Inlägg märkta ‘götatunneln’

Trafikverket gav inga svar i går heller

fredag, 6 oktober, 2017

Det borde bli ett stopp för Västlänken! I går under den fjärde dagen under huvudförhandlingen för Västlänken i Mark och miljödomstolen behandlades frågan om både höga och låga grundvattennivåer och dess vattenverksamhet med konsekvenser som uppkommer både under byggnadstiden och långt därefter. Fastighetsägare med stöd av expertis av landets elit i hydrogeologi är på plats. Deras presentationer om vattenverksamheten borde räcka för att stoppa Västlänken.

Mark och miljörättsbyrån representerade 161 sakägare och 40 bostadsrättsföreningar vilka har valt att i första hand stoppa Västlänken. De hänvisade till att alternativa lokaliseringar inte förekommit, problematik med infiltration, att Västlänken har en betydande olägenhet för människors hälsa och säkerhet samt åtgärdernas kumulativa effekter, enligt 6 Kap 3 § i Miljöbalken.

Sakägarna tog också upp bristande återkoppling ifrån Trafikverket om hur de såg på vilka skyddsåtgärder som måste sättas till. I princip alla sakägare hade synpunkter på hur Trafikverket valt att inte återkoppla på löften om riskanalyser eller förklara hur den upplevda ”garantin” på hur byggnationen ska kunna fungera tillfredsställande. Oro är slutsatsen av anförandena.

Uttryck som att ”husen flyter på lera” sades, samt att staden vilar på ”lerbaljor”. Paralleller drogs också till Hallandsåsen och även beskrivande exempel ifrån Götatunneln var uppe för att illustrera svårigheter med att bygga tunnel i lera och vid dess övergångar mellan lera och berg. Ja alla sakägarna var väl medvetna om svårigheten att bygga på göteborgsleran och vilken stor areal som kommer att påverkas av vattenverksamheten. Summan av värdet för alla fastigheter var miljardbelopp. Göteborg kan inte heller jämföras med tunnelbyggen som sker i Sveriges andra storstäder menade en representant, just eftersom förutsättningarna är så olika. Vår stenstad inom vallgraven står delvis på träpålar.

Wilhelm Delfs, med över 50 år i branschen, berättade om de otäcka bakterierna som orsakar svampblomning på träpålarna när syre tillsätts. Det innebär att pålarna vittrar sönder både i toppen och i botten. Det är nolltolerans för tillsättning av vatten, för det blir oerhört svårt att använda nytt vatten för att kompensera vattentrycket som nu bär vår stad. Syre ger näring till bakterierna.

Trädplan med flera, däribland Peter Danielsson, visade på brister i ansökan om tillåtlighet för planskildhet i Olskroken samt brister i dokumentationen från Trafikverket på olika svar om täthet av tunnel mot vatten.

Trafikverket fick frågor från sakägare och domstolsrepresentanter men valde att inte svara idag på dessa frågor om vattenverksamhet. De väljer att svara på frågorna vid slutanförandena på torsdag den 12:e oktober, vilket får ses som ett taktiskt drag, eftersom de då får sista ordet. Trafikverket tros sig kunna svara på alla frågor under 1,5 timme. Min bedömning är att de inte kommer att kunna besvara frågorna tillfredsställande.

I likhet med sakägarna har Vägvalet utmanat Trafikverket och begärt svar på projektets befarade skenande kostnader, vilken är och förblir en hemlighet. Strategin för Trafikverket verkar vara att inte ge några svar utan att tiga. Vägvalet har inte fått svar, sakägarna har inte fått svar, domstolens representanter fick inte heller de några svar idag.

Vi får väl se på torsdag nästa vecka som är huvudförhandlingens planerade sista dag.

Catarina Pettersson
Vägvalet

Västlänken är inte nödvändig för Göteborgarna

onsdag, 1 februari, 2017

I två debattartiklar i Göteborgs-Posten har Västlänkens påstådda nyttoeffekter diskuterats av bl.a. Bo Larsson, projektledare för Trafikverket, samt Miljöpartiet och Moderaterna. De hävdade att ”Det som tyvärr inte kommer fram i debatten så ofta är vilken nytta Västlänken bidrar med för den framtida kollektivtrafiken i Göteborg”. Det tragiska är att det inte framkom någon nytta i deras artiklar heller. Uppenbarligen finns det ingen nytta med Västlänken.

Istället bekräftas att allt bygger på ”målbilden”, ”medborgardialog”, ”ett viktigt mål”, ”beslutet är fattat”, ”kanske att kunna resa” samt att Västlänken är ”viktig för framtiden”,  Det inte är några konkreta nyttor och det visar bara att Västlänken är feltänkt.  Det är också mycket märkligt att de politiker som driver detta projekt har så litet på fötterna. Det oroar oss också att Trafikverket fortsätter att hävda att Västlänken ökar kapaciteten i tågnätet.

De bemöter inte fakta som att restiden för många pendlare ökar och att staden grävs upp i 10 år med stora miljö- och trafikproblem. Dessutom att minst ett rör av Götatunneln planeras stängas upp emot ett år för ombyggnad, kulturvärden riskerar att skövlas, grundvattnet riskerar påverkas i hela centrum samt att minst 500 träd huggs ned. Utan Bo Larsson lovar  att allt kommer att tas om hand vartefter. Bo Larsson kan inte se att kostnaderna kommer att stegras utan hävdar att budgeten kommer att hålla som är en ofantlig summa på 20 miljarder kronor i 2009 års penningvärde. Han utlämnar då kunskapen om att  budgeten enbart omfattar själva tunnelrören och inte stationsbyggnader mm som kommer att tillkomma.

Haga har inte behov av en pendelstation. Drömmen om att 15 000 personer kommer att trafikera Hagastationen i framtiden delar vi inte. Ingen har hittills lyckats visa några underbyggda prognoser om detta. Det är ett luftslott som debattörerna propagerar för.

Vägvalet vill att Västlänken omprövas för det finns alternativ till att öka kapaciteten på vår nuvarande station med mindre ingrepp på staden och det finns bättre alternativ för att förbättra pendeltrafiken till och ifrån Göteborg. Bo Larsson har rätt att utredning gjort kring utökande av centralens kapacitet. Banverket, fd Trafikverket har tidigare förordat ett billigare alternativ till nuvarande centralstation. Det sk Förstärkningsalternativet.  Vi tror på en nystart med att synliggöra problemen och sedan ta fram lösningen. Just nu står vi med en politiskt beslutad tunnel, som inte löser de konkreta problemen, även om vi tappar fart i samband med en nystart så blir fördelarna mycket större än med dagens beslut om att bygga Västlänken.

Vägvalet vill satsa på kollektivtrafik i Göteborg, där hela staden är med inklusive Hisingen. Snabbare bussar och spårvagnar, bygga bort trafikproppar och kaoset i Brunnsparken. Inget av detta löser Västlänken, däremot förhindrar den att Göteborgs trafiksituation kan förbättras.

Thomas Sahlmén och Catarina Pettersson
Vägvalet

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Stadsarkitekten sågar infrastruktur som underlättar för bilister

fredag, 4 maj, 2012

Idag kan vi läsa i GT om den nye stadsarkitekten Björn Siesjös tankar. Han säger bland annat:

Götatunneln kostade 3,5 miljarder och partihallslänken Röda orm 1,8 miljarder. Det är mycket pengar. Frågan är om de två minuterna som bilisterna tjänar är värda 1,8 miljarder

Det kan man förstås diskutera. Många hade säkert sett fler älvförbindelser framför en tunnel längs med älven. Man ska dock komma ihåg att Röde orm får sin fulla effekt först när Marieholmstunneln är färdigbyggd 2020. En tunnel som redan är försenad med flera år och alltså var planerad att bli färdig bara några år efter Röde orm.

Siesjö fortsätter: ”Vi har inte hur mycket pengar som helst. Vi måste välja hur vi ska investera dem. Jag skulle ha satsat på kollektivtrafiken i stället.

Helt rätt att resurserna är begränsade. Siesjö gör det dock enkelt för sig när han undviker att i detta sammanhang nämna Västlänken – möjligen den mest olönsamma infrastruktursatsning efter Botniabanan som någonsin planerats. Om Siesjö inser att resurserna är begränsade, varför inte då ifrågasätta den? Svaret ligger väl i att det inte är politiskt korrekt. Stadsarkitekten är tillsatt av de styrande politikerna i Göteborg, att då gå emot dessa vore politiskt självmord.

Siesjö fortsätter med ett konstigt resonemang angående motorvägar: ”Här i Göteborg har man hela tiden ökat framkomligheten för biltrafiken. Jag vill bygga ihop staden. Många av motorvägarna är onödiga.

Vilka motorvägar är det Björn Siesjö anser vara onödiga? Senaste halvåret har det varit en hård debatt om utbyggnaden av E20 som Siesjö inte tycks vara medveten om. Men visst kan man diskutera dragningen av E6/E20 genom Göteborg, vilket också Vägvalet gjort när vi föreslog en västlig ringled runt Göteborg för att leda bort trafik från Tingstadsmotet, men att dessa motorvägar skulle vara onödiga är en mycket märklig slutsats av den nye stadsarkitekten. Hur definierar han ”onödigt” i detta fall?

Grattis Göteborg! Vi verkar ha fått en stadsarkitekt som är lika bilfientlig som resten av det styrande rödgröna styret. Det är förstås ingen tillfällighet.

Läs hela GT-artikeln här.

Edit: I en GP-chatt från 6 februari 2012 fick Siesjö frågan: ”Västlänken? Är den värd sitt pris?” Svaret blev: ”Ja.”
I samma chatt fick vi också veta att Björn Siesjö tidigare varit aktiv inom Miljöpartiet.

Håkan Andersson
Vägvalet

Nu börjar det gå undan

torsdag, 31 mars, 2011

I veckan togs det första spadtaget för det pampiga Västsvenska Infrastrukturpaketet med infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) i spetsen. Många framstående politiker närvarade vid denna högtid bakom Nils Ericssons-terminalen. Det var ju ingen spade som sattes i backen utan det fick vara en symbolisk grävmaskin som syntes genom ett plexiglas vilken infrastrukturministern fick avtäcka.

Lite folktomt där bak kan tyckas, men å andra sidan så är det ju så de etablerade partierna vill att det ska vara runt detta beslut. Annars var det ju en ordinär sammanstrålning med sedvanligt ryggdunkade som man kan förvänta sig. Göteborgs kommunstyrelseordförande Anneli Hulthén (S) var också med och sa några ord:

”Vi får ha tålamod allihop, så är det. Samtidigt vet vi att många av de byggena vi har genomfört, som till exempel Götatunneln, har gått förvånansvärt bra. Med praktiska upplysningar till folk och en gnutta humor så brukar vi kunna lösa det mesta när vi bygger.”

Vi ska ha tålamod heter det nu. Tålamod att få vara med om besluten som är tagna över huvudet på oss. Att Götatunneln gick förvånansvärt bra påvisar att Göteborgs ordförande har glömt att den blev dubbelt så dyr än det var tänkt. Kostnaden för Götatunneln beräknades först till 1,8 miljarder, men slutade på 3,4 miljarder d.v.s. två gånger så mycket. En gnutta humor ska lösa opinionens motstånd och oförståelse.

Läs mer i GP:s artikel här.

Idag kan vi även läsa i GP att man redan börjat gräva vid Guldheden och Slottsskogen för att bereda för betalstationerna. Detta sker innan besluten för förslag 2 är tagna av Riksdagen. Enligt Eva Söderberg på Transportstyrelsen gräver man enbart vid sådana stationer som fanns med i både det tidigare och det reviderade förslaget till betalzon. Men med en gnutta humor så förstår nog alla göteborgare att detta är helt i sin ordning.

Vi har fått en hel det förfrågningar om det är ok att göra så här. Jag försökte idag ringa Stadsbyggnadskontoret för att få reda på vad som gäller men tyvärr har de bara telefontid mellan 09.30 – 10.30 så jag ska försöka imorgon igen för att få lite klarhet.

Men för att bygga själva betalstationen krävs bygg- och marklov. Marianne Nyberg, projektledare, säger:

”Projektgruppen jobbar nu också med frågan om bygglov för stationerna. Här finns risker för förseningar eftersom bygglov och marklov kan överklagas och förskjuta tidsplanerna.”

I veckan hade Trafiknämnden sammanträde och även här är det bråttom nu att förbereda sig inför trängselskattens införande. Man arbetar med utbyggnad för fyra busstråk i staden; Linnéplatsen, Allén, Korsvägen och Centralen. Linnéplatsen ska byggas ut och på Övre Husargatan ska ett bilfält tas i anspråk för bussfält som ska byggas i mitten av körbanan. Det råder dock osäkerhet hur trafiken kommer att minska och fördela sig på Linnégatan, Övre Husargatan och Per Dubbs gata. Beräkningar från Trafikverket vid ett eventuellt införande av trängselskatt 2013 visar på en minskad biltrafik in från Dag Hammarskjöldsleden med 10 % men det är en grov uppskattning. Med andra ord så kan det lika gärna bli en minskning eller en ökning med t.ex. 5 %. Med så snäva marginaler så kan det innebära en trafikinfarkt på Övre Husargatan.

Vidare så ska busskörfält byggas ut på Södra vägen i riktning mot Trädgårdsföreningen och Hedens bussterminal. För att detta ska vara möjligt och busskörfälten inte ska störas av biltrafiken som ska svänga in på Hedens parkeringsplats är planerna att flytta parkeringen till andra sidan mot Sten Sturegatan. På dagens parkering vid Heden ska man istället lägga grusplanerna från andra sidan.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Debatt i GP – Så påverkas Göteborg under bygget av Västlänken

tisdag, 13 juli, 2010

Idag publicerade GP en debattartikel av Tom Heyman och Theo Papaioannou från Vägvalet som uppmärksammar hur Göteborg påverkas under de tio långa år byggandet av Västlänken kommer att pågå. De skriver:

Problemen under bygget av Götatunneln var inget i jämförelse med det som nu kan förväntas. Centralstationen, Nils Eriksonterminalen och Nordstan blir nästan omöjliga att nå och när samtidigt den nya Göta Älvbron och Partihandelsviadukten skall fogas in i systemet är det bäddad för trafikkaos.

Debattartikeln beskriver tunnelns dragning från Centralstationen, via stationen i Haga till den nya stationen vid Korsvägen. Det är ömsom uppgrävda enorma diken, tunnel genom berg och den ökända göteborgsleran. Leran som ingen idag vet vad den kan ställa till. Kommer ni ihåg Springsteen på Nya Ullevi och bygget av nya Gamla Ullevi?

Dessutom skall det utföras omfattande och kostsamma och arkeologiska utgrävningar under Göteborg. Vem vet vad dessa kan hitta för fynd och därmed i så fall försena, fördyra och förhindra bygget av Västlänken?

Även bil- och kollektivtrafiken drabbas förstås:

”Allestråket, som är ett av våra viktigaste trafikstråk till västra Göteborg, stängs av. Där går idag 5 spårvagnslinjer, 2 busslinjer och en omfattande biltrafik. Ingen vet hur den trafiken skall lösas.”

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Debatt i GP: Västlänken inte funktionell

måndag, 5 juli, 2010

Nu har debatten om Västlänken kommit igång på allvar. I fredags kom biträdande professor emeritus på Chalmers Ralejs Tepfers med en debattartikel i GP där han menade att det behövs en generalplan för hur en bra trafikutformning borde vara i Göteborg på 50 års sikt. Tepfers skriver:

Bygg sedan efter behov och ekonomisk möjlighet efter denna plan.

Om man inte upprättar en sådan plan är det enligt Tepfers risk för att det fortsätter som idag, dvs att:

Byggnationen i Göteborg domineras av hugskott från starka män/kvinnor och då kan det ibland bli mindre bra. Till exempel Götatunneln byggdes utan att det fanns en generalplan för trafiken och nu är den i vägen för en vettig sträckning av Västlänken. Vidare, hade vi i tid byggt E6-förbileden öster om Göteborg, så hade vi inte haft dagens trafik genom Tingstadstunneln.

Eftertänksamhet är ju alltid en dygd, men tydligen inte när det gäller att bygga broar, vägar och tunnlar. Då bedöms man som handlingskraftig bara man får något gjort, oavsett hur genomtänkt det är.

Tepfers fortsätter med att ifrågasätta Västlänkens dragning:

Två nya stationer, Haga och Korsvägen, är planerade längs Västlänkens slinga. Vilket trafikunderlag och hur många och stora arbetsplatser finns nära dessa stationer? De boende i centrala Göteborg kommer knappast att använda tåg för att ta sig till sina arbetsplatser. De kommer att använda buss, spårväg och cykel samt gå.

Hans avslutande ord något vi själva hävdad flera gånger: ”så länge ingenting är byggt av Västlänken är man inte låst.”

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Missnöje inom Socialdemokraterna

onsdag, 30 juni, 2010

Det visar sig nu mer och mer att det finns missnöje med beslutet inom Socialdemokraterna, men partipiskan håller alla medlemmar i disciplin.

Christer Westberg (S) ordförande i Backa SDN säger följande i lokaltidningen Backa/Kärra:

”Förslaget är orättvist och att det går fortfarande att påverka, det är inte hugget i sten.”

Men om det går att påverka beslutet, varför råder det ingen debatt?

Pierre Hallberg var tidigare medlem i Socialdemokraterna, men har nu lämnat för att bli medlem i Vägvalet. Han säger:

”För den lokala delen så har vi en Socialdemokratisk styrelse i Göteborg som helt saknar självkritik, demokratiska värderingar samt saknar fullständig kompetens för att se till kommuninvånarnas bästa. Man är flata när det gäller att bevaka pågående projekt, att följa upp desamma och man underlåter sig att ställa människor som utnyttjar kommuninvånarnas pengar till svars.”

Vidare säger Pierre Hallberg: 

”Jag har haft en dialog med kommunstyrelsen, som idag utmynnat i en monolog. Så mycket för öppenhet i partiet. Man skall inte kritisera ledningen, ej ens internt. Personligen skulle jag uppskatta om någon hyste tvivel kring projekt som Västlänken, Gamla Ullevi och Götatunneln. Projekt som blivit rejält fördyrade, samt ett som man inte har en aning om vad den kommer att kosta. Minsta ifrågasättande, så locket på. Och så är det inom hela (S) inom Göteborg.”

Avslutningsvis säger Pierre Hallberg:

”Jag kommer troligtvis komma tillbaka till Socialdemokratin, men med den besättning som besitter ledande poster, både lokalt och nationellt, är det inte något jag strävar efter.”

Vi välkomnar Pierre Hallberg och hoppas att detta ger lite inspiration för de som inte vågar yttra sina åsikter inom de etablerade partierna.

Theo Papaioannou
Vägvalet

GP – Delar av Liseberg måste rivas

måndag, 5 april, 2010

Några dagar efter att vår debattartikel publicerats i GP kan man läsa om vilka uppoffringar som måste göras i Göteborg för att bygga Västlänken. Man kan inte borra genom lera utan tunneln måste grävas på plats, liknande det man utförde för Götatunneln. Är dessa omläggningarna inkluderade i den hittills beräknade kostnaden om 20 miljarder? Troligtvis inte.

Anneli Hulthén uttrycker:

”Självklart ska vi se till att det blir så bra som möjligt under perioden. Sedan får man ju också se framåt. Tänk bara att vi får pendeltåg som kör in i stan och äntligen får bort bilarna vid Korsvägen – och förhoppningsvis får dem under jord. Bara det är ju värt mödan”

Vi ser framåt och det vi ser är ett projekt som kommer att spåra ur med skenande kostnader. Sedan start har vi ställt frågorna: Var är alternativen? Varför så bråttom? Var är kalkylerna? Pendeltågen gynnar t.ex. inte Hisingen som ska pendla in till centrum. Var är rättvisan i detta? Igen motsäger sig Hulthén att det är värt mödan att få bort bilarna. Utan bilarna finns ingen trängselskatt.

Läs artikeln här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Nya Göta Älvbron

onsdag, 10 mars, 2010

Idag rapporterar GT om planerna för den nya Göta Älvbron. Byggnadsnämnden har bestämt sig för att den ska byggas direkt bredvid nuvarande bro  (åt Gasklockan till) och den skall vara betydligt lägre än nuvarande bro; bara 9-12 meter hög. Nuvarande bro har segelfri höjd på 19,5 meter. Kommunfullmäktige skall fatta beslut i frågan 25 mars.

En öppningsbar mellanbro med så låg höjd som möjligt” står det i byggnadsnämndens beslut.

Jag hoppas verkligen de har tänkt sig att man ska kunna åka direkt ner i Götatunneln från den nya bron, så att man slipper åka runt i diverse kringelikrokar som idag. Ett moment som bara skapar onödiga köer. En låg bro kanske minskar behovet av en cykelbro för en halv miljard över älven?

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill istället att bron skall byggas tre kvarter längre bort mot Gasklockan. Med tanke på att Vänsterpartiet bara vill ha en fil i vardera riktningen på bron för biltrafik och två för kollektivtrafik är det nog bäst om dessa partier har så lite som möjligt att säga till om frågor som rör den nya Göta Älvbron.

Läs hela artikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet