Inlägg märkta ‘medborgare’

Vägvalets förslag till budget 2015 för Göteborg Stad

onsdag, 4 juni, 2014

Vägvalet lämnar förslag till budget 2015 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är i grunden ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi anser att alla människor har lika värde och vår värdegrund utgår därför från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde och FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Göteborg Budget 2015

Partiet Vägvalet bildades för att motverka, och helst förhindra, att trängselskatt infördes i Göteborg. Trots en omfattande namninsamling under hösten 2010 lyckades vi då inte få igenom vårt krav om en folkomröstning. Den 23 maj 2013 blev dock en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning efter tidningens GT:s folkinitiativ. Ett mål som Vägvalet då kämpat för i tre års tid och som nu förverkligas i höstens folkomröstning.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och vi har därför stort fokus på medborgarinflytandet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi vill att viktiga samhällsfunktioner som skola, äldreomsorg, barnomsorg, hälso- och sjukvård ska vara likvärdiga var vi än bor.

Tillsammans med dig utvecklar vi Göteborg.

Några nyheter i årets budget:

Alla människor har lika värde – Vägvalets värdegrund utgår från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Vägvalets värdegrund utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehållande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.

Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Medborgarinflytandet – I Göteborg agerar även andra aktörer för att återupprätta den lokala demokratin. Detta sker bland annat genom lokal media. GT vann i maj 2014 INMA Awards 2014 (The International News Media Association) för sin kampanj #votegbg och genom-förandet av folkinitiativet om trängselskatt.

Göteborgarna vill bli mer delaktiga och få mer inflytande över politiken. Därför vill vi att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Vi vidhåller vårt krav från förra året att en gästprofessur för forskning enligt gransknings-kommissionens förslag inrättas i Göteborg.

Bostadspolitiken – Bostadsbristen i Göteborg beror inte på för lågt byggande utan främst på att det är dyrt att bygga. Det finns färdiga planer, t.ex. Opaltorget, men svagt intresse från byggföretagen. Att lova antal färdiga bostäder utöver det som faktiskt byggs anser vi inte vara ärligt. Vi måste ta itu med hur vi kan pressa priserna vid nyproduktion.

Vindplats Göteborg – Den planerade vindkraftsparken på Hake fjord bör inte byggas. Vindkraften svarar idag för ca 7 procent av den svenska produktionen. Kostnaderna är höga och prisnivån har sjunkit. De flesta anläggningar överlever endast tack vare en massiv subvention genom elcertifikat. Vindparken riskerar att bli en gedigen förlustaffär för Göteborgs skattebetalare.

Stadens trafikstrategi – Vägvalet har som enda parti lämnat ett samlat remissvar på stadens trafikstrategi. Vi anser att en klar definierad trafikstrategi ett bra dokument för stadens vidare planering. Men om dokumentet inte speglar de förutsättningar och förväntningar som allmänheten har blir dokumentet verkningslöst. Återkommande kritiska ord i remissvaren är bland annat integration, segregation, barriärer och målkonflikt. Vi vill därför att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Bevara Vasastaden och Haga – Västlänken är ett olönsamt och mycket dyrt riskprojekt som kommer att påverka stadsbilden i centrala Göteborg. Framför allt Haga och Vasastan kommer att drabbas av ingreppen där bland annat uppemot 100 träd kan komma att fällas. Vasastan byggdes efter en arkitekttävling 1861 efter inspiration från Wien och Paris med stora kringbyggda kvarter och begränsade hushöjder. Haga var den första bebyggelsen utanför vallgraven och var från början en arbetarstadsdel och är det enda som finns kvar efter rivningsvågen som pågick under 1959-1974. Idag är Haga ett centralt bostadsområde med flera restauranger, caféer och affärer. En järnvägsstation i Haga kommer att radikalt ändra förutsättningarna för området. Starka fastighetsintressen kommer att framtvinga en hårdare exploatering i området, på samma sätt som skedde när den gamla 1700-tals bebyggelsen i centrala Stockholm utplånades när tunnelbanan byggdes på 1960-talet.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. För att lyckas anser vi att man måste ge medborgarna alternativ. Vi är nöjda med hyrcykelsystemen och användandet har slagit alla förväntningar. Vi anser att en utredning om systemets expansion, främst på Hisingen, bör genomföras. Vi vill tydligare skilja på gång- och cykeltrafik, både i budget, i planering och i verkligheten. Idag klumpas dessa trafikslag alltid ihop under benämningen ”gång- och cykeltrafik”. Cykelinfrastrukturen är ofta mer anpassad för gående än för cykling, vilket medför många konfliktsituationer mellan dessa trafikslag.

Hamnen – Vi vill att staden värnar den kryssnings- och färjetrafik som fortfarande finns kvar. Frihamnen är en attraktiv plats med gångavstånd till centrum. Det är viktigt att denna funktion bevaras och att kryssningsbåtarna även i framtiden tillförsäkras en central förtöjningsplats. Även Stigbergskajen kan med fördel utnyttjas för denna verksamhet. Göteborg har numera två färjelinjer kvar, till Danmark och Tyskland. Rederiet är uppsagt för avflyttning från Danmarksterminalen utan att nytt alternativt läge har anvisats. Den befintliga Tysklands-terminalen kan knappast hantera båda linjerna. En utflyttning till ytterhamnen av endera linjen innebär stor risk för att passagerartrafiken avvecklas. Göteborg bör agera så att förut-sättningarna för båda linjerna bevaras.

Fiktiva parkeringsköp – Det är alldeles för otydligt vad fiktiva p-köp innebär. Varför ska en fastighetsägare betala för en parkeringsplats oms aldrig byggs? Om vi ska nå en fullvärdig dialog med olika aktörer i staden inom byggsektorn och näringslivet så borde kommunen vara mer tydlig om sina kostnader. Vi tror inte att detta är en lämplig metod att belasta byggherrarna med som inte vet vad det är de betalar för. Det kommer att leda till missnöje och misstro mot kommunen.Vi vill därför att ”fiktiva parkeringsköp” inte införs.

Klotter – är ett förfulande inslag i stadsbilden och kostar fastighetsägare med flera mångmiljonbelopp varje år. Kommunen bör förbättra åtgärdsplanen som inbegriper alla intressenter och inbjuder till samverkan för att nå målet. Vägvalet vill minska klottret i Göteborg stad.

El Sistema – Det samarbete som startades med El Sistema av den tidigare chefsdirigenten Gustavo Dudamel har blivit ett stort lyft för ungdomsarbetet i Göteborg. Att enskilda skolor inte längre anser sig ha råd att fortsätta verksamheten finner vi oacceptabelt.  Kostnaden för verksamheten anser vi skall hanteras centralt av Kulturnämnden och beloppet skall vara så frikostigt tilltaget att ingen skola förhindras att ansluta sig

Göteborgs konsertfestival – en mötesplats genom kultur och gastronomi – Mötesplatser är ett nyckelord som återkommer i otaliga visioner, som grundläggande för att lära känna och skapa förståelse för varandra. Vi har redan idag flera mötesplatser som står rätt tomma stora delar av året och som vi skulle vilja se användes mera. I Wien anordnas årligen Vienna Film Festival och i år har man dedikerat denna till Wagner och Verdi. Slogan är ”65 days of classical and modern cultural highlights in front of the City Hall in Vienna”. Tänk er att genomföra detta på Gustaf Adolfs Torg, Götaplatsen eller varför inte Operan som står tom på somrarna. En mötesplats för alla som bor i Göteborg, turister, besökare m.fl. Staden lever hela sommaren och festivalen kan kopplas till andra event som till exempel Kulturkalaset.

Läs budgeten i sin helhet här eller en sammanfattning här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Se debatten om stadens demokratiutredningen

fredag, 25 april, 2014

På kommunfullmäktiges sammanträde den 24 april behandlades demokratiutredningen. En rapport om att fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande och starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen. Utredningen har tagit fyra år. När det väl var dags att debattera så lämnade kommunstyrelsens ordförande, Annelie Hulthén (S), och vice ordförande, Jonas Ransgård (M), fullmäktige för att vara med på en annan debatt som anordnats av Expressen #barpol. Är det inte märkligt att ledande politiker inte bryr sig om vad som kommit fram i denna utredning? Med tanke på de omständigheter som förekommit i Göteborg de senaste fyra åren. Istället sprang de iväg till den andra debatten där de deklarerade följande:

Och vet ni vad som är än mer ironiskt? Samma dag som beslutet togs över huvudet på medborgarna gällande trängselskatten den 28 januari 2010 så lade kommunfullmäktige uppdraget om en demokratiutredning!

Vägvalet lämnade redan i november 2012 våra synpunkter då utredningen var på remiss och passerade Trafiknämnden.

Utredningens förslag handlar endast om hur staden ska förhålla sig till medborgardialog. Det är mycket svagt beskrivet hur medborgaren kan göra sin röst hörd. Enligt utredningen ska det vara kommunen som bestämmer när en medborgardialog ska initieras, inte medborgaren. I rapporten står att dialog kontinuerligt förts med företrädare för samtliga partier på både lokal nivå och centralt i staden. Detta stämmer dock inte då Vägvalet aldrig varit tillfrågat en enda gång i detta sammanhang sedan tillträdet i kommunfullmäktige i september 2010. Ett parti som startades på grund av en dålig medborgardialog.

Stadsdelsnämnderna är en central del i rapporten som stadens förlängda arm till medborgaren. Något vi kan konstatera inte fungerar idag då det mesta är förutbestämt och begränsat via den kommuncentrala budgeten. Det har i tidigare inventering av den befintliga SDN-organisationen konstaterats att dialoger genomförts i olika utsträckning i stadsdelarna. Man kan då lätt konstatera att likvärdighet inte uppnås likt många andra samhällsfunktioner som finns redan idag. Detta stärker Vägvalets krav att avskaffa stadsdelsnämnderna.

I rapporten saknas det mest väsentliga verktyget för medborgaren som har stöd i kommunallagen: Det förstärkta folkinitiativet. Detta trots att:

  • Vägvalet i december 2010 lämnade över en motion och 28 000 namn med krav från medborgarna om att folkomrösta om trängselskatten.
  • Vägvalet den 24 januari 2011 lämnade motion om att lyfta fram det förstärkta folkinitiativet.
  • Att GT den 16 augusti 2012 väckte frågan igen om en folkomröstning som sedan röstades igenom 23 maj 2013

Att en demokratiutredning, som ska bidra till att öka inflytandet, missat denna medborgarrättighet som har stöd i kommunallagen visar på att rapporten är ofullständig. Det visar också att styrgruppen inte varit lyhörda under utredningens gång om vad som sker i Göteborg. Med anledning av detta yrkade Vägvalet i återremiss även i kommunfullmäktige.

Vi rekommenderar att ni ser hela debatten eftersom det framkommer väldigt tydligt att de rödgröna inte är direkt intresserade att återupprätta förtroendet för politiken i Göteborg. Det är i många fall häpnadsväckande hur man resonerar.

Klicka på bilden nedan och spola fram till ca 04:30

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalets yrkande gällande klimatstrategiskt program för Göteborg stad

fredag, 21 mars, 2014

På senaste sammanträden i Trafik-, Fastighets- och Byggnadsnämnden behandlades förslaget om ett Klimatstrategiskt program för Göteborg stad. Här följer Vägvalets yrkande i alla tre nämnder.

Att klimatet håller på att förändras diskuteras på flera håll och att förändringar med klimatet sker är sannolikt. Att vi bör fundera på eftertänksamma åtgärder är nödvändigt. Dock är orsakerna bakom förändringarna svåra att enskilt peka på vilket också diskuteras bland ledande forskare. Miljön är något som engagerar de flesta och många gör vad de kan för bidra till en bättre miljö. Vägvalets utgångspunkt är att vi ska hjälpa medborgarna att göra klimatsmarta val och genom bred förankring.

Tyvärr tappar det klimatstrategiska programmet redan i inledningen förankringen när man skriver att programmet ”främst riktar sig till politiker och tjänstemän och fungerar som vägledning för näringslivet och andra lokal aktörer liksom för kommunens medborgare”.

Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna men istället placeras de sist i ordningen. Programmet genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Det är inte en kommunal uppgift att leda utvecklingen och en världsledande roll är ofta förknippad med höga kostnader. Det finns statliga strategier för detta.

Målen spretar åt alla möjliga håll och flera saknar relevans för kommunens uppdrag. Beräkningsmodellerna är osäkra, vissa åtgärder saknar kommunen rådighet över, vissa är godtyckliga mått etc.

I programmet fastställs även att kommunens rådighet på flera sätt är begränsade och att framgångsfaktorerna mestadels beror på omvärldens utveckling.

Staden har nu tagit fram flera program och strategier som spretar åt alla olika håll med flera målkonflikter och avsaknad av finansiering.

Vi förstår inte varför stadens energiplan ska ligga i programmet. Energiplanen är något som lagen stipulerar att varje svensk kommun ska ta fram för att säkerställa tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen borde således inte ligga i programmet.

Vi delger nedan vilka strategier vi avslår, bifaller med eller utan förbehåll.

Avslag

1. Vi har kunskap och visar handlingskraft
Denna strategi utgår från att övriga befolkningen inte är tillräckligt klimatsmarta och ska då föregås av att Göteborgs Stads anställda och politiker går före. Det är inte kommunens uppgift att läxa upp medborgarna.

2. Stödja göteborgarna till att minska sin klimatpåverkan
3. Utbilda en ny generation klimatsmarta medborgare
Detta kunde varit en bra strategi. En konflikt uppstår genom att man först skriver att acceptans för kommande klimatåtgärder är viktigt för att sedan sänka det genom att olika incitament och styrmedel ska åläggas göteborgaren.

Att utbilda låter väldigt bra men när man synar strategin så finns en dold agenda genom att försöka påverka barnen redan i skolan vad de ska tro. Religionsfrihet är något som idag är en stark rättighet i Sverige. Vad är skillnaden när det kommer till klimatuppfattningar? Gränsen är hårfin mellan manipulation och att låta någon skapa sig en egen uppfattning. Det är inte kommunens uppgift att uppfostra barn som bor i en kommun.

5. Bidra till en klimatsmart regionförstoring
Denna strategi är den mest ologiska i hela dokumentet. Hela avsnittet säger egentligen ingenting mer än att man försöker prata bort baksidorna av en regionförstoring. Ett försök görs genom att klä in ordet i en s.k. ”klimatsmart” regionförstoring.

Tillväxt är dock förenat med mer transporter. Genom att föra ett osammanhängande resonemang blir viktiga aspekter som att bostäder och arbetsplatser ska koncentreras till kollektivtrafiknära lägen inte trovärdiga.

8. Energieffektivisera Göteborgs privata fastighetsbestånd
Detta är en bra strategi men tappar sitt värde när aspekter läggs in som att ytor som används sällan ska finnas gemensamt såsom gästrum utanför varje lägenhet. Tyvärr, politiskt svammel som inte har med det kommunala uppdraget att göra. Om man höll sig till att föra dialogen med privata fastighetsägare så kunde strategin blivit bra.

11. Vidareutveckla storskalig produktion av förnybar el
13. Göteborg leder biogasutvecklingen
I dessa strategier finns flera avsteg från det kommunala uppdraget. Kommunen ska inte ge sig in i ansvar över kommungränserna och definitivt inte investera i anläggningar som är ett slöseri med göteborgarnas skattepengar.

Vägvalet har tidigare yrkat avslag till GoBiGas-projektet och vidhåller detta. Vägvalet har även hållit en linje att ägande i andra kommuner ska avvecklas, något som just nu sker via Göteborg Energi. Även Fordonsgas håller på att avvecklas.

14. Prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik
16. Använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken
Det är en stor utmaning för att lyckas med detta eftersom det inte är förankrat hos göteborgarna. Att inta en bilfientlighet i en stad som tillverkar bilar är inte rätt väg att gå. Istället för att styra medborgarna borde man först få fram alternativen till medborgarna.

17. Bli världsledande på klimatsmart godshantering
Det finns en målkonflikt i att bli Nordens största logistikcentrum och samtidigt vara klimatsmarta. Vi anser att man underskattar detta rejält. Koppling till Västlänken är inte logisk med godstransporter och hör därför inte hemma i strategin.

I många fall har kommunen ingen rådighet.

23. Satsa på hållbara aktiviteter
Denna strategi faller långt utanför den kommunala kompetensen. Vad medborgaren vill starta för aktiviteter är upp till var och en. Hela avsnittet för strategin kommer mer eller mindre fram till ingenting.

20. Minska klimatpåverkan från mat i våra verksamheter
24. Främja alternativ till konsumtion av flygresor
Dessa är de mest knepiga strategierna i hela programmet. Är det kommunens uppgift att styra vad medborgarna ska göra på sin fritid eller äta? Det är ett önsketänkande och ganska integritetskränkande. Detta hör hemma i ett partiprogram och inte i kommunens styrdokument.

Bifall med förbehåll

15. Verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av alternativa drivmedel med hög klimatnytta
Detta är en bra strategi men att endast förespråka biogas när andra alternativ utvecklas är inte förenligt med verkligheten.

19. Underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri
Kommunen har även här en mycket liten påverkansmöjlighet. Det angivna målet skulle t.ex. delvis uppnås genom en avveckling av färjesjöfarten, något som av andra anledningar inte kan anses angeläget.

21. Minska våra inköp av resurskrävande varor
Denna strategi inleds med att fastställa ”Göteborg Stads” minskning av inköp av varor. Men strategin kopplas till målet att hushållsavfallsmängderna per ”person” i Göteborg ska minska. Detta skapar en otydlighet för vem strategin egentligen är till för.

22. Förebygga avfall och främja återvinning
Detta är en mycket bra strategi där man på allvar försöker se det ur medborgarens perspektiv och hur man kan underlätta för dem. T.ex. genom att verka för fastighetsnära insamling

Men det uppstår en konflikt i resonemanget materialåtervinning kontra förbränning av avfall. Materialåtervinning är att föredra men ibland är bättre att byta ut vissa produkter då nyare är mer miljövänliga och mer effektiva. Mer materialåtervinning innebär också mindre förbränning.

Bifall

Vi anser att följande strategier ligger inom kommunens uppdrag och vad en stad ska förhålla sig till:

4. Planera för ett energi- och transporteffektivt samhälle
6. Öka resurseffektiviteten i fjärrvärmen
7. Energieffektivisera Göteborgs kommunala fastighetsbestånd
9. Driva på energieffektiviseringen inom industrin
10. Fortsätta satsa på fjärrkyla
12. Främja och underlätta småskalig produktion av förnybar el
18. Minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur för transport

Vägvalet yrkar med hänvisning till ovan

– att målen som inte ligger inom det kommunala uppdraget tas bort
– avslag till strategierna 1, 2, 3, 5, 8, 11, 13, 14, 16, 17, 20, 23, 24
– bifall med förbehåll enligt ovan till strategierna 15, 19, 21, 22
– bifall till strategierna 4, 6, 7, 9, 10, 12, 18
– att energiplanen ska hanteras utanför det klimatstrategiska programmet

Theo Papaioannou, Trafiknämnden
Tom Heyman, Byggnadsnämnden
Anders Åkvist, Fastighetsnämnden
Vägvalet

Ny struktur för kommunikation

onsdag, 19 mars, 2014

Insynen i Göteborg Stad måste förbättras och bli bättre än vad den är idag. Ett sätt att uppnå detta är att kommunikationen mellan kommunen och medborgarna blir bättre.

Vi har i GP kunnat följa en artikelserie om hur förvaltningar och bolag i staden har använt mer än 36 miljoner till PR-tjänster trots att det finns en central funktion för kommunikation. Det blir inte bättre av att många inköp gjorts utanför upphandlingsreglerna. Trots att man har 214 kommunikatörer till sitt förfogande finns det en fastkilad kultur i väggarna att man som bolag eller förvaltning kan göra som man vill. Informationspolicyn är klar och tydlig om att kontakterna med massmedia ska präglas av största möjliga öppenhet. Trots detta väljer flera bolag och förvaltningar PR-byråer för att paketera sin information.

Som medborgare ska det även vara enkelt att få information av kommunen. Det är en del av offentlighetsprincipen som genomsyrar öppenheten mot invånarna i en kommun. Är det då lätt att få information och kan vi lita på den? Vi tror att detta förtroende är väldigt lågt. Det är uppenbart att det saknas en värdegrund att stå på och rättesnöret är att göra som privata företag. Detta beteende måste brytas omedelbart. Och det sker genom ett kraftfullt ledarskap som idag saknas hos den rödgröna majoriteten.

Vi anser att färre bolag bidrar till att insynen i stadens verksamhet blir enklare för medborgaren. Då kan även stadens riktlinjer införlivas i hela organisationen fullt ut. Kulturen måste helt enkelt bli en annan än den som finns idag. Vi anser även att samordning av kompetenser inom staden bidrar till att inte mer pengar flyter ut.

Vi är väldigt nyfikna på hur kommunen ska få ordning på detta slarv och därför har Vägvalet lämnat en interpellation i frågan som vi får svar på imorrn.

Läs interpellationen här.

Theo Papaioannou
Catarina Pettersson
Vägvalet

Även miljöpolitik kräver förankring hos medborgarna

onsdag, 18 december, 2013

De rödgröna skrev i GP den 6 december att miljöpolitik kräver vilja och verkstad. Vi skulle nog vilja påstå att det som krävs är förankring hos medborgarna. Att driva en miljöpolitik som endast de rödgröna politikerna själva verkar stödja är inte rätt väg att gå. Det finns en risk att medborgarna tappar förtroendet även för denna fråga. Det vore inte bra.

Miljöprogrammet har varit föremål för tidigare debatt. Och det är nog inte så konstigt. Sättet som det är framtaget på liknar inget annat. Programmet består av ett brett innehåll som gör det svårt att greppa, då det verkar varit en ”brainstorming” som mynnat ut i alla möjliga förslag, över 200 punkter. Många förslag har varken kostnadsbedömts, utretts och faller inte inom kommunens uppdrag. Här finns idéer från fjärilsparker till transportplaner.

Enligt kommunallagen 2 kap 1§ får kommunen själva sköta saker av allmänt intresse som inte handhas av någon annan. Det innebär att kommunen inte ska hantera frågor som berör t.ex. staten. Eller sådant som den enskilde medborgaren själv skall hantera och som inte är av allmänt intresse t.ex. krav på skärpt byggnorm.

När miljöprogrammet hanterades i Trafiknämnden tillstyrktes eller avstyrktes varje åtgärd var för sig och kostnadsanalysen bestod av en bedömning i form av t.ex. miljoner kr, tiotals miljoner kr och hundratals miljoner kr. Ett förslag om automatbana bedömdes ha en kostnad i runda slängar av miljarder kr. Med andra ord fanns inga riktiga siffror utan bara en rejäl höftning utan grund.

Vägvalet valde i kommunfullmäktige att avslå flera punkter som inte innefattades av den kommunala kompetensen och som saknade kostnadsanalys. Du kan lyssna på debatten här.

Men vi godkände också cirka 100 punkter som vi anser är bra för en stad att arbeta mot, t.ex. ett program för bostadsnära parker. För vi anser att klimatutsläppen ska minska men i proportion till vad Göteborg kan åstadkomma. Och genom att alternativ ges till medborgarna så att de kan bidra istället för att straffas som i fallet med trängselskatt.

Theo Papaioannou
Tom Heyman
Vägvalet

Svar till GP:s ledarblogg om beskattning av utländska bilar

fredag, 8 november, 2013

GP:s chef för ledarredaktionen, Fredrik Tenfält, antyder på GP:s ledarblogg att Vägvalet ägnar sig åt konspiratorisk tolkning gällande regeringens reträtt angående beskattning av utländska bilar.

Vi lämnar följande svar:

Att vara med i EU var länge en tvistig fråga i Sverige – men den liberala ledarredaktionen var hela tiden den mest entusiastiska förespråkaren för det europeiska samarbetet. Det blir därför lite konstigt när samma ledarredaktion grips av tveksamhet när det gäller avtalets konsekvenser.

Fredrik Tenfält vill ha ett förslag om trängselskatt för utländska fordon och anklagar Vägvalet för att vara konspiratoriska. Men Tenfält har missat den centrala frågan. Trängselskatten är en skatt och Sverige kan inte beskatta utländska företag eller medborgare. Inom EU finns regler för vägavgifter, men Sverige valde att istället införa en skatt eftersom EU:s regelverk då kunde kringgås. Svenska skatteregler gäller nämligen bara för svenska företag och svenska medborgare.

Vägvalet har aldrig hävdat att det handlar om att särbeskatta utländska fordon. Vi har däremot sagt att utländska fordon inte kan beskattas i Sverige. Enligt EU-direktivet betalar alla lastbilar en avgift som är antingen tids- eller avståndsbestämd. I Sverige gäller det första alternativet. Alla utländska lastbilar betalar en avgift för att få tillgång till det svenska motorvägssystemet. Det kallas ”Eurovinjett” och betalas av alla i Sverige, Danmark och Beneluxländerna. Då kan man inte ta ut ytterligare en avgift för att passera Göteborg! Trafikverkets idé om att Älvsborgsbron skulle kunna jämföras med ett Österrikiskt alppass tål inte en juridisk prövning.

Nej, vi har inte blandat ihop detta med tyska funderingar om generell avgift för utländska fordon. För lastbilar har Tyskland ett annat avståndsbestämt system. Alla lastbilar löser en biljett för att färdas en viss vägsträcka men inte heller det ger möjlighet att ta ut en specialdestinerad avgift för ett visst vägavsnitt.

Vi är nu medlemmar av den Europeiska Unionen något som GP:s ledarredaktion länge förespråkat. Då måste vi också följa de regler som EU bestämt. Trängselskatten är en svensk uppfinning och den kan inte enkelt anpassas till EU:s regelverk.

Och efter en träff med trafikutskottet i Stockholm i dagarna kan vi bara konstatera att utländska bilar inte kändes närmare efter mötet.

Theo Papaioannou
Tom Heyman
Vägvalet

Granskningskommissionen levererar en rapport som är rak och tydlig

fredag, 14 juni, 2013

I september 2011 tröttnade Vägvalet på att inget hände med den så kallade processen ”vända på alla stenar” som Anneli Hulthén (S) så fint uttryckte det när muthärvorna avslöjades. Vi valde då att gå in med en motion om att tillsätta en extern kommission för granskning av Göteborg Stad och dess bolag. Några dagar senare valde kommunstyrelsen att tillsätta en granskningskommission. Jag är helt övertygad om att vi var katalysatorn till detta.

Granskningskommissionen presenterade i går rapporten ”Tillitens gränser” med anledning av muthärvorna i Göteborg. Och granskningskommissionens representanter, Erik Amnå, Lena Marcusson och Barbara Czarniawska levererade en mycket bra rapport som är rak, tydlig och vågad.

Den tar också upp många punkter som vi redan visste. Det som är fantastiskt är att det nu finns på pränt och inte kan vara föremål för spekulationer. Nu har vi något att utgå ifrån och förbättra. Vi får bara hoppas att den rödgröna majoriteten tar åt sig av kritiken och arbetar vidare. De har ju en förmåga att gräva ned sig i prestige.

Granskningskommissionen kritiserar det politiska ledarskapet och en kultur av ängslighet i förvaltningar och bolag:

Ett kraftfullt politiskt ledarskap vred uppmärksamheten åt annat håll. Koncentrationen av makt skapade en ängslig anpasslighet som höll tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet. Även i den politiska oppositionen.”

Ledarskapet uppvisade, enligt granskningen, drag som indirekt bidrog till att riskerna för oegentligheter underskattades. Politiker satt på dubbla stolar, tjänstemän rekryterades under slutna former och medborgarnas inflytande försvårades:

”Det handlade om en kombination av ett antal samverkande organisatoriska, rättsliga och politiska svagheter där medierna regisserade avslöjandena inför en oförberedd, häpen och lamslagen politisk och administrativ ledning.”

”Kritik, förslag och rekommendationer från stadsrevisionen fick ringa politiskt genomslag.”

Göteborgsandan gjorde politiker och chefer förblindande och så här säger Erik Amnå i GP:

”Det var viktigt att hålla denna bild vid liv. Men de tappade det moraliska perspektivet. Det var en moralisk stumhet.

”Andra kommuner var gröna av avund mot Göteborg för Göteborgsandan. Felet var bara att den ensidigt prioriterar resultat, medan den tonar ner det formella, det offentliga, konflikterna, professionalismen och även dämpar oppositionen. Den gör larmaren till en tjallare och svikare.

Och inte helt förvånande är Göran Johansson är helt oförstående:

”Mitt ledarskap har inte med Göteborgsandan att göra. Det kan säkert vara plus och minus med ett starkt ledarskap. Har man en stark vilja så driver man frågor, annars blir ingenting gjort. Jag skäms inte för att velat göra någonting och jag har gjort så gott jag kunnat. Det är bättre än att sitta still och inte göra ett jävla skit.”

”Jag förstår inte vad de menar. Jag känner inte igen den bilden alls.”

”Att jag och moderatledaren skulle göra upp med näringslivet? De gånger vi har träffat näringslivet tillsammans är jävligt lätt räknade. Jag känner inte igen mig.”

Erik Amnå avslutar till GP:

”Vill man vara förtjänt av medborgarnas förtroende måste man ta det här på allvar. Det långsiktiga arbetet måste alltid göras, annars sitter man igen med skägget i brevlådan en vacker aprildag.”

Granskningskommissionen levererade också tio råd till kommunen:

  1. Skapa tydliga men få gemensamma styrdokument
  2. Ledningen ska visa vad en god och opartisk förvaltning innebär
  3. Förtydliga politikernas och tjänstemännens roller
  4. Rekrytera chefer och andra tjänstemän utifrån meriter
  5. Skapa utbildningar och arbetsförutsättningar för professionalitet
  6. Skapa rutiner för anmälan av bisysslor
  7. Utpeka en tydlig mottagare av interna anmälningar
  8. Professionalisera den kommunala revisionen
  9. Utveckla former för en dialog med medborgarna
  10. Inrätta Göteborgs Stads gästprofessur för forskning om den demokratiska rättsstaten

Vägvalets krav att minska antalet bolag och avskaffa stadsdelsnämnderna går helt linje med granskningskommissionens slutsatser. Jag blir extra glad att se punkten nr 9 om att utveckla former för en dialog med medborgarna. Något Vägvalet också lyft fram gång på gång.

Men mest glad blir jag över att Vägvalet omnämns i rapporten på s. 142 som en ytterst seriös part i politiken i Göteborg:

Tittar man på protokoll från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får man en bild som man känner igen från andra studier. Ärenden bordläggs i all evighet eftersom partierna först själva måste bestämma sig för vad de vill (å andra sidan upprepas krav på bättre, mer detaljerad och tidigare information från förvaltningar, särskilt från stadskansliet, senare stadsledningskontoret). Röster och motröster byts på ett ritualiserat sätt. Ett undantag är partiet Vägvalet, som är nytt, tar saker och ting på allvar, läser dokumentation noggrant och argumenterar ordentligt. Man behöver inte dela Vägvalets politiska åsikter för att ändå bli imponerad av partimedlemmarnas icke-ritualistiska ställning (en tidsfråga, dock? tröttnar de så småningom?)

Nej, vi kommer inte att tröttna 😉

Läs gärna följande artiklar:

Theo Papaioannou
Vägvalet

PM: Vägvalets förslag till budget 2014 för Göteborg Stad

onsdag, 5 juni, 2013

Vägvalet lämnar förslag till budget 2014 för Göteborg Stad. Även i årets budget tar vi ytterligare ett steg mot ett fullvärdigt parti inför kommande valet nästa år och lämnar förslag på fler politiska områden. Vägvalet är ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg.

Göteborg Budget 2014

Vägvalet, som parti, är sprunget ur ett medborgarengagemang som uppstod då de politiska partierna valde att ignorera opinionen i trängselskattefrågan. Efter två namninsamlingar blev folkomröstningen verklighet i Göteborg och den 23 maj i år blev det en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning. Ett mål som Vägvalet kämpat för i tre års tid.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför har vi stort fokus på medborgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi får inte heller bara producera mängder av visioner som aldrig förverkligas. Vi måste skapa realistiska planer som är genomförbara inom överskådlig tid.

Vi vill utveckla Göteborg tillsammans med dig.

Några nyheter i årets budget:

Vattensäker kommun – Vägvalet tillför 5 miljoner kr till stadens budget för att säkerställa våra badplatser. Finansieringen täcker två livräddare/badvärdar på de 24 badplatserna dagtid under perioden juni till augusti, sju dagar i veckan. Ett utmärkt sommarjobb för många ungdomar. Göteborg profileras som vattenstaden och stadens närhet till vattnet är en tillgång och då måste vi också garantera invånarnas säkerhet.

Ostindiefararen Götheborg – Utan ett stort stöd från Göteborgs kommun hade projektet inte gått att genomföra. Stadens engagemang öppnade också för ytterligare bidrag från näringslivet. Vägvalet vill att staden fortsätter sitt engagemang för ostindiefararen Götheborg och tillför därför 15 miljoner kronor.

Obligatorisk heltid Från år 2012 finns ett skärpt krav på samtliga förvaltningar att endast erbjuda heltidstjänster. Målet borde istället vara att kunna erbjuda största möjliga variation i anställningsformerna så att bemanningen kan anpassas efter behov och att personalens individuella önskemål kan tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt.

Ett alternativ till det Västsvenska paketet – Alliansen och de rödgröna fortsätter att säga ”allt eller inget” om det Västsvenska paketet. Vi kan enkelt visa hur staten, som skulle satsa 17 miljarder kronor, nu endast behöver finansiera 12 och därmed spara 5. Med vårt alternativa paket skapas ett förhandlingsutrymme utan att Göteborg tappar några infrastruktursatsningar och utan trängselskatt som finansiering.

Göteborgs kollektivtrafik – Kollektivtrafiken i Göteborg sköts nu av Västtrafik. Bolaget har blivit en stor och byråkratiskt koloss som varken resenärer eller personal kan påverka. Vägvalet vill att Göteborg sköter sin egen lokala kollektivtrafik och att Göteborgs Spårvägar AB avvecklas och upprättas i en egen förvaltning

Parkering – Det finns planer på att försvåra boendeparkeringen i staden. Detta görs genom att fördyra boendeparkeringen för medborgarna i staden. Under den rödgröna majoriteten har parkeringsavgifterna höjts flera gånger. Detta har skett både på gatumark och kvartersmark. Vägvalet vill att boendeparkeringen inte förändras samt att parkeringsavgifterna inte höjs och återställs till en rimlig nivå.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en nödvändig förutsättning för en bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Avveckla Parkeringsbolaget AB – Insynen gällande parkeringspolitiken i Göteborg försvåras alltmer för medborgaren och är ett direkt hot mot offentlighetsprincipen. Vägvalet finner ingen anledning att Göteborgs kommun ska ha ett eget bolag för att hantera parkering på kommunal kvartersmark. För medborgaren blir transparensen, samordningen och insynen bättre om verksamheten överförs till Trafiknämnden.

Läs budgeten i sin helhet här eller sammanfattningen här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

GP:s ledare blir allt pinsammare

måndag, 6 maj, 2013

GP:s ledarredaktion fortsätter i dag sin frenetiska kampanj för att med alla till buds stående medel stoppa folkomröstningen om trängselskatt. Återigen försöker ledaren förminska en grundlag och alla som är för en folkomröstning. Det verkar inte finnas någon som helst bromsmekanism i ledarskribenten Gert Gelottes argument och återkommande, rent ut sagt, lögner.

Han inleder direkt med att visa var skåpet ska stå när han skriver att det är ”dags att påminna om några grundläggande fakta”. Varför han efter en sådan varudeklaration direkt anser sig behöva upprepa samma lögn som redaktionen nyligen spred i gårdagens tidning är obegripligt.

Han skriver:

”Det västsvenska paketet har varit en fråga i två kommunalval.”

Detta påstående är lika felaktig som när det framfördes igår. Om Gelotte på allvar menar kommunalvalet 2006 så är han ju ute på tunn is. Nej, han har faktiskt brakat igenom isen. Inget Västsvenskt paket diskuterades i kommunalvalet 2006. Paketet blev aktuellt i samband med att trängselskatt beslutades att införas vintern 2009-2010. Det finns inte en uns av information om ett Västsvenskt paket innan dess. Till exempel ger en sökning i GP:s eget artikelarkiv den här artikeln från 27 augusti 2009 som första gången ett paket överhuvudtaget nämns.

All information började läggas ut efter valet 2010. Och vintern 2012 skickades broschyren om Det Västsvenska paketet ut till alla hushållen.

Gelotte fortsätter med följande utnötta argument:

”Inför det senaste bildades partiet Vägvalet med ett allt dominerande krav – att stoppa planerna på att införa trängselskatt. Vägvalet fick 5,32 procent av rösterna vilket resulterade i fem mandat i kommunfullmäktige. 5,32 procent är inget dåligt resultat för ett nytt enfrågeparti. Men man kan knappast säga att Vägvalet fick folkets stöd, 94,68 procent av de röstberättigade göteborgarna röstade inte på Vägvalet.”

Det börjar bli tröttsamt att bemöta detta om och om igen. Vägvalet hade av förståeliga skäl inte samma förutsättningar i valet 2010 som övriga partier. Att använda oss som måttstock är nog att lura sig själv och sin omgivning. Turligt nog så har vi lagar om allmänna val vart fjärde år och en ny grundlag om det förstärkta folkinitiativet. Två val som kommer snart och då lär vi ha ett slutresultat.

Sedan kan man ju undra om det är någon som tror att Gert Gelotte skriver ledare på ledare om hur fel det är att folkomrösta för att han tror 94,68 procent kommer att rösta Ja till trängselskatt?

Gelotte fortsätter:

”Att tio procent kräver folkomröstning medför inte att en folkomröstning måste genomföras. Enligt kommunallagen innebär det att frågan måste prövas i kommunfullmäktige. Där skall politikerna ta hänsyn till alla fakta – inklusive att nästan 90 procent inte krävt folkomröstning trots att de knappast kan ha undgått kampanjen.”

Gelotte fortsätter att missa att den nya lagen är ger en större tyngd för initiativtagarna än den tidigare. Lagstiftaren var missnöjd med hur många folkomröstningar som slentrianmässigt stoppades av politikerna och ville med den nya lagen förhindra att detta fortsatte ske. I förarbetena till den nya lagen står det klart och tydligt att ett väckt folkinitiativ som huvudregel ska leda till en folkomröstning. En folkomröstning kan stoppas om särskilda skäl föreligger (exempelvis om det strider mot mänskliga rättigheter) och i Göteborgs fall är vi inte ens i närheten av detta. Det står kommunfullmäktige fritt att rösta ned folkinitiativet, men då får Gelotte räkna med ett överklagande av beslutet till Förvaltningsrätten.

Gelottes påstående att man ska ta hänsyn till 90 procent av befolkningen är något han själv hittar på för att det passar hans eget synsätt. Men det är inte tillräckligt som ett särskilt skäl. Man höjde gränsen från 5 procent till 10 procent och krav på personnummer för att likställa det förstärkta folkinitiativet med det allmänna valet. Alltså, för att undvika insinuanta påståenden likt Gelottes.

Det Gelotte gör är att argumentera för att lagen om det förstärkta folkinitiativet är felaktig och bör ändras. Det är förstås hans rättighet, men fram tills dess att han lyckats få Riksdagen att ändra lagen så att det krävs 100 procent av de röstberättigades underskrifter gäller faktiskt nuvarande lag som bara kräver tio procent.

Gelottes fortsätter okunnigt:

”Röstar en tredjedel av fullmäktiges ledamöter ja blir det folkomröstning.”

Detta är pinsamt att läsa efter att vi påpekat för honom att göra sina faktakoll noggrannare. Det krävs att 2/3 röstar emot folkinitiativet för att det ska bli avslag. I princip kan 1/3 avstå från att rösta. Läs vår replik som GP aldrig tog in när Gelotte avslöjade sin brist på kunskap om vad som ingick i det västsvenska paket här. Är det inte lite konstigt att Gelotte inte har koll på paketets innehåll som han påstår har diskuterats i två kommunalval?

Till sist avslutar Gelotte efter att gjort ett utlägg om väljarförakt att själv spä på det personligen:

”Det är en mycket hög utväxling av ett minoritetskrav. Djupare än så bör vi inte blanda in folkomröstningsinstrumentet i den representativa demokratin. Svälj inte svepande påståenden om att folket kräver.”

Vem är Gelotte att stå över grundlagen som ger medborgarens rätt till både allmänna val och att väcka ett folkinitiativ?

Det är ju tur att folket, göteborgarna, vi får avgöra frågan i en folkomröstning och i valet 2014!

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Öppna Göteborg?

tisdag, 30 april, 2013

Idag kan vi läsa en liten notis i GP att ledarna för sex av kommunfullmäktiges åtta partierna ska träffas för ett extrainsatt möte gällande trängselskatten. Och det är Jonas Ransgård (M) som sammankallat till mötet.

Enda punkten är: hur ska frågan om folkomröstning om trängselskatten i kommunstyrelsen och senare i kommunfullmäktige hanteras.

Det finns flera anmärkningsvärda saker gällande detta extrainsatta mötet.

För det första förstår jag inte varför man ska diskutera frågan. Jonas Ransgård (M) har själv sagt i P4 Göteborg:

”Vi föreslår att folkomröstningen genomförs med den fråga som Göteborgarna har skrivit på.”

Vad ska man då prata om?

För det andra. Varför utelämnas övriga partier? Och varför är inte initiativtagarna inbjudna? Det förstärkta folkinitiativet handlar i mångt och mycket om samråd med politikerna. Men dessa väljer i Göteborg att avskärma sig från övriga medborgare.

I ”öppna” Göteborg där vi nu i tre års tid försökt stärka transparensen sker fortfarande möten bakom stängda dörrar. Hade det inte varit för GP idag hade kanske inte jag eller du fått vetskapen om detta möte.

Jag trodde att vi skulle komma bort från myglet i Göteborg. För i slutändan kommer allt fram ändå. Snacka om självmål.

Theo Papaioannou
Vägvalet