Inlägg märkta ‘Kia Andreasson’

Gobigas – två miljarder bortslösade helt i onödan

onsdag, 3 maj, 2017

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet om skandalprojektet Gobigas som nu tack och lov ska läggas ner och läggas ut till försäljning. Om någon dristar sig till att köpa anläggningen är dock högst osäkert. I vilket fall som helst lär göteborgarna få stå för merparten av de nästan två miljarder som slösats bort helt i onödan.

Ja, det är faktiskt helt i onödan, för hade bara övriga partier lyssnat till förnuftets röst när Vägvalet redan 2012 som enda parti i kommunfullmäktige sade nej till pengakarusellen och reserverade sig, så hade det besparat varje invånare cirka 4 000 kronor. Men Kia Andreasson (MP) tyckte hon hade rätten att spela bort göteborgarnas pengar i detta högriskprojekt som nu visats sig vara ett totalt fiasko. Vägvalet skriver:

Det är väl bra att alliansen och Martin Wannholt numera säger nej till Gobigas-projektet men det gjorde de inte när det väl gällde. Blocken bestämde sig för att i samsyn rösta ja. Vägvalet var därför enda parti som sa nej till detta vårdslösa projekt den 19 april 2012 i Göteborgs kommunfullmäktige. Nu när man ändrat sig, har miljarderna redan gått förlorade.

Så här såg ett av beslutsunderlagen ut inför omröstningen i fullmäktige 2012:

Kalkyl GobigasHur kan någon enda ansvarstagande politiker med självaktning rösta för något utan att ha kunskap om de uppgifter som är överstrukna ovan?

Det finns en avsaknad av ledarskap i kommunen som har rätt analysförmåga och mod att stoppa kostnadsdrivande projekt som är ett förslösande av göteborgarnas skattemedel. Vägvalet har genom åren haft ett ansvarsfullt och stringent förhållningssätt till slöseriet av skattemedel och vi har gång på gång pekat ut projekt som borde läggas ned. Vi gör det genom att kräva votering och reservera oss mot besluten. För vi anser att det är det enda rätta då vi förvaltar göteborgarnas pengar oavsett om det är inom kommunens budget eller de kommunala bolagen. Denna lekstuga måste få ett slut.

Läs hela debattartikeln här.

Tidigare blogginlägg om Gobigas-äventyret finns till exempel att läsa här.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

 

Återupprätta politikernas förtroende: Try this!

fredag, 19 december, 2014

Idag publicerade GP en replik från Vägvalet på Socialdemokraternas debattartikel från i onsdags. I deras artikel fick vi höra det vanliga tugget om vad som är viktigt för framtiden och att det Västsvenska paketet är något livsnödvändigt för att vi ens ska nå denna framtid. Sedan övergick man till att beskriva hur man hanterar folkomröstningens nej-resultat:

Att ta bort trängselskatten utan att först se över alternativen och konsekvenserna vore både vårdslöst och oansvarigt. Därför har de rödgröna partierna i Göteborg lagt två utredningsuppdrag, där det ena handlar om att utreda vilka andra åtgärder som står till buds för att uppnå likvärdiga miljö- och hälsoeffekter om trängselskatten tas bort. Det andra utreder alternativa finansieringsmöjligheter och återrapporteras i slutet av januari.

Som alla förstår var det ett omöjligt uppdrag som de rödgröna partierna lade på Stadsledningskontoret. Det existerar inte någon sådan åtgärd som kan ge exakt de effekter som trängselskatten påstås kunna ge. Allt är bara dimridåer för att slutresultatet ska bli att trängselskatten är det bästa alternativet och därför behåller vi den. Vägvalet skriver i repliken:
Om det är något som är oansvarigt så är det att strunta i folkomröstningen och begrava den i omöjliga utredningsuppdrag vars resultat redan på förhand är bestämda. Har ni inte efter fem år förstått att vi göteborgare inte går på sådana här finter?

Dessutom hade Annelie Hulthén & Co lite dåligt tajming med sin debattartikel för senare samma dag kom den första av de två s.k. utredningar från Stadsledningskontoret som de rödgröna beställt. I denna 94-sidiga skrift konstateras sammanfattningsvis just det som alla förstått från början: ”Trängselskatten är bäst”. Varför vi skulle ödsla skattepengar på detta beställningsjobb från politikerna kan nog ingen förklara.

Så hur ska Socialdemokraternas ”kompromiss” då kunna bli av? Stadsledningskontoret nämner följande alternativ till trängselskatt:

  • Avsiktligt se till att bilresor tar längre tid (detta har staden i och för sig sysslat med i flera år redan)
  • Chockhöj parkeringstaxorna (detta har staden i och för sig sysslat med i flera år redan)
  • Göra det 25 procent mer attraktivt att cykla (hur ska det gå till? Ta bort alla uppförsbackar? Varmare vintrar?)
  • 10 % snabbare kollektivtrafik

Dessutom har Hulthén tidigare kastat fram förslaget om en extra regional bensinskatt och Ulf Kamne (MP) har pratat om att halvera trängselskatten och höja kommunalskatten lite grann. Vägvalet skriver:

Allting är så bakvänt: För att bli av med skatten ska göteborgarna straffas med andra minst lika obehagliga åtgärder. Höjd p-taxa, sänkta hastigheter, extra regional bensinskatt och höjd kommunalskatt. Allt för att vi hade mage att rösta fel. Var finns mandatet att straffa oss för det?

Det som också är anmärkningsvärt i Socialdemokraternas ”val-kick-off” är att helt plötsligt påstår de sig vara emot den stora höjning av trängselskatten som genomförs 1 januari 2015. Den beslutades redan 2011 och S röstade för detta i riksdagen. Inflationen är för närvarande noll procent, men skatten går upp med 22 procent. Det är en aning sent som S vaknar i denna fråga, kan man tycka.

Även frågan om förseningsavgiften på 500 kronor tycker S nu ”behöver sänkas”. Vägvalet uppmärksammade den ohemula avgiften redan 2011. Men nu säger S att ”Tyvärr är det ett beslut som vi inte kunnat påverka”. Vilka är det egentligen som styr Sverige? Tips från Vägvalet: Ta bort hela skatten så försvinner straffavgiften automatiskt!

Boende i Backa ska enligt Socialdemokraterna ”undantas från att betala vid vissa stationer så snart som möjligt”. Konstigt! En vecka före valet var det ett vallöfte från Nyhus (S), Ransgård (M) och Borg (M) att så skulle ske från kommande årsskifte. Sedan fick vi en Socialdemokratisk ledd regeringen och då blir det skjutet på framtiden. Gamla vallöften kan tydligen återanvändas hur många gånger som helst.

Enligt SOM-institutets nya undersökning av politikerförtroende i Göteborg har det rasat ytterligare under 2013. Främst för Kia Andreasson (MP) och Anneli Hulthén. Ändå så är självkritiken fortfarande som bortblåst. Hulthén tycker (med viss rätt) att detta dåliga förtroende borde delats mer rättvist med Alliansens företrädare. Men varför är det inte någon som istället ställer sig frågan vad vi ska göra för att återupprätta politikernas sargade förtroende?

Try this

Sluta upp med bortförklaringarna och gör det enda riktiga: Följ folkomröstningen, ta bort trängselskatten och anpassa Västsvenska paketet därefter!

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Nästan ingenting om Västlänken

fredag, 29 augusti, 2014

Vet knappt var vi ska börja idag? Det är så mycket som händer som är värt att kommenteras.

Okej, vi betar av Västlänken först.

Kort sagt kan man säga: Det går inte så bra för Västlänken just nu!

I januari 2013 gick projektledaren Bo Larsson på Trafikverket ut och meddelade att Liseberg var räddat. ”Inte en enda byggnad behöver rivas eller flyttas på Liseberg för vår skull”, sa Bo Larsson och menade att bygget skulle pågå under parken och dess verksamhet inte skulle påverkas. Så sent som 11 juli i år uppdaterade Trafikverket sidan 11 myter om Västlänken och där kan man än idag läsa:

riva LisebergMen nu skriver GP att Trafikverket redan i maj 2013 ändrade sig. ”Lisebergshallen med dess sport- och musikevenemang måste bort – för att ge plats för ett öppet schakt som ska grävas genom nöjesparken.” Ett halvår senare, i november 2013 kom man på att även den gamla anrika huvudrestaurangen måste rivas. Och färska uppgifter säger att ytterligare en restaurang måste bort, samt Kaskaden från 1920-talet + diverse byggnader som används till kontor. Kostnaden för Liseberg uppgår i grova drag till 300-500 miljoner. Men Johan Nyhus (S) och Jonas Ransgård (M) satt i Västnytt igår och sade sig ändå inte känna till några ökade kostnader.

Det var i Västnytt Johan Nyhus förklarade att man inte överstiger budgeten så länge man drar ner på något annat som då förblir ogjort: ”Man har en summa pengar. Pengarna har man inte gjort av med, men man har tagit bort en del saker. Då håller man ju pengabudgeten, men man genomför inte alla projekt.” Nej, Johan Nyhus, blir något dyrare än beräknat har man överstigit budgeten. Om man avstår från något annat kan man ju då ifrågasätta varför man överhuvudtaget ansåg denna åtgärd nödvändig. Vilken privat entreprenör hade kunnat resonera som Nyhus gör?

Men på Trafikverket sida står det att det är en myt att Liseberg ska rivas! De som inte tvivlade på att Trafikverket alltid ger en korrekt och sanningsenlig information inser nog att det är hög tid att göra så. Varför var Trafikverket så (felaktigt, som det visade sig) snabba med att gå ut dementera att Liseberg inte skulle drabbas alls, samtidigt som man helt undvek att informera när förhållanden ändrades till den motsatta situationen? Det krävdes alltså att GP:s journalist Daniel Olsson letade upp dokumenten och konfrontera myndigheten för att allmänheten skulle få reda på det. Läs hela GP-artikeln om hur Liseberg drabbas av rivning här.

Det är lika bra att fortsätta på temat Västlänken när vi ändå är igång. I en debattartikel i gårdagens GP med rubriken ”Granska kalkylen för Västlänkens” skrev samhällsplaneraren Sten Jonson: ”Alla med kompetens inom infrastrukturprojekt vet att politiskt styrda kalkyler kommer att spricka. Därför behövs en oberoende granskning av Trafikverkets kostnadsberäkningar för Västlänken.” Och han fortsätter: ”För Västlänken som har extremt många svåra övergångar mellan lera och berg samt schakt på 30 meters djup i blålera bör en seriös kalkylingenjör lägga på 20 procent. Huruvida detta är gjort vet bara Bo Larsson på Trafikverket.

Jonson serverar oss följande kostnader för Västlänken:

  • Uppskrivning till 2014 års kostnadsnivå: 25,0 mdr
  • Fyrspår vid Haga och Korsvägen: 2,5 mdr
  • Intrångsersättningar: 2,5 mdr
  • Förlängda restiders kapitalvärde: 4,5 mdr
  • Trafikstörningar under byggtiden: 5,0 mdr
  • Miljöpåverkan: 2,0 mdr
  • Omläggning ledningar och kablar: 1,0 mdr
  • Bangårdsutbyggnad och planskildhet Olskroken: 2,5 mdr
  • Vändspår i Mölndal: 0,5 mdr
  • Ränta på nedlagt kapital: 4,5 mdr

Summa kostnad: 50,0 miljarder!

Oförutsedda utgifter på 20 procent blir 10 miljarder och ger en slutkostnad på 60 miljarder kronor.

Det måste vara väldigt svårt att komma runt de här kostnadsposterna för någon seriös debattör. Man kan alltid ifrågasätta någon miljard upp eller ner på flera av dem, men att den här typen av kostnader tillkommer torde vara rätt så säkerställt. Det ska bli intressant att se hur Trafikverket bemöter den här ”myten”. Gissningsvis inte med några konkreta siffror alls.

Ni kan läsa hela Sten Jonsons debattartikel här.

Över till lokalkonkurrenten GT som i förrgår berättade att Västlänken kommer att leda till ökade utsläpp. GT skriver: ”Byggandet av Västlänken kommer att leda till större mängder koldioxidutsläpp än vad det minskade bilåkandet kommer att spara in på de 60 år som är avskrivningstiden för Västlänken.” Detta är alltså Trafikverkets egna siffror och tills de blir avslöjade som en myt får vi väl tro dem. De som trodde att Västlänken räddar miljön, bör nog fundera ett varv till om det är den lösningen vi måste ha i Göteborg?

Mer anmärkningsvärt är kanske att Kia Andreasson enligt GT inte visste hur utsläppskalkylen för projektet såg ut. ”Alltså, det kan jag inte säga direkt, vi hade en massa siffror. Du vet det kan man inte komma ihåg efter så lång tid men det visar ju på att det är det hållbara”, säger Kia Andreasson. GT skriver dock att projektets genomförande kommer att leda till koldioxidutsläpp på över 241 000 ton. Hållbart?

Läs hela GT-artikeln här.

Ni vet redan vad som krävs för att få stopp på Västlänken. Rösta Nej till trängselskatten för då stryps pengarna till tunneln.

Det var nog tur att vi började med Västlänken för nu har vi inte plats på internet för mer just nu. Vi får äska mer utrymme till i morgon. På gensyn då. (Synd att rubriken redan var satt på förhand.)

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Christer Lövkvist: ”Stoppa Västlänken genom att rösta nej i folkomröstningen”

lördag, 23 augusti, 2014

Personligen är jag inte motståndare till brukaravgifter, men kommer ändå att rösta nej den 14 september, i protest mot den arrogans Göteborgs politiker visat och visar i frågor som rör trängselskatten och Västlänken.

Så avslutar före detta GP-journalisten Christer Lövkvist sin debattartikel med rubriken ”Naiva politiker bakom Västlänken” i dagens GP. Lövkvist var den som granskade spelet bakom Västlänken i en lång och avslöjande artikel 2012 och den kan läsas här.

Han går därmed ett steg längre än det moderata kommunalrådet Martin Wannholt gjorde för ett par dagar sedan. För till skillnad från Wannholt drar Lövkvist konsekvensen av sina slutsatser. Wannholt säger sig vara för Västsvenska paketet, men mot Västlänken. Men det håller inte, eftersom Västlänken slukar cirka 60 procent av paketets 34 miljarder, så vad är det egentligen Wannholt är för?

Christer Lövkvist menar att Västlänken alltid har varit ett politiskt projekt, och inte alls nödvändigtvis det bästa och billigaste sättet att lösa kapacitetsproblemen vid Göteborgs Central. En uppgraderad centralstation ”kunde byggas snabbare, mycket billigare och skulle likt tunneln klarat de närmaste årtiondenas trafikökning. Men den var ingen tunnel och därmed politiskt dödförklarad”, skriver Lövkvist.

Angående de tillkommande miljarder som Wannholt varnade för skriver Lövkvist att det i dagsläget förstås är svårt att veta exakt vad notan slutar på. ”Det behöver inte gå så illa, men det kan bli värre. Stora infrastrukturinvesteringar, i synnerhet de som gäller spårbunden trafik, har en otäck tendens att hamna långt över budget räknat i pengar. Och under budget räknat i resenärer.

Lövkvist påpekar också vikten av att se till vad den totala kostnaden för Västlänken kommer att landa på, utöver själva byggkostnaden. Det är för oss som ska betala mindre intressant om den kallas för ”merkostnad” eller något annat. ”För gemene man hänger dessa kostnader ihop och det är fullt rimligt att säga att de sammantaget utgör prislappen för Västlänken.

Lövkvist är inte nådig mot de ”ledande politiker, såväl de rödgröna som inom alliansen, förefaller så obekymrade över Västlänkens brister och kostnader”. Antingen ser han att de tänker möta eventuella kostnadsökningar för Västlänken med höjd trängselskatt, trängselskatt i fler år och/eller längre tid på dygnet, eller att nuvarande politiker som Anneli Hulthén (S), Jonas Ransgård (M) och Kia Andreasson (MP) är politiska pensionärer när notan ska betalas. En tredje, enligt Lövkvist, mindre trolig förklaring till att de styvnackat motar alla förslag som inte stavas Västlänken är att de ”faktiskt tror att Trafikverket gissar rätt om kostnaderna”.

Trafikverket undgår inte heller kritik av Christer Lövkvist: ”Trafikverket vill i debatten framstå som opartiskt. Men varför anlitar då verket dyra PR-byråer för att i glättade broschyrer sprida budskapet om Västlänken som nyckeln till Göteborgs framtid?” Den frågan har vi i Vägvalet ställt i flera år utan att få något svar. Trafikverket tar sig rätten att informera – och undanhålla information, när det passar dem – precis som de bahagar.

Lövkvist slutkläm vänder sig till alla väljare: ”Tyvärr blir nu medborgarnas enda möjlighet att ifrågasätta Västlänken att rösta nej till trängselskatt.” Men är det inte snarare så att det är tack vare folkomröstningen som vi fortfarande har en chans att stoppa högriskprojektet Västlänken? Missa inte den chansen, utan rösta Nej i folkomröstningen den 14 september!

Läs hela Christer Lövkvists debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

rosta_vagvalet_sp-500x96

Debatt i Nordstan om trängselskatt

söndag, 22 december, 2013

I tisdags den 17 december anordnade GT julpotpurri och jag var inbjuden till debatt om trängselskatten och folkomröstningen ledd av Frida Boisen. På plats fanns cirka 100 personer som ville lyssna på debatten. Jag sammanfattar här några guldkorn och självmål av Andreassons argument.

Andreasson tyckte att de flesta var gnälliga som inte såg meningen med det Västsvenska paketet. Hon körde samma skrämselpropaganda som de flesta förespråkare använder sig av. Paketet har en bred och politisk förankring och har diskuterats i två val. På frågan om vilka val så klämde hon till med att ”Theo och hans parti kom ju in”. Mitt svar var att jag och Vägvalet på något sätt blivit en del av en etablissemangets förankring. Det är ju snarare så att Vägvalet kom till på grund av att beslutet togs utan någon som helst förankring. Det är uppenbart att hon inte vill se det så eftersom hon inte fattar felaktiga beslut. Det är medborgarna som inte vet vad som är bäst för dem själva.

På frågan om hon kommer att acceptera utfallet i folkomröstningen blev svaret svävande som vanligt. Då måste man enligt Kia Andreasson gå tillbaka och diskutera med alla parter och det går ju inte egentligen att rösta om paketet osv. Faktum är, något som jag påpekade, att Miljöpartiet är vilsna då de går tvärtemot sitt egna partiprogram som förespråkar folkomröstningar och delaktighet i politiska beslut. Att slingra sig på detta sätt är ytterst oseriöst och något som spär på förtroendeklyftan mellan politiker och väljare. De som röstat på Miljöpartiet för deras s.k. politiska inriktning om delaktighet i politiken borde fråga sig om det verkligen stämmer! De som drivit fram den nya lagen om förstärkt folkinitiativ är två miljöpartister, Bruno Kaufmann och Peter Eriksson (tidigare språkrör för Miljöpartiet). Andreassons inställning är ett bra exempel på när ens egna uppfattningar inte stämmer överens med vad partiet egentligen står för. Mitt svar var rakt och enkelt: Vägvalet accepterar utfallet i folkomröstningen oavsett utfallet.

Vidare använde Andreasson argumentet som att tåget har redan gått. Nu måste vi fullfölja. Alla andra alternativ är inte av värde. Vägvalets alternativ om en pendeltågsslinga vid centralen funkar inte på grund av snäva radier och annat. Min spontana fråga var då: hur hon kan veta det? Ingen utredning är gjord. Sedan när är Kia Andreasson en ingenjör? Hon förkastade även alla s.k. amatörförslag som lyfts fram av alla ”dessa män” som inte har något annat för sig på sin fritid. En ganska trist inställning till personers olika engagemang i frågorna. Och oftast personer med stor professionell erfarenhet kring dessa frågor. Är det så man skapar delaktighet?

Givet är att alla övriga partier är handfallna inför ett nej till trängselskatten. Det finns inga alternativa lösningar, inga idéer och inga visioner. Det märktes även när Jonas Ransgård (M) chattade härom veckan om Västlänken. Att klippa och klistra in samma svar till läsarna inger varken förtroende, delaktighet eller politisk närvaro.

Vägvalet står därmed helt ensamma med förslag som ett alternativt paket innehållande en ringled, en pendeltågsslinga och andra åtgärder.

Bakåtsträvarna har helt plötsligt blivit framåtsträvarna.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Missförstånd och billiga insinuationer från Miljöpartiet

söndag, 28 juli, 2013

Idag replikerade Miljöpartiets Ulf Kamne och Elisabeth Undén på Vägvalets debattartikel om Göteborgs stadsutveckling från i fredags. Deras svar och tyvärr en blandning av (medvetna?) missförstånd och mindre trevliga insinuationer. De skriver:

Helt tydligt har [Vägvalet] inga problem med att önska sig ett Göteborg utan nya invånare. Stoppad invandring känns igen från andra partier, men vilka av de som flyttar hit från andra delar av Sverige eller som föds här är inte välkomna?

Nej, kära Miljöpartiet, vi i Vägvalet är varken emot att Göteborg växer i antal invånare eller att personer från andra delar av Sverige flyttar hit. Vi är inte de ”kommunrasister” som ni försöker få det till. Ert försök att koppla ihop oss med Sverigedemokraterna är rätt osmakligt och billigt. Det Vägvalet säger är att det inte är något självändamål för Göteborg att växa om man inte samtidigt kan göra något bra av det. Den styrande rödgröna majoriteten har bara en plan för hur många fler människor som ska bo i Göteborg i framtiden (det är skatteunderlaget man vill åt), men var de ska arbeta, hur de ska ta sig till sina arbeten och hur kollektivtrafiken inne i Göteborg ska mäkta med denna utmaning finns det få förklaringar till.

En sak har Miljöpartiet dock fattat rätt i dagens debattartikel i GP: ”Namninsamlingen gäller trängselskatten.” Vi får se detta som ett framsteg för Miljöpartiet, vars lokala toppnamn Kia Andreasson gång på gång hävdat att det inte går att bryta ut den enskilda frågan om trängselskatten och bara folkomrösta den. Rimligtvis kommer därmed Miljöpartiet att arbeta för att frågan i folkomröstningen ställs om det som de nu själva insett namninsamlingen handlade om, dvs trängselskatt Ja/Nej.

Förhoppningsvis har MP nu alltså förstått att Andreasson hela tiden haft fel i sitt påstående, men konsekvensen av ett eventuellt Nej i en folkomröstning har inte riktigt sjunkit in hos MP eftersom de skriver: ”Om [trängselskatten] tas bort måste satsningarna betalas på annat sätt och den nödvändiga övergången till mer kollektivtrafik skapas med andra medel. Det kommer ett bli tufft och dubbelt så dyrt, så vi säger ja till trängselskatt!

Eftersom cirka 25 % av intäkterna från trängselskatt försvinner i ren administration är det direkt osant att påstå att det skulle bli dubbelt så dyrt för medborgarna att finansiera ”satsningarna” på annat sätt. Skulle man till exempel höja regionskatten i stället sparas kanske 7 miljarder av våra gemensamma pengar under 25 år – pengar som invånarna kanske delvis skulle lägga på att främja miljön? Men för Miljöpartiet verkar våra skattepengar vara en outsinlig källa som man bara vrider om kranen för att få mer. Men när brunnen sinat spelar det ingen roll hur mycket man än vrider.

Dessutom är det inte hugget i sten efter ett folkomröstnings-nej att nu gällande paket förblir oförändrat. Det kan både komma att krympas och omprioriteras efter den nya verklighet som då uppstår. Efter en folkomröstning kan det därför åter bli aktuellt för MP att revidera sina ståndpunkter. Bättre sent än aldrig.

Vidare resonerar MP om hur ett växande Göteborg gynnar både kärlek och nedlagda jordbruksbygder. Försvinner jobben på landsbygden är det bara att flytta till stan och i stället syssla med ”stadsnära odling”, något som Miljöpartiet anser vara viktigt. Men vem ska hålla landskapet öppet i Miljöpartiets Sverige om före detta bonde söker fru i storstaden? Kamne och Undén hyllar ökad urbanisering som något oundvikligt och eftersträvansvärt ur alla synvinklar. Det är inte att undra på varför partiet har sitt svagaste stöd på just landsbygden som man inte tycks bry sig särskilt mycket om. Men ”Flytta till stan och bli miljöpartist” kanske är en gångbar paroll?

Till sist slår MP tillbaka och försvarar Västlänken som lösningen på ”att bygga ut kapaciteten för kollektivtrafik”. Att den inte hjälper ett dugg för de mer akuta behoven som fler älvförbindelser eller snabbare och bättre kollektivtrafik inom Göteborg får Miljöpartiets inställning att likna strutspolitik.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Ärlighet varar längst

lördag, 4 maj, 2013

Frustrationen och irritationen är uppenbar hos de rödgröna företrädarna, Anneli Hulthén (S) , Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V), när de i dag går ut på GP:s debattsida och säger Nej till en folkomröstning om trängselskatt. De är inmålade i ett hörn, de avgör inte frågan, men är ändå styvnackat emot av principiella skäl. De saknar helt enkelt förmågan att ändra sig och ta en förutsättningslös diskussion internt och därefter anpassa sig till den ändrade verklighet som Moderaternas besked om att stödja en folkomröstning försatte dem i. I stället går man till frontalangrepp på allt och alla, men främst moderaterna. Vi i Vägvalet får väl vara tacksamma att de nämner partiet vid namn den här gången. Annars har ju trojkan varit närmast totalt ovilliga att bemöta en enda av de debattartiklar Vägvalet skrivit under drygt tre års tid.

Beslutet kommer ju inte som någon direkt överraskning. De rödgröna har samlat varit emot en folkomröstning ända sedan Socialdemokraterna i och med beslutet om trängselskatt 2010 bröt sitt tidigare löfte om just en sådan. Men argumenten för beslutet är ändå häpnadsväckande.

Vi rödgröna har aldrig vikt en tum från åsikten att Göteborg och regionen behöver det Västsvenska paketet. Samtliga partier i kommunfullmäktige (utom SD och Vägvalet) har också beslutat om att genomföra det, liksom riksdagens partier. Därför säger vi rödgröna nej till en folkomröstning, det är det enda ärliga!

Ärliga? Enligt NE:s ordbok betyder ordet ”ärlig” någon ”som håller sig till sanningen i fråga om den yttre verkligheten; om person, utsaga etc.” Med tanke på hur illa man försvarat sitt tidigare svek och vilka nödlögner man tagit till när frågan om trängselskatt varit uppe för diskussion, hade det varit klädsamt om de tvekat både en och två gånger innan ordet ”ärlighet” blev det bärande ordet till varför de ännu en gång sviker väljarna och mer eller mindre idiotförklarar alla som inte inser det Västsvenska paketets frälsning.

Visserligen påstår man sig ha ”stor respekt för alla som skrivit på folkinitiativet”, ett påstående som mycket bättre passar in på samma ordboks definition av motsatsen till ordet ärlig: Falsk, lögnaktig. För de avslutar meningen med: ”men konsekvenserna av ett nej har inte redovisats och är i dagsläget inte heller möjliga att överblicka.” Exakt vem menar de rödgröna skulle redovisa konsekvenserna av ett nej i en folkomröstning och hur skulle det gå till? Är det initiativtagarnas uppgift? Skulle det ha stått en lång disclaimer på baksidan till alla namnlistor där det stod om alla de olyckor som skulle drabba Västsverige om vi råkar röstar ”fel” i en folkomröstning? I så fall skulle säkerligen de rödgrönas debattartikel passat bra där, för det är katastrofer av nästan bibliska mått som de hotar göteborgarna med: Stadsutvecklingen hotas, klimatet likaså, luftkvaliteten i centrala stan (trots att betalstationerna sitter vid de stora lederna), arbetslöshet, avtalstvister, brutna avtal, ofärdiga trafiklösningar, skattehöjningar, näringslivets tillväxförmåga hotas etc. etc. Varför man glömde bort invasionen av gräshoppor och byggandet av en ny Noaks ark är lite svårt att förstå.

Efter att ha räknat upp allt elände som inträffar vid ett Nej (tydligen har de rödgröna redan förlorat en folkomröstning), gör man en helomvändning och avslutar med: ”Vi tror att göteborgarna och västsvenskarna vill se en fortsatt hållbar utveckling av Göteborg. Därför säger vi ja till Västsvenska paketet.” De tror att göteborgarna ställer sig på deras sida, men vågar inte tillfråga dem i en folkomröstning. Det tyder på att de inte heller i den avslutande meningen var riktigt ”ärliga”.

Läs de rödgrönas debattartikel här.

I pappersutgåvan av GP uttalar sig bland andra moderaten Martin Wannholt i frågan om att den rödgröna majoriteten tillfälligt stoppat bygget av Marieholmstunneln, som en slags hämnd för att moderaterna stöder en folkomröstning: ”Maktmissbruk. Beslutet om folkomröstning är inte ens taget i fullmäktige. Här sänker och försenar majoriteten viktiga satsningar på en tunnel för bilar och bussar. Dessutom stoppas den nya bron för Hamnbanans järnvägsspår.” Wannholt ser detta som ett försök att tvinga fullmäktige att säga nej till en folkomröstning.

Från Vägvalet skickar vi med den uppenbara frågan: ”Om det var så lätt att ta bort/försena en viktig del av det obrytbara Västsvenska paketet, måste det väl vara lika enkelt att exempelvis ta bort Västlänken?

Edit: Anneli Hulthén har nu också uttalat sig i Radio P4 Göteborg. Lyssna här när hon uttrycker att ”ett folkomröstningsinitiativ ska ju respekteras också”, samtidigt som hon och hennes parti nu med full kraft motsätter sig ett sådant.

Edit 2 & 3: Nu har Vägvalets partiledare Theo Papaioannou kommenterat de rödgrönas debattartikel i en intervju på gp.se. Han säger: ”Nu försöker de rödgröna bromsa Marieholmstunneln och då har man öppnat dörren till Pandoras ask och då kan vi också bromsa projekteringen av västlänken i väntan på att göteborgarna får säga vad de tycker i en folkomröstning.

Även moderate Jonas Ransgård uttalar sig nu på gp.se: ”Jag räknade nog med att de skulle landa i ett sådant beslut. Däremot tycker jag att man ska akta sig för att beskriva sina åsikter som de enda som är hederliga och ärliga. När det gäller Marieholmstunneln så har miljöpartiet länge varit skeptiska till den och det förvånar mig inte att de tar tillfälle att förhala den, det förvånar mig mer att socialdemokraterna går med på det”.

Läs hela intervjuerna med Ransgård och Papaioannou här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Riksrevisionens kritik tas inte på allvar av de rödgröna

fredag, 22 mars, 2013

På senaste sammanträdet i kommunfullmäktige behandlades Vägvalets interpellation om Riksrevisionens ytterligare kritik gällande Västlänken. Läs interpellationen och svaret från Anneli Hulthén (S) här.

Kortfattat bygger interpellationen på Riksrevisionens kritik om att det krävs tilläggsinvesteringar för Västlänken som inte innefattas i det Västsvenska paketet.

Frågorna Anneli Hulthén (S) skulle svara på var följande:

  1. Varför tar du inte Riksrevisionens kritik på allvar?
  2. Anser du att det är rätt att lägga en skuld på framtida generationer?

Hulthéns svar svävade allt från att kritiken var riktad till Trafikverket och regeringen, till att Riksrevisionen inte visste vad den pratade om. Vid ett tillfälle var min samtalston inte tillfredsställande, enligt Hulthén. Men det blir nog så när svaren tryter, då är det bättre att hänga upp sig på annat. Jag fick också höra att jag spred lögner.

På Twitter skrev stadssekreteraren Mariya Voyvodova (S):

Västlänken blir effektiv från dag 1. Lönsamheten ökar genom ökad resandetillströmning o framtida anslutningar mot Hisingen o Särö.

Vem är det egentligen som sprider lögner?

På min fråga som jag ställde gång på gång om finansiering av tilläggsinvesteringarna fick jag inga svar. Attityden är att det kan vi oroa oss för sedan.

Hulthén ville ge mig ännu mer huvudbry genom att dra upp satsningen på höghastighetsbanan som det, hör och häpna, inte heller finns några pengar till. Hon sa:

”Men vi ska försöka i alla fall.”

Är det att ta ansvar?

Kia Andreasson (MP) ansåg även hon att Riksrevisorn inte kunde tas på allvar och valde att hänvisa till huvudrapporten på s. 99.

”Det bör påpekas att kostnadsuppgifterna i dessa kostnadsberäkningar är mycket osäkra och inte beräknade med successiv kalkyl.”

Men hon glömde ju givetvis att fortsätta stycket:

”De bygger istället på enklare bedömningar som Trafikverket gjort och bör därför ses som indikativa. Detta medför också en risk för att kostnaderna för tilläggsinvesteringarna är underskattade och att det i framtiden när investeringarna har detaljstuderats kan visa sig dyrare att bygga ut.”

I GT säger ansvarig Johannes Österström från Riksrevisionen, som gjort granskningen:

”Slutsatserna vad gäller Västlänken i den här granskningen har inte sagts emot av trafikverket i våra kontakter med dem. Det kanske har att göra med att trafikverket själva har gjort bedömningen att tilläggsinvesteringar krävs, i sin interna rapport.”

Johannes Österström menar att riksrevisionen och trafikverket inte alls har olika uppfattningar om Västlänken, dess kapacitet och behov av tilläggsinvesteringar och säger:

”Trafikverket har fått faktagranska både huvudrapporten och underlagsrapporterna vid två separata tillfällen. Vid dessa tillfällen invände de inte mot slutsatserna att Västlänken skulle kräva fler investeringar, de påpekade främst ett par mindre faktamissar.”

Det är uppenbart att både Hulthén och Andreasson och flera andra missat att läsa bilagan till rapporten – Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor, Riksrevisionen. I den är åtgärderna som krävs väl beskrivna och flera bygger på Trafikverkets egna bedömningar. Läs själva på s. 23 avsnitt 2.3.4.

Lyssna på debatten här. Då voteringssystemet krånglat har inte hela svaret från Anneli Hulthén spelats in. Vi lägger ut yttrandeprotokollet så snart det är färdigt.

Läs debattartikel i GP här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Glöm inte bort sakfrågan!

torsdag, 7 mars, 2013

I höstas när debatten om trängselskatt drog igång ordentligt skrev jag blogginlägget ”Hot är aldrig acceptabelt men kålsuperi är?”. Hot mot människor som yttrar sin åsikt är aldrig acceptabelt. Att missnöjet tar sig i uttryck i ytterligheter som den diskuterade bildekalen är helt förkastligt men samtidigt får vi inte glömma bort alla andra personer som faktiskt fortfarande debatterar och har en annan åsikt utan dessa påhopp. Sakfrågan får inte komma bort.

Så hur ska man tolka följande av Bosse Parbring (MP) på twitter?

”Vidrigt kvinnohat i Göteborg. Manliga politiker måste ta avstånd genom att starkt sluta upp bakom trängselskatten.”

Jag förstår inte riktigt detta påstående. Ska jag ta avstånd från min åsikt om trängselskatten för att någon gjort en bildekal? Räcker det alltså inte med att jag anser att hot och ytterligheter ska undvikas i en debatt? Om vi seriöst ska se på situationen så får ju personer som Bosse börja urskilja problemet. Och problemet är att någon individ (och jag skriver individ eftersom vi ännu inte  vet vilket kön som ligger bakom) tagit sin åsikt alldeles för långt. Men ska det hindra oss andra som sköter oss att ha en åsikt? En åsikt som en stor majoritet delar?

Ja, det blir lite konstigt att blanda bort alla korten. Hat mot kvinnor är helt fel. Hat mot män är helt fel. Hat överhuvudtaget är fel. Och jag måste poängtera följande: Oavsett kön! Oavsett kön, ras, hudfärg, etnicitet, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Jag uppfostrar en pojke och en flicka och de ska ha samma rättigheter i alla lägen i samhället. Jag vägrar att etiketteras i olika fack. Är det inte att jag är man så är det att jag är  invandrare eller varför inte vit kränkt man. Om vi ska lyfta oss ur det segregerade samhället så får vi banne mig sluta etikettera allt. Senast i raden så har det mesta med Italien blivit dåligt då Ansaldobreda levererat undermåliga spårvagnar. Varför inte kalla dem för ”nya” istället för ”italienska” spårvagnar? Är allt italienskt av ondo?

Rasmus Andersson (S) skrev till mig på twitter:

Hej! Jag antar att Vägvalet tar avstånd ifrån ”Häxkampanjen” mot Anneli H och Kia A? Med vänlig hälsning,: Rasmus

Jag svarade att jag redan tagit avstånd dagen innan men blev lite frågande om varför Vägvalet utpekades:

” ja, alltså: om inte VV tar avstånd så kommer folk förutsätta att ni står bakom eller tycker det är ok. Bra att du säger ifrån!”

Är inte det dömande? Att utgå från att Vägvalet och dess representanter skulle har något att göra med dekalen? Jag tycker vi har visat på handlingskraft och seriositet sedan 2010 att driva frågan om trängselskatt på ett föredömligt, respekterat och demokratiskt sätt. Vi samlade själva in 28 000 namn för en folkomröstning. Vi bildade Vägvalet och sitter nu i kommunfullmäktige och driver frågan därifrån. Vi har skrivit hundratals debattartiklar och snart levererat tre budgetar för staden. Jag skulle tippa på att många medlemmar inklusive mig själv lagt ned tusentals ideella arbetstimmar.

Hur var det nu med att sätta etikett på någon?

Att inte hålla sig konsekvent om vem som utsätts är också för mig väldigt irriterande.

När Johan Trouvé inte gillade GT:s initiativ för en folkomröstning förminskade han GT:s chefsredaktör, Frida Boisen på Twitter:

”Är förvånad över en ung kvinnlig chefredaktörs maniska strävan efter att bli känd! Var omdöme inte ett kriterie för jobb på GT?”

Kia Andreasson (MP) skrev då på de rödgrönas blogg:

”Mediamakten kan vara stor och oresonlig. De som vågar säga något annat än GT:s budskap i frågan hängs ut och får en negativ etikett. När Johan Trouvé vågade uttrycka en åsikt var han genast omnämnd som en kvinnoförtryckare i tidningen. ”

Är det konsekvent? Varför tog hon inte själv avstånd från Trouvés uttalande och tog ställning för näthatet mot kvinnor? Varför uppmanade hon inte då allmänheten att säga ifrån? Eller gäller det endast vissa kvinnor? Det är så man skäms.

När Jonas Ransgård (M) utsattes för brevskrivningar falskeligen underskrivna av honom själv med obscena budskap, som jag inte tänker upprepa här, mot unga kvinnor var det dämpat. När jag själv och andra utsattes för hotbrev från en S-valarbetare var det också dämpat. Då blev det ingen större medial uppmärksamhet och inga GP-krönikor skrevs på temat ”Nu får det vara nog”. Var någonstans var då den tvärpolitiska manifestationen, som jag trots allt hade efterfrågat via Stadsledningskontorets säkerhetsavdelning vid ett flertal tillfällen?

Återigen, hot och påhopp är oacceptabla och ska motarbetas till varje pris. Man ska reagera i alla situationer oavsett vem som hotas.

Och framför allt: Glöm inte sakfrågan och övriga som hanterar debatten på ett föredömligt sätt.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Lär av Västerbotten!

fredag, 1 mars, 2013

Idag skriver statsvetaren Bruno Kaufmann i Västerbotts-kuriren om folkinitiativet som utvecklas i Västerbotten.

Han skriver:

”Det händer det saker i Västerbotten som har med framtidens demokrati att göra. Det bådar gott. Folkinitiativ och folkomröstningar kan göra den representativa demokratin mera representativ, nya kontaktytor mellan väljare och valda skapas.”

”I september är drygt 200 000 västerbottningar inbjudna att ta ställning till folkinitiativet ‘sjukvård för alla’, som har sitt ursprung i upprördheten i inlandet över landstingets ekonomiskt begrundade strukturförändringar. För första gången i svensk historia blir det därmed en folkomröstning på länsnivå. Därmed får Västerbotten en unik möjlighet att visa upp sig som en region där medborgardialog och folkstyret tas på allvar.”

Övriga partier i Göteborgs kommunfullmäktige borde titta på utvecklingen i Västerbotten där man insett att folkinitiativet börjar bli en del av den politiska vardagen. Alliansen och den rödgröna majoritet borde ta sig ur skyttegraven som de klivit ned i tillsammans och finna en väg ut till en konstruktiv dialog med medborgarna igen.

Som Kaufmann skriver:

”Inledningen bådar gott: i veckan genomfördes ett samrådsmöte mellan alla politiska partier och folkinitiativgruppen om själva frågeställningen. Efter en lång och konstruktiv debatt kom man så överens – trots att den utmanade S-MP-majoriteten enligt gällande lag hade kunnat köra över både oppositionen och initiativtagarna från Dorotea och Åsele.”

”Det är en sådan medborgarvänlig attityd och samarbetsanda när det gäller beslutsprocessen som nu krävs för att kunna förverkliga den reformerade grundlagen som instiftades för ett par år sedan – med stöd av alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.”

S-MP-majoriteten väljer alltså att ”lyssna” på medborgarna. Men i Göteborg är det tvärtom samma partier som väljer att slå dövörat till. Kia Andreasson (MP) tvärvägrar en folkomröstning och Lena Malm (S) ifrågasätter den. En medborgarvänlig attityd och samarbetsanda borde vara prioritet även i Göteborg, där etablerade partier tappat kontakten med medborgarna.

Kaufmann skriver vidare:

”Som i andra länder är också vårt folkstyre på efterkälken när det gäller att tillvarata den representativa demokratins alla möjligheter. En hel del politiker – och även statsvetare för den delen – påstår ibland att en representativ demokrati är samma sak som en indirekt demokrati, där vi medborgare endast får delegera vår rösträtt i sakfrågor till valda församlingar.”

”Men verkligheten ser annorlunda ut: Sedan genombrottet för snart hundra år sedan har den allmänna rösträtten förstärkts stegvis med bland annat sänkningar av rösträttsåldern, utvidgning till flera befolkningsgrupper och möjligheter till förstärkta personval, folkinitiativ och bindande folkomröstningar.”

”Utvecklingen motsvarar uppfattningen om vad en modern representativ demokrati enligt både Sveriges och EU:s grundlagar går ut på. Nämligen att säkerställa de individuella mänskliga rättigheterna, möjliggöra en delegering av (alltid begränsade) beslutsrättigheter till valda församlingar samt – sist men inte minst – kunna delta aktivt i den politiska processen genom direktdemokratiska verktyg.”

Det är dags att träda in i ett nytt modernt tänk kring vad demokrati innebär och hur vi involverar medborgaren i besluten. Politiker måste sluta att se medborgaren som ett nödvändigt ont och börja prata med dem. Under hela mandatperioden!

Jag avslutar med Kaufmanns formulering:

”Den största utmaningen för vår representativa demokrati är inte att fler och fler människor vågar ge sig in i sakpolitiken genom de nyvunna rättigheterna. Tvärtom så kan de nya kontaktytorna mellan väljare och valda som nu uppstår vitalisera både medborgarnas och politikernas engagemang för att ge sig in i upplysande och respektfulla debatter och dialoger med varandra.”

Theo Papaioannou
Vägvalet