Inlägg märkta ‘korsvägen’

GT debatt: Västsvenska handelskammaren kan inte få ”extra allt”

fredag, 15 september, 2017

I går publicerade gt.se (förmodligen i papperstidningen i dag) en replik från Vägvalet på en debattartikel av Västsvenska Handelskammarens Johan Trouvé. I den uttryckte han en stor besvikelse över utfallet för Västsverige Trafikverkets förslag till ny nationell infrastrukturplan. Trouvé konstaterade att ”järnvägen mellan Göteborg och Borås som till stora delar fanns med i den föregående nationella planen nu har strukits”, därmed försvann också flygtåget till Landvetter. Inte heller de utlovade höghastighetsbanorna kommer att passera Göteborg, enligt Trafikverket.

Det finns förstås flera anledningar till det här. Finansministern har sin statsbudget att värna om och Trafikverket ska se till behoven i hela landet. Men annan anledning är att Västlänken äter upp Västsverige pott hos Trafikverket.

Men klart att Trouvé är besviken. Han har ju blivit lurad, som så många andra makthavare. Om vi bara införde medfinansiering (trängselskatt och kommuner som betalar för statliga Europavägar) så skulle vi ju få så många fler vägar, broar, järnvägsspår och tunnlar hit. Nu vet vi bättre: Det blir inget extra och i stället får vi betala tre gånger för samma sak – via fordonsskatten och trängsel- & kommunalskatten.

Men Västsvenska Handelskammaren är en kravmaskin. De vill ha ”extra allt”, och det nu med detsamma. Det är alltid någon annan som ska betala och drabbas. Tidigare låg deras huvudkontor vid Korsvägen, men eftersom bygg- och trafikkaos är att förvänta när Västlänken planeras byggas där såg man till att flytta på behörigt avstånd.

Hade Trouvé bidragit till att stoppa Västlänken hade det ökat Västsveriges chanser att få andra, mera nödvändiga projekt hit.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Om parkeringsplatser & Västlänken

måndag, 23 januari, 2017

Vi är lite sena att redovisa två debattartiklar i GP från slutet av förra veckan.

I torsdags replikerade Vägvalet på en tidigare debattartikel av Axel Josefson (M) och Hampus Hagman (KD) där de opponerade sig mot de rödgrönas neddragningar av antalet parkeringsplatser i Göteborg. Vi menade att det var lite upp till bevis om M & KD verkligen ville ha en annan P-strategi än den som varit gällande sedan ungefär 2010. Vi upplyste debattörerna om att om de ”menar allvar med sin propå om en ny syn på bilismen i Göteborg finns det förmodligen möjlighet att driva dessa frågor till beslut i kommunfullmäktige. Så vad väntar ni på? ” Detta eftersom de rödgröna bara har 40 av 81 mandat i i fullmäktige. Någon större aktivitet från de borgerliga partierna i de här frågorna har vi dock inte sett till hittills, de har mest haft samma inställning som de rödgröna. Vi kastade dock in brasklappen om att när det gällde kommande bostadsbyggande i Frihamnen, så var det faktiskt Liberalerna som röstade rödgrönt och därmed kan bara var sextonde person som flyttar in där få tillgång till en P-plats. Och idag bekräftade Liberalerna att det beslutet inte var något enstaka olycksfall i arbetet när de gick ut och sa att denna inställning kommer att bli deras linje även i fortsättningen. Så utspelet från M & KD får nog ses som ett försök till att skyla över att inte ens de borgerliga partierna är ense i frågan.

Läs Vägvalets debattartikel här.

I fredags replikerade så Vägvalet igen, den här gången på Miljöpartiets och Moderaternas påstående om varför Västlänken skulle vara nödvändig för Västra Götalandsregionen. Egentligen innehöll inte denna debattartikel några nyheter, utan det var den den sedvanliga harangen med önsketänkande och tomma löften. Vidare påstods de planerade stationerna vid Korsvägen och Haga ”beräknas bli bland de tio största stationerna i Sverige, sett till passagerarantal”, vilket förstås är högkvalificerat nys, allra tydligast i fråga om Haga. Ett påstått antal resenärer på 15 000 per dygn till Haga skulle till exempel innebära 833 personer per timme (om man räknar med resandeströmmar under 18 timmar per dygn). Det är bara att åka ner till dagens hållplats och räkna själv så inser man hur orealistisk denna målbild är.

Vägvalet skriver: ”Alla glädjekalkylerna om hur många som kan tänkas resa med Västlänken bygger på deras egna påhittade målbilder. Ena stunden ska si eller så många resa till Haga år 2025, och när målen sedan spricker omformulerar man bara antalet och skjuter årtalet till 2035.

Läs Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

Hermanssons ekvation går inte ihop

onsdag, 16 november, 2016

I dag publicerade GP Vägvalets slutreplik om kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermanssons (S) blogginlägg om Västlänken som vi skrivit om tidigare.

Själv ansåg Hermansson sig ha gjort en balanserad analys av Västlänken. Men läser man hennes inlägg så nämns det bara påstådda fördelar. Därför är ordet balans inte rätt använt. Att dessutom flera av de fördelar Hermanson nämner inte stämmer är kanske ännu allvarligare. Eftersom den genomsnittliga restiden blir längre än nu i och med Västlänken uteblir den utökade arbetsmarknadsregionen, ingen kommer att välja att pendla in till Göteborg på grund av längre restider.

När Ann-Sofie Hermansson replikerade på Vägvalets ursprungliga debattartikel blev inte läsarna mycket klokare. Hon konstaterade att ”Fördelarna är klart större än nackdelarna” och hon spädde på floskelbarometern med meningar som: ”Stadsmiljöerna kommer att bli mer öppna, levande och funktionella.” Västlänken är helt enkelt bäst – mot allt! Tyvärr fick vi inte reda på varför hon tror som hon tror, inga siffror, inga fakta, utan bara ännu ett ”lita på mig”-kort. Samma kort har både hennes föregångare och andra Ja-sägare använt sig av tidigare. Man kan undra hur många sådana kort det finns i leken att spela ut?

Inte ens vårt påstående att Västlänken inte ger större kapacitets för pendeltågen blev bemött av Hermansson. Kanske har hon insett att det är faktiskt stämmer?

Stadens tyngsta politiker borde kunnat bemöta detta, men icke. I stället upprörs hon över Vägvalets attityd. Att uppmärksamma överskridna budgetar är detsamma som att ”skälla”. Hon säger vidare att det är ‘rimligt att klargöra vad detta faktiskt handlar om‘, utan att ge något som helst svar på detta.

I Hermanssons nu berömda ekvation, den som bara ger plus för Västlänken, borde även det trafikkaos som väntar göteborgarna räknas in. Korsvägen stängs exempelvis av för all trafik under fyra långa år! Det gäller så väl bilar som spårvagnar och bussar. Folk vore nog nöjda om de kan ta sig fram och tillbaka till sina arbeten under byggtiden, men frågan är om det är realistiskt att tro att det ens går i alla fall? Redan idag har bygget av den nya Hisingsbron orsakat ökade köer, så vad händer när tre till knutpunkter i centrala stan blockeras av Västlänksgroparna?

Läs hela slutreplik här.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

GP debatt: Grova fel i Västlänkens kalkyler

måndag, 1 september, 2014

De kritiska debattartiklarna om Västlänken duggar tätt. Idag skriver ingenjörerna Stefan Jonvall och Ingvar Bogdanoff i GP att:

Trafikverkets beräkningar innehåller grundläggande, systematiska och anmärkningsvärt banala fel. Dessa ger tillsammans en grovt överdriven storlek på upptagningsområdet för Västlänken. Antalet direktresenärer inom gångavstånd från de tre stationerna Centralen, Haga och Korsvägen blir med verkets sätt att räkna mer än tre gånger för stort.

När man räknar på nyttor för olika infrastrukturprojekt är tidsvinster en viktig faktor. Ju fler som kommer fram snabbare till sitt resmål, desto större nyttor. Men enligt debattörerna räknar Trafikverket inte med hela sträckan som resenärerna måste gå från och till pendeltågen som ska trafikera Västlänken. Dessutom är inte åktiden upp till markytan i rulltrapporna medräknade och Trafikverket överskattar även de gåendes hastighet i trängsel.

Som om detta inte vore nog räknar Trafikverket ”som om resenären kunde promenera fågelvägen. Standard vid trafikplanering är emellertid att multiplicera fågelvägen med 1,25 i tätort – för att komma förbi byggnader, trafikkorsningar och andra hinder. Fågelvägen 800 meter blir därmed 200 meter längre att gå.

Jonvall och Bogdanoff ställer de relevanta frågorna: ”Sammantaget ställer felen värdet av Västlänken på kant. Granskningen sätter fokus på den fråga som varken politikerna eller Trafikverket hittills besvarat med sakliga argument: Vad är nyttan med att åka pendeltåg under jord till Haga? Vilka promenerar när det går fortare med spårvagn eller buss?

Förvänta er dock inga svar på dessa frågor från ansvariga politiker innan valet.

Debattörernas slutkläm är också värd att poängteras: ”För att få Västlänken omprövad måste vi nu alla dessvärre rösta nej till trängselskatt.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafiknämnden 18 december

onsdag, 15 januari, 2014

På sammanträdet behandlades förslag om kemikalieplan för Göteborg stad. Vägvalet lämnade följande yttrande:

Vägvalet ställer sig positivt till en kemikalieplan för staden. Däremot har vi svårt att förstå vad ett kemikalieråd har att tillföra.

I förordet står följande:

”Kemikalieplanen är ett styrande dokument för alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad.”

Det finns ingen anledning att inrätta ett råd för något som är styrande och som gäller alla förvaltningar och bolag i staden. Kemikalieplanen ligger inom Miljöförvaltningens ansvarsområde och borde därför kunna rymmas inom befintliga funktioner.

Vidare behandlades regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2025. Vägvalet lämnade följande yttrande:

Trafikförsörjningsprogrammet är ett gediget material med statistik om olika måluppfyllelser. De ekonomiska konsekvenserna för Göteborg stad är svåra att bedöma.

Kollektivresandets ökning kopplas till stor del svepande till trängselskatten. Varför skulle inte ökningen bero på punktsatsningar som t.ex. expressbussar från Stenungsund och Kungälv samt Alependeln?

Resenärernas nöjdhet ligger långt under målet. Det är ganska vagt beskrivet vad man ska göra åt detta.

Varningssignaler kommer om kostnadsökningar för det regionala tågtrafiksystemet och busstrafikavtal. Det finns även ett intäktsbortfall från sms-biljetterna. Inga förslag om hur detta ska hanteras återfinns i programmet. Vägvalet betonar starkt att kostnaderna för att nå de olika målen bör belysas mer ingående för att utgöra ett bra beslutsunderlag framöver.

Det är en lång väg kvar kring processen om samverkan. Samverkan och budgethållning har en tendens att inte fungera så bra tillsammans. Göteborgs kommuns sätt att lösa detta genom tillköp är inte förenligt med den nya lagstiftningen och kan inte fortgå på detta sätt framöver. Istället borde stadstrafiken för Göteborg överlåtas till kommunen.

Uppdrag om att utreda ett nytt lånecykelsystem återremitterades av de rödgröna efter diskussioner kring deras tilläggsyrkande om vad uppdraget skulle innefatta.

Nämnden fick en mycket snabb genomgång av blockavtal två för det Västsvenska paketet. Diskussioner har förts om vilken part som ska ersätta kollektivtrafik under byggtiden. Lite vagt har man kommit fram till att det är varje projekt för sig. Vad det innebär i praktiken får vi vänta och se. Utöver blockavtalet ska investeringar på 450 miljoner kr hanteras för stadsutveckling. Pengar som inte ingår i det Västsvenska paketet. Det är många kostnader som inte ingår i det Västsvenska paketet och som inte är klarlagda. Detta återkom i en kort presentation om Västlänkens station vid Korsvägen då man väljer att gå på det grunda läget som innebär lägre kostnad. Budgethållning kallas det och några direkta utsvävningar finns det inte utrymme till. Så alla påhitt om kopplingar hit och dit kan vi dagsläget släppa då det inte finns finansiering.

Nämnden fick en kort presentation av den slutliga Trafikstrategin efter remissvaren som inkommit. På nästa sammanträde tas beslut. Läs Vägvalets egna remissvar här.

Slutligen beslutade en enig nämnd att hemställa hos Kommunstyrelsen att bevilja nämnden rätt att ansöka skiljedomsförfarande gällande spårvagnarna. Fortsättning följer.

En kort avtackning gjordes för trafikdirektören, Birgitta Hellgren, som nu går i pension och efterträds av Stefan Eglinger. Jag önskar Birgitta lycka till!

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 29 maj

måndag, 3 juni, 2013

Första beslutsärendet handlade om inriktningsbeslut för detaljplan för station Korsvägen gällande Västlänken. Vägvalet yrkade som enda parti avslag till beslutet. Detta har även vi även gjort i Fastighetsnämnden och Byggnadsnämnden. Västlänken är som vi flera gånger tidigare beskrivit samhällsekonomisk olönsam. Kostnader är inget någon vill prata om vilket vi även fick erfara från samrådsutställningen i Nordstan i förra veckan. Analyser visar också att den huvudsakliga finansieringen via trängselskatt inte kommer att räcka för att betala skulden på de 25 år som lagstiftningen kräver. De prognoser som gjorts för befolkningsutveckling och trafiktillväxt förefaller orealistiska och resulterar troligen i ett trafiksystem med en mycket stor överkapacitet, något som blir dyrt för regionen att finansiera. Läs yrkandet här.

Nästa beslutsärende handlade om samrådsunderlag utökat samråd för Väg 155 Öckeröleden. Ett mycket bra exempel där man vill forcera en mycket kortsiktig och dålig lösning utan hänsyn till de som bor kring vägen. Vägvalet stödde Alliansens yrkande om avslag för den föreslagna breddningen av vägen och att istället hemställa om en utredning för en mer långsiktigt hållbar lösning. Läs hela yrkandet här.

Därefter följde en redogörelse om marknadsaktiviteter från Trafikkontoret under 2013. Dessa aktiviteter var till 90% inriktade mot cykel vilket kan tyckas vara lite märkligt eftersom vi har fler transportslag i staden. Och nu när bilisterna betalar trängselskatt så bidrar de väl ännu mer? Jag frågade varför denna koncentration på cykel och fick som svar att Trafikkontoret har resursbrist och väljer därför i år att koncentrera sig inom ett område. Detta för att få så bra kvalitet på arbetet som möjligt. Sedan kan jag tipsa om en marknadsaktivitet som alla bör hålla uppsikt efter i juni. Jag tippar att den kommer att skapa en och annan diskussion. Den visar nämligen klart och tydligt hur bilfientlig den rödgröna majoriteten är.

Kort genomgång om miljöprogrammet som nu justerats en aning och skickas vidare till kommunstyrelsen och sedan till kommunfullmäktige för beslut. Läs om detta i tidigare blogginlägg här och här.

En intressant punkt som redogjordes var Gestaltning Avenyn. Syftet är att höja kvaliteten och rusta upp stadsmiljön runt och på Avenyn. De övergripande målen är unik destination, konst- och kulturstråk och maxa tillgängligheten. Dock fanns en underton hos tjänstemännen att det som hörs mest från dessa diskussioner är krögarnas klagan på stadsarkitekten Björn Siesjös idéer. Det uppvisar vilken attityd kommunen har gentemot de som faktiskt arbetar i staden. Jag tycker att det är ytterst viktigt att lyssna på krögarnas synpunkter och inte låsa fast sig vid ett förslag. Orealistiska förslag som inte går ihop med den miljö vi lever i. Till exempel förslaget med paviljonger på Avenyn. Man har låst fast sig vid detta förslag och tycker att omgivningen gnäller. Men Göteborg är inte Barcelona med sol hela dagarna året om. Jag bad om exempel i Sverige och hoppas vi kan få det redovisat till ett annat möte.
Vi fick en kort redogörelse om trafiksäkerheten i staden. Det förekommer en hel del skador för cyklister. Jag påpekade vikten av att använda hjälm och att detta bör ingå i marknadsaktiviteterna som utförs. Jag tog exemplet med min son som varit med sin farmor i stan och reagerat på att så många vuxna som inte har hjälm. Styr och ställ är också ett problem, då ingen hjälm erbjuds vid uthyrning. Jag passade detta även till den rödgröna majoriteten som så gärna värnar om barnperspektivet. Det innefattar ju också hur barnen tar intryck av den stad de lever i.
Till sist fick vi en liten redogörelse gällande trängselskatten. Ansvarig på Trafikkontoret konstaterar att minskningen kryper tillbaka och de vill gärna inte uttala sig förrän i september.
Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnd 30 april – del 2

onsdag, 1 maj, 2013

Trafiknämnden fortsatte med förstudien av ny spårväg till Backa där vi stödjer Trafikkontorets förslag men lämnade ett yttrande. Vägvalet anser att det är bra att en förstudie nu tagits fram gällande spårvagn till Backa och Norra Älvstranden. Spårvagn till Backa har funderats på och utretts i omgångar i över 20 år. Det är helt klart stora fördelar med spårvagn till Backa som bedöms ha positiva effekter för stadsdelen. Det skulle innebära ett lyft för hela stadsdelen och trygga stadsutvecklingen i Backa på lång sikt. Kopplingen till resten av staden skulle också stärkas. Backa bör prioriteras och de fördjupningar som tjänsteutlåtandet tar upp bör ske omgående.

De samhällsekonomiska beräkningarna visar på positiva siffror vilket ytterligare stärker en utbyggnad av bägge länkarna till Norra Älvstranden och Backa.

Vägvalet poängterade att skatteväxlingen som skett i VGR har gett en negativ inverkan på Göteborg Stads påverkan i utbyggnaden av spårvagnsnätet då regionen äger frågan. Erfarenheter hittills visar att samverkan mellan staden och Västtrafik inte fungerat fullt ut när det gäller stadens planering av kollektivtrafik. Vi vill därför signalera att staden redan nu borde överväga att ta tillbaka ansvaret för investeringar och trafikplaneringen av spårvagnsnätet. Göteborg stad är den enda staden i regionen som har spårvagn och det finns en stor risk att stadens behov nedprioriteras av regionen.

I tjänsteutlåtandet talas om att utreda en stadsbana som vi ställer oss också frågande till vad det skulle innebära och att denna utredning inte bör förhala att bygga ut för det behov som redan finns idag. Detta verkar också vara helt isolerat till Norra älvstranden varvid Backa kan hanteras parallellt.

Nästa ärende handlade om Västlänken. Nämnden ska ta beslut om förslag till inriktningsbeslut för detaljplan för station Korsvägen med omgivningar inom stadsdelen Heden, Johanneberg och Lorensberg Göteborg. Tjänsteutlåtandet är dock utsänt alldeles för sent. Samma tjänsteutlåtande hanteras i Byggnads, Fastighets- och Trafiknämnden.Vägvalet yrkade avslag i Byggnadsnämnden och skulle gjort samma i Trafiknämnden som dock bordlades av Miljöpartiet eftersom tjänsteutlåtandet var för sent utskickat. I Fastighetsnämnden dukades tjänsteutlåtandet på bordet samma dag som mötet var varför Vägvalet valde att bordlägga ärendet. Läs avslagsyrkandet här.

Därefter följde några korta lägesrapporter. Det Västsvenska paketet fortsätter som vanligt. Det blev en kort redogörelse om vad som görs på t.ex. Böneredsvägen där trafiken ökat med 68%. Men enligt Trafikkontoret är detta endast en ökning, någon risk föreligger inte. Jag finner det som en märklig bedömning då vägen är väldigt snäv och krokig. Ingen direkt åtgärd görs idag vilket jag anser är fel.

Till sist fick vi besök av stadsrevisionen som redogjorde sin revision av Trafiknämnden. Mötet avslutades med att stadsrevisionen pratade med valda ledamöter endast där vi fick framföra vår syn på hur beslutsunderlag, tjänsteutlåtande och information fungerar. Jag påtalade att jag tycker det är dåligt att uppföljningsrapporterna saknar nyckeltal och mätetal som behövs om vi ska kunna följa nämndens utveckling som ledamöter.

Läs Vägvalets yrkanden och yttranden här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 16 januari

måndag, 28 januari, 2013

Årets första sammanträde var förlängt med 30 minuter för att bland annat hinna med genomgång om trängselskatten och ordförandebeslutet för Polhemsplatsen som togs innan jul.

Innan jul togs ett s.k. ordförandebeslut för att hantera trafiken vid Polhemsplatsen. Vi har tidigare skrivit ett blogginlägg om detta här. Ordförandebeslutet innebar att man temporärt upphävde dubbdäcksförbudet på Odinsgatan fram till 1 februari 2013 och att vissa gator stängdes av. Medlemmar i presidiet rådgjordes där MP var emot att häva dubbdäcksförbudet och M ansåg att man skulle ta bort det permanent. Parallellt planerade Västtrafik om flera busslinjer som därmed slutade passera Polhemsplatsen. Den främsta frågan anser jag är varför detta kaos uppstod med tanke på alla simuleringar och planeringar som gjorts av Trafikkontoret. Flera orsaker angavs såsom till exempel julhandeln. Men den främsta orsaken, som inte riktigt framkommit, var att Västtrafik valde att trafikera med fler bussar än vad som sagts från början till Trafikkontoret. Närmare bestämt 25% mer trafik.

Detaljplanen för Gamlestadstorg presenterades och beslutades. Området kommer att bli väldigt trevligt och ett lyft för Gamlestaden.

Efter detta beslutades åtgärd om bullerprogram för 2014 – 2018. Åtgärderna visar på behov av ökning från dagens investeringsnivå på ca 6 miljoner kr per år till i storleksordningen 80 miljoner kr per år . Åtgärderna kommer dessutom att medföra ökade driftkostnader samt ökade personalkostnader.

Nästa ärende handlade om ny miljöbilsdefinition som varit bordlagt ett antal gånger. Det finns idag en statlig subvention för nyare miljöbilar som innebär befrielse från vägskatt i 5 år. I utlåtandet står följande:

”Numera är begreppet miljöbil inarbetat med hjälp av den nationella definitionen och utbudet påverkas mest av nationell lagstiftning. En lokal definition får därför sannolikt ingen direkt effekt på utbudet av fordon. Det finns också en risk att fordonsköpare och allmänhet blir förvirrade av olika regler.”

Utlåtandet ger svar på varför det inte behövs en lokal miljöbilsdefinition. Resurser och tid borde istället kanske ha lagts på lösningar som faktiskt skulle ha inneburit nytta för medborgaren. Med tanke på den resursproblematik som återkommer i uppföljningsrapporterna är detta ett typexempel på utredningar som inte borde göras. Vägvalet yrkade avslag.

Därefter fick vi en genomgång om samrådsredogörelse för den nya Göta älvbron som för övrigt kommer att heta ”Hisingsbron”. Kan nog bli Golden Glenn i folkmun, vem vet.  Efter redogörelsen blev det en mycket lång diskussion om tillståndsansökan. Det råder delade meningar trots kompromissen som arbetats fram för en bro på 13 meters höjd. Det finns ett riksintresse som tar sikte på 50 år framåt där man satt 15 båtar per dygn som ska passera. Idag passerar 3-4 båtar. Västtrafik kan inte riktigt specificera smärtgränsen och därför tar nu en diskussion fart om en andra älvförbindelse. Det finns ingen finansiering för detta och i dagsläget kommer Marieholmstunneln att byggas, men i den vill inte Västtrafik låta några bussar köra i för att fördela ut trafiken. Så Trafikkontoret försöker nu ta hänsyn till alla möjliga påstådda problem som egentligen inte finns för att komma vidare med samrådet vilket egentligen är helt oacceptabelt om vi ska komma vidare med att bygga bron.

Vidare fick vi en genomgång av trängselskattens effekter. Trafiken har minskat under de första tre veckorna. Den tredje veckan är minskningen -19%. En förklaring är att kombinationsresor försvunnit, d.v.s. resor man gjorde extra efter t.ex. arbetet. Ökningar har skett enligt prognos på flera ställen. Dock har exempelvis trafiken på Jordfallsbron ökat mer än beräknat. Det finns inga siffror för E45:an ännu på grund av problem med mätutrustningen. Vissa gator som Böneredsvägen har ökat med 50% och hålls enligt Trafikkontoret under skarp uppsikt. Landvettervägen är också starkt trafikerad. Det är flera vägar som inte mäts som kan ha fått ökad trafik. Alla resultat kan läsas på Trafikverkets hemsida här. Men det är för tidigt att säga exakt hur mycket minskningen är då t.ex. Västtrafik fortfarande har provåkarkort i omlopp. Om några månader vet man mer.

Dock kan man läsa om minskade intäkter för P-bolaget här och hur det påverkat Bäckebols köpcentrum här.

Västlänkens station vid Korsvägen gicks igenom. Sträckning förbi Liseberg är ändrad. Nu kommer tunneln att gå djupare under parken. Men huvudrestaurangen måste rivas. Helt ok dock enligt Lisebergs ledning som ändå anser att byggnaden måste byggas om. Det finns tankar på fyra spår för stationen för att ”förbereda” för en eventuell sträckning till Askim. Dock finns ingen finansiering för denna sträcka. Genomgången visade också på hur många plan det ska vara för tunneln. Man har planer på att gräva ned biltrafiken i en egen tunnel. Därför verkar det luta åt tre plan med en biltunnel, gångtunnel och perrong. Jag behöver väl inte påpeka att tunneln för övrigt är samhällsekonomisk olönsam med ca -10 miljarder kr.

Vidare fick vi information om handlingsplan för cykel. Åtgärder som t.ex. på fler gator blir det tillåtet att cykla mot enkelriktat, signalreglering i korsningar, ny cykelvägvisning, framkomlighet vid byggnationer m.m. Kommunen ska utse den ”cykelvänligaste arbetsplatsen” i Göteborg.

Till sist några övriga frågor. Diskussionen om Västtrafiks samordning med trafikkontoret bordlades igen då det var ont om tid. På förra mötet lämnade Johan Nyhus (S) en fråga om att låta taxi åka i busskörfälten. Detta kompletterade jag med frågan om samåkning och körning på icke rusningstider. Trafikkontoret har för avsikt att kartlägga förutsättningarna och utifrån det undersöka vilka möjligheter som finns att tillåta övriga intressenter att nyttja busskörfälten. Läs svaret här.

Jag hade ställt en fråga gällande byggnation av en bullervall där boende beklagat sig över förorenade massor. Läs svaret här.

Till sist en fråga om den tomma vagnhallen som det stod i tidningarna om. Ett missförstånd om vem som skulle ansöka om tillståndet hade uppstått mellan Trafikkontoret och Spårvägen.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Igen, Hjörne, vi har tänkt och agerat!

söndag, 7 oktober, 2012

Förra veckan läste jag i GP Peter Hjörnes andra lite mer ifrågasättande krönika om utvecklingen av politiken i Göteborg.

Idag läser jag hans krönika ”Om svar anhålles – igen!”. Förra veckan ställde jag frågan om Peter Hjörne lyssnat och nu när han ändå har vaknat, vad är hans nästa steg? Idag får vi ta del av Hjörnes nästa steg. Det är dags att även övriga företrädare svarar på hans frågor om bilfientligheten i staden!

Det blir lite tröttsamt i längden om bara Vägvalet gör det.

Här kommer svaren jag lämnade förra veckan – igen!

Hjörne skriver bl.a.:

”Aldrig någonsin under mina nära tjugo år som krönikör i GP har jag mött ett så starkt och positivt gensvar som när jag förra söndagen skrev om bilfientligheten i Göteborg. Det är helt uppenbart att väldigt många människor är frustrerade och förbannade och känner sig överkörda av politiker och trafikplanerare.”

Detta uppvaknande är ju fantastiskt. Men faktum är att många har känt sig överkörda alltsedan sedan beslutet om trängselskatten togs den 28 januari 2010. Ett beslut som även togs av Folkpartiet och dess Allianskompisar som GP så gärna värnar om. Människor har varit frustrerande sedan 2010 men det är först nu som det fått ett större genomslag. GP har sedan dess haft en ganska flat inställning och Hjörne skrev tidigare att nu kan man inte vänta längre, alla satsningar är viktiga för Göteborgs framtid. Satsningar i Göteborg tycker nog de flesta är välkommet men till vilket pris och framför allt till vilken nytta för göteborgaren? Något Vägvalet har debatterat alltsedan vi bildades.

Hjörne ställer följande frågor:

”Så hur tänkte och tänker ni som har makten över gatorna, köerna och korsningarna när ni skapade korsningen vid Nya Ullevi, kaoset vid Korsvägen, eländet vid infarterna, livsfaran vid Viktoriagatan/Vasagatan? Hur resonerar ni när ni tar bort bilfil efter bilfil utan att först erbjuda fungerande alternativ?

Hur ser ni på centrumhandeln i förhållande till externa köpcentra? Hur ser ni på bilen? Lovligt villebråd eller ett av flera vettiga och nödvändiga fortskaffningsmedel. Vi är många som undrar och vill ha svar!”

Jo, vi tänkte i Vägvalet. Vi var det enda partiet som yrkade avslag på de kommunala åtgärderna, som Hjörne nämner inför trängselskatten 2013. (Södra Vägenstråket, Alléstråket och Linnéstråket). Med votering och reservation! Läs yrkandet här.

Och svar? Det har vi efterfrågat hur länge som helst.

Vidare skriver Hjörne:

”Man gör det alldeles för enkelt för sig om man påstår att den som försvarar bilens plats i staden inte vill värna miljön. Man kan faktiskt göra både och!”

Ja, man kan göra både och. Detta har vi länge sagt i Vägvalet. Det pågår i tysthet ett krig mot bilen som inte är befogat. Detta återfinns klart och tydligt i Trafiknämndens trafikstrategi vilket också avslogs av Vägvalet som enda parti. Med votering och reservation! Vi avslog bl.a. med anledningen av den bilfientlighet som återfinns i trafikstrategin baserat på den rödgröna politiken. Läs yrkandet här.

Så nog har vi tänkt.

Läs mera vad Vägvalet gjort och lämnat förslag om på vagvaletgbg.se

Theo Papaioannou
Vägvalet