Inlägg märkta ‘liseberg’

Göteborgs miljö inte bättre med Västlänken

onsdag, 11 oktober, 2017

I går handlade förhandlingen i Mark och Miljödomstolen om hur byggandet av Västlänken påverkar Göteborgs luft- och närmiljö gällande buller och vibrationer. Även Västlänkens klimatpåverkan och behov av transporter under byggtiden berördes.

Ska verkligen boende i drygt  800 lägenheter behöva bli erbjudna att tillfälligt flytta från sina hem tillfälligt under byggandet av Västlänken? Finns det ens så många tillfälliga boenden att uppbringa? Och än så länge finns det inte någon plan på var dessa boenden finns – men de ska finnas ”i närheten”. Trafikverket hänvisar till ramavtal som de kan använda för ändamålet, men att det ännu inte är planlagt utan de räknar med att staden ska vara behjälplig.

Kommunstyrelsen har villkorat att bostäderna måste finnas i god närhet till de evakuerade boendena som de har idag. Det är inte sannolikt att så kommer att ske, inte heller är alla villiga att flytta på sig av olika skäl, till exempel på grund av hög ålder.

Uppfattningarna om en godtagbar påverkan på miljön, när det gällde riskområdet som ska ligga till grund för ställningstaganden och mätvärden, var olika stora till ytan beroende på om man lyssnade på sakägarna eller Trafikverket. De höga värdena som synliggjordes under förhandlingen var exemplen främst tagna utifrån Hagaområdet, vilket är rätt fokus eftersom fler personer och boenden påverkas på grund av långa byggtider och höga värden. Trafikverket vill dessutom förlänga byggtiden till 10 år (från 8 år) för att vara på den säkra sidan.

Det gick en klar skiljelinje mellan parterna när det gällde området för mätning av påverkan samt definitionen av de berörda som ska omfattas av extra skydd. Ska exempelvis en bostad, undervisningssal eller kontor hanteras på samma sätt? Vad ska skyddet omfatta och vilka skyddsåtgärder ska tillsättas? Hänsyn har inte tagit till enskilda objekt, till exempel fastigheter som inte klarar föreslagna värden. Ett annat område som skiljde var toleransen för koldioxidutsläpp.

Riskanalysområdet varierar – Trafikverket framhåller det minsta

Trafikverket har räknat på en 300 meters korridor parallellt med Västlänkens riktning där de tagit fram riskområden för påverkan. Vatten och kretslopp menade att korridoren istället borde omfatta ett område på 400 meter medan Skona Göteborg hävdade att området absolut borde ligga på ett större område, på 600 meter.

Evakuering av boenden – vart då

Boende i drygt 800 lägenheter kommer att få en förfrågan om att kunna evakuera området på grund av buller från stomljud. Av erfarenhet från citybanan i Stockholm menade Trafikverket att 23 % av de tillfrågade valde att flytta tillfälligt och i vissa fall kan detta bli ända upp till ett år. Omräknat i Göteborg så skulle då cirka 200 lägenheter och kanske 400 personer beröras.

I samband med denna talan var även Skatteverket och dess anställdas upplevelser uppe till diskussion. Sakägarna ansåg att kontor även ska tas hänsyn till på samma sätt som för boenden. ”Då boende som behöver flytta på grund av stört hemarbete ska även anställda i kontor omfattas av tillfälliga arbetsplatser”.
Ännu har inte skyddsombuden på företagen förstått situationen och blivit insatta i vad som kommer att påverka arbetet och personalens hälsa när Västlänken byggs.

Här ser jag ett framtida problem för arbetsgivarna att kunna möta kraven på arbetsmiljön när det gäller påverkan från Västlänkens byggande.

Kvävedioxid i Göteborg

Länsstyrelsen skrev i klartext att ”halterna av kvävedioxid får inte öka i Göteborg” och hävdade därför ett högre krav på maskin och transporthanteringen, medan Trafikverket menade att de redan gör allt de kan för att minimera utsläpp. En av de största anledningarna till att Västlänken ska byggas är hänvisning till tågets fördelar som minimerar koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen var vass idag och ansåg också att faktaunderlaget för luftpartiklar och stoft var långt ifrån tillfredsställande.

Skona Göteborgs representant Peter Danielsson efterfrågade en klimatanalys som bör finnas hos Trafikverket som sannolikt skulle visa på andra värden än de som låg till grund vid beslut om att bygga Västlänken. Den är hemlig och lämnas inte ut.

Danielsson visade ett räkneexempel på den påstådda vinsten av koldioxidutsläpp med resultatet att koldioxidvinningen med Västlänken inte alls kommer att ge den effekt som beräknats tidigare och som låg till grund vid regeringens prövning.

Universeum och Liseberg inte nöjda

Hajarna på Universeum och andra arter klarar inte vibrationer och buller. Lisebergs och Universeums representanter Johanna Lindqvist och Lars Erik Hedin hänvisade till bristande underlag i dokumentationen, bad om en bättre utredning och villkorade att även utomhusmiljön skulle få ett bättre definierat bullervärde än vad som föreslagits av Trafikverket. Trafikverket svarade att dessa krav inte kunde tillmötesgås.

Catarina Pettersson
Vägvalet

Demonstrera mot Västlänken på lördag 9 september

torsdag, 7 september, 2017

Nu på lördag den 9 september kl. 12.00 är det dags för göteborgarna att protestera mot Västlänken!

Då anordnas nämligen en demonstration som utgår från Gustav Adolfs Torg mot Götaplatsen.

Har du aldrig demonstrerat förut är det nog hög tid nu! Målet är att skicka en kraftig signal till alla de politiker i stadshuset som har problem med att lyssna på väljarna. I folkomröstningen om trängselskatten 2014 tackade 57 % av väljarna nej till att finansiera Västlänken genom just trängselskatt.

Argumenten är många emot Västlänken. För många för att ta upp alla här. Det räcker med att säga att Västlänken är ett av Sveriges mest olönsamma projekt – någonsin! Det är ett riskprojekt, där slutnotan kan bli flera gånger högre än den preliminära budget på 20 miljarder som Trafikverket presenterade för 8 år sedan. Trafik- och byggkaos väntar stadens invånare i ett decennium, med buller in på sena kvällen.  Delar av Liseberg måste rivas. All behövlig utbyggnad av den lokala kollektivtrafiken i Göteborg skjuts 10 år framåt i tiden.

Offra ett par timmar för Göteborgs framtid. Ta med vänner och släktingar. Tillsammans kan vi påverka!

Stoppa Det stora tågrånet

Vägvalet

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Som man frågar få man svar

lördag, 13 september, 2014

Dagen före valet drämmer GP till med två artiklar på  nyhetsplats som knappast kan anses som speciellt neutrala, båda signerade Ulf Nyström. Missförstå mig rätt, jag är förstås själv partisk, men jag vet att en journalists uppdrag är att belysa båda sidor av myntet. Man kan göra det genom att också låta någon kritisk person uttala sig eller genom att ställa kritiska frågor. Ett annat sätt är att balansera en artikel med en annan artikel som motvikt, ibland kan man förstås göra det över en period av flera dagar. Men nu är det bara en dag kvar till valet, att balansera det med en artikel på måndag är förstås meningslöst med tanke på valet i morgon. Här borde GP tänkt efter lite mer.

I den ena artikeln, med den gravt missvisande rubriken ”Västlänken 20 procent billigare” intervjuar Nyström koordineringsansvarig för Västsvenska paketet Ylva Löf och projektchefen på Trafikverket för Västlänken Bo Larsson. För den som orkar läsa hela artikeln visar det sig att rubriken syftar på att projekteringen vid årets slut kommer att ha kostat 820 miljoner i stället för budgeterade 1020 miljoner.

Så, nej, Västlänken kommer inte att bli 20 procent billigare för den som förleddes att tro det när de läste rubriken. Rubriksättaren är antingen helt okunnig om den debatt som förts på sistone som pekar på att Västlänkens totala kostnader tvärtom kommer att öka med nödvändiga tilläggsinvesteringar, stationsbyggen m.m. eller så är det fråga om en medveten vinkling i avsikt att vilseleda läsarna.

I artikeln konstateras vidare att kostnaderna för att återställa Lisebergs byggnader (efter rivning) finns med i budgeten för Västlänken och även den uppmärksammade uppgiften om att Räddningsverket inte var nöjd med utrymningsvägarna i tunneln viftas nu undan med att även de ryms i budgeten. Varför sparade man då in på den parallella utrymningstunneln längs hela sträckan om det inte var för att spara pengar och därmed kunna uppvisa att hålla budget?

Så sent som för några dagar sedan menade ju Trafikverket att säkerheten var fullt tillgodosedd genom de lodräta schakt som planerades. Men nu, när det uppmärksammats i media så är det plötsligt inget problem att tillgodose Räddningstjänstens krav. Där hade det varit passande med en kritisk fråga.

Och kan någon förklara hur man ”återställer” kulturhistoriska byggnader på Liseberg efter att man rivit dem? Det går förstås inte! Man kan naturligtvis bygga nya kopior av gamla byggnader, men den historiskt intressanta byggnaden förblir riven.

I den andra artikeln, med rubriken ”Västlänken byggs även vid ett nej”, har Ulf Nyström ringt runt kommunalråden Hulthén (S), Ransgård (M) och Nyhus (S) samt regionrådet Magnusson (M) och gjort en egen gallup-undersökning hos dessa om vad de tror om Västlänkens fortlevnad efter ett eventuellt nej i folkomröstningen. Han får det föga förvånande svaret att det är ”business as usual”, inget händer! Allt som är beslutat ligger fast och eftersom avtalet är underskrivet går det inte att ändra. Min egen slutsats är att dessa politiker inte har för avsikt att följa ett nej. Den demokratiska aspekten hade varit en intressant fråga att ställa, men den slipper makthavarna besvara – igen.

I ärlighetens namn bör påpekas att artikeln är längre på nätet och innehåller där Theo Papaioannous slutkommentar också kom med och därmed balanserade vad de andra sagt: ”Theo Papaioannou, partiledare för Vägvalet, säger att han respekterar ett ja till trängselskatten.

– Då blir trängselskatten kvar, säger han. Men vi vill ha bort Västlänken ur Västsvenska paketet och kommer att arbeta för att få paketet omförhandlat, säger han. Men jag inser att det kommer att bli svårt.

– Får vi ett nej till trängselskatten måste både skatten och Västlänken bort, den politiska majoriteten kan inte köra över folkviljan.

Papaioannou tycker att tolkningen av resultatet av folkomröstningen borde klarlagts tidigare.

– Folkomröstningen är rådgivande men jag anser att de måste räcka att 50,1 procent säger nej för att trängselskatten skall avskaffas.”

I papperstidningen klippte redigeraren helt enkelt bort detta på grund av platsbrist och därmed tappade artikeln sin neutralitet. Inte Ulf Nyströms fel, men fortfarande slarvigt av GP som tidning.

Sammanfattningsvis tycker jag att GP bitvis driver en slapp och okritisk journalistik. Varför ifrågasätter tidningen till exempel inte uppgifterna som kommer fram sent i valrörelsen? Jag tänker till exempel på påståendet att utlandsregistrerade bilar kommer att betala trängselskatt från 2015 eller varför kontrollerar GP inte om det föreslagna undantaget för Backaborna är förenligt med kommunallagen? Istället publicerar GP sammanfattningarna av utredningen eller det officiella pressmeddelandet. Ville man bara läsa det kan man ju lika gärna läsa Metro!

Håkan Andersson
Vägvalet

Välkommen till Cirkus Västlänken – avstigning till vänster

tisdag, 9 september, 2014

Turerna för Västlänken är täta, trots att tunneln inte börjar byggas på flera år. Ändå tuffar projektet på utan någon tydlig lokförare som styr.

Igår berättade GT att räddningstjänsten för att en räddningsinsats i Västlänken kan fördröjas och ta 45 minuter att påbörja.  Detta beroende på att Trafikverket lyft bort den tidigare planerade parallellt byggda evakueringstunneln. Bara i vissa delar av Västlänken ska det byggas ett parallellt tunnelrör för räddningsinsatser medan andra sträckor endast förses med insatsschakt.

Räddningsverket skriver följande till Trafikverket: ”Tidskalorna vid uppbyggnaden av räddningsinsatser i hög riskmiljö inkluderat rökdykning bedömer räddningstjänsten vara i storleksordningen 45 minuter med det nu föreslagna konceptet. Jämförelsevis är räddningstjänstens normala mål vid exempelvis brand i byggnad att insats skall kunna påbörjas inom 10 minuter. Av den anledningen är tillgänglighetsfrågan ned till skadeområdet mycket avgörande för hur väl en räddningsinsats skall lyckas.

Lars Klevensparr på räddningstjänsten säger till GT: ”Vi inom räddningstjänsten pratar alltid om att kapa sekunder. Därför är det viktigt att vi känner oss tillfreds med det kommande säkerhetskonceptet. Vi känner oss inte trygga med att Västlänken inte har en hel parallell evakueringstunnel.

Ett hisschakt är billigare att bygga än en parallell räddningstunnel. Om man hängt med i den senaste tidens debatt om Västlänken där det ifrågasatts om budgeten på 20 miljarder verkligen håller, inställer sig den naturliga frågan om Trafikverket äventyrar säkerheten för att slippa att erkänna att Västlänken i själva verket blivit dyrare?

När GT konfronterar Trafikverket med Räddningstjänstens farhågor händer något konstigt. Informationsansvarige Åke Wessman har inte hört talas om detta. Istället hänvisar han till kommunikationsansvarige Kerstin Olsson Repo  (fråga mig inte vad skillnaden är mellan ”informationsansvarig” och ”kommunikationsansvarig”) vet hon bara att arbetet med Räddningstjänsten pågår.

Men istället för återkomma med svar till GT på frågan om varför en parallell utrymningstunnel längs hela sträckan i nuläget valts bort, lägger myndigheten ut en egen osignerad text på sin hemsida. Där står det bland annat: ”Arbetet med säkerhetskonceptet för Västlänken följer svenska och europeiska säkerhetskrav och föreskrifter och har bedrivits i nära samarbete med Räddningstjänsten i Göteborg. Säkerheten värderas och verifieras under arbetets gång och granskas av tredje part.

Det låter som om man är överens (ungefär som det låter när Trafikverket är överens med Liseberg om att riva delar av Liseberg, fast Liseberg inte är överens med Trafikverket när de uttalar sig i media). Men är de överens?

Vägvalets partiledare ringde upp Räddningstjänsten kunde han snabbt konstatera att så inte var fallet, något som han skriver om på sin GP-blogg.

När GT efterfrågar vem som skrivit Trafikverkets text och vem som är säkerhetsansvarig för Västlänken får de inget svar. Kerstin Olsson Repo slingrar sig gång på gång från frågorna som ställs. Här är ett utdrag:

”Jag vill prata med den som är säkerhetsexpert som presenterar dessa fakta. Det kanske är du som är säkerhetsexpert, men då du jobbar med information…

– Absolut. Vi har en ansvarig som jobbar med detta som jobbat tillsammans med räddningstjänsten med detta. Det är tillsammans med den personen som vi tagit fram detta.

Och den personen är vem då?

– Jag kan prata med honom så kan du få…

Men varför vill du inte berätta vem han är då? Är det hemligt vem som gör ert säkerhetsarbete?

– Neeee…det är inte hemligt men jag vill gärna att han ska få en chans att jag ska få säga att ni vill prata med honom.

Det kan du väl göra ändå, men du kan väl berätta vem han är?

– Det kan jag väl få göra, så att jag får prata med honom så återkommer vi.

Men varför vill du inte berätta vem det är, det låter jättemärkligt för mig…

– Vi har skrivit den här texten tillsammans.

Läs hela den här goddag yxskaft-konversationen här.

Till sist kan vi konstatera att Mats Pilhem (V) i sin GP-blogg kallar de som varnar för rivningen av Liseberg och för domedagsprofeter. Han tar upp kritiken att Allén kommer att grävas upp och att väldigt få resenärer kan dra nytta av tunneln. Han lyckas till och med konststycket att anklaga Västlänkens motståndare till att vara några slags politiska extremister – både långt ut på vänsterkanten och lika långt ut på högerkanten. Det är inte speciellt ofta Vänsterpartiet kastar sådana stenar i sitt eget glashus.

Men hur Pilhem riktigt får ihop sin ekvation på slutet är en gåta. Kollektivtrafiken ska byggas ut, men kostnaderna för trafiken ska pressas. Och sedan ska inkomsterna helt tas bort med gratis kollektivtrafik. Någon som minns det rödgröna löftet om enhetstaxa på 10:- per resa inom kollektivtrafiken från förra valrörelsen?

Håkan Andersson
Vägvalet

Nästan ingenting om Västlänken

fredag, 29 augusti, 2014

Vet knappt var vi ska börja idag? Det är så mycket som händer som är värt att kommenteras.

Okej, vi betar av Västlänken först.

Kort sagt kan man säga: Det går inte så bra för Västlänken just nu!

I januari 2013 gick projektledaren Bo Larsson på Trafikverket ut och meddelade att Liseberg var räddat. ”Inte en enda byggnad behöver rivas eller flyttas på Liseberg för vår skull”, sa Bo Larsson och menade att bygget skulle pågå under parken och dess verksamhet inte skulle påverkas. Så sent som 11 juli i år uppdaterade Trafikverket sidan 11 myter om Västlänken och där kan man än idag läsa:

riva LisebergMen nu skriver GP att Trafikverket redan i maj 2013 ändrade sig. ”Lisebergshallen med dess sport- och musikevenemang måste bort – för att ge plats för ett öppet schakt som ska grävas genom nöjesparken.” Ett halvår senare, i november 2013 kom man på att även den gamla anrika huvudrestaurangen måste rivas. Och färska uppgifter säger att ytterligare en restaurang måste bort, samt Kaskaden från 1920-talet + diverse byggnader som används till kontor. Kostnaden för Liseberg uppgår i grova drag till 300-500 miljoner. Men Johan Nyhus (S) och Jonas Ransgård (M) satt i Västnytt igår och sade sig ändå inte känna till några ökade kostnader.

Det var i Västnytt Johan Nyhus förklarade att man inte överstiger budgeten så länge man drar ner på något annat som då förblir ogjort: ”Man har en summa pengar. Pengarna har man inte gjort av med, men man har tagit bort en del saker. Då håller man ju pengabudgeten, men man genomför inte alla projekt.” Nej, Johan Nyhus, blir något dyrare än beräknat har man överstigit budgeten. Om man avstår från något annat kan man ju då ifrågasätta varför man överhuvudtaget ansåg denna åtgärd nödvändig. Vilken privat entreprenör hade kunnat resonera som Nyhus gör?

Men på Trafikverket sida står det att det är en myt att Liseberg ska rivas! De som inte tvivlade på att Trafikverket alltid ger en korrekt och sanningsenlig information inser nog att det är hög tid att göra så. Varför var Trafikverket så (felaktigt, som det visade sig) snabba med att gå ut dementera att Liseberg inte skulle drabbas alls, samtidigt som man helt undvek att informera när förhållanden ändrades till den motsatta situationen? Det krävdes alltså att GP:s journalist Daniel Olsson letade upp dokumenten och konfrontera myndigheten för att allmänheten skulle få reda på det. Läs hela GP-artikeln om hur Liseberg drabbas av rivning här.

Det är lika bra att fortsätta på temat Västlänken när vi ändå är igång. I en debattartikel i gårdagens GP med rubriken ”Granska kalkylen för Västlänkens” skrev samhällsplaneraren Sten Jonson: ”Alla med kompetens inom infrastrukturprojekt vet att politiskt styrda kalkyler kommer att spricka. Därför behövs en oberoende granskning av Trafikverkets kostnadsberäkningar för Västlänken.” Och han fortsätter: ”För Västlänken som har extremt många svåra övergångar mellan lera och berg samt schakt på 30 meters djup i blålera bör en seriös kalkylingenjör lägga på 20 procent. Huruvida detta är gjort vet bara Bo Larsson på Trafikverket.

Jonson serverar oss följande kostnader för Västlänken:

  • Uppskrivning till 2014 års kostnadsnivå: 25,0 mdr
  • Fyrspår vid Haga och Korsvägen: 2,5 mdr
  • Intrångsersättningar: 2,5 mdr
  • Förlängda restiders kapitalvärde: 4,5 mdr
  • Trafikstörningar under byggtiden: 5,0 mdr
  • Miljöpåverkan: 2,0 mdr
  • Omläggning ledningar och kablar: 1,0 mdr
  • Bangårdsutbyggnad och planskildhet Olskroken: 2,5 mdr
  • Vändspår i Mölndal: 0,5 mdr
  • Ränta på nedlagt kapital: 4,5 mdr

Summa kostnad: 50,0 miljarder!

Oförutsedda utgifter på 20 procent blir 10 miljarder och ger en slutkostnad på 60 miljarder kronor.

Det måste vara väldigt svårt att komma runt de här kostnadsposterna för någon seriös debattör. Man kan alltid ifrågasätta någon miljard upp eller ner på flera av dem, men att den här typen av kostnader tillkommer torde vara rätt så säkerställt. Det ska bli intressant att se hur Trafikverket bemöter den här ”myten”. Gissningsvis inte med några konkreta siffror alls.

Ni kan läsa hela Sten Jonsons debattartikel här.

Över till lokalkonkurrenten GT som i förrgår berättade att Västlänken kommer att leda till ökade utsläpp. GT skriver: ”Byggandet av Västlänken kommer att leda till större mängder koldioxidutsläpp än vad det minskade bilåkandet kommer att spara in på de 60 år som är avskrivningstiden för Västlänken.” Detta är alltså Trafikverkets egna siffror och tills de blir avslöjade som en myt får vi väl tro dem. De som trodde att Västlänken räddar miljön, bör nog fundera ett varv till om det är den lösningen vi måste ha i Göteborg?

Mer anmärkningsvärt är kanske att Kia Andreasson enligt GT inte visste hur utsläppskalkylen för projektet såg ut. ”Alltså, det kan jag inte säga direkt, vi hade en massa siffror. Du vet det kan man inte komma ihåg efter så lång tid men det visar ju på att det är det hållbara”, säger Kia Andreasson. GT skriver dock att projektets genomförande kommer att leda till koldioxidutsläpp på över 241 000 ton. Hållbart?

Läs hela GT-artikeln här.

Ni vet redan vad som krävs för att få stopp på Västlänken. Rösta Nej till trängselskatten för då stryps pengarna till tunneln.

Det var nog tur att vi började med Västlänken för nu har vi inte plats på internet för mer just nu. Vi får äska mer utrymme till i morgon. På gensyn då. (Synd att rubriken redan var satt på förhand.)

Håkan Andersson
Vägvalet

Vägvalets yrkande gällande bolagsutredningen i kommunfullmäktige 5 juni

torsdag, 5 juni, 2014

Nedan följer mitt anförande och Vägvalets yrkanden. Alla handlingar återfinns här:

Göteborg är Sveriges mest bolagstäta kommun. Verksamheter som tidigare hanterats i en kommunal nämndorganisation har bolagiserats. Medborgarnas möjlighet till insyn i organisationen har därmed försämrats. Offentlighetsprincipen har satts ur spel och bolagen har i vissa fall agerat på tveksamma grunder

Det är glädjande att det nu påbörjas en ordentlig diskussion om vad som kan avyttras och vad som kan läggas tillbaka i nämnder. Det är av största vikt att bolagen minskas för att vi ska få tillbaka transparensen i den politiska världen i Göteborg. Det har inte varit en höjdare så som det har varit tidigare och det är beklagligt att det har fått bli så här. Senast häromdagen fick Framtiden backning för att inte ha lämnat ut dokument. Så får det inte vara.

Genom att minska bolagsfloran så kommer vi att få bukt med problemet att det sitter för många politiker på dubbla stolar. Men jag understryker att så länge det är ett kommunalt bolag så ska det också sitta politiker i dessa styrelser för att bejaka insynen. Vi ska inte ha några tjänstemannastyrelser utan koppling till fullmäktige.

Som vi sa innan jul så ser vi ett problem i att man konstruerade en koncernbildning innan man rensat ut vad som skulle bort. Det hade varit bättre. Och när det kommer till Stadshuset AB så tycker vi att det fått alldeles för mycket inflytande över kommunens tillgångar. Kopplingen till kommunfullmäktige måste bli bättre.

För det är fullmäktige som bestämmer men kulturen har varit och är nog fortfarande inom vissa bolag av annan karaktär.

Bostadsbolagen är viktiga att behålla då dessa står inför stora renoveringar. Kommunen ska tas sitt ansvar. Därför ska utförsäljningar och omvandlingar till bostadsrätter undvikas. Det finns flera andra bolag som kan tas bort.

Gällande handling 2014 nr 84 – Bostäder yrkar jag bifall till KS förslag och lägger ett eget tilläggsyrkande om bifall till SLK förslag punkt nr åtta gällande Gårdstensbostäder.

Gällande handlig 2014 nr 86 – Boplats Göteborg yrkar jag bifall till SLK förslag.

Vi ställer oss bakom Stadsledningskontorets förslag att avyttra Din El och Gothnet. Vi anser dock att även Göteborg Energi åter kan läggas i en nämnd.

Gällande handling 2014 nr 85 – Energi yrkar jag bifall till SLK förslag och lägger ett eget tilläggsyrkande att SLK får i uppdrag att utreda och återföra GBG Energi till egen nämnd.

Vi saknar ett ställningstagande för att avveckla P-bolaget och återföra dess verksamhet till Trafiknämnden.

Likaså avveckling av Älvstranden Utveckling AB där delar kan återföras till fastighetsnämnden. Här delar vi Alliansens yrkande om avveckling av detta bolag.

Gällande handling 2014 nr 87 – Lokaler yrkar jag bifall till M, FP och KDs yrkande och lägger ett eget tilläggsyrkande om att SLK får i uppdrag att avveckla P-bolaget och återföra relevanta delar till Trafiknämnden

Gällande handling 2014 nr 88 – Näringsliv yrkar jag bifall till SLK förslag.

Vi har sagt det tidigare och driver detta nu även regionalt att Göteborgs Spårvägar är basen för i kollektivtrafiken i Göteborg. Den framtida stadsutvecklingen är beroende av fungerande trafiklösningar. Därför ska Göteborgs spårvägar förbli i stadens ägo och överföras till förvaltningsform.

Gällande handling 2014 nr 89 – Kollektivtrafik yrkar jag bifall till KS förslag.

Gällande handling 2014 nr 90 – Regionala bolag yrkar jag bifall till KS förslag och till tilläggsyrkandet från M, FP, KD om att göra en översyn av Renova.

Det är bra att flera bolag ses över om de kan läggas i nämndform såsom Upphandlingsbolaget, Kommunleasing och Göteborgs Gatu AB.

Gällande handling 2014 nr 91 – Interna bolag yrkar jag bifall till SLK förslag.

Gällande handling 2014 nr 92 – Turism yrkar jag bifall till KS förslag.

Vägvalet
Theo Papaioannou

Trafiknämnden 16 januari

måndag, 28 januari, 2013

Årets första sammanträde var förlängt med 30 minuter för att bland annat hinna med genomgång om trängselskatten och ordförandebeslutet för Polhemsplatsen som togs innan jul.

Innan jul togs ett s.k. ordförandebeslut för att hantera trafiken vid Polhemsplatsen. Vi har tidigare skrivit ett blogginlägg om detta här. Ordförandebeslutet innebar att man temporärt upphävde dubbdäcksförbudet på Odinsgatan fram till 1 februari 2013 och att vissa gator stängdes av. Medlemmar i presidiet rådgjordes där MP var emot att häva dubbdäcksförbudet och M ansåg att man skulle ta bort det permanent. Parallellt planerade Västtrafik om flera busslinjer som därmed slutade passera Polhemsplatsen. Den främsta frågan anser jag är varför detta kaos uppstod med tanke på alla simuleringar och planeringar som gjorts av Trafikkontoret. Flera orsaker angavs såsom till exempel julhandeln. Men den främsta orsaken, som inte riktigt framkommit, var att Västtrafik valde att trafikera med fler bussar än vad som sagts från början till Trafikkontoret. Närmare bestämt 25% mer trafik.

Detaljplanen för Gamlestadstorg presenterades och beslutades. Området kommer att bli väldigt trevligt och ett lyft för Gamlestaden.

Efter detta beslutades åtgärd om bullerprogram för 2014 – 2018. Åtgärderna visar på behov av ökning från dagens investeringsnivå på ca 6 miljoner kr per år till i storleksordningen 80 miljoner kr per år . Åtgärderna kommer dessutom att medföra ökade driftkostnader samt ökade personalkostnader.

Nästa ärende handlade om ny miljöbilsdefinition som varit bordlagt ett antal gånger. Det finns idag en statlig subvention för nyare miljöbilar som innebär befrielse från vägskatt i 5 år. I utlåtandet står följande:

”Numera är begreppet miljöbil inarbetat med hjälp av den nationella definitionen och utbudet påverkas mest av nationell lagstiftning. En lokal definition får därför sannolikt ingen direkt effekt på utbudet av fordon. Det finns också en risk att fordonsköpare och allmänhet blir förvirrade av olika regler.”

Utlåtandet ger svar på varför det inte behövs en lokal miljöbilsdefinition. Resurser och tid borde istället kanske ha lagts på lösningar som faktiskt skulle ha inneburit nytta för medborgaren. Med tanke på den resursproblematik som återkommer i uppföljningsrapporterna är detta ett typexempel på utredningar som inte borde göras. Vägvalet yrkade avslag.

Därefter fick vi en genomgång om samrådsredogörelse för den nya Göta älvbron som för övrigt kommer att heta ”Hisingsbron”. Kan nog bli Golden Glenn i folkmun, vem vet.  Efter redogörelsen blev det en mycket lång diskussion om tillståndsansökan. Det råder delade meningar trots kompromissen som arbetats fram för en bro på 13 meters höjd. Det finns ett riksintresse som tar sikte på 50 år framåt där man satt 15 båtar per dygn som ska passera. Idag passerar 3-4 båtar. Västtrafik kan inte riktigt specificera smärtgränsen och därför tar nu en diskussion fart om en andra älvförbindelse. Det finns ingen finansiering för detta och i dagsläget kommer Marieholmstunneln att byggas, men i den vill inte Västtrafik låta några bussar köra i för att fördela ut trafiken. Så Trafikkontoret försöker nu ta hänsyn till alla möjliga påstådda problem som egentligen inte finns för att komma vidare med samrådet vilket egentligen är helt oacceptabelt om vi ska komma vidare med att bygga bron.

Vidare fick vi en genomgång av trängselskattens effekter. Trafiken har minskat under de första tre veckorna. Den tredje veckan är minskningen -19%. En förklaring är att kombinationsresor försvunnit, d.v.s. resor man gjorde extra efter t.ex. arbetet. Ökningar har skett enligt prognos på flera ställen. Dock har exempelvis trafiken på Jordfallsbron ökat mer än beräknat. Det finns inga siffror för E45:an ännu på grund av problem med mätutrustningen. Vissa gator som Böneredsvägen har ökat med 50% och hålls enligt Trafikkontoret under skarp uppsikt. Landvettervägen är också starkt trafikerad. Det är flera vägar som inte mäts som kan ha fått ökad trafik. Alla resultat kan läsas på Trafikverkets hemsida här. Men det är för tidigt att säga exakt hur mycket minskningen är då t.ex. Västtrafik fortfarande har provåkarkort i omlopp. Om några månader vet man mer.

Dock kan man läsa om minskade intäkter för P-bolaget här och hur det påverkat Bäckebols köpcentrum här.

Västlänkens station vid Korsvägen gicks igenom. Sträckning förbi Liseberg är ändrad. Nu kommer tunneln att gå djupare under parken. Men huvudrestaurangen måste rivas. Helt ok dock enligt Lisebergs ledning som ändå anser att byggnaden måste byggas om. Det finns tankar på fyra spår för stationen för att ”förbereda” för en eventuell sträckning till Askim. Dock finns ingen finansiering för denna sträcka. Genomgången visade också på hur många plan det ska vara för tunneln. Man har planer på att gräva ned biltrafiken i en egen tunnel. Därför verkar det luta åt tre plan med en biltunnel, gångtunnel och perrong. Jag behöver väl inte påpeka att tunneln för övrigt är samhällsekonomisk olönsam med ca -10 miljarder kr.

Vidare fick vi information om handlingsplan för cykel. Åtgärder som t.ex. på fler gator blir det tillåtet att cykla mot enkelriktat, signalreglering i korsningar, ny cykelvägvisning, framkomlighet vid byggnationer m.m. Kommunen ska utse den ”cykelvänligaste arbetsplatsen” i Göteborg.

Till sist några övriga frågor. Diskussionen om Västtrafiks samordning med trafikkontoret bordlades igen då det var ont om tid. På förra mötet lämnade Johan Nyhus (S) en fråga om att låta taxi åka i busskörfälten. Detta kompletterade jag med frågan om samåkning och körning på icke rusningstider. Trafikkontoret har för avsikt att kartlägga förutsättningarna och utifrån det undersöka vilka möjligheter som finns att tillåta övriga intressenter att nyttja busskörfälten. Läs svaret här.

Jag hade ställt en fråga gällande byggnation av en bullervall där boende beklagat sig över förorenade massor. Läs svaret här.

Till sist en fråga om den tomma vagnhallen som det stod i tidningarna om. Ett missförstånd om vem som skulle ansöka om tillståndet hade uppstått mellan Trafikkontoret och Spårvägen.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Västlänken tvingar Liseberg att riva

tisdag, 4 september, 2012

För drygt två år sedan, 13 juli 2010, skrev Vägvalets Tom Heyman och Theo Papaioannou en debattartikel om det trafikkaos som väntar när Västlänken byggs under tio långa år. De uppmärksammade också det faktum att Liseberg skulle drabbas:

Hela Örgrytevägen fram till S:t Sigfrids plan försvinner och därmed kapas även Göteborgs stolthet – evenemangsstråket. På denna sträcka planeras fyra spår i bredd vilket innebär att Liseberg, en av landets största attraktioner, förlorar sin huvudentré och Rondo och Lisebergshallen måste troligen rivas. Överlever Svenska Mässan? Vill någon ställa ut på en mässa som besökarna knappt kan nå och vem vill bo på ett hotell som balanserar på randen till ett schakt där byggverksamhet ständigt pågår?

Svaret lät inte vänta på sig, för tre dagar senare gick dåvarande projektchefen för Västlänken, Åke Eriksson, in i debatten och hävdade att målet var att ”minsta möjliga påverkan på omgivningen, minsta möjliga trafikstörningar samt minsta möjliga störningar för näringsidkare” skulle ske. Ett ”löfte” som vi direkt kunde konstatera var mer eller mindre betydelselöst eftersom det är Trafikverket själv som avgör vad som är ”minsta möjliga” störning.

Eriksson lät också göteborgarna tro att påståendet om hur Liseberg skulle drabbas inte var sant, genom att i förtäckta ordalag hävda:

I dagsläget är inget bestämt exakt hur byggarbetena kommer att utföras. Det är alltså alldeles för tidigt att dra några konkreta slutsatser och likt debattörerna direkt felaktigt hävda vissa scenarion. Debattörerna hävdar bland annat att vissa byggnader på Liseberg ska rivas”

Tillbaka till nutid. I dagens GP visar det sig att Vägvalet hade fel om Liseberg. Det blir nämligen ännu värre än vi hade kunnat föreställa oss för två sedan.

Dragningen av Västlänken har flyttats in mot parken och idag är samtliga byggnader hundra meter in från huvudentrén hotade. Det handlar om Lisebergsteatern, Lisebergshallen, Rondo, huvudrestaurangen, Stora scenen och spegeldammen. 2023 firar Liseberg 100 år, men nu är risken stor att festligheterna kantas av uppgrävda schakt och grävmaskiner. Och hur ska besökarna ens komma in i nöjesparken?

Pelle Johannisson, vice vd för Liseberg, beräknar återuppbyggnaden av de förstörda byggnationerna till drygt en halv miljard kronor. Pengar som måste tas från Västlänkens budget. Eftersom Trafikverket tydligen inte räknade med att behöva riva dessa byggnader 2010 är det rimligt att anta att Västlänken därmed blev minst en halv miljard dyrare i ett nafs. 20,5 miljarder, om man räknar försiktigt.

Trängselskatten skall alltså också finansiera ny Lisebergshall, Lisebergsteater och ny Rondo m.m. Tänk vad bra att ha tillgång till bilisternas plånböcker.

Tyvärr finns dagens artikel än så länge bara på GP plus.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, GP10

Göteborgs 400-års jubileum 2021

onsdag, 30 maj, 2012

Idag presenterades planerna för hur Göteborg ska fira sitt 400-års jubileum 2021.

Göteborg & Co föreslår tre teman:

  • Nära vatten – tillgången till älven och havet
  • Fler broar – mellan människor och över Göta Älv
  • Öppna rum – fler mötesplatser

Förslag som presenterades var bl.a. att stora Hamnkanalen blir mer levande, flera badplatser mitt i stan, med hopp i älven, utrymmen för grill och picknick vid älven m.m. Men det finns fler idéer än så. Allmänhetens idéer har sammanställts i en bok1680 idéer om Göteborgs 400-årsjubileum. Alla idéer återfinns även på goteborg2021.com. Det är fantastiskt att se hur detta engagerar göteborgarna.

I idéboken återfinns även Vägvalets egna förslag om en västlig ringled runt Göteborg.

Men sedan fanns det ju en del förslag som vi ändå undrar hur man tänkte.

Göteborg ska ta vara på att det regnar mycket. Det ska därför finnas paraplyautomater lite över allt, ungefär som cyklarna. (Särskilt uppskattat av Anneli Hulthén (S) enligt GP). Tänk er den marknadsföringen: ”Kom till Göteborg, här regnar det alltid. Men lugn, vi har paraplyautomater.”

Kia Andreasson, (MP) vill behålla gamla Götaälvbron, samtidigt som ny byggs. Den gamla ska vara promenadstråk med kaféer, lummiga grönytor samt odlingslotter. Och varje gång bron ska öppnas så får man glatt ta med sig sin stol och morot till en stadig sida.

Demokraticenter ska placeras på olika platser i staden. Vad är det? Staden kanske skulle börja med att låta medborgarna folkomrösta om trängselskatten först?

Hur som helst så är det alltid spännande med jubileum, men nu gäller det det att gå från vision till handling och skapa de oförglömliga stunderna. Man hade nog kunnat förvänta sig lite mer ambitiösa insatser. Det finns ju trots allt 1680 idéer att välja på.

1923 byggde vi:

  • Liseberg
  • Götaplatsen med konstmuseum
  • Botaniska trädgården
  • Göteborgs Naturhistoriska Museum
  • Slottskogsvallen

Men vi får hoppas att de blir några storslagna inslag trots allt.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5GT1