Inlägg märkta ‘infrastruktur’

Trots kommunens propaganda: Majoritet mot Västlänken

tisdag, 7 juli, 2015

Idag kan vi i GP läsa den glädjande nyheten att en majoritet av göteborgarna är emot Västlänken. Det är SOM-institutet som sedan 2006 (innan Västlänken ens var beslutad) mätt invånarnas inställning till världens sämsta infrastrukturprojekt. Då – alltså när nästan ingen visste vad Västlänken var för något och vad den skulle komma att kosta – fanns det en klar övervikt för de som tyckte att projektet verkade bra. Det finns förmodligen en automatisk positivism hos folk som ovetande får frågor av typen: Tycker du att mer infrastruktur är bra?

Men ju närmare byggstart vi kommer, desto fler människor blir insatta i frågan och då förstår de plötsligt vad Västlänken handlar om – samt vad den riskerar att kosta. Det finns dock en grupp människor som inte påverkas på detta sätt och det är de fåtal politiker som i vått och torrt står bakom beslutet som deras respektive partitoppar en gång i tiden varit delaktiga i mot bättre vetande. Det är dessa personer som sitter på den reella makten (det har vi lärt oss av folkomröstningen om trängselskatt) och där spelar det (också som i frågan om trängselskatten) ingen roll hur mycket nya fakta som kommer fram under resans gång. Det de en gång har beslutat gäller, förmågan att ändra sig är så nära noll man kan komma.

Nå, vad beror då denna svängning av opinionen i frågan Västlänken på? Johan Nyhus (S) har som vanligt sin egen version av sanningen. Enligt Nyhus beror det på att ”det pågår en motkampanj. Det påverkar” och han fortsätter ”Det är många som snackat ned projektet och kommit med ren skrämselpropaganda. Och vi som är positiva har inte alla svar än.”

Man tar sig för pannan! I Göteborgs stad pågår det året runt skattefinansierad propaganda för Västlänken, enligt uppgift kostar den 2 miljoner kronor i veckan! Och dessutom har (eller ska) man anställa fyra ytterligare kommunikatörer för att sjunga Västlänkens lov. Den naturliga frågan för GP:s reporter Arne Larsson att ställa till Johan Nyhus vore då varför en Facebookgrupp med drygt 4 000 medlemmar lyckas få så mycket större genomslag i opinionen än kommunens egen ”information” som syns på gator och torg, annonser i tidningar och tillrättalagda ”artiklar” i kommunens egna broschyrer och tidningar som skickas ut till alla hushåll? Men den följdfrågan slipper Nyhus besvara.

Istället plockar Nyhus som brukligt fram något som bara ”dyker upp i huvudet” på honom, i detta fall: Kritisera de som är kritiskt inställda, de lurar resten av befolkningen.

Det naturliga hade (i normalfallet) att vara en gnutta självkritisk och inse att den propagandaapparat som Nyhus själv förfogar över har totalt misslyckats med sin uppgift. Argumenten biter inte på folk, kanske läge att lägga om strategin? Men återigen känner vi igen bristen på självkritik från debatten om trängselskatt. Nyhus & Co behöver inte tänka om, de behöver inte vara självkritiska. De sitter på den beslutande maten och struntar fullständigt vad du och jag tycker.

Så är det i Göteborg 2015.

Håkan Andersson
Vägvalet

Riksrevisionen kritiserar Västlänken – igen!

fredag, 7 december, 2012

Idag kan vi läsa i GP att Riksrevisionen kritiserar regeringen för ineffektiva väg- och tågsatsningar. Riksrevisionen kritiserar återigen även Västlänken precis som för ett år sedan. Läs tidigare blogginlägg här.

Riksrevisionen konstaterar:

”Regeringen har inte sett till att statens miljardsatsningar på vägar och järnvägar är effektiva. Det finns en betydande risk för fortsatta fördyringar som leder till att man inte kan genomföra andra angelägna infrastruktursatsningar.”

I rapporten konstateras att brister i kostnadsunderlagen gör att många stora infrastrukturprojekt riskerar att bli dyrare än planerat. Som t.ex. Västlänken:

”En järnvägstunnel under Göteborg, som beräknas kosta 20 miljarder kronor att bygga. Här saknas information om nödvändiga tilläggsinvesteringar för att uppnå målen med Västlänken på mellan 20 och 35 miljarder kronor i beslutsunderlagen.”

Riksrevisor Claes Norgren  säger:

”Regeringen har inte sett till att statens miljardsatsningar på vägar och järnvägar är effektiva. Regeringen har inte heller motiverat besluten och informerat riksdagen och allmänheten om satsningarna på infrastruktur på ett transparent och rättvisande sätt.”

Även Ostlänken som ska byggas mellan Järna och Linköping för 30 miljarder kronor kritiseras då regeringen föreslår att den ska byggas för snabbtåg, som har lägre hastighet än höghastighetståg. Men enligt Norgen har inte konsekvenserna av detta har analyserats av Trafikverket.

Enligt Riksrevisionen har regeringen inte motiverat varför man frångår de principer som riksdag och regering har bestämt. Regeringens beslut leder till att effektiva infrastrukturåtgärder som ofta är politiskt obekväma skjuts över på framtida politiker. Vidare kritiseras också regeringen för att inte ha gett transparent och rättvisande information om satsningarna och uppmanar regeringen att motivera besluten, särskilt när de går emot Trafikverkets förslag.

Norgren säger:

”Då kan riksdag och allmänhet bedöma varför man väljer mindre lönsamma objekt.”

Förra året lämnade Vägvalet en interpellation om Riksrevisionens kritik som först inte skulle få framställas, men som sedermera fick det. Läs blogginlägg från sammanträdet här. Riksrevisionen styrker återigen att Västlänken är ett felaktigt och samhällsekonomiskt olönsamt projekt.

När ska någon från de etablerade partierna börja lyssna?

Läs riksrevisorns debattartikel i SvD ”Stor risk att pengarna satsas fel”

Läs rapporten Riskfyllda och ineffektiva miljardsatsningar på infrastruktur.

Och i Svevias lobbytidning kan ni läsa om Annelie Hulthén (S) som uppenbarligen bygger Göteborg helt själv och anser att Riksrevisionens kritik är obefogad.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2SVD1

Regeringen har svarat Riksrevisionen

söndag, 29 april, 2012

Regeringen har nu svarat på Riksrevisionens rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Regeringen skriver att det inte är någon annan än Göteborg själva som tagit beslutet om trängselskatt:

”Inför åtgärdsplaneringen betonade riksdagen att medfinansiering är en frivillig uppgift och att medfinansiering är en faktor som inte isolerat kan bestämma prioriteringen av ett enskilt projekt.”

”Staten har valt att inte införa trängselskatt med mindre än att det funnits ett principbeslut om införandet från kommunfullmäktige i den närmast berörda kommunen.”

Här framkommer klart och tydligt att regeringen inte anser att trängselskatten är ett beslut som tagits av dem. De rödgröna, framför allt Socialdemokraterna, i Göteborg hävdar gång på gång att de är tvingade av regeringen. Men återkommande är att regeringen anser att de inte tvingat Göteborgs kommunfullmäktige. Jag tycker det är väldigt märkligt och har påtalat det i otaliga debatter att de rödgröna försöker slingra sig ur beslutet med att skylla på att de var tvungna. När argumenten tryter svarar de istället med att pengarna skulle gått någon annanstans. Vi har ställt frågan: Vart?

Och Trafikverket tillbakavisar kritiken att pengar skulle gå till någon annanstans i Sverige:

”Trafikverket framför i sitt remissyttrande att Riksrevisionen har tolkat trafikverkens riktlinjedokument felaktigt och att det inte stämmer att trafikverken i sina förslag har omprioriterat utifrån utebliven medfinansiering.”

Regeringen håller med Riksrevisionen att prognoserna för kalkylerna är osäkra:

”Riksrevisionen ser även en risk i att intäkterna är osäkra till följd av att de endast kan uppskattas baserat på prognoser om framtida beteenden, som dessutom förändras till följd av själva avgiftsuttaget. Regeringen instämmer i att det är svårt att komma ifrån osäkerheter i prognoserna.”

I samma stund skriver regeringen:

”Riksrevisionen förefaller i sin tolkning av detta likställa samhällsekonomisk lönsamhet med resultaten från myndigheternas samhällsekonomiska kalkyler. Regeringen anser att kalkylerna är mycket viktiga beslutsunderlag, men de täcker  inte alla aspekter som kan vara relevanta att beakta vid beslut om vilka investeringar som ska prioriteras. I synnerhet vid stora projekt finns komplexa orsakssamband kopplade till specifika arbetsmarknader som är svåra att fånga i en lönsamhetskalkyl.”

Det är bekymmersamt att även regeringen väljer att åsidosätta lönsamhetskalkylerna. Om vi använder Västlänken som exempel uppvisar den, trots att man tagit hänsyn till en regionförstoring och kraftig resandeökning (vilka i sig är osäkra faktorer), i kalkylen en negativ nettonuvärdeskvot på -0,55 som i praktiken innebär ca -9,3 mdr kr. Om resandeökningen inte sker som man prognostiserat blir förlusten ännu större. En samhällsekonomisk analys öppnar upp för alla möjliga tolkningar bland tjänstemän och politiker som saknar ekonomiska kunskaper. Trots allt ska ju i slutändan pengarna fram och vi har inte en outtömlig kista på vinden. Inte ens regeringen!

Regeringen glider också på driftskostnaden kontra intäkten som trängselskatten utgör:

”Det stämmer som Riksrevisionen påpekar att det finns system- och administrationskostnader kopplade till uppbörden av brukaravgifter. De är inte försumbara och måste utan tvekan finnas med i en analys av en aktuell finansieringslösning. Förutsättningen för att brukaravgifter ska vara intressanta ur ett finansieringsperspektiv är naturligtvis att de ger ett betydande nettotillskott till den statliga investeringsramen.”

Trafikverket svarar också kryptiskt gällande synen på driftskostnaden:

”Även om en förhandlingssituation leder till en dyrare lösning behöver det inte innebära ineffektiv användning av statliga medel. Det beror på vem som betalar för den dyrare utformningen.”

Vilket utomordentligt konstigt svar av Trafikverket som handskas med skattemedel. Detta yttrande är väldigt stötande eftersom Trafikverket anser sig bestämma över hur medborgarnas pengar används på bästa sätt. I klartext säger de att det är helt ok att slösa med skattebetalarnas pengar. Trängselskattesystemet har en driftskostnad på 20-30% per hundralapp jämfört med vanligt skatteindrivning som kostar 0,57%.  Det kan inte vara acceptabelt det som Trafikverket skriver.

Riksrevisionen påpekar även att förskottering använts för slarvigt och blandats in i förhandlingarna vid framtagande av t.ex. det Västsvenska paketet:

”Förskottering har dessutom blandats in i förhandlingarna om medfinansiering. Nuvarande riktlinjer för förskottering innebär bl.a. att ett projekt som förskotteras får tidigareläggas med maximalt fem år och att eventuell påverkan på andra objekt i den långsiktiga planen ska klargöras. Baserat på Riksrevisionens granskning kan regeringen konstatera att riktlinjerna inte till fullo har tillämpats på avsett vis.”

Detta är anmärkningsvärt eftersom det innebär att staten egentligen inte lever upp till sina åtaganden. Om man igen tar Västlänken som exempel så börjar man förskottera på det projektet långt tidigare än fem år.

Till sist skriver regeringen att trängselskatten inte är öronmärkt, något vi också kritiserat tidigare:

”När det gäller trängselskatten redovisas inkomsterna mot inkomsttitel och det stämmer därmed att de i formell mening inte är öronmärkta till  transportinfrastruktur. Besluten om införandet av trängselskatt i Stockholm och Göteborg har dock baserats på principbeslut i respektive kommun, där en förutsättning varit att överskottet från skatten ska användas för infrastrukturinvesteringar i regionen i fråga.”

Principbeslut? Det är en stor skillnad på principbeslut och avtal. Vems principbeslut är det? Nuvarande regerings? Kommande regeringars? Om det är detta Göteborgs politiker hänger upp det Västsvenska paketet på, då ligger vi risigt till!

Läs regeringens hela svar här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2

Sydsvenskan – Skånes politiker ratar förslag om vägtullar

tisdag, 7 februari, 2012

I början på februari kunde man läsa i Sydsvenskan att Skånes politiker säger ifrån om vägtullar.

Regionstyrelsens ordförande för Skåne, Pia Kinhult (M), avfärdar tankarna på vägtullar:

”Vår trängsel finns inte i städerna, säger hon. Problemet är genomfartstrafiken till och från landet och våra grannländer.”

Även kommunalrådet Anders Rubin (S) i Malmö är också väldigt tydlig när han säger nej till vägtullar runt Malmö för att finansiera infrastruktur i övriga Skåne.

”Det är lustigt att regeringen hela tiden återkommer till trängselskatt när det handlar om att finansiera vägar och järnvägar.”

Det var just avsaknaden av denna tydlighet från göteborgspolitikerna som bidrog till att våra lokala politiker bara gav med sig utan strid. Varför använde man sig exempelvis inte av media för att pressa regeringen och för att visa för medborgarna att man inte gav efter för utpressning hur lätt som helst? Istället gick man in i slutna rum, snackade ihop sig och kom ut med ett färdigt ”paket” som, enligt dem själva, är orubbligt in i minsta detalj. Det är väl inte konstigt att folk blir förbannade?

Till skillnad från Pia Kinhult, som tillhör Alliansen, håller Rubin dock dörren lite på glänt.

”Vi är ändå inte blankt negativa till trängselskatten men då får den vara av en annan typ.”

Trots detta är det en skarp signal från Skånes politiker att de inte är villiga att finansiera via trängselskatt. Ändå är det den lösning som infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) ser framför sig och säger:

”I Stockholm och snart Göteborg är trängselskatten viktig för att finansiera sina infrastrukturpaket.”

Och där kom det. Göteborg är staden som ska frälsa hela Sverige i att införa den nya skatteformen: trängselskatt. Göteborg är slagträet för att banka igenom en dold skattehöjning då Alliansen sänkt skatten i flera år och nu måste man kompensera med något annat.

Hur då? Jo, vi tar ut en skatt för den som utnyttjar något för det låter ju bra. Knappast. För var går gränsen för vad man nyttjar? Ska friska människor slippa betala skatt för sjukvård? Ska endast äldre betala för äldreomsorg? Föräldrar endast för barnomsorg? Listan kan göras lång.

Den stora frågan blir nu hur regeringen kommer att hantera Skånes reaktion i kombination med Riksrevisionens rapport. Det återstår att se under våren.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Nu duggar kritiken tätt gällande Västlänken

fredag, 30 december, 2011

Efter Vägvalets debattartikel gällande Riksrevisionens kritik i GP publiceras ytterligare tre debattartiklar. Den första av Peter Danielsson, miljöexpert inom kollektivtrafikbranschen med Västlänken ger 20 miljarder i förlust. Den andra av Lennart Wassenius (C), en av initiativtagarna bakom Västlänk 2021, Satsa på rätt Västlänk istället. Den tredje av transportforskaren Björn Hasselgren, Staten boven bakom ineffektiv infrastruktur.

Peter Danielsson riktar kritik mot Kia Andreassons utspel skriver:

”Miljökommunalråd Kia Andreasson (MP) skriver i sin replik på GP Debatt (23/12) att det finns ett antal miljönyttor som inte tas med i den samhällsekonomiska analysen. Som exempel på detta anförs att miljöpåverkan från kväveutsläpp, buller, gifter och olja från vägtrafiken samt minskade trafikolyckor inte ingår i den samhällsekonomiska analysen.”

”Genom detta påstående blottar Kia Andreasson sin totala okunnighet i frågan. I Banverkets rapport ”Samhällsekonomisk bedömning” finns kostnader och nyttor för Västlänken redovisade där nyttor inom miljö och trafiksäkerhet för minskad vägtrafik uppgår till 1,6 miljarder under avskrivningstiden på 60 år.”

Precis i linje med den kritik vi riktade mot Kia Andreasson i vårt blogginlägg Tror Kia Andreasson på tomten också?

Vidare skriver Peter Danielsson:

”Västlänkens kostnader har ökat med 70 procent sedan utredningen gjordes år 2005. Tyvärr har riksrevisorn fel när han beräknar samhällsförlusten till tio miljarder kronor. Utgående från de uppdaterade kostnaderna ger Västlänken en samhällsekonomisk förlust på över 20 miljarder kronor enligt den vedertagna beräkningsmodellen för samhällsnyttor. Västlänken är en ekonomisk katastrof då nyttan endast är 20 öre på varje investerad krona.”

Lennart Wassenius ger Kia Andreasson (MP) svar på tal om att hon far med osanning när hon säger att Västlänken är den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg:

”Västlänkens brister eller svagheter kan sammanfattas i fyra punkter:

  • Tid. Projektet tar cirka tio år att planera/ projektera och tio år att bygga, varför nyttan kan påräknas först efter 2030.
  • Kostnad. Projektet är nu kostnadsberäknat till 20 miljarder, men vad blir det i verkligheten? Har man exempelvis hanterat problemen och kostnaderna fullt ut då Korsvägen skall byggas om för att slutligt få en gestaltning i tre plan?
  • Risker. En nio kilometer lång tunnel i lös, marin lera under centrala Göteborg är inte att leka med.
  • Nytta. Projektet ger bara marginell påverkan på resandet. Haga är ingen publik punkt i Göteborg.Och har man ställt frågan – vem vill till Haga?

I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt. Nyttan är också större eftersom resenärerna slipper omvägen via Haga och bytespunkten mellan pendel- och stadstrafiken blir mycket exklusiv.”

Vi kan inte undgå att se att Centern internt inte är överens om vad som ska göras trots att Kristina Jonäng (C) gång på gång mer eller mindre skällt ut alla kritiska röster om Västlänken och det Västsvenska Paketet. Vi skickar med en brasklapp till Jonäng: Lyssna av de egna överkörda leden innan du kritiserar alla andra!

Björn Hasselgren skriver följande:

”Riksrevisionen har rätt i mycket av sina iakttagelser av medfinansieringen av stora infrastrukturprojekt. Lösningen på bristerna ligger dock snarare i en ändrad ansvarsfördelning och förbättrade incitament att göra rätt än i att stärka centraliseringen, som tycks vara Riksrevisionens recept.”

Den ändrade ansvarsfördelningen är något Vägvalet påpekade i remissvaret till Näringsdepartementet gällande medfinansieringen.  Så länge det råder oklarheter om vad som gäller så kommer ansvarsfördelningen att vara otydlig. Detta återfinns i Riksrevisionens kritik gällande förhandling av det Västsvenska paketet som visar på oklara och otydliga signaler om ansvarsfördelningen. Trängselskatten är en statlig skatt som tillfaller staten och inte kommunen.

Hasselgren påpekar vidare två motstående synsätt som komplicerar:

”Å ena sidan har en linje drivits som innebär att ett kostnadsansvar för varje transportslag skall upprätthållas, det vill säga de som använder vägar eller järnvägar ska betala vad systemen kostar. Det är en modell som ger fokus på organisationerna som förvaltar vägar och järnvägar och deras leverans av tjänster till brukarna. Modellen brukar ge starka incitament för organisationerna att effektivisera verksamheten. Överdrivna investeringar hålls tillbaka.

Å andra sidan har en linje drivits där ett samhällsekonomiskt perspektiv styrt statens agerande. I denna modell har staten skilt på avgifts/skattepolitik och vad som tilldelas till vägar och järnvägar för underhåll och investeringar. Brukarna ska enligt samma modell endast betala den kostnad som varje enskild resa orsakar, den så kallade marginalkostnaden. Modellen riskerar att leda till att väg- och järnvägsorganisationerna fokuserar mer på regeringen och departementen, som finansierar verksamheten, än på kunderna. Drivkrafterna för effektivisering och kundanpassning blir svagare. Risken för överinvesteringar blir större.”

Observera sista meningen när ett samhällsekonomiskt perspektiv råder. Risken för överinvesteringar blir större! Det är här detåplötsligt blir tillåtet att stapla flosklaerna om projekt som Västlänken utan det har någon som helst nytta för medborgarna/kunderna.

Sammanfattningsvis skriver Hasselgren att man bör se över:

  • ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna.
  • kostnadsansvaret för vägar och järnvägar.
  • statens roll på området.

Alltså, det som Vägvalet sagt hela tiden. Vad är Statens roll och vad är regionens och kommunens roll. Utred detta först innan paket och nya skatter sätts ihop och se om det håller. Hönan och ägget!

Vi kan inte annat än hålla med Peter Danielsson när han säger:

”Om Kia Andreasson och andra tillskyndare av Västlänken utsätter sig för risken att sätta sig in i fakta stället för att hänvisa till politiska floskler skulle en saklig debatt kunna leda fram till rätt investeringar.”

Ja, var är alla tillskyndare av Västlänken i debatten? Alla andra partier? Som julsången går ”Midnatt råder tyst det är i huset…”. Kan det måhända vara stadshuset i Göteborg?

Vi har sagt det i vår debattartikel och blogginlägg och vi säger det igen.

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

Gör om, gör rätt.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

Vägvalet får rätt gällande trängselskatten, Västlänken och medfinansiering

tisdag, 20 december, 2011

Idag bekräftar Riksrevisionen i en debattartikel i GP att kommunala bidrag till vägar och järnvägar är ett ineffektivt sätt att använda skattemedel. Vägvalet har sedan beslutet togs den 28 januari 2010 påpekat bristerna med beslutet gällande trängselskatten och Västlänken. Debatten om medfinansiering har också hållits kort men Vägvalet har diskuterat detta sedan start och även lämnat ett eget remissvar till Näringsdepartementet.

Riksrevisorn Claes Norgren skriver:

”Regeringens satsning på medfinansiering av infrastruktur har lett till att staten inte satsar sina pengar på de vägar och järnvägar som ger mest nytta för medborgarna. På grund av projektets storlek fick ett stort antal andra mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder strykas. Paketet förhandlades fram under stor tidspress och vilka åtgärder som skulle ingå hann inte bestämmas i detalj. Detta trots att riksdagen ställer höga krav på gedigna beslutsunderlag för infrastrukturplaneringen.”

Detta stämmer väl överens med vad Vägvalet hävdat, d.v.s. att Västlänken kommer att förhindra att andra projekt genomförs under de tjugo långa år som det tar att bygga färdigt Västlänken. Pengarna räcker inte.

”För att klara av finansieringskraven som följde med de statliga pengarna tog kommunfullmäktige i Göteborg beslut om att be riksdagen att införa en trängselskatt. Trängselskatten måste få in tillräckligt med pengar för att täcka kommunens utlovade medfinansiering. Det är stor risk att denna lösning inte är effektiv vare sig ur trängsel- eller miljösynpunkt.”

Och hur ska kommunen lösa finansieringen om tågtunneln till Haga blir ännu dyrare under resans gång? Enligt de avtal som slutits blir det upp till kommunen och/eller regionen att skapa fram extra pengar. Ett ”enkelt” sätt är att höja trängselskatten, men det har förstås ett politiskt pris.

Claes Norgren fortsätter:

”Dessutom är mer än halva satsningen, en järnvägstunnel under city (Västlänken), en ren förlust för samhället. Nyttan med tunneln uppgick enligt trafikverkens beräkningar till omkring 7 miljarder kronor medan investeringskostnaden beräknades till 16 miljarder kronor. Investeringen innebär alltså en förlust för samhället i storleksordningen 10 miljarder kronor.”

”Vår granskning visar att även den siffran är för hög eftersom kommunerna i många fall ”medfinansierat” byggandet av sina egna, alltså inte statens, anläggningar. ”

”Enligt kommunerna sände de statliga Väg- och Banverket otydliga signaler om vad som gällde. De flesta uppfattade dock att om man lämnade medfinansiering så ökade chanserna att man skulle få statliga väg- och järnvägsprojekt byggda i sin region. Om chansen att få statliga investeringspengar till den egna regionen minskar om man avstår från att lämna bidrag blir det enligt Riksrevisionen i praktiken inte frivilligt att bidra.”

Vad händer då om alla kommuner hoppar på medfinansieringståget? Alla kan ju rimligtvis inte få förtur för sina egna önskesatsningar, det räcker definitivt inte statens anslag till. Återigen blir det tydligt att detta bara är ett sätt för staten att slippa betala.

”Om de statliga medlen till vägar och järnvägar behöver utökas bör man generellt se över skatterna och avgifterna inom trafikområdet. På så sätt får man mer pengar på ett transparent och rättvist sätt utan att staten behöver ge sig in i alltför många förhandlingar med kommunerna, vilket riskerar att skapa en oklarhet om rollfördelningen i svensk infrastruktur.”

Vi kan bara konstatera att alla de punkter som Vägvalet framfört går helt i linje med det som Riksrevisionen kommer fram till. Allvaret i debatten har nu höjts och det kräver att övriga partier tar sitt ansvar och bemöter kritiken. Det går inte att undvika diskussionen om nyttan med projekten och trängselskattens totala ineffektivitet som skatteindrivning.

Väg- och Banverkets roll har vi tidigare också ifrågasatt och nu framgår det klart och tydligt att man farit med oklara signaler. Men kommunen och GR som motparter borde ju redan då ha uppmärksammat detta. Varför detta inte gjordes är en gåta.

Det är alldeles för lättvindigt att säga som de etablerade partierna att man kompromissat för att få sina delar och att enigheten är total. Det är dags att bryta upp paketet och satsa på samhällsekonomiskt försvarbara projekt som ger nytta till medborgarna.

Därför en uppmaning till Trafikverket: Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021 som kan tillföra nytta till medborgarna inom rimlig tid och kostnad.

Läs Riksrevisionens fullständiga rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Läs Riksrevisionens pressmeddelande och infrastruktur på nya villkor.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

GT debatt – Omöjligt bygga fler spår just nu

måndag, 3 oktober, 2011

Igår konstaterade infrastrukturministern, Catharina Elmsäter-Svärd (M)  i GT att det är omöjligt att bygga fler spår just nu.

Debattartikeln startar med de flådiga satsningarna som gjordes förra året av dåvarande infrastrukturministern Åsa Torstensson (C):

”Redan under förra mandatperioden påbörjade vi en satsning på utvecklingen av landets infrastruktur. 2010 fattades beslut om att under tolvårsperioden fram till 2021 investera totalt 497 miljarder.”

Av dessa 497 miljarder var i själva verket inte en enda krona ny, istället hade man förlängt planperioden med ett år för att få det att se ut som mer pengar.

Trafikverket kom med en rapport den 30 september som debattörerna nu faller tillbaka på:

”Trafikverkets egna analyser pekar på att delar av det befintliga järnvägssystemet behöver uppgraderas för att störningarna inte ska öka. Vi har också tagit intryck av arbetspendlares frustration och företags beroende av tillförlitlighet.”

Artikeln som startade med att uppmärksamma satsningarna avslutas med några konstateranden. Var ska man börja i detta resonemang?:

”Men skulle det inte vara bättre med ännu fler miljarder redan 2012 och 2013? Vi vill vara realistiska, inte populistiska. Vi måste ha ordning på vad som behöver göras, när det kan göras och hur mycket det kostar.”

Regeringen vill inte vara populistiska men samtidigt utlovas satsningar som inte kan ses annat än just populistiska. Vi kan också sedan tidigare konstatera att dessa pengar är inte nya.

”De nivåer som regeringen nu beslutat är i linje med vad trafikverket menar är möjligt för de kommande två åren. Ytterligare åtgärder skulle helt enkelt riskera att försämra framkomligheten.

Nivåerna är rimliga med Trafikverkets bedömningar om vad som är genomförbart. Det var ju bra att gömma sig bakom det påståendet för att slippa investera ytterligare.

”För det andra är det angeläget att inte riskera att kostnaderna för infrastrukturarbeten skjuter i höjden. Med många byggen samtidigt riskerar flaskhalsar att uppstå, som även driver på kostnaderna. Vi vill ha mer infrastruktur för pengarna, inte mindre.”

Nu är regeringen helt plötslig ansvarsfull och vill inte att infrastrukturkostnaderna ska skena. Trots detta är de med och godkänner projekt som Västlänken som inte är som de själva uttrycker sig: ”mer infrastruktur för pengarna, inte mindre

För det tredje är det viktigt att ta ansvar för helheten”

Vad är helheten? Är det möjligtvis att satsningarna ska samsas med övriga Sverige. Varför ta ansvar för helheten när man ändå håller på att växla över allt ansvar till regioner och kommuner?

”Samtidigt som länder i vår omvärld nu brottas med skuldtyngda nationalräkenskaper föreslår vissa här hemma omfattande lånefinansiering för att kunna presentera löften om stora satsningar. Vi värnar istället en ansvarsfull politik.”

Och nu är omvärlden i gungning och då måste vi dra åt svångremmen.

Som jag ser det har man satt sig ned och spaltat upp olika argument för att slippa investera alltför mycket. Det finns inga pengar till allt som lovas! Och att systematiskt sätta upp ovanstående argument blir lite löjeväckande eftersom de talar emot tidigare budskap. Man kan inte låta bli att se det som en långsiktig strategi från regeringen att pressa fram mer pengar till spår och vägar genom trängselskatt och vägavgifter.

Intressant med Trafikverkets rapport är att många tjänstemän och politiker hänvisade till den när Vägvalet började ifrågasätta om det verkligen fanns behov av Västlänken då inga tillräckliga satsningar görs på tåginfarterna till Göteborg. Då var det guld och gröna skogar eftersom regeringen hade lovat satsningar i Västsverige och man skulle undersöka arbetspendlingens behov i landet. Nu är det gjort, men vad hjälpte det? Det blev inte mer än en fjäder av hönan!

Inga höghastighetståg är med i planeringen. Inga större utbyggnader som ökar kapaciteten fram till 2021 kring Göteborg är heller inplanerade.

Vakna Göteborg!

Theo Papaioannou
Vägvalet

Nya och höjda skatter, fula knep för att öka kollektivtrafik

lördag, 11 juni, 2011

I DN i igår kunde man läsa att politikerna vill höja och till och med fördubbla trängselskatten i Stockholm

C-G Wrangel, chef för trafikpolisen i City säger:

”Trängselskatten som infördes på försök år 2006, har i praktiken ingen större påverkan på siffrorna eftersom den funnits under båda mätperioderna. Läget är dessutom även allvarligt i Stockholms innerstad.”

Med andra ord har Vägvalet haft rätt hela tiden; trängselskatten har inte löst några direkta problem. Vägnätet har inte förbättrats i Stockholm trots tillskott av pengar från trängselskatten.

Leif Carlsson, planerare vid Trafikverket säger:

”Storstockholm har vuxit i decennier. Ur ett sådant perspektiv blir det trängre och trängre – vårt vägsystem har inte utvecklats lika snabbt som befolkningsutvecklingen.”

Men varför har man inte byggt ut mer? Budskapet i Göteborg är ju att vi ska få bättre infrastruktur genom att betala trängselskatt, men i Stockholm halkar man efter i utbyggnaden av vägsystem. Samtidigt har tunnelbanan nått kapacitetstaket. Observera detta då man i Stockholm redan har över 40% kollektivresenärer jämfört med Göteborg som ligger strax över 20%.

Vad gör stockholmspolitikerna när trafiken ökar? Jo, de skriker högt och brett att man ska höja trängselskatten. Löser detta verkligen problemet? Det finns ju fortfarande inga alternativ till resenärerna. Nej, det är dags att börja tänka nytt som att t.ex. se över hur arbetsplatserna är placerade. Börja prata med näringslivet om att kunna lägga arbetsplatser på platser så att trafiken kan fördelas annorlunda. Detta gäller ju även Göteborg som pratar om att det är viktigt att skapa fler arbetstillfällen i Göteborg. Men hur ska alla komma dit?

Läs artiklarna här.

Regeringen tillsätter en nu också en utredning som ska lämna förslag på uttag av avgifter för att få åka på de nya broarna över Sundsvallsfjärden, Skurusundet öster om Stockholm och Motalaviken. Utredaren ska också se över villkoren för uttaget av trängselskatt. Här finns en stor skillnad. Eftersom broarna är nya så får man ta ut avgifter på broarna. Men återigen så förflyttar regeringen ansvaret ut på bilisterna.

Läs artikeln här.

Vidare har nu Stefan Gustavsson på Handelskammaren kommit på den briljanta idén att Västtrafik måste våga att välja bort linjer för att kunna nå de tuffa K2020 målen om dubblerad kollektivtrafik.

”Det innebär en större satsning på stråk med många resenärer eller där potentialen för många resenärer är stor. Men det innebär också att flerkraftigt olönsamma linjer förmodligen måste dras in eller få sämre service. Det kräver modiga politiska beslut.”

Så för att uppnå målen har allting förvandlats till statistik och nu föreslås fula knep som att satsa mindre på linjer som inte bidrar till att öka statistiken. Det känns inte seriöst för medborgaren och det börjar uppenbara sig mer och mer att målen inte är realistiska.

I samma artikel skriver Gustavsson vidare:

”Det måste också handla om att visa på kvalitet och pålitlighet så att så många människor som möjligt väljer att åka kollektivt.”

Detta håller vi med om och det är faktiskt något Vägvalet påpekat hela tiden. Fram med alternativen så kommer folk att själva välja åka kollektivt. Men att föreslå att man ska försämra på vissa linjer och förbättra andra kan inte vara rätt väg att gå. Vem ska avgöra detta? Glöm då inte att fr.o.m. 2012 så ägs inte Västtrafik längre av Göteborgs kommun utan av Västra Götalandsregionen.

Läs artikeln här.

Slutligen läser vi i Svenska Dagbladet idag att socialdemokraternas Tommy Waidelich och kristdemokraternas Caroline Szyber vill att staten ska ta ett ekonomiskt ansvar för utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Tydligen anser politiker plötsligt att Stockholms lokala infrastrukturbehov är av nationellt intresse. Men när utbyggnaden av hamnbanan i Göteborg skulle beslutas tvingades kommunfullmäktige i torsdags fatta beslut om lån för att lösa problemet med finansieringen. Detta trots att regeringen tidigare konstaterat att Göteborgs Hamn är av riksintresse. Det verkar snarast som om riksintresset ökar ju närmare vi befinner oss Slussen i Stockholm.

Men det är bra att S-politiker på andra orter bedriver en riktig oppositionspolitik mot regeringen. När läste ni senast något inlägg från våra kommunala politiker Anneli, Kia, Mats, Jonas & Helene där de ställde krav på att regeringen ska gynna Göteborgsregionens infrastruktur? Deras budskap till medborgarna går hela tiden ut på att de för flera år sedan har suttit i slutna rum med regeringen men inte fått gehör för sina synpunkter. Då kanske de skulle försöka lite mer eller vara lite mer kreativa som andra politiker tvingas vara? Var finns de i debatten? Istället lägger de sig platt och låter någon annan lösa finansieringen åt dem.

Läs hela artikeln om finansieringen av tunnelbanan här.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Alliansen kan inte bestämma sig

lördag, 23 april, 2011

I GP den 23 april skriver Johnny Magnusson (M) en gästkrönika om hur piggt Alliansen är jämfört med de rödgröna.

Johnny Magnusson (M) skriver:

”Miljöpartiets tillväxt- och bilfientlighet är mycket hämmande för vår regions möjlighet att frodas och utvecklas. Om inte Socialdemokraterna i Göteborg hade gått i koalition med Miljöpartiet 1994 hade vi idag haft ytterligare en tunnel under Göta älv. Nu fick vi istället en Götatunneln som löper parallellt med älven. Hade inte centrala myndigheter satt stopp för de rödgrönas dumma förslag hade vi väl också haft en cykelbro över älven.”

Det är väldigt intressant när Alliansens företrädare svänger fram och tillbaka i vad de kallar bilfientlighet. Är man inte bilfientlig när man inför trängselskatt? Hur hade en tunnel finansierats 1994? Inte genom trängselskatt i alla fall! Det Johnny Magnusson borde svara på är varför hans regering håller på att förflytta ansvaret för viktiga infrastruktursatsningar till regionen och kommunen. Var är den förklaringen? Kan det bero på alla jobbskatteavdrag som gjorts?

Vidare skriver krönikören:

”I valet söker vi inom Alliansen ett mandat för att leda Västsverige in i framtiden. Mandat för att driva utvecklingen i rätt riktning och på allvar ta upp kampen med de regioner i Europa som ligger i spetsen. Vad är det som säger att de anställda på Mercedes i Stuttgart ska ha nästan dubbelt så hög lön som de anställda i vår fordonsindustri här i Västsverige?

Och varför ska göteborgarna straffas med en orättvis skatt? Vad gör Alliansen för att t.ex. lyfta fram Volvos utvecklingsmöjligheter i Göteborg. Jo, de inför trängselskatt! Vem vill jobba med bilar som förbjuds mer och mer?

Sammanfattningsvis så är Alliansen lika bilfientliga som alla andra partier. Och inte nog med det, de är även medborgarfientliga.

Rösta Vägvalet i regionvalet den 15 maj om du värnar om demokratin!

Theo Papaioannou
Vägvalet

PS. Det här är den största bilden vi någonsin sett på en gästkrönikör på gp.se DS.

Nu börjar det gå undan

torsdag, 31 mars, 2011

I veckan togs det första spadtaget för det pampiga Västsvenska Infrastrukturpaketet med infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) i spetsen. Många framstående politiker närvarade vid denna högtid bakom Nils Ericssons-terminalen. Det var ju ingen spade som sattes i backen utan det fick vara en symbolisk grävmaskin som syntes genom ett plexiglas vilken infrastrukturministern fick avtäcka.

Lite folktomt där bak kan tyckas, men å andra sidan så är det ju så de etablerade partierna vill att det ska vara runt detta beslut. Annars var det ju en ordinär sammanstrålning med sedvanligt ryggdunkade som man kan förvänta sig. Göteborgs kommunstyrelseordförande Anneli Hulthén (S) var också med och sa några ord:

”Vi får ha tålamod allihop, så är det. Samtidigt vet vi att många av de byggena vi har genomfört, som till exempel Götatunneln, har gått förvånansvärt bra. Med praktiska upplysningar till folk och en gnutta humor så brukar vi kunna lösa det mesta när vi bygger.”

Vi ska ha tålamod heter det nu. Tålamod att få vara med om besluten som är tagna över huvudet på oss. Att Götatunneln gick förvånansvärt bra påvisar att Göteborgs ordförande har glömt att den blev dubbelt så dyr än det var tänkt. Kostnaden för Götatunneln beräknades först till 1,8 miljarder, men slutade på 3,4 miljarder d.v.s. två gånger så mycket. En gnutta humor ska lösa opinionens motstånd och oförståelse.

Läs mer i GP:s artikel här.

Idag kan vi även läsa i GP att man redan börjat gräva vid Guldheden och Slottsskogen för att bereda för betalstationerna. Detta sker innan besluten för förslag 2 är tagna av Riksdagen. Enligt Eva Söderberg på Transportstyrelsen gräver man enbart vid sådana stationer som fanns med i både det tidigare och det reviderade förslaget till betalzon. Men med en gnutta humor så förstår nog alla göteborgare att detta är helt i sin ordning.

Vi har fått en hel det förfrågningar om det är ok att göra så här. Jag försökte idag ringa Stadsbyggnadskontoret för att få reda på vad som gäller men tyvärr har de bara telefontid mellan 09.30 – 10.30 så jag ska försöka imorgon igen för att få lite klarhet.

Men för att bygga själva betalstationen krävs bygg- och marklov. Marianne Nyberg, projektledare, säger:

”Projektgruppen jobbar nu också med frågan om bygglov för stationerna. Här finns risker för förseningar eftersom bygglov och marklov kan överklagas och förskjuta tidsplanerna.”

I veckan hade Trafiknämnden sammanträde och även här är det bråttom nu att förbereda sig inför trängselskattens införande. Man arbetar med utbyggnad för fyra busstråk i staden; Linnéplatsen, Allén, Korsvägen och Centralen. Linnéplatsen ska byggas ut och på Övre Husargatan ska ett bilfält tas i anspråk för bussfält som ska byggas i mitten av körbanan. Det råder dock osäkerhet hur trafiken kommer att minska och fördela sig på Linnégatan, Övre Husargatan och Per Dubbs gata. Beräkningar från Trafikverket vid ett eventuellt införande av trängselskatt 2013 visar på en minskad biltrafik in från Dag Hammarskjöldsleden med 10 % men det är en grov uppskattning. Med andra ord så kan det lika gärna bli en minskning eller en ökning med t.ex. 5 %. Med så snäva marginaler så kan det innebära en trafikinfarkt på Övre Husargatan.

Vidare så ska busskörfält byggas ut på Södra vägen i riktning mot Trädgårdsföreningen och Hedens bussterminal. För att detta ska vara möjligt och busskörfälten inte ska störas av biltrafiken som ska svänga in på Hedens parkeringsplats är planerna att flytta parkeringen till andra sidan mot Sten Sturegatan. På dagens parkering vid Heden ska man istället lägga grusplanerna från andra sidan.

Theo Papaioannou
Vägvalet