Inlägg märkta ‘Peter Danielsson’

Göteborgs miljö inte bättre med Västlänken

onsdag, 11 oktober, 2017

I går handlade förhandlingen i Mark och Miljödomstolen om hur byggandet av Västlänken påverkar Göteborgs luft- och närmiljö gällande buller och vibrationer. Även Västlänkens klimatpåverkan och behov av transporter under byggtiden berördes.

Ska verkligen boende i drygt  800 lägenheter behöva bli erbjudna att tillfälligt flytta från sina hem tillfälligt under byggandet av Västlänken? Finns det ens så många tillfälliga boenden att uppbringa? Och än så länge finns det inte någon plan på var dessa boenden finns – men de ska finnas ”i närheten”. Trafikverket hänvisar till ramavtal som de kan använda för ändamålet, men att det ännu inte är planlagt utan de räknar med att staden ska vara behjälplig.

Kommunstyrelsen har villkorat att bostäderna måste finnas i god närhet till de evakuerade boendena som de har idag. Det är inte sannolikt att så kommer att ske, inte heller är alla villiga att flytta på sig av olika skäl, till exempel på grund av hög ålder.

Uppfattningarna om en godtagbar påverkan på miljön, när det gällde riskområdet som ska ligga till grund för ställningstaganden och mätvärden, var olika stora till ytan beroende på om man lyssnade på sakägarna eller Trafikverket. De höga värdena som synliggjordes under förhandlingen var exemplen främst tagna utifrån Hagaområdet, vilket är rätt fokus eftersom fler personer och boenden påverkas på grund av långa byggtider och höga värden. Trafikverket vill dessutom förlänga byggtiden till 10 år (från 8 år) för att vara på den säkra sidan.

Det gick en klar skiljelinje mellan parterna när det gällde området för mätning av påverkan samt definitionen av de berörda som ska omfattas av extra skydd. Ska exempelvis en bostad, undervisningssal eller kontor hanteras på samma sätt? Vad ska skyddet omfatta och vilka skyddsåtgärder ska tillsättas? Hänsyn har inte tagit till enskilda objekt, till exempel fastigheter som inte klarar föreslagna värden. Ett annat område som skiljde var toleransen för koldioxidutsläpp.

Riskanalysområdet varierar – Trafikverket framhåller det minsta

Trafikverket har räknat på en 300 meters korridor parallellt med Västlänkens riktning där de tagit fram riskområden för påverkan. Vatten och kretslopp menade att korridoren istället borde omfatta ett område på 400 meter medan Skona Göteborg hävdade att området absolut borde ligga på ett större område, på 600 meter.

Evakuering av boenden – vart då

Boende i drygt 800 lägenheter kommer att få en förfrågan om att kunna evakuera området på grund av buller från stomljud. Av erfarenhet från citybanan i Stockholm menade Trafikverket att 23 % av de tillfrågade valde att flytta tillfälligt och i vissa fall kan detta bli ända upp till ett år. Omräknat i Göteborg så skulle då cirka 200 lägenheter och kanske 400 personer beröras.

I samband med denna talan var även Skatteverket och dess anställdas upplevelser uppe till diskussion. Sakägarna ansåg att kontor även ska tas hänsyn till på samma sätt som för boenden. ”Då boende som behöver flytta på grund av stört hemarbete ska även anställda i kontor omfattas av tillfälliga arbetsplatser”.
Ännu har inte skyddsombuden på företagen förstått situationen och blivit insatta i vad som kommer att påverka arbetet och personalens hälsa när Västlänken byggs.

Här ser jag ett framtida problem för arbetsgivarna att kunna möta kraven på arbetsmiljön när det gäller påverkan från Västlänkens byggande.

Kvävedioxid i Göteborg

Länsstyrelsen skrev i klartext att ”halterna av kvävedioxid får inte öka i Göteborg” och hävdade därför ett högre krav på maskin och transporthanteringen, medan Trafikverket menade att de redan gör allt de kan för att minimera utsläpp. En av de största anledningarna till att Västlänken ska byggas är hänvisning till tågets fördelar som minimerar koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen var vass idag och ansåg också att faktaunderlaget för luftpartiklar och stoft var långt ifrån tillfredsställande.

Skona Göteborgs representant Peter Danielsson efterfrågade en klimatanalys som bör finnas hos Trafikverket som sannolikt skulle visa på andra värden än de som låg till grund vid beslut om att bygga Västlänken. Den är hemlig och lämnas inte ut.

Danielsson visade ett räkneexempel på den påstådda vinsten av koldioxidutsläpp med resultatet att koldioxidvinningen med Västlänken inte alls kommer att ge den effekt som beräknats tidigare och som låg till grund vid regeringens prövning.

Universeum och Liseberg inte nöjda

Hajarna på Universeum och andra arter klarar inte vibrationer och buller. Lisebergs och Universeums representanter Johanna Lindqvist och Lars Erik Hedin hänvisade till bristande underlag i dokumentationen, bad om en bättre utredning och villkorade att även utomhusmiljön skulle få ett bättre definierat bullervärde än vad som föreslagits av Trafikverket. Trafikverket svarade att dessa krav inte kunde tillmötesgås.

Catarina Pettersson
Vägvalet

Trafikverket gav inga svar i går heller

fredag, 6 oktober, 2017

Det borde bli ett stopp för Västlänken! I går under den fjärde dagen under huvudförhandlingen för Västlänken i Mark och miljödomstolen behandlades frågan om både höga och låga grundvattennivåer och dess vattenverksamhet med konsekvenser som uppkommer både under byggnadstiden och långt därefter. Fastighetsägare med stöd av expertis av landets elit i hydrogeologi är på plats. Deras presentationer om vattenverksamheten borde räcka för att stoppa Västlänken.

Mark och miljörättsbyrån representerade 161 sakägare och 40 bostadsrättsföreningar vilka har valt att i första hand stoppa Västlänken. De hänvisade till att alternativa lokaliseringar inte förekommit, problematik med infiltration, att Västlänken har en betydande olägenhet för människors hälsa och säkerhet samt åtgärdernas kumulativa effekter, enligt 6 Kap 3 § i Miljöbalken.

Sakägarna tog också upp bristande återkoppling ifrån Trafikverket om hur de såg på vilka skyddsåtgärder som måste sättas till. I princip alla sakägare hade synpunkter på hur Trafikverket valt att inte återkoppla på löften om riskanalyser eller förklara hur den upplevda ”garantin” på hur byggnationen ska kunna fungera tillfredsställande. Oro är slutsatsen av anförandena.

Uttryck som att ”husen flyter på lera” sades, samt att staden vilar på ”lerbaljor”. Paralleller drogs också till Hallandsåsen och även beskrivande exempel ifrån Götatunneln var uppe för att illustrera svårigheter med att bygga tunnel i lera och vid dess övergångar mellan lera och berg. Ja alla sakägarna var väl medvetna om svårigheten att bygga på göteborgsleran och vilken stor areal som kommer att påverkas av vattenverksamheten. Summan av värdet för alla fastigheter var miljardbelopp. Göteborg kan inte heller jämföras med tunnelbyggen som sker i Sveriges andra storstäder menade en representant, just eftersom förutsättningarna är så olika. Vår stenstad inom vallgraven står delvis på träpålar.

Wilhelm Delfs, med över 50 år i branschen, berättade om de otäcka bakterierna som orsakar svampblomning på träpålarna när syre tillsätts. Det innebär att pålarna vittrar sönder både i toppen och i botten. Det är nolltolerans för tillsättning av vatten, för det blir oerhört svårt att använda nytt vatten för att kompensera vattentrycket som nu bär vår stad. Syre ger näring till bakterierna.

Trädplan med flera, däribland Peter Danielsson, visade på brister i ansökan om tillåtlighet för planskildhet i Olskroken samt brister i dokumentationen från Trafikverket på olika svar om täthet av tunnel mot vatten.

Trafikverket fick frågor från sakägare och domstolsrepresentanter men valde att inte svara idag på dessa frågor om vattenverksamhet. De väljer att svara på frågorna vid slutanförandena på torsdag den 12:e oktober, vilket får ses som ett taktiskt drag, eftersom de då får sista ordet. Trafikverket tros sig kunna svara på alla frågor under 1,5 timme. Min bedömning är att de inte kommer att kunna besvara frågorna tillfredsställande.

I likhet med sakägarna har Vägvalet utmanat Trafikverket och begärt svar på projektets befarade skenande kostnader, vilken är och förblir en hemlighet. Strategin för Trafikverket verkar vara att inte ge några svar utan att tiga. Vägvalet har inte fått svar, sakägarna har inte fått svar, domstolens representanter fick inte heller de några svar idag.

Vi får väl se på torsdag nästa vecka som är huvudförhandlingens planerade sista dag.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GP debatt: Totalsågning av Västsvenska paketet

fredag, 14 december, 2012

I dagens GP skriver Peter Danielsson en debattartikel som inte är nådig i sin kritik mot katastrofprojektet Västlänken. Med avstamp i Riksrevisionens förnyade kritik mot Västlänken skriver Danielsson:

Kostnaden för det Västsvenska paketet uppges av Trafikverket vara 34 miljarder kronor men är egentligen 46 miljarder kronor.

Intäkterna fördelar sig enligt följande: trängselskatt 26 mdr, staten 17 mdr, Västra Götalandregionen 1 mdr, Göteborgs stad 1,25 mdr, markexploatering 0,75 mdr. Det ger summan 46 miljarder kronor.

Trängselskatten har kostnader för insamling på 5 miljarder kronor och därutöver går 7 miljarder bort för räntor, totalt 12 miljarder kronor.

Nästan halva trängselskatten på 26 miljarder kronor försvinner alltså till insamlingskostnader och räntor. Det kan vara något att tänka på för de som drabbas av skatten att nästan varannan tusenlapp går upp i rök utan att göra någon nytta. I praktiken byggs inte en enda meter infrastruktur med trängselskatten förrän efter 12 års inkomster. Lägger man därtill att av de 20 miljarder som går till tågtunneln Västlänken, som maximalt ger hälften tillbaka i form av samhällsnyttor, försvinner ytterligare 10 miljarder i förluster.”

Danielsson fortsätter med att uppmärksamma att en bilist som betalar för två passager per arbetsdag under 25  år tvingas lägga en hel årslön efter skatt under perioden. ”Hur många politiker som är förespråkare av det Västsvenska paketet är villiga att ge bort en årslön?”, frågar Danielsson lite retoriskt.

En annan viktig aspekt som kommer fram i debattartikeln är hur orättvist den slår mot Göteborgsregionen jämfört med hur Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö drabbade invånarna där.  ”Göteborgaren betalar i genomsnitt 55 000 kronor per person, Stockholmaren 8 000 kronor och Malmöiten 5 500 kronor per person.

Danielsson avslutar med att fråga varför de lokala och regionala politikerna bara är villiga att skjuta till 7 % av kostnaden för det Västsvenska paket, trots att de ser paketet som en ödesfråga. Han uppmanar också att det är hög tid för de medborgare som värnar om demokrati och samhällsekonomi att skriva på GT:s namninsamling för en folkomröstning om trängselskatten.

Vi kan bara instämma. Det är hög tid för politikerna i övriga partier att sluta blunda för verkligheten, svälja prestigen och acceptera att man fattat ett mindre klokt beslut.

Läs hela debattartikeln här.

Vägvalet har lämnat en interpellation om Riksrevisionens ytterligare kritik. Läs mer här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

Tror Kia Andreasson på tomten också?

fredag, 23 december, 2011

Kia Andreasson (MP) väljer i dagens GP att kommentera Riksrevisionens rapport som klart och tydligt påpekade bristerna med det Västsvenska paketet, Västlänken, trängselskatten och medfinansiering. Hon väljer dock enbart att kommentera Västlänken och bortser från de andra delarna.

Hon inleder med att skriva:

”Trafikverkets beräkning av Västlänken ger inte en fullständig bild av järnvägstunnelns samhällsnytta. Sammantaget är detta förmodligen den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg.”

Redan här borde hon ha stannat till och slängt repliken i papperskorgen. Andreasson skriver ju själv att Trafikverkets beräkning av Västlänken inte ger en fullständig bild av nyttan. Och om ”den bästa investeringen någonsin” ger negativ samhällsnytta med ca 10 miljarder kronor kanske Kia Andreasson som styrelseordföranden i Göteborgs Energi (landets fjärde största energibolag) borde gått en grundläggande ekonomikurs innan hon fattade beslut om att tillskjuta 300 miljoner ytterligare av kundernas pengar i biogasprojektet Gobiogas?

Vidare skriver hon:

”Vare sig det är avsikten eller inte så ägnar sig riksrevisorn åt politik när han antar att Trafikverkets beräkning ger en fullständig bild av samhällsnyttan med Västlänken. Dessutom väljer han att förmedla denna uppfattning till allmänheten som en sanning.”

Riksrevisorn förmedlar vad revisionen kommit fram till. Anklagelsen som Andreasson far med är inte försvarbar. Kommer hon att använda det argumentet när granskningskommissionen kommer fram till sina slutsatser om ett år också? Och är det någon som förmedlar s.k. ”sanningar” till allmänheten så är det Miljöpartiet. Det finns många exempel som dubbdäcksförbudet och att Miljöpartiet stödjer alla former av folkomröstningar.

Vi tycker att Andreasson ska läsa sitt egna partiprogram innan hon börjar läxa upp alla andra:

”Vi tror på en direktdemokrati där besluten fattas av dem som berörs. Beslut i valda församlingar måste kompletteras och kunna överprövas direkt av medborgarna. I en demokrati måste det finnas möjligheter för alla att delta i beslutsfattandet, samtidigt som valda representanter har medborgarnas mandat att fatta beslut. I ett grönt samhälle har alla möjlighet att styra sina egna liv. Alla har ett verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vår övertygelse är att en deltagande demokrati både förutsätter och föder ansvarstagande och engagemang hos varje medborgare.”

Observera att alla ska ha verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Något som Riksrevisionen också kritiserar då trängselskatten kommer att betalas av en annan generation som inte har fått påverka besluten.

Andreasson fortsätter att bygga vidare på sin ”sanning” och skriver:

”Norgren skriver vidare att miljö- och klimataspekterna är viktiga men missar att just miljönyttorna inte finns beräknade i effektbedömningens huvudkalkyl. Det innebär inte att de inte existerar.”

Om nu miljönyttorna inte är beräknade varför har inte Miljöpartiet ställt det som krav innan de förhandlade till sig Västlänken? Om de inte är beräknade så existerar de inte, Riksrevisionen kan inte revidera påhittade begrepp. Dessutom stämmer det inte riktigt att Trafikverket inte tagit hänsyn till miljöaspekterna i sina beräkningar, något som alla lätt kan konstatera till exempel genom att studera tabellen på sidan 24  i Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) – Västlänken – En tågtunnel under Göteborg. Riksrevisionens granskning inbegriper därmed också miljöeffekterna tvärtemot vad Kia Andreasson påstår.

Andreasson avslutar med följande:

”Vi miljöpartister har gjort en politisk bedömning av nyttan med Västlänken.”

En politisk bedömning? Vilken samhällsnytta har den? Ingen som tydligen Riksrevisionen kan se. Att göra en politisk bedömning verkar nu ha kostat Miljöpartiet trovärdighet eftersom den bygger på luft. Därför försöker Andreasson nu att ställa det till rätta men det är lite för sent. Som tur är har inte Västlänken börjat byggas och kan därför läggas ned. Det, om något, är i alla fall av nytta för medborgarna.

I Kia Andreassons debattartikel staplas nu Västlänkens påstådda positiva effekter på varandra. Den ska minska övergödningen av havet och spara tiotals miljoner om året eftersom Ryaverken då slipper ta bort denna kvävemängd. Den ska förbättra luftkvalitén, minska bullret och ge ”vinster” inom sjukvården. Även fastighetsägare, arbetsgivare och naturen (här blandas det friskt!) ska åtnjuta ”vinster”. Och glöm inte bort att vi slipper bygga ut vägnätet och att trafikolyckorna minskar! Vi får också mindre mindre av ”gifter och olja”, och det måste väl vara bra?

Visst är det så att minskad biltrafik leder till minskade utsläpp, men tyvärr liknar ovanstående önskedrömmar närmast religiös tro. Den 25 september i fjol skrev miljö- och trafikexperten Peter Danielsson i GP en debattartikel om Västlänken där han bland annat skrev:

bedöms överflyttningen år 2020 av den regionala och långväga bilpendlingen till tågpendling uppgå till mindre än två procent. Det motsvarar den årliga ökningstakten i Göteborgsregionen av bilpendlingen. Västlänken skjuter upp ökningen av bilpendlingen med ett år! Västlänken är således verkningslös om syftet är att begränsa biltrafiken. De koldioxidutsläpp som kan undvikas är maximalt två procent av den regionala bilpendlingens utsläpp och ger således en försumbar klimatnytta.

Danielssons slutsatser pulvriserar Andreassons luftslott för gott. Tror Kia Andreasson på tomten också?

En sådan marginell minskning av trafiken ger förstås bara marginella effekter inom de områden som Andreasson nämner. Västlänken tar nästan 20 innan den är färdigbyggd och i minskad trafik ger den enligt Danielsson miljön ett års respit – alla övriga byggår går det åt motsatt håll. Om man vill minska biltrafikens skador på miljön måste det finns mer effektiva åtgärder att ta till än att bygga dyra pendeltågstunnlar!

Om Andreasson fortsättningsvis väljer att anklaga andra för att fara med osanningar så borde hon definitivt fundera på sin egen framtoning och komma med väl underbyggda fakta och inte egna antaganden. Och i tider när skandalerna duggar tätt inom Göteborgs kommun kunde man tycka att Kia Andreasson borde varit en smula mer mottaglig för kritik när hon och hennes bundsförvanter får kritik från den oberoende Riksrevisionen, en myndighet som annars åtnjuter ett mycket högt förtroende i fråga om saklighet och opartiskhet. Något man knappast kan påstås gälla om Andreasson.

Theo Papaoiannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

Kristina Jonäng (C): Sluta gnälla om trängselskatten

lördag, 19 mars, 2011

I Göteborgposten kan vi idag läsa en något ovanlig insändare.  Centerpartiets Kristina Jonäng går till angrepp på alla väljare som ogillar trängselskatten. När väljarna uttrycker missnöje över bristen på demokrati uppfattar Centern det som gnäll. I själva verket är det ett flagrant väljarförakt som Jonäng uppvisar. Själv bor Kristina Jonäng i Ljungskile, vilket förstås underlättar om man är för trängselskatt. 

I sin blogg har Jonäng en variant på insändaren där hon tar ut svängarna ännu mer och försöker decimera moståndet mot skatten till några enstaka personer på Hisingen: ”I åratal har vi som lever och verkar runt Göteborg gnällt över långa bilköer och uppmanat alla med inflytande i Sockholm att göra en insats för projekt som Västlänken, Marieholmstunneln och en ny Göta älvförbindelse. Så kommer beskeden från Stockholm att projekten är fixade. Men då börjar några högljudda människor på Hisingen att hojta om hur förfärligt det är med trängelskatt.

Var har Jonäng befunnit sig senaste året? När man så grovt underskattar folks missnöje på detta sätt är det faktiskt en berättigad fråga. Vägvalet fick i höstens val 16 841 röster – Centern fick 7 281 i samma val. Namninsamlingen för en folkomröstning gav 28 600 underskrifter från Västra Götalandsregionen. Och detta kallar Jonäng okunnigt för ”några högljudda människor på Hisingen”!

I bloggen nämner Kristina Jonäng dessutom flera gånger före detta infrastrukturministern Åsa Torstenssons (som också råkar vara centerpartist) insats som närmast heroisk. Nu är det faktiskt så att Vägvalet har avslöjat hela Torstensson-paketet som en ren bluff. Det som gjordes var att man förlängde planperioden med ett par år och fick därmed det att se ut som en storsatsning, men i praktiken är statens utgifter för infrastruktur densamma som tidigare under åren framöver. Möjligen får Västsverige en större del av kakan, men hur länge tänker andra landsändar acceptera detta stillatigande? Var fanns Kristina Jonäng  i debatten när Vägvalet skrev ovanstående artikel i GP?

Jonäng målar upp en bild av att det Västsvenska infrastrukturpaketet kommer att lösa alla framtida transportbehov. Men så är ju inte fallet. Den enskilt största satsningen, tågtunneln till Haga, kommer när den står färdig om cirka 20 år att svälja två procent av den långväga bilpendlingen.  Som miljö- och trafikexerten Peter Danielsson skrev på GP debatt förra året: ”Det motsvarar den årliga ökningstakten i Göteborgsregionen av bilpendlingen. Västlänken skjuter upp ökningen av bilpendlingen med ett år!” Men sådana uppgifter är kanske också ”gnäll” om Kristina Jonäng får bestämma? Även här var Jonäng och Centerpartiet osynliga i debatten förra året.

Kristina Jonäng fortsätter i insändaren: ”Principiellt kan man ställa sig frågan varför det är allmänt accepterat att lägga pengar i parkeringsautomater för en bil som tar plats på en parkering, men inte accepterat att ta ut mosvarande summa för en bil som tar plats när den rullar.

Principiellt kanske bilisterna tycker att man redan betalar för att rulla på vägarna? Har Jonäng hört talas om Trafikskatt som alla bilister i Sverige måste betala?

Hur som helst, nu är det snart val till regionen. Förra gången det begav sig förlorade Centern sitt enda mandat i Göteborgs kommunfullmäktige. En bidragande orsak till det var sannolikt deras ställningstagande om trängselskatten. Men skam den som ger sig, den här gången går Centern på val med att kritisera alla väljare som inte vill ha trängselskatt. Det kommer säkert att gå bra för Centern i det valet också.

Läs hela insändaren här.

Jonängs blogginlägg på samma tema återfinns här.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP Debatt: Vem behöver den dyra Västlänken?

lördag, 25 september, 2010

I dagens Göteborgsposten skriver miljö- och trafikexpert Peter Danielsson en debattartikel där han ifrågasätter samhällsnyttan med Västlänken – den järnvägstunnel som är tänkt att byggas under Göteborg för 20 miljarder kronor.

Enligt en rapport beräknas bara 2% av den regionala och långväga bilpendlingen flyttas över till järnväg tack vare Västlänken. Danielsson skriver:

Det motsvarar den årliga ökningstakten i Göteborgsregionen av bilpendlingen. Västlänken skjuter upp ökningen av bilpendlingen med ett år! Västlänken är således verkningslös om syftet är att begränsa biltrafiken. De koldioxidutsläpp som kan undvikas är maximalt två procent av den regionala bilpendlingens utsläpp och ger således en försumbar klimatnytta.” Och han fortsätter:

Ser man på den normala ökningen av resande med tågpendling skulle kapacitetstaket för Västlänken nås runt år 2100. Det är inte god ekonomi att göra en investering som inte kan användas full ut förrän om 100 år.

Peter Danielsson förordar istället det så kallade förstärkningsalternativet, som kort innebär att man bygger på dagens säckstation med en ökning av antalet spår, en ny järnvägsbro vid Olskroken samt en tunnel parallellt med dagens Gårdatunnel till Lisebergsstationen. Detta till en tredjedel av kostnaden och med ungefär likvärdigt resultat och som kan byggas på halva tiden.

Danielsson sammanfattar: ”Att göra en investering i Västlänken är direkt oansvarigt när det finns ett likvärdigt alternativ för en tredjedel av kostnaden. Det finns många angelägnare investeringar att genomföra i kollektivtrafiksystemet i och runt Göteborg.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet