Kaufmann hjälper direktdemokrati att minska avståndet mellan väljare och valda samt medborgarnas vanmakt. Modern direktdemokrati behöver enkla och tydliga spelregler, låga trösklar, en stärkt infrastruktur och tid.

I Falun kommun har man satt målen att uppmuntra, möjliggöra och stödja ett demokratiskt deltagande.

Trots att över 200 politiker i Göteborg, kommunalråd som stadsdelspolitiker, var inbjudna kom ingen.

Se Bruno Kaufmann om det Europeiska medborgarinitiativet på Youtube här.

Läs snabbguiden till EU:s medborgarinitiativ här.

Surfa in på EU:s hemsida om det Europeiska medborgarinitiativet här.

Se en kort sammanfattning av Bruno Kaufmann om det Europeiska medborgarinitiativet.