Inlägg märkta ‘förtroende’

Återupprätta politikernas förtroende: Try this!

fredag, 19 december, 2014

Idag publicerade GP en replik från Vägvalet på Socialdemokraternas debattartikel från i onsdags. I deras artikel fick vi höra det vanliga tugget om vad som är viktigt för framtiden och att det Västsvenska paketet är något livsnödvändigt för att vi ens ska nå denna framtid. Sedan övergick man till att beskriva hur man hanterar folkomröstningens nej-resultat:

Att ta bort trängselskatten utan att först se över alternativen och konsekvenserna vore både vårdslöst och oansvarigt. Därför har de rödgröna partierna i Göteborg lagt två utredningsuppdrag, där det ena handlar om att utreda vilka andra åtgärder som står till buds för att uppnå likvärdiga miljö- och hälsoeffekter om trängselskatten tas bort. Det andra utreder alternativa finansieringsmöjligheter och återrapporteras i slutet av januari.

Som alla förstår var det ett omöjligt uppdrag som de rödgröna partierna lade på Stadsledningskontoret. Det existerar inte någon sådan åtgärd som kan ge exakt de effekter som trängselskatten påstås kunna ge. Allt är bara dimridåer för att slutresultatet ska bli att trängselskatten är det bästa alternativet och därför behåller vi den. Vägvalet skriver i repliken:
Om det är något som är oansvarigt så är det att strunta i folkomröstningen och begrava den i omöjliga utredningsuppdrag vars resultat redan på förhand är bestämda. Har ni inte efter fem år förstått att vi göteborgare inte går på sådana här finter?

Dessutom hade Annelie Hulthén & Co lite dåligt tajming med sin debattartikel för senare samma dag kom den första av de två s.k. utredningar från Stadsledningskontoret som de rödgröna beställt. I denna 94-sidiga skrift konstateras sammanfattningsvis just det som alla förstått från början: ”Trängselskatten är bäst”. Varför vi skulle ödsla skattepengar på detta beställningsjobb från politikerna kan nog ingen förklara.

Så hur ska Socialdemokraternas ”kompromiss” då kunna bli av? Stadsledningskontoret nämner följande alternativ till trängselskatt:

  • Avsiktligt se till att bilresor tar längre tid (detta har staden i och för sig sysslat med i flera år redan)
  • Chockhöj parkeringstaxorna (detta har staden i och för sig sysslat med i flera år redan)
  • Göra det 25 procent mer attraktivt att cykla (hur ska det gå till? Ta bort alla uppförsbackar? Varmare vintrar?)
  • 10 % snabbare kollektivtrafik

Dessutom har Hulthén tidigare kastat fram förslaget om en extra regional bensinskatt och Ulf Kamne (MP) har pratat om att halvera trängselskatten och höja kommunalskatten lite grann. Vägvalet skriver:

Allting är så bakvänt: För att bli av med skatten ska göteborgarna straffas med andra minst lika obehagliga åtgärder. Höjd p-taxa, sänkta hastigheter, extra regional bensinskatt och höjd kommunalskatt. Allt för att vi hade mage att rösta fel. Var finns mandatet att straffa oss för det?

Det som också är anmärkningsvärt i Socialdemokraternas ”val-kick-off” är att helt plötsligt påstår de sig vara emot den stora höjning av trängselskatten som genomförs 1 januari 2015. Den beslutades redan 2011 och S röstade för detta i riksdagen. Inflationen är för närvarande noll procent, men skatten går upp med 22 procent. Det är en aning sent som S vaknar i denna fråga, kan man tycka.

Även frågan om förseningsavgiften på 500 kronor tycker S nu ”behöver sänkas”. Vägvalet uppmärksammade den ohemula avgiften redan 2011. Men nu säger S att ”Tyvärr är det ett beslut som vi inte kunnat påverka”. Vilka är det egentligen som styr Sverige? Tips från Vägvalet: Ta bort hela skatten så försvinner straffavgiften automatiskt!

Boende i Backa ska enligt Socialdemokraterna ”undantas från att betala vid vissa stationer så snart som möjligt”. Konstigt! En vecka före valet var det ett vallöfte från Nyhus (S), Ransgård (M) och Borg (M) att så skulle ske från kommande årsskifte. Sedan fick vi en Socialdemokratisk ledd regeringen och då blir det skjutet på framtiden. Gamla vallöften kan tydligen återanvändas hur många gånger som helst.

Enligt SOM-institutets nya undersökning av politikerförtroende i Göteborg har det rasat ytterligare under 2013. Främst för Kia Andreasson (MP) och Anneli Hulthén. Ändå så är självkritiken fortfarande som bortblåst. Hulthén tycker (med viss rätt) att detta dåliga förtroende borde delats mer rättvist med Alliansens företrädare. Men varför är det inte någon som istället ställer sig frågan vad vi ska göra för att återupprätta politikernas sargade förtroende?

Try this

Sluta upp med bortförklaringarna och gör det enda riktiga: Följ folkomröstningen, ta bort trängselskatten och anpassa Västsvenska paketet därefter!

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Vad menar Ransgård – egentligen?

lördag, 25 oktober, 2014

Vi blev inte så mycket klokare efter gårdagens GP-chat med Jonas Ransgård (M). Den enda frågan som egentligen var av intresse och som alla väntade svar på, var om moderaterna tänkte följa folkomröstningen. Han fick den frågan i ett flertal skepnader och svarade lika undvikande varje gång:

LarsG: Hur tycker du Jonas att man ska hålla sig till NEJ:et vid folkomröstningen? Vad tycker du KF göra?
Jonas Ransgård: En majoritet av de röstande röstade nej till trängselskatten. KF bör i första hand söka annan finansiering än trängselskatt, men det är många intressen som ska tillgodoses och avtalet om Västsvenska paketet gäller om inte parterna är överens om något annat.

MK: Kommer ni moderater att rösta för att trängselskatten ska avskaffas enligt så som majoriteten röstat?
Jonas Ransgård: Alternativ finansiering av paketet saknas som det ser ut nu men vi har inte träffat företrädare för regeringen ännu.

MK: Så om ni får nej från alla parter till ny finansiering så röstar ni för att trängselskatten ska bli kvar? Finner det vara en mycket bakvänd hantering. Det stod ingenting på valsedeln att ni måste hitta andra pengar för att acceptera resultatet?
Jonas Ransgård: Investeringarna behöver betalas. Frågan på valsedeln var den som folkinitiativet föreslog.

Per: Varför lyssnar ni inte på folket ang trängselskatten?
Jonas Ransgård: Det gör vi. Vad som går att göra är en annan sak.

Någon sammanfattade läget i Vägvalets ena Facebookgrupp: ”Innan folkomröstningen hörde vi att vid ett NEJ skulle man bli tvungen att förhandla med övriga parter. Vad hände? Man träffades nån timme och Göteborg fick höra att övriga inte var intresserade – och därmed lät man sig nöjas! Kallar någon det förhandling??”

Läser man Jonas Ransgårds svar ovan är det svårt att frigöra sig från följande tolkning:
1. Han villkorar att följa folkomröstningen med att motsvarande summa pengar som trängselskatten ska ge (25 miljarder under 25 år) måste tas in på något annat sätt. På röstsedeln klargjordes sambanden mellan trängselskatt och vad den ska finansiera. Detta kort har alltså redan spelats ut innan folkomröstningen. Väljarna röstade ändå nej med denna vetskap. Alltså har väljarna ifrågasatt även det som pengarna ska gå till.

2. Han är därmed totalt ovillig att omvärdera/omförhandla det Västsvenska paketet.

3. Sättet att bedriva ”förhandlingar” med övriga avtalsparter förs inte med någon form av påtryckning på dessa eller med speciellt stor entusiasm från göteborgarnas företrädare (Anneli Hulthén (S) och Jonas Ransgård). Det handlar snarare om att bara tillfråga dem om de vill riva upp avtalen, varpå de får det självklara nejet till svar.

4. Tillämpar de samma lama ”förhandlings”-taktik i samtalen med regeringen lär mötet även där bli ett kort sådant.

5. Ransgård påstår sig lyssna på folket, men menar att det skulle vara svårt att följa folkomröstningsresultatet. Återigen är det svårt att frigöra sig från tolkningen att det snarare handlar om brist på vilja från Ransgårds (och Hulthéns) sida.

En annan fråga som kom upp i chatten var hur politiken ska återvinna någon form av förtroende  i Göteborg.

Janna: Hur skall ni politiker vinna tillbaka förtroende hos folket som ni håller på att förlora i trängselskattefrågan?

Jonas Ransgård: Jag tror att det blir en svekdebatt oavsett hur folkomröstningsresultatet hanteras och det blir ett långsiktigt arbete att förbättra förtroende.

Ransgård gör det väl lätt för sig när han konstaterar att han inte kan göra alla till lags. För det finns naturligtvis alltid människor som inte är beredda att acceptera politiska beslut. Men de flesta skriver nog under på att svekdebatten blir långt mycket lindrigare om man följer ett utslag i en folkomröstning än om man går emot den. Tror till och med en stor majoritet av de som röstade Ja i folkomröstningen är nöjda om Ransgård & Co står upp för demokratin i Göteborg och följer majoriteten.

En sista fråga från chatten:
Bo Ahlqvist: Om moderaterna hade fått 57% och socialdemokraterna 43% i kommunalvalet, hade du då tolkat det på samma sätt dom du nu tolkar folkomröstningen?

Jonas Ransgård: Folkomröstningar i Sverige är rådgivande.

Det visste nog alla redan. Återigen förbereder Jonas Ransgård oss på att folkomröstningen kan komma att negligeras. På något sätt känns det som om det är fel personer företräder oss i dessa ”förhandlingar”.

Håkan Andersson
Vägvalet

Statsvetarna tagna på sängen

fredag, 17 oktober, 2014

Igår var det ett seminarium på Göteborgs Universitet med olika statsvetare om folkomröstningen om trängselskatt. Själv kunde jag inte närvara men flera kolleger var där och återrapporterade. GP skriver även idag en sammanfattning från mötet.

Det är en mycket konstig diskussion som uppstått från statsvetarnas håll. Jag börjar nästan känna att det beror på att man har ingen aning om varför resultatet blev som det blev. Istället för att problematisera varför processen med införandet av trängselskatten resulterat i en folkomröstning raljerar man nu istället om folkinitiativets existensberättigande utan några som helst belägg. Att ställa den representativa demokratin mot folkinitiativet är en förenkling som inte anstår en professur vid ett universitet.

Olle Wästberg, som ska utreda det förstärkta folkinitiativet på uppdrag av regeringen, dömer ut det innan han ens har börjat när han får frågan i GP:

”Är folkomröstningen i Göteborg ett bra exempel på hur fel det kan bli?

– Ja. Den belyser betydelsen om var i den demokratiska processen folkinitiativ kommer in. Man bör inte ha folkomröstningar som innebär att man river upp redan fattade beslut. I stället bör man ha folkomröstningar för att man står inför beslut, menar Olle Wästberg som anser att trängselskatten är exempel på en fråga med stor komplexitet.”

Låt oss hjälpa Wästberg på vägen att analysera läget i Göteborg genom att backa till 2010 då trängselskatten beslutades av Göteborgs kommunfullmäktige. Beslutet togs under ett valår vilket innebär att man kunde ha väntat in valet eller till och med lagt en folkomröstning i anslutning till valet. Det gjorde man inte. Istället motarbetade och nonchalerade man den kritik som uppstod.

Vägvalet grundades och tog fem mandat. En kraftig motreaktion mot trängselskatten. Vägvalet lämnade in en begäran om en folkomröstning i december 2010 som sedermera röstades ned i april 2011. Politikerna hade med andra ord flera chanser att genomföra en folkomröstning innan införandet av trängselskatten och startandet av det Västsvenska paketet. Demokratiprocesserna tar tid. Väldigt lång tid. Och då är det väl inte konstigt att när vi har ett glapp mellan politiker och medborgare att ett folkinitiativ uppstår efter införandet?

I Göteborgs fall är det därför inte tidpunkten när folkomröstningen anordnades som är problemet, utan det faktum att politikerna genom hela beslutsprocessen varit emot en folkomröstning för att de inte ville ha det nej-resultat som vi nu har fått. Och det är precis för att folket ska kunna ges möjlighet att säga ifrån (både före och efter ett taget beslut) som lagen om det förstärkta folkinitiativet beslutades av Riksdagen och började gälla 2011.

Och vem är ansvarig för situationen i Göteborg? Frågan har ett enkelt svar: De politiker som tagit beslutet om att införa trängselskatten, ingen annan.

Theo Papaioannou
Vägvalet

GP: Volvo PV kritiserar kommunledningen (som är helt oförstående)

tisdag, 1 oktober, 2013

I dagens GP tar Volvo bladet från munnen och lämnar konstruktiv kritik gällande inställningen till bilen i Göteborg.

Bodil Eriksson, kommunikationsdirektör på Volvo Cars säger:

”Vi kände att vi måste markera.”

Upprinnelsen till kritiken är följande, enligt Eriksson i en debattartikel i GP:

”I dag presenterar Bil Sweden och Demoskop en bred undersökning om Göteborgarnas inställning till bilen. Den visar att en övervägande majoritet ser bilen som en förutsättning för ett flexibelt liv och för att få ihop livspusslet.

Men när Göteborgs kommun i förra veckan invigde sitt nya representationskontor i EU:s Bryssel delade kommunledningen ut en broschyr som deklarerade att ”mobility management” för Göteborgs stad handlar om att få invånarna att lämna bilen hemma.”

Som svar på denna kritik säger Anneli Hulthén (S):

”Eriksson var inte ens med i Bryssel när vi invigde det nya kontoret i Bryssel. Hon har fått fel bild av vad som hände där. Den broschyr Eriksson hänvisar till var en gammal broschyr bland många andra mer aktuella.”

Jonas Ransgård (M) delar Hulthéns uppfattning och svarar så här på kritiken:

”Vi är naturligtvis positiva till fordonsindustrin, den betyder mycket för Göteborg. Det fanns ingen bilfientlighet när vi invigde kontoret i Bryssel.”

Och enligt Ransgård har Alliansen och den rödgröna majoriteten olika syn på parkeringspolitiken medan det inte skiljer mycket när det gäller trafikpolitiken i stort.

Bilfientligheten är stor i Göteborg. Det är bara att läsa trafikstrategin som tagits fram. Det finns ingen som helst tillstymmelse till att se bilen som en del av lösningen. Bilen ses som ett problem och när man pratar om Volvo, vill flera ledande politiker endast prata om busstillverkningen och AB Volvo. Därför är det bra att industrin säger ifrån och det borde de ha gjort för länge sedan. Men det är också uppenbart att varken Hulthén eller Ransgård är speciellt lyhörda för kritiken vilket självklart är bekymmersamt. Oppositionen och majoriteten sitter i samma båt och slår ifrån sig kritiken med årorna. Men frågan är om de vet vart de ska ro?

Vidare säger Ransgård:

”Tågtrafiken är basen för regionförstoringen, säger Ransgård. Men vi vill inte minska biltrafiken i regionen, vi vill bara att ökningen skall tas om hand av kollektivtrafiken.”

Är det någon som förstår detta yttrande? Enligt senaste rapport har biltrafiken minskat sedan 2006 och man missar därmed intäktsmålen med trängselskatten. Läs mer här.

Återigen, ställs vi inför frågan som legat över Göteborg sedan Vägvalet grundades: Är det så här vi bygger en stad? På åsikter som inte stämmer överens med verkligheten? Är det så här vi lockar till oss företagare? Eller skapar en attraktiv stad för barnfamiljer och andra som vill bosätta sig i Göteborg?

Det är många obesvarade frågor och det är dags att kommunledningen tar sitt ansvar och skapar en atmosfär där man lyssnar och tar till sig kritik från boende, aktörer, företag och andra i Göteborg.

Just nu känns det som förtroendeklyftan som vi ska minska istället ökar.

Rekommenderar även att ni läser Kenny Genborgs blogginlägg här ”Volvo PV har fått nog av miner bakom ryggen”

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vem för egentligen vem bakom ljuset?

onsdag, 17 april, 2013

När nu äntligen Moderaterna tar sitt förnuft till fånga och stöttar en folkomröstning om trängselskatten, som felaktigt nekats göteborgarna, så blir rubriken på dagens ledare i GP att ”Väljarna förs bakom ljuset”. Det är svårt att förstå hur ledaren kan anse det vara okej att ogiltigförklara en stämmas beslut som i förlängningen ska representera sina väljares åsikter. Är deras åsikt inte värd något? Hur klingar det med de demokratiska aspekterna som vi brottats med i över tre år i Göteborg?

Vägvalet kom till eftersom det uppstod ett glapp i förtroendet mellan politiker och väljare när beslutet om trängselskatt togs 2010. Det fanns bara SD att välja på om man ville annorlunda när blocken valde att slå sina påsar ihop och tyckte samma i frågan. En uppgörelse som gynnande Göteborg sa de glatt. Det ”inkluderande” Göteborg, som det så fint står i visionen om Älvstaden. Men de glömde att inkludera göteborgarna som bor i staden.  De trodde, likt GP:s ledare, att motståndet skulle passera och försvinna.

När nu verkligheten springer ikapp alla glada förespråkare av det Västsvenska paketet, så anser GP:s ledare att väljarna plötsligt förs bakom ljuset. Inför valet 2006 lovade de borgerliga att inte införa trängselskatt och (S) utlovade en folkomröstning. När dessa löften sedan bröts, var det någon då som hörde GP:s ledarredaktion klaga på att väljarna blev lurade?

Inte nog med det. Ledaren sprider rena faktafel. Om det skulle vara omedvetet, så är det ändå anmärkningsvärt att ledaren inte har koll på fakta då frågan diskuterats i över tre år:

”Paketet omfattar stora projekt som Västlänken, Marieholmstunneln och ny Götaälvbro, men också nya tåg, bussar och spårvagnar samt mindre projekt som fler gång- och cykelbanor, förlängda perronger och nya knutpunkter för kollektivtrafiken.”

I det Västsvenska paketet ingår INGA nya tåg, bussar och spårvagnar. Vem för egentligen vem bakom ljuset?

Ledaren vill göra gällande vad klarsynthet innebär då Jonas Ransgård (M) ska ha sagt:

”Man måste vara rätt klar hur man tolkar och agerar vid ett nej, så att man inte får en ny svekdebatt”.

Enligt ledaren är denna klarsynthet nu som bortblåst. Det är riktigt dålig politik skriver man.

Nej, klarsyntheten står medlemmarna på M:s stämma för som rakryggat står upp för vad de tror är demokratiskt rätt och vad folket vill. Inte vad GP:s ledare eller andra vill! Det om något är dålig politik och det har visat sig att det inte längre går att driva. Ändå förespråkar en liberal ledare att det är ok att köra över folket. Då har man gått över gränsen!

Ledaren skriver vidare:

”En folkomröstning om trängselskatten handlar inte om trängselskatten utan om det Västsvenska paketet. Att påstå något annat är att föra väljarna bakom ljuset. Därför är det avgörande att väljarna inför en eventuell folkomröstning får veta vad ett nej innebär.”

Vägvalet förde fram ett tänkbart alternativ redan förra året hur det skulle kunna se ut, men till skillnad från övriga partier har vi inte låst oss för någon specifik lösning. Att Vägvalets förslag inte faller alla på läppen är en annan femma, men det vi gjorde var att visa hur ”enkelt” det går att hitta andra lösningar om man bara vill. I en folkomröstningskampanj kommer Vägvalet att peka på detta.

Ledaren ställer frågorna:

Måste hela Västsvenska paketet förhandlas om mellan kommuner, regioner och staten? Hur lång tid tar det och vad händer under tiden? Går det att slopa respektive genomföra enskilda projekt ur paketet? Vilka i så fall och med vilken finansiering?

Problematiseringen är löjlig. Den fanns inte alls när man tog beslutet om trängselskatten och det Västsvenska paketet. Varför problematiserades det inte om att folket inte var med på banan? Varför var det inget problem att bryta vallöften om folkomröstning m.m. som sedan togs tillbaka? Då var det väldigt enkelt.

Nej, ledaren i GP gör tyvärr bort sig på flera plan och uppvisar en tjurig och tråkig inställning till att demokratin, som alltid ska segra, äntligen har gjort det. Nu får vi se vad resultatet egentligen blir i en folkomröstning.

Sluta fördumma göteborgaren och låt oss göra rätt.

Theo Papaioannou
Vägvalet

GP debatt: Krav om folkomröstning kraftig signal

fredag, 15 februari, 2013

Idag skriver Vägvalet i GP om GT:s namninsamling som nu öppnar upp för en ny chans för de folkvalda att lyssna på göteborgarna och låta de få folkomrösta om trängselskatten.

Vi skriver bl.a:

”Kia Andreasson (MP) påstår att det är för sent att folkomrösta. En miljöpartist som enligt sitt partiprogram ska värna om delaktighet i viktiga beslut: ‘När stora och viktiga beslut fattas bör alla få delta. En beprövad form för detta är folkomröstningar.‘”

”Jonas Ransgård (M) har valt att problematisera en folkomröstning och dess frågeställning. Han vill ha garantier för att nejröstare förstår vad de säger nej till. Varför problematiserades inte beslutet om trängselskatt innan det togs 28 januari 2010? Det kunde minsann beslutas i rekordfart utan att konsekvenserna var utredda för exempelvis backaborna, affärsidkarna eller låginkomsttagarna.”

Det är dags att sluta upp att problematisera. Kryp nu istället till korset och erkänn att denna fråga inte tagits i rätt demokratisk ordning och återställ förtroendet mellan politiker och medborgare i Göteborg.

”Att problematisera folks kunnande och förmåga att avgöra olika frågor är inte ett steg mot att skapa dialog mellan politiker och medborgare. Det är ett steg tillbaka.”

Stöd GT:s initiativ: Dyk upp på idag kl 11 på Gustav Adolfs Torg!

Läs mera:

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet