Inlägg märkta ‘medfinansiering’

PM: Vägvalets politiska inriktning för riksdagsvalet 2014

onsdag, 18 juni, 2014

Vägvalet har, som tidigare meddelats, beslutat att ge medborgarna möjlighet att rösta på oss i alla tre valen. Höstens val är avgörande för Västlänkens och trängselskattens framtid. Alla krafter behövs för att även få ett avgörande om hur Sveriges framtida infrastruktursatsningar ska finansieras. Därför ger vi här en sammanfattning av de frågor som vi kommer att driva på riksnivå.

  • Arbetsmarknad – Vi måste skapa enkla arbetsuppgifter och företagen måste kunna erbjuda en ekonomisk trygghet till sina anställda.
  • Försvaret – Sverige ska förbli ett neutralt och alliansfritt land och inte ansluta sig till Nato. Vi ska ha ett försvar som kan försvara Sverige vid ett angrepp.
  • Landsting/regioner – Vi vill avveckla landstingen och låta staten sköta tillsynen.
  • Sjukvård – Vi vill förändra det administrativa systemet så att de nuvarande universitetssjukhusen överförs till staten. På så sätt uppnår vi en likvärdig vård oavsett man bor i landet.
  • Skatter – Sverige ska begränsa det totala skatteuttaget så att det inte ligger högre än genomsnittet i EU-länderna.
  • Trafik – Vägar och järnvägar ska vara ett statligt ansvarsområde. Beskattning för att kunna investera i infrastruktur ska inte ske via medfinansiering av kommuner och regioner.
  • Medborgarinflytande – Vi vill involvera dig i landets framtid och lägger därför stort fokus på medborgarperspektivet.

Läs vårt inriktningsdokument som här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Varför offrar Socialdemokraterna göteborgarna?

måndag, 16 juni, 2014

Socialdemokraterna har hela tiden sagt att de varit tvingade av den sittande regeringen att gå med på medfinansiering av det Västsvenska paketet. Gång på gång har Vägvalet påvisat att medfinansiering är fel på flera sätt.

  • Staten vältrar över kostnaderna på kommunerna
  • Starka kommuner kan köpa sig före i kön
  • Det finns risk att samhällsekonomiska olönsamma projekt genomförs på felaktiga grunder (exempelvis Västlänken)

Därför tycker jag att nedan skrivelse ur Socialdemokraternas Motion med anledning av skr. 2013/14:233 Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014–2025 är ytterst intressant:

Vår bedömning är att regeringens ram på 522 miljarder inte är tillräcklig för att skapa ett robust transportsystem med högre kapacitet jämför med idag. Vi vill därför anslå 46 miljarder mer än regeringen till infrastrukturen under planperioden 2014-2025. Det ökade anslaget finansieras med en avståndsbaserad vägslitageavgift för alla tunga lastbilar som kör på svenska vägar.

Tydligare regler för kommunal medfinansiering

Även den stora andelen medfinansiering är inte ekonomiskt hållbar i längden.

Socialdemokraterna kommer inte att riva upp befintliga medfinansieringsavtal om vi bildar regering i höst. Men vi vill ändå lyfta fram den kritik mot den borgerliga regeringens politik för medfinansiering som Riksrevisionen och Sveriges kommuner och Landsting, SKL , riktat mot regeringen.

Riksrevisionens granskning visar att medfinansierade, mindre samhällsekonomiskt lönsamma, projekt fått förtur framför andra projekt. Regeringen har därmed enligt Riksrevisionen frångått den viktiga principen om högsta möjliga samhällsekonomiska effektivitet i användningen av statens medel.

Under de åtta åren med moderatledd regering har vi sett hur resursstarka kommuner går in med finansiering för att gå före i kön eller att staten pressar kommuner på omfattande medfinansiering för att klämma in ytterligare projekt under planperioden.

Staten måste ta det huvudsakliga finansieringsansvaret för transportinfrastrukturen. Då regeringen sänkt skatterna med 134 miljarder sedan 2007 har medfinansieringslösningar säkert varit attraktivt för regeringen.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är starkt kritiska till regeringens politik för medfinansiering. Regeringen säkrade heller inte sina lösningar för finansieringen av de nya broarna i Sundsvall och Motala.

Vår uppfattning är att det behövs ett tydligt regelverk för medfinansiering och inslagen av förskottering och medfinansiering måste minska i framtiden. Resursstarka kommuner ska inte få köpa sig före i kön.

I lägen då kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för båda parter, exempelvis där stora exploateringsintäkter finns, är vi beredda att arbeta fram en hållbar modell för detta. Avtalen måste då föregås av klara förhandlingar mellan stat och kommun där staten inte ska kunna pressa kommunerna till dyra och ogenomtänkta avtal.

Det är nästan så att Socialdemokraterna plagierat alla Vägvalets argument genom åren. Men varför offrar de göteborgarna i denna dåliga uppgörelse? Det här visar på en splittring mellan riksdag och kommun. När vi hade sammanträde i fullmäktige för Göteborgs kommunalförbund kom det Västsvenska paketet upp till diskussion. Alliansen och de rödgröna ville då som vanligt påvisa den ”stora” enigheten kring paketet och medfinansiering. När jag påtalade denna motion så satt de flesta socialdemokratiska representanter som fågelholkar. Hulthén försökte tala om för mig att hon minsann kände sitt parti bättre men det var uppenbart att hon inte läst denna motion. Riksdagsgruppen har med största sannolikhet kört över henne i Göteborg.

Detta signalerar att inget är säkert efter valet och att alla bortförklaringar om att det är för sent, det går inte och så vidare håller definitivt inte.

Framför allt borde alla göteborgare reagera på skrivelsen i början om att ”Socialdemokraterna kommer inte att riva upp befintliga medfinansieringsavtal om vi bildar regering i höst.”

De har sålt ut er.

Rösta bort trängselskatten och Västlänken i höstens folkomröstning. Rösta även på Vägvalet i alla tre valen. Vi kan göra skillnad men endast med er hjälp.

Theo Papaioannou
Vägvalet

 

Vägvalets förslag till budget 2015 för Göteborg Stad

onsdag, 4 juni, 2014

Vägvalet lämnar förslag till budget 2015 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är i grunden ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi anser att alla människor har lika värde och vår värdegrund utgår därför från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde och FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Göteborg Budget 2015

Partiet Vägvalet bildades för att motverka, och helst förhindra, att trängselskatt infördes i Göteborg. Trots en omfattande namninsamling under hösten 2010 lyckades vi då inte få igenom vårt krav om en folkomröstning. Den 23 maj 2013 blev dock en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning efter tidningens GT:s folkinitiativ. Ett mål som Vägvalet då kämpat för i tre års tid och som nu förverkligas i höstens folkomröstning.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och vi har därför stort fokus på medborgarinflytandet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi vill att viktiga samhällsfunktioner som skola, äldreomsorg, barnomsorg, hälso- och sjukvård ska vara likvärdiga var vi än bor.

Tillsammans med dig utvecklar vi Göteborg.

Några nyheter i årets budget:

Alla människor har lika värde – Vägvalets värdegrund utgår från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Vägvalets värdegrund utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehållande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.

Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Medborgarinflytandet – I Göteborg agerar även andra aktörer för att återupprätta den lokala demokratin. Detta sker bland annat genom lokal media. GT vann i maj 2014 INMA Awards 2014 (The International News Media Association) för sin kampanj #votegbg och genom-förandet av folkinitiativet om trängselskatt.

Göteborgarna vill bli mer delaktiga och få mer inflytande över politiken. Därför vill vi att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Vi vidhåller vårt krav från förra året att en gästprofessur för forskning enligt gransknings-kommissionens förslag inrättas i Göteborg.

Bostadspolitiken – Bostadsbristen i Göteborg beror inte på för lågt byggande utan främst på att det är dyrt att bygga. Det finns färdiga planer, t.ex. Opaltorget, men svagt intresse från byggföretagen. Att lova antal färdiga bostäder utöver det som faktiskt byggs anser vi inte vara ärligt. Vi måste ta itu med hur vi kan pressa priserna vid nyproduktion.

Vindplats Göteborg – Den planerade vindkraftsparken på Hake fjord bör inte byggas. Vindkraften svarar idag för ca 7 procent av den svenska produktionen. Kostnaderna är höga och prisnivån har sjunkit. De flesta anläggningar överlever endast tack vare en massiv subvention genom elcertifikat. Vindparken riskerar att bli en gedigen förlustaffär för Göteborgs skattebetalare.

Stadens trafikstrategi – Vägvalet har som enda parti lämnat ett samlat remissvar på stadens trafikstrategi. Vi anser att en klar definierad trafikstrategi ett bra dokument för stadens vidare planering. Men om dokumentet inte speglar de förutsättningar och förväntningar som allmänheten har blir dokumentet verkningslöst. Återkommande kritiska ord i remissvaren är bland annat integration, segregation, barriärer och målkonflikt. Vi vill därför att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Bevara Vasastaden och Haga – Västlänken är ett olönsamt och mycket dyrt riskprojekt som kommer att påverka stadsbilden i centrala Göteborg. Framför allt Haga och Vasastan kommer att drabbas av ingreppen där bland annat uppemot 100 träd kan komma att fällas. Vasastan byggdes efter en arkitekttävling 1861 efter inspiration från Wien och Paris med stora kringbyggda kvarter och begränsade hushöjder. Haga var den första bebyggelsen utanför vallgraven och var från början en arbetarstadsdel och är det enda som finns kvar efter rivningsvågen som pågick under 1959-1974. Idag är Haga ett centralt bostadsområde med flera restauranger, caféer och affärer. En järnvägsstation i Haga kommer att radikalt ändra förutsättningarna för området. Starka fastighetsintressen kommer att framtvinga en hårdare exploatering i området, på samma sätt som skedde när den gamla 1700-tals bebyggelsen i centrala Stockholm utplånades när tunnelbanan byggdes på 1960-talet.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. För att lyckas anser vi att man måste ge medborgarna alternativ. Vi är nöjda med hyrcykelsystemen och användandet har slagit alla förväntningar. Vi anser att en utredning om systemets expansion, främst på Hisingen, bör genomföras. Vi vill tydligare skilja på gång- och cykeltrafik, både i budget, i planering och i verkligheten. Idag klumpas dessa trafikslag alltid ihop under benämningen ”gång- och cykeltrafik”. Cykelinfrastrukturen är ofta mer anpassad för gående än för cykling, vilket medför många konfliktsituationer mellan dessa trafikslag.

Hamnen – Vi vill att staden värnar den kryssnings- och färjetrafik som fortfarande finns kvar. Frihamnen är en attraktiv plats med gångavstånd till centrum. Det är viktigt att denna funktion bevaras och att kryssningsbåtarna även i framtiden tillförsäkras en central förtöjningsplats. Även Stigbergskajen kan med fördel utnyttjas för denna verksamhet. Göteborg har numera två färjelinjer kvar, till Danmark och Tyskland. Rederiet är uppsagt för avflyttning från Danmarksterminalen utan att nytt alternativt läge har anvisats. Den befintliga Tysklands-terminalen kan knappast hantera båda linjerna. En utflyttning till ytterhamnen av endera linjen innebär stor risk för att passagerartrafiken avvecklas. Göteborg bör agera så att förut-sättningarna för båda linjerna bevaras.

Fiktiva parkeringsköp – Det är alldeles för otydligt vad fiktiva p-köp innebär. Varför ska en fastighetsägare betala för en parkeringsplats oms aldrig byggs? Om vi ska nå en fullvärdig dialog med olika aktörer i staden inom byggsektorn och näringslivet så borde kommunen vara mer tydlig om sina kostnader. Vi tror inte att detta är en lämplig metod att belasta byggherrarna med som inte vet vad det är de betalar för. Det kommer att leda till missnöje och misstro mot kommunen.Vi vill därför att ”fiktiva parkeringsköp” inte införs.

Klotter – är ett förfulande inslag i stadsbilden och kostar fastighetsägare med flera mångmiljonbelopp varje år. Kommunen bör förbättra åtgärdsplanen som inbegriper alla intressenter och inbjuder till samverkan för att nå målet. Vägvalet vill minska klottret i Göteborg stad.

El Sistema – Det samarbete som startades med El Sistema av den tidigare chefsdirigenten Gustavo Dudamel har blivit ett stort lyft för ungdomsarbetet i Göteborg. Att enskilda skolor inte längre anser sig ha råd att fortsätta verksamheten finner vi oacceptabelt.  Kostnaden för verksamheten anser vi skall hanteras centralt av Kulturnämnden och beloppet skall vara så frikostigt tilltaget att ingen skola förhindras att ansluta sig

Göteborgs konsertfestival – en mötesplats genom kultur och gastronomi – Mötesplatser är ett nyckelord som återkommer i otaliga visioner, som grundläggande för att lära känna och skapa förståelse för varandra. Vi har redan idag flera mötesplatser som står rätt tomma stora delar av året och som vi skulle vilja se användes mera. I Wien anordnas årligen Vienna Film Festival och i år har man dedikerat denna till Wagner och Verdi. Slogan är ”65 days of classical and modern cultural highlights in front of the City Hall in Vienna”. Tänk er att genomföra detta på Gustaf Adolfs Torg, Götaplatsen eller varför inte Operan som står tom på somrarna. En mötesplats för alla som bor i Göteborg, turister, besökare m.fl. Staden lever hela sommaren och festivalen kan kopplas till andra event som till exempel Kulturkalaset.

Läs budgeten i sin helhet här eller en sammanfattning här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Medfinansiering ett annat ord för utpressning

torsdag, 10 april, 2014

Och till alla ni som hurrar: har ni förstått att ni själva får betala på bekostnad av något annat?” Så avslutades den debattartikel från Vägvalet som GP publicerades i går. Ämnet var medfinansieringen på 1,3 miljarder av E20 som kommuner och Västra Götalandsregionen får punga ut med för att få en statlig väg upprustad. Regeringen är beredd att anslå 2,7 miljarder.

Vägvalet är inte emot en utbyggd, säkrare E20. Men vi är inte heller villkorslöst för en fyrfilig utbyggd väg om priset är kommunal/regional medfinansiering. Detta tycker GP:s ledarredaktion är konstigt, eftersom ”Partiet Vägvalet påstår sig stå för en positiv hållning till bilismen.” Att Vägvalet är emot medfinansiering kan dock inte komma som någon överraskning för GP:s ledarredaktion. Trängselskatt är som bekant en form av medfinansiering. Det är också lätt att inse att Västra Götalandsregionen och kommunerna längs E20 måste kompensera sig för vad man nu måste betala för E20. Regionen ska betala 1 miljard och kommunerna 300 miljoner. Antingen måste man dra ner kostnader någon annanstans (vård, skola, äldreomsorg) eller höja skatten. Det var detta debattartikeln belyste och det är denna omständighet som Vägvalet är emot.

Europaväg 20 är och förblir en statlig angelägenhet. Den är fullt utbyggd i Stockholmsänden, där har inga kommuner tvingats avstå skattemedel som egentligen är avsedda till annat. Inte heller har Stockholmsregionen tvingats höja skatten för att få en utbyggd statlig väg. I alla år har bilisterna och invånarna i Västsverige betalat in sina skatter, precis som de i andra delar av landet gjort. I alla år har västsvenskarna haft tillgång till en mindre säker väg med högre olycksfrekvens än vad östkustborna haft. När det så blir dags att bygga ut ”mittdelen” av E20 är pengarna slut (påstår man) och de som råkar bo i trakten ska tvingas betala extra för det. Hade det varit någon slags rim och reson, hade tvärtom regeringen kompenserat de boende för att man sist av alla längs E20 får en säker väg!

E20

Hela detta resonemang, som kortfattat beskrevs i debattartikeln, förbigår GP:s ledare med total tystnad. Det är tydligen inget som helst problem att leta fram 1,3 miljarder i en hårt ansträngd budget. Då kan man ju undra varför de rapporterade bristerna i vården (som utgör cirka 90 % av regionens utgifter) inte också kan lösas genom att man anordnar en skattjakt i respektive kommun och på regionkontoret? Vem vet hur många miljarder det ligger gömda under någon sten som man glömt att vända på?

Det är ju valår och GP:s ledarredaktion tar förstås chansen att måla ut sina politiska motståndare i föga smickrande ljus.  Men det blir lite trist när man påstår att Vägvalet är emot utbyggnad av E20 och att den inte hade blivit av ”Om Vägvalet fått bestämma”. För om Vägvalet hade fått bestämma hade vi inte äventyrat vården i Västra Götaland för att lösa Anders Borgs eget skapade budgetproblem.

Men det är onekligen lite roande att betrakta Vägvalets kritiker som inte riktigt får ihop det när ”bilkramarpartiet” inte villkorslöst accepterar en utbyggd motorväg. Det är tydligt att de inte förstått att Vägvalet i grunden handlar om helt andra saker än bilar.

En annan dimension på medfinansieringsproblematiken kunde vi läsa om  i gårdagens GP. Där uttalade sig Birgitta Losman (MP) med en sällsynt klarhet när hon konstaterade: ”Nu blir det fyra körfält på E20 men inget mer. Medan Skåne får satsningar på järnväg och väg får Västra Götaland nöja sig med ett fjärde körfält.” Detta stämmer väl med Vägvalets uppfattning i frågan om miljardrullningen till Västlänken: Lägger man mycket pengar på få, långa projekt, blir det inga pengar över till andra satsningar som därmed förblir ogjorda. Tydligen hade även en utbyggd E20 nackdelen att något annat på listan fick prioriteras ned. Och samma andetag presenterades en utredning om höghastighetståg mellan Oslo och Köpenhamn för 20 miljarder.

En säker E20 är viktig och de två tredjedelarna av det totala beloppet som regeringen nu är beredd att anslå räcker ganska långt i det hänseendet. Men att ge efter för utpressning är som bekant inget man brukar rekommendera. Inte ens när staten är den som tagit gisslan.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

PM: Vägvalet ställer upp i regionvalet 2014 i Västra Götalandsregionen

torsdag, 12 december, 2013

Vägvalet ställer upp i regionvalet 2014 i VGR. Läs vår politiska inriktning där vi sammanfattar de ståndpunkter vi kommer att driva inom hälso- och sjukvård, infrastruktur, administration och kostnadseffektivitet, kultur och medborgarinflytande. Vi ger även invånarna i kranskommunerna möjlighet att få göra sin röst hörd i regionvalet då de inte kan rösta om trängselskatten i en folkomröstning.

vgr2014

Vägvalet ställer upp i regionvalet 2014 i VGR. Läs vår politiska inriktning där vi sammanfattar de ståndpunkter vi kommer att driva inom hälso- och sjukvård, infrastruktur, administration och kostnadseffektivitet, kultur och medborgarinflytande. Vi ger även invånarna i kranskommunerna möjlighet att få göra sin röst hörd i regionvalet då de inte kan rösta om trängselskatten i en folkomröstning.

En arbetsgrupp har under hösten arbetat med Vägvalets politiska inriktning för regionen. Arbetsgruppen har bestått av Hans Jingryd, Anders Biveby, Anders Trewe, Claes Westberg, Tom Heyman och Theo Papaioannou. Vi kommer under våren 2014 presentera en regional vallista.

Läs presentation om arbetsgruppens deltagare här.

Hälso- och sjukvården
Vården är och kommer att bli en av de viktigaste välfärdsfrågorna i framtiden med en befolkning som blir allt äldre och mer krävande.

Närsjukvården behöver utvecklas för att klara människornas behov av lokal vardagssjukvård. Kvalificerad specialistvård kräver dock det stora sjukhusets resurser. Därför krävs att balans upprättas för dessa olika behov.

Sjukvården ska vara rättvis, solidarisk, jämlik och utgå från patienternas behov. Den ska vara offentligt finansierad med såväl offentliga som privata vårdgivare och stor valfrihet ska finnas för patienterna.

Låt Sahlgrenska Universitetssjukhuset bli statligt
Inom sjukvården finns det skillnader mellan landstingen/regionerna när det kommer till kvalitet, tillgång och rättighet till vård. Landstingen/regionerna lever därför inte upp till hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen. Exempelvis har vissa av våra sjukhus så dåliga medicinska resultat att de inte borde behandla och operera vissa patientgrupper.

Det har genom åren diskuterats att minska antalet landsting/regioner (från 20 st till 4-6 st) utan någon direkt framgång. Sahlgrenska är ett av sju universitetssjukhus i landet som ska upprätthålla specialistvård, forskning och utbildning. Tyvärr tyngs dessa viktiga uppdrag av resursbrist. För att renodla verksamheten och skapa ett tydligare uppdrag anser vi att Sahlgrenska Universitetssjukhuset och även övriga universitetssjukhus ska bli statliga.

Förslaget bidrar till att göra vården mer jämlik och innebär att specialistvården säkras. Detta kan vara ett första steg att skapa ett fungerande samarbete med de övriga universitetssjukhusen, något som landstingen/regionerna inte lyckats åstadkomma.

De övriga sjukhusen i regionen får en bättre förutsättning för att kunna fortsätta att ge sina medborgare en adekvat vård.

Läs gärna mer i om vår politiska inriktning gällande våra ståndpunkter som sammanfattas nedan:

Hälso- och sjukvård
– Låt Sahlgrenska Universitetssjukhuset bli statligt
– Vårdköerna
– Ambulansverksamheten
– Ökad kommunikation och dialog
– Samhällsekonomiska kalkyler i vården

Infrastruktur
– Stoppa trängselskatten
– Slopa Västlänken
– Västtrafiks och regionens roll i kollektivtrafiken
– Ett alternativ till det Västsvenska paketet
– Regionförstoring

Administration och kostnadseffektivitet
Kultur
Vi vill att du får mer inflytande

Läs kommentar i GP från Vägvalets partiledare, Theo Papaioannou, om att låta Sahlgrenska Universitetssjukhuset blir statligt här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

PM: Vägvalets förslag till budget 2014 för Göteborg Stad

onsdag, 5 juni, 2013

Vägvalet lämnar förslag till budget 2014 för Göteborg Stad. Även i årets budget tar vi ytterligare ett steg mot ett fullvärdigt parti inför kommande valet nästa år och lämnar förslag på fler politiska områden. Vägvalet är ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg.

Göteborg Budget 2014

Vägvalet, som parti, är sprunget ur ett medborgarengagemang som uppstod då de politiska partierna valde att ignorera opinionen i trängselskattefrågan. Efter två namninsamlingar blev folkomröstningen verklighet i Göteborg och den 23 maj i år blev det en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning. Ett mål som Vägvalet kämpat för i tre års tid.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför har vi stort fokus på medborgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi får inte heller bara producera mängder av visioner som aldrig förverkligas. Vi måste skapa realistiska planer som är genomförbara inom överskådlig tid.

Vi vill utveckla Göteborg tillsammans med dig.

Några nyheter i årets budget:

Vattensäker kommun – Vägvalet tillför 5 miljoner kr till stadens budget för att säkerställa våra badplatser. Finansieringen täcker två livräddare/badvärdar på de 24 badplatserna dagtid under perioden juni till augusti, sju dagar i veckan. Ett utmärkt sommarjobb för många ungdomar. Göteborg profileras som vattenstaden och stadens närhet till vattnet är en tillgång och då måste vi också garantera invånarnas säkerhet.

Ostindiefararen Götheborg – Utan ett stort stöd från Göteborgs kommun hade projektet inte gått att genomföra. Stadens engagemang öppnade också för ytterligare bidrag från näringslivet. Vägvalet vill att staden fortsätter sitt engagemang för ostindiefararen Götheborg och tillför därför 15 miljoner kronor.

Obligatorisk heltid Från år 2012 finns ett skärpt krav på samtliga förvaltningar att endast erbjuda heltidstjänster. Målet borde istället vara att kunna erbjuda största möjliga variation i anställningsformerna så att bemanningen kan anpassas efter behov och att personalens individuella önskemål kan tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt.

Ett alternativ till det Västsvenska paketet – Alliansen och de rödgröna fortsätter att säga ”allt eller inget” om det Västsvenska paketet. Vi kan enkelt visa hur staten, som skulle satsa 17 miljarder kronor, nu endast behöver finansiera 12 och därmed spara 5. Med vårt alternativa paket skapas ett förhandlingsutrymme utan att Göteborg tappar några infrastruktursatsningar och utan trängselskatt som finansiering.

Göteborgs kollektivtrafik – Kollektivtrafiken i Göteborg sköts nu av Västtrafik. Bolaget har blivit en stor och byråkratiskt koloss som varken resenärer eller personal kan påverka. Vägvalet vill att Göteborg sköter sin egen lokala kollektivtrafik och att Göteborgs Spårvägar AB avvecklas och upprättas i en egen förvaltning

Parkering – Det finns planer på att försvåra boendeparkeringen i staden. Detta görs genom att fördyra boendeparkeringen för medborgarna i staden. Under den rödgröna majoriteten har parkeringsavgifterna höjts flera gånger. Detta har skett både på gatumark och kvartersmark. Vägvalet vill att boendeparkeringen inte förändras samt att parkeringsavgifterna inte höjs och återställs till en rimlig nivå.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en nödvändig förutsättning för en bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Avveckla Parkeringsbolaget AB – Insynen gällande parkeringspolitiken i Göteborg försvåras alltmer för medborgaren och är ett direkt hot mot offentlighetsprincipen. Vägvalet finner ingen anledning att Göteborgs kommun ska ha ett eget bolag för att hantera parkering på kommunal kvartersmark. För medborgaren blir transparensen, samordningen och insynen bättre om verksamheten överförs till Trafiknämnden.

Läs budgeten i sin helhet här eller sammanfattningen här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Trafiknämnden 14 mars

onsdag, 20 mars, 2013

Trafiknämnden 14 mars blev ett möte med många yttranden och yrkanden från Vägvalet.

Ärende om kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur behandlades. Staten har skickat ut en promemoria om att kommuner och regioner ska vara med och medfinansiera sjöfart. Det är är nya trenden som smyger sig in utan debatt. Med lägre statliga inkomstskatter och en mindre ekonomisk tillväxt har staten inte längre samma möjligheter att finansiera alla de stora projekt som utlovats till väljarna. Sedan början av 2000-talet har reglerna därför ändrats och Trafikverket har numera instruktioner att söka medfinansiering, främst från kommuner, för alla större projekt. Men medfinansieringen skapar inga nya pengar, samma skattekollektiv betalar utgiften, men på ett mer ineffektivt och godtyckligt sätt. Riksrevisionen har konstaterat att den valda metoden skapar de problem med prioriteringarna som förutsågs redan på 1940-talet. Vägvalet anser inte att kommunen ska hantera statliga angelägenheter. Därför finns ingen anledning att kommunen även skulle bekosta statlig sjöfartsinfrastruktur varför vi yrkade avslag och reserverade oss i frågan. Men innan beslut kom ett knepigt uttalande om att Socialdemokraterna ska hantera frågan om medfinansiering på kommande kongress i april då de ”egentligen” inte tycker det är bra. Trots detta uttalande röstade de ja till förslaget.

Vägvalet har även lämnat ett eget yttrande för promemorian till Näringsdepartementet kan läsas här.

Nästa ärende handlade om följduppdrag om återrapportering av Bilfria dagar. Kommunfullmäktige vill ha inspel om hur man kan arbeta vidare. Detta ärende har redan behandlats tidigare i Trafiknämnden. Vägvalet upprepade då som nu i ett yttrande att enligt Trafikkontoret är slutsatsen att det är så pass lite biltrafik i city att det inte gör någon skillnad att stänga av biltrafiken, om man tillåter t.ex. taxi, boendes bilresor, varuleveranser m.m. Följduppdraget som nu besvaras innehåller som vanligt bilfientliga inslag som ett resultat av den  rödgröna politiken. Det är lite konstigt att i en biltillverkande stad genomföra kampanjer mot något som faktiskt skapar arbetstillfällen.

Arbetsplan och samrådsunderlag för Lilla Varholmen var nästa ärende. Vägvalet yrkade bifall till Alliansens förslag som var samma som lämnats i SDN Västra Hisingen. Detta avstyrker samrådsunderlaget och efterlyser nya förslag som innebär mindre ingrepp på redan befintlig infrastruktur.

Nämnden fick ta del av en redogörelse gällande dragningen av Västlänken Korsvägen – Örgrytevägen. Man kommer att gräva under Lisebergs stora scen istället för rakt mot Örgrytevägen. Det finns planer för en biltunnel under Korsvägen. Lite röriga diskussioner om kostnader som kommer att presenteras bättre framöver.

Vidare ska Trafikstrategin skickas ut på remiss. I det inledande arbetet med Trafikstrategin hölls ett antal workshops för att diskutera förutsättningarna och skapa delaktighet med representanter från övriga partier. Detta mynnade ut i ett antal utgångspunkter och målområden för trafikstrategin som behandlades i Trafiknämnden förra året i maj. Vägvalet yrkade avslag till dessa utgångspunkter med hänvisning till att det fanns en risk att trafikstrategin som sätts inte riktigt återspeglar förväntningarna från medborgarna och förblir Trafikkontorets och den rödgröna majoritetens strategi. Avslagsyrkandet följdes även av en reservation. I nuvarande beslutsärende saknas upplysning till remissinstanserna om att framtagandet av Trafikstrategin inte bifallits av en enad Trafiknämnd. Därför yrkade Vägvalet på återremiss och att utskicket till remissinstanserna kompletteras med Vägvalets avslagsyrkande och reservation samt att det klart och tydligt framgår att Trafiknämnden inte är enig i framtagandet av Trafikstrategin. Återremissen blev nedröstad av alla partierna och Vägvalet reserverade sig mot beslutet.

Naturvårdsverket har skickat ut underlag till en färdplan för Sveriges klimatutsläpp 2050. Detta kompletteras med Trafikkontorets egna idéer om hur ambitionen ska höjas. Som vanligt blandas politiska åtgärder in som vi inte delar, som exempelvis: ”Ge kommuner möjlighet att ut avgift på privata parkeringsplatser.” Vägvalet anser att kostnadsberäkningarna för färdplanen är för osäkra. Likaså många av Trafikkontorets ytterligare förslag som både är osäkra ekonomiskt och hur det kommer att drabba medborgaren. Eftersom det fanns så många osäkra faktorer valde Vägvalet att avstå ifrån beslut och begärde en protokollsanteckning.

Ännu ett strategiskt dokument behandlades om målbild tåg 2035 inför samråd i det delregionala kollektivtrafikrådet. Trafikkontoret efterlyser målsättningar om tredubbla resandet, känslighetsanalys av målbilden och att stadstrafikens krav som bör ingå i den strategiska inriktningen, vilket är bra. Det är viktigt att Göteborg stad är tydlig i sina krav så att dessa tydliggörs till regionen som äger planeringen av kollektivtrafiken. Men som vanligt saknas finansiering i målbilderna. Vägvalet yrkade bifall till förslaget med undantag av följande punkter som lagts till av Trafikkontoret:

  • Västlänken bör förberedas för anslutning mot Hisingen och Sahlgrenska. En tunnel under Göta Älv skapar kortare restider, avlastar en hårt belastad Marieholmsbro och möjliggör en attraktiv genomgående tågtrafik vilket är en förutsättning för höghastighetståg Oslo-GöteborgKöpenhamn.
  • Målbilden bör kompletteras med alternativt i ett nästa steg fördjupas kring frågor såsom dimensionering av Västlänken, anskaffning av nya tåg, utbyggnad av tågdepåer, uppställningsspår, underhållsverkstäder, spåranläggningar och vidareutveckling av stationssamhällen.

Nästa ärende handlade om Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram – Förslag till inriktning för Västtrafik 2014-2015. Ett gediget material med statistik om olika måluppfyllelser. Genomgående saknas dock redovisning av kostnadsökningar som bl.a. nämns i inriktningen för Västtrafik 2014-2015. Även de ekonomiska konsekvenserna för Göteborg stad är svåra att bedöma. Vägvalet lämnade ett yttrande om att det är bra att Trafikkontoret lyfter fram vikten av delaktighet i trafikförsörjningsprogrammet och kombination av resemöjligheter, framför allt gemensamt reskort. Vägvalet betonade även starkt att kostnaderna för de olika målen belyses mer ingående för att utgöra ett bra beslutsunderlag framöver.

Trafiknämnden fick en redogörelse från utredningen gällande spårvagnslinjer till Backa och Eriksberg. Preliminär uppskattning är ca 1 miljard kr för varje dragning. Kommer tillbaka till nämnden om ett beslutsärende.

Trafikdirektören gick igenom status om spårvagnsaffären som visar sig svårhanterlig och man har inga bra lösningar just nu. Enligt trafikdirektören är målet är att få ut vagnarna i trafik. Noterbart var att Trafikkontoret saknar specialistkompetens om vagnarna, varför man ligger i händerna på Ansaldobereda. Man är även oense om hur många vagnar som det faktiskt är fel på. Ansaldobreda anser att det handlar om 3 men vi vet ju att det är fler än så. Frågan är när det är dags att överge vagnarna och bita i det sura äpplet och upphandla nya. Mer information lär komma.

En kort genomgång om trängselskattens effekter. Trafikminskningen kryper nedåt och ligger nu runt -15% d.v.s. trafiken har successivt ökat över betalstationerna. Jag ställde en fråga om hur Trafikkontoret hanterar drabbade vägar med ökad trafik som t.ex. Böneredsvägen och Lerbäcksvägen. De var lite svävande varvid jag begärde att få en redogörelse om vilka vägar som prioriteras för åtgärd i Göteborg. Detta presenteras sannolikt på nästa sammanträde.

Vi fick också en kort redogörelse om cykelplan Göteborg där målet är att fördubbla cyklandet på 12 år enligt K2020. Tyvärr har det knappt ökat på 10 år hittills. Min fråga var som tidigare hur vägs dessa kostnader mot det som uppfylls. På frågan om cykelplanens kostnad blev svaret att det beror på hur mycket som avsätts i budgeten från majoriteten. Knepigt utgångsläge, då vissa mål säkert kräver stora satsningar. Ska cykelplanen justeras därefter? Vi får se var det landar.

Till sist så är jag utsedd att delta i referensgruppen för Hisingsbron.

Theo Papaioannou
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar yttrande gällande kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur

måndag, 11 mars, 2013

Vägvalet lämnar yttrande till Näringsdepartementet gällande kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur.

Vägvalet anser inte att kommuner och landstingskommuner skall medfinansiera statliga farleder. Medfinansieringen har blivit en metod att kringgå budgetlagen och utgiftstaket. Statens samhällsekonomiska prioriteringsordning sätts ur spel och den kommunala kompetensen att göra korrekta avvägningar saknas. Kommunala företrädare hamnar i omöjliga beslutssituationer när staten kräver medfinansiering.

Vägvalet yrkar även avslag i Trafiknämnden.

Läs hela yttrandet här eller i bifogat dokument.

Läs övriga yttranden som Vägvalet lämnat här.

Presskontakt:

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvés åsikter både felaktiga och tvivelaktiga

fredag, 18 januari, 2013

I ett antal blogginlägg har vd:n för Västsvenska Handelskammaren, Johan Trouvé, framfört åsikter som i många fall är både felaktiga och tvivelaktiga. Det är inte första gången som Johan Trouvé tycker till. Läs tidigare blogginlägg här.

Vi besvarar Trouvés påståenden nedan.

Arbetsmarknaden skall vara 1 milj invånare eller större
Stödet för denna tes är tveksamt. Det framförs ofta av konsulter, politiker och samhällsvetare som själva bor i en stor stad och som finner den tillvaron naturlig. Historiskt har råvaror varit den största lokaliseringsfaktorn, men tillgång på kompetent personal var en viktig faktor när t.ex. Storebro (som inte är någon storstad direkt) blev platsen för ett av Sveriges mest framgångsrika småbåtsvarv. Vår största möbelindustri lokaliserades till Älmhult (heller ingen storstad) och levnadsstandarden i mindre orter är ofta högre än i stora städer. Centraliseringstanken är inte nödvändigtvis ett framgångskoncept.

Jämförelsen med Malmö
Om vi är 17 år efter eller före Malmö beror ju på vilka parameterar man mäter. Något entydigt svar ges knappast. Trouvé refererar helt till satsningen på pendeltåg och ringleder. En stor orsak är troligen den danska skattelagstiftningen som under några år gjort det väldigt förmånligt för danskar att arbeta i Danmark och bo i Sverige. När denna skatteeffekt nu ändras kan hela ekonomin i Skåne också förändras. Det är för tidigt att dra några slutsatser idag.

Jämförelsen med Stockholm
Stockholm är en klart väsentligt rikare region än någon annan i Sverige. Den totala offentliga utgiftsnivån omfattar ungefär 50% av nationens BNP. En stor del av den statliga administrationen har lokaliserats till Stockholm. Den statliga koncentrationen har följts av motsvarande koncentration i näringslivet där nästan alla stora företag och nästan alla organisationer grupperat sig runt Stureplan. Den gamla tanken att ”hela Sverige skall leva” finns idag inte ens i Centerpartiet. Därför är ekonomin i stockholmsområdet inte jämförbar med övriga Sverige.

Mindre anslag
Mindre anslag i Västsverige är delvis en realitet, men den beror inte på bristande enighet utan på geografiska förhållanden. Att bygga i Västsveriges besvärliga terräng är dyrare än att bygga på slättlandet i mellansverige. Kalkylerna i andra delar av landet har därför alltid varit mer lockande. Stockholm har med sin dominans av beslutsfattare alltid haft ett försteg i planeringen och det som är bra för Stockholm anses (av stockholmarna) vara bra för hela landet.

Kollektivtrafikandel
Vi har lägre andel kollektivtrafikresenärer i Göteborg jämfört med Stockholm vilket beror på att Göteborg är en av Europas glesast byggda städer. Göteborg saknar den koncentration av högavlönade tjänstemän inom ett begränsat cityområde. Här finns istället arbetsplatserna i stora och glesa industriområden som knappast går att försörja med en fungerande kollektivtrafik. Själva begreppet ”regionförstoring” innebär dessutom ökad bilpendling – ett motsatsförhållande som ingen vill ta upp i debatten.

Bättre tåg
Utan större betänkligheter vill Trouvé ha fyra spår på Västgötabanan (därmed avses rimligen västra stambanan), utbyggnad av Bohusbanan, järnvägsförbindelse till Landvetter och Borås och nya expressbussar. Totalt en mångmiljardinvestering som förutsätts betalas av någon annan.

Spårvagnssystemet
Detta skall också ersättas med något mer effektivt – oklart vad och till vilken kostnad.

Fler älvförbindelser
Oklart var och till vilken kostnad.

Statliga medel
Finns inte att tillgå för den önskade investeringstakten. Budgetlagen lägger dessbättre hinder i vägen för alla dessa vidlyftiga planer. Genom ”medfinansiering” kan regeringen nu kringgå budgetlagen och på olika sätt ”tvinga” redan insolventa kommuner att låna upp pengar till statliga investeringar. Kommunernas usla ekonomi framkommer inte i nationalräkenskaperna och därför kan staten fortsätta att redovisa en sjunkande statsskuld samtidigt som kommunernas ekonomi blir allt sämre.

Spelreglerna
Handelskammaren bör fundera över spelreglerna. En hårt skuldsatt kommun är ingen bra plats för lokalisering av näringsverksamhet.

Offentlig privat samverkan
Detta har aldrig varit något alternativ i Sverige. Grundidén har varit att kostnaderna ändå skulle betalas via anslag och i så fall blir fördelarna små. I Frankrike har hela vägar byggts som självständiga bolag. Ganska långtgående planer fanns för många år sedan för utbyggnad av R40, men det gick inte att förankra politiskt.

Trängselskatt
Detta är fortfarande ingen avgift utan en skatt. Ansvaret för finansieringen förs över på kommunen, staten klarar budgettaket och kommunen riskerar en likviditetskris när de statliga räntorna skall betalas eftersom man inte har några intäkter för sin investering.

Tillkomsten av paketet
Staten behövde trängselskatten som en ny skattebas och genom att ständigt försena Marieholmstunneln satte man press på Göteborg. Göran Johansson (S) gick i fällan och accepterade överenskommelsen. De statliga anslaget till västsverige förändrades inte och den totala statliga ramen för riket – 417 miljarder förblev oförändrad.

Västlänken
Det enda som tillkom i paketet var Västlänken. Då de tidigare kalkylerna visade sig vara helt orealistiska lades ytterligare 14 miljarder till. Om man lyfter bort Västlänken så minskar kostnaden med 20 miljarder och då behövs inte längre trängselskatten och dessutom minskar statens kostnader. Det går alldeles utmärkt att göra om paketet.

Göta Älvbron
Denna bro är kommunal och ansvaret för att bygga bron ligger hos Göteborg. Staten har utlovat ett visst bidrag – oklart hur stort.

Marieholmsförbindelsen
Detta är en statlig trafikled och ansvaret ligger hos Trafikverket. Tunneln kommer också att byggas och finansieras av staten även om kostnaden har inkluderats i paketet.

Kollektivtrafiksatsningar
Den statliga insatsen är begränsad till dubbelspåret till Trollhättan, ett projekt som fanns långt innan paketet blev aktuellt. En del nya busslinjer har visserligen tillkommit men samtidigt har stora nedskärningar skett. Staten bidrar inte till kollektivtrafiken och kostnaden för (främst) den utökade tågtrafiken innebär en skattekostnad på 1,3% varav den första höjningen tas ut 2013. Ytterligare höjningar av regionskatten kan förväntas kommande år. Alltså, det finns inga pengar från trängselskatten och det västsvenska paketet som finansierar kollektivtrafiken. Dessa måste hanteras vid sidan om via regionskatten.

Nationella planen
Den enda större förändringen som gjordes i den nationella planen för göteborgsregionen är de 14 miljarderna som tillkom för tågtunneln. Någon minskning till 9 miljarder går inte att härleda om detta projekt görs om. Något vi förklarade för Johan Trouvé när vi träffade honom förra året.

Säckstationen
Den bristande kapaciteten på Göteborgs central är en myt. Vi har 16 spår att fördela på 5 linjer, varav några med mycket begränsad trafik. Problemet för Göteborgs C finns i infarten som är begränsad till 4 spår och de två spåren i Gårdatunneln. Genom ett ändrat signalsystem (på samma sätt som i Stockholm) kan kapaciteten fördubblas. I Stockholm körs tåg med 2,5 minuts mellanrum, i Göteborg med 5 minuter.

Hagastationen
Det finns ringa behov av en station i Haga. Där finns få boende, arbetsplatser och dåliga bytesmöjligheter till spårvagnsnätet.

Trafikverket är visserligen stora förespråkare för Hagatunneln men hos föregångaren Banverket var man mer skeptisk. Kostnadsutvecklingen har varit dramatisk, från de första kalkylerna på knappt 3 miljarder till dagens nästan 10 gånger högre belopp. Hur långt är Handelskammaren villig att hänga med?

Samhällsekonomisk bedömning
Att tillföra fiktiva inkomster till projektet är inte seriöst. Kostnaderna skall betalas med skattepengar och dessa ”fiktiva inkomster” måste på något sätt omvandlas till skatteinkomster – ingen har på något sätt kunnat förklara hur den processen skall gå till.

Utländska fordon
De är inte ett fåtal fordon i stockholmsområdet som gör att problemet inte har lösts. Skattelagstiftningen är nationell och vi kan i Sverige inte ålägga utländska bilar att betala vägskatt här. (Vägavgifter enligt EUs regelverk är annorlunda).

Vägskatter för utländska fordon förutsätter därför bilaterala överenskommelser med ett antal länder. Eftersom dessa fordon redan betalar en avgift för att trafikera det svenska vägnätet är utsikerna små att man skulle acceptera att betala ytterligare en avgift bara för att köra genom Göteborg. Det skulle vara förvånansvärt om utredningen lyckas lösa detta problem.

Den eviga skulden
Tågtunneln skall finanserias med lån i Riksgälden som betalas av trängselskatten. Risken är överhängande att räntekostnaden överstiger skattens nettobidrag redan innan tunneln är färdigbyggd. Därmed blir skatten ”evig” och ingen överenskommelse finns om hur skulden skall amorteras. Tunneln riskerar att bli ”ett svart hål” i Göteborgs ekonomi som kommer att överskugga alla andra satsningar som Göteborg behöver. Nästkommande generation kommer att beläggas med en stor skuld vilket inte är acceptabelt.

Bilfientligheten
Stadens styrande majoritet har en bilfientlig attityd. Om man förnekar det är man inte insatt i politiken i Göteborg. Det är bara att läsa trafikstrategin och P-policyn som staden tagit fram. När man kapar antalet körfält till hälften utan att ta hänsyn till t.ex. samåkning i bil så har man förkastat bilen som transportmedel. I kampanjen Nya Vägvanor framställs bilen som en onödighet och liknas vid ”ett ton plåt”. För inte så länge sedan sa stadsarkitekten att bilen skulle bort oavsett hur ren den blir. Se blogginlägg här.

Folkomröstning
Det finns en lag i Sverige som ger medborgaren rätt att utöva sina rättigheter genom att väcka folkinitiativ. Detta har gjorts en gång av Vägvalet 2010 och snart av GT 2013. Att detta fortsätter att vara ett krav är inte konstigt då styrande politiker nonchalerat frågan. I Stockholm fick man rösta, även om det blev ett ja. Läs gärna vår replik till DN om folkomröstning här.

Vägvalet har träffat Johan Trouvé på eget initiativ våren 2012 och det tog nästan tre månader innan vi fick till stånd ett möte. Tyvärr visade det sig redan då att Trouvé hade mycket dålig koll på hur saker och ting låg till vilket nu igen upprepar sig och framgår av våra korrigeringar ovan.

Frågan är om Johan Trouvé har sina medlemmars förtroende i det som han basunerar ut i Västsvenska handelskammarens namn?

Theo Papaioannou
Tom Heyman
Vägvalet

Vägvalet yrkar avslag gällande miljödifferentierad trängselskatt för tunga fordon i Göteborg

onsdag, 12 december, 2012

Utredningen om miljödifferentierad trängselskatt har initierats av Trafikkontoret med hänvisning till att Vägtullsutredningens sekreterare begärt detta. Inget protokoll finns från detta möte. Ingen remissförfrågan finns från Vägtullsutredningen. Vägvalet yrkade redan 7/3 i år avslag till en utredning med hänvisning till att det inte låg inom det kommunala uppdraget och kostnader inte redovisats.

Ärendet som ligger på nämndens bord är ett tecken på hur saker prioriteras på Trafikkontoret och som kräver nämndens insyn. Inga andra städer i Sverige är inblandade i utredningen.

Utredningen är utförd av WSP till en kostnad av 220 000 kr med hänvisning till att detta är taget i det Västsvenska paketet och avstämt med Trafikverkets kansli. Sedan när är det Västsvenska paketet en resurs för att hantera statliga utredningar?

Förslaget innebär att en svensk lastbil betalar mellan 8 till 68 kronor per passage i lågtrafik och 18 till 78 kronor under högtrafik beroende på Euroklass.

Läs yrkandet här och bilagan här.

Läs tjänsteutlåtandet här (Handling – § 241 Diarienummer 2391/12 Miljödifferentierad trängselskatt för tunga fordon i Göteborg).

Läs fler yrkanden i Trafiknämnden från Vägvalet här.

Detta har nu också uppmärksammats av GP här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se