Inlägg märkta ‘folkpartiet’

Tack för ingenting

söndag, 20 september, 2015

I dagens GP skriver Peter Hjörne ett märkligt tacktal – och hyllning – till den avgående kommunstyrelseordföranden Anneli Hulthén. Hjörne skriver: ”Oaktat politiska åsiktsskillnader är Anneli Hulthén värd göteborgarnas tack för sitt hängivna arbete, sitt engagemang, sin hederlighet och sin kärlek till Göteborg.

Fan tro’t.

Jag tillhör dem som tycker det är viktigt med att hålla en viss linje i det man gör och att ge beröm åt de som förtjänar det. Ur båda dessa synvinklar misslyckas Peter Hjörne.

Normalläget för GP:s ledarsida är att kritisera det mesta som Socialdemokraterna företar sig. Tidningen är liberal och står därmed nära Folkpartiets åsikter. Det är därför naturligt att ta ställning mot politiker som Anneli Hulthén som t.ex. inte vill inför Lagen Om Valfrihet (LOV) inom äldrevården.

Nu, när Hulthén aviserat sin avgång, sällar sig Hjörne istället till de som hyllar hennes gärningar. Nu är den kritik som hon fått utstå genom åren – den om ”bristande ledarskap” och att hon ”inte lyssnade till göteborgarna och folkviljan” och den omständighet att hennes impopulära beslut fått henne att ”utstå hot, hat och kränkningar” – nu är allt detta plötsligt någon annans verk, och – som grädde på moset – beskylls de som kritiserat henne för att vara av samma skrot och korn som Donald Trump, Jimmie Åkesson och Jeremy Corbyn (Labours nye partiledare i Storbritanninen).

När Hjörne skriver att ”Göteborgarna är stadens främsta tillgång”, så har det tyvärr inte synts något av detta i Hulthéns gärning. Hon har snarare varit besvärad över att tvingas ta del av den delen av befolkningen, ibland bevisligen en majoritet, som inte tycker som hon.

Så vad är det då egentligen vi ska tacka Anneli Hulthén för, enligt Hjörne? Själv lyfter han fram att kommunrankingen för företagsklimaten sjunkit med nära hundra platser, bostadsbyggandet har inte nått uppsatta mål, segregationen har ökat, raset i skolresultaten och äldreomsorgen visar på stora brister. Tack, tack.

Detta är till stora delar en kommuns kärnverksamhet. Hulthén står alltså för ett mycket stort misslyckande i sin politiska gärning.

Till ovanstående kan vi lägga till bristen på studentbostäder, den omvittnade gängkriminaliteten och alla skottlossningar, Hulthéns fäbless att lägga stora summor på prestigeprojekt som Alfons Åberg-huset samtidigt som kärnverksamheten lider brist på resurser, samt att hennes ledarstil i övrigt lämnat mycket att önska när det gäller hur hon hela tiden frånsäger sig ansvaret för alla dessa misslyckanden.

Vad gäller skyttegravskriget om det Västsvenska paketet, Västlänken och trängselskatten, så klär Hjörne på Hulthén offerkoftan när han menar att hon hade fått utstå kritik oavsett hur hon hade agerat. Men koftan passar inte. Det är Anneli Hulthén som svikit vallöften och valt att gå emot 57 % av göteborgarna, ingen annan. Det finns ingen anledning att tro att svekdebatten hade fått någon styrka, inte ens inom det Socialdemokratiska partiet, om Hulthén till sist – när hon insett att hon inte ens hade med sig sina egna väljare i dessa frågor – hade accepterat nederlaget och storsint förklarat sig besegrad.

Men det klarar bara stora politiker. Tack för ingenting.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Nio år med lögner och tomma löften

torsdag, 19 mars, 2015

Idag förväntas Göteborgs kommunfullmäktige fatta beslut om hur trängselskatten ska avföras från den politiska agendan. De sjuttio ledamöterna i svikarpartierna KD, M, S, FP, MP, V och Fi kommer av allt att döma att sätta sig över vad 175 561 göteborgare ansåg i folkomröstningen. Man kan inte låta bli att undra hur stor majoritet som krävs för att väljarna ska höras in i kommunhuset? Hade det räckt med 80 %? Eller krävs det kanske 99 %? Är ljudisoleringen total?

Mörkret lägrar sig över demokratin i Göteborg

Det ser mörkt ut för demokratin i Göteborg

Med anledning av denna mörka dag för demokratin i Göteborg, summerar Vägvalet nio års lögner och tomma löften på GP debatt från samma partier.

Redan 2006 konstaterade Alliansen på GP debatt att de var eniga om att säga nej till trängselskatt. Två år senare lovade Anneli Hulthén (S) och Anna Johansson (S) en folkomröstning i samma forum.

Ja, så lät det då. Tydligen kan man bara ändra uppfattning en gång.

I förra årets valrörelse sa statsministerkandidaten Stefan Löfven: ”Vid ett nej faller det Västsvenska paketet”. Han kanske borde påminnas om det nu?

I GP:s #pratbar i juni sa Johan Nyhus (S) att det krävdes ett valdeltagande på ”en bit över 70 procent” för att folkomröstningen skulle tas på allvar. Valdeltagandet landade på 73,47 procent, men Nyhus tillhör ändå svikarna. Han hävdade också att antalet hotade träd vid bygget av Västlänken var överdrivet: ”Jag tror det är 18 träd om jag inte minns fel. Det är inte hundratals träd, man måste hålla sig till fakta”. Ja, Johan Nyhus, när ska du börja med det?

Andra tomma löften Vägvalet lyfter fram är Backautredningen, vad som utlovades direkt efter valet och de slutgiltiga sveken mot dessa uttalanden. När ska t.ex. David Lega ta ansvar för sitt KD:s löfte – både före och efter folkomröstningen att ”resultatet i folkomröstningen ska följas”? Snacka går ju!

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Det kan också konstateras att det nya partiet i fullmäktige, Feministiskt Initiativ, redan skaffat en plats på göteborgsandans avbytarbänk. På GP-debatt sjunger de trängselskattens lov och berättar om alla fasor som skulle drabba Göteborg om den togs bort. De nämner förstås inte folkomröstningen och dess resultat med ett enda ord. Välkomna till klubben för inbördes beundran! D.S.

Om ”omvärlden skrattar” så gråter göteborgarna

torsdag, 5 mars, 2015

Omvärlden kommer snart att skratta ihjäl sig åt Göteborg som aldrig kan bestämma sig för någonting. Varenda detalj i projektet ska misstänkliggöras.

Så säger Anneli Hulthén (S) till GP idag. Hör vi någon som skrattar, Anneli Hulthén? Hela ditt och dina kollegers maktfullkomlighet och totala brist på självkritik gör snarare att vi göteborgare gråter. För Göteborgs skull och för att vi har sådana politiker som dig som missbrukar er maktställning över medborgarna. Måhända att Håkan Hellström fortfarande inte känner någon sorg för Göteborg, men tyvärr går det tyvärr inte längre att inte tycka synd om staden och dess invånare. Det är de som får betala för Hulthéns och Jonas Ransgårds (M) arrogans och väljarförakt. Göteborgarna röstade ”fel” i folkomröstningen, och därför ska vi tydligen få vårt ”straff” i form av fyra års vanstyre (till) av kommunen.

Vilka är det egentligen som Hulthén företräder? Hon är vald av göteborgarna, men tycks mer orolig för hur hon ska kunna möta utländska potentater i ögonen när hon beger sig utanför tullarna. Tittar man på hur väljarna folkomröstade i de olika stadsdelarna, kan man med rätt så stor säkerhet konstatera att nej-rösterna var i majoritet även bland de som röstade på Hulthéns eget parti.

När det gäller senaste dagarnas trätoämne, det vill säga om huruvida Västlänken håller budget eller ej kan man bara konstatera att alla klutar har satts in i dementimaskinen. Politiker från alla läger, tjänstemän och Trafikverket kör alla med standardsvaren ”vi håller budget” och ”hittepå”, eller annars ser de ut som fågelholkar när de säger att de inte känner igen siffrorna. Att det finns mejl-dokument daterade 2 februari 2015 som säger motsatsen försöker Ylva Löf, avdelningschef på stadsledningskontoret, bortförklara med att beloppen som nämns kommer från ett ”tidigt utkast”.

Senaste dagarna har det varit kris på GP:s ledarredaktion som decimerats genom pensionsavgång, egen uppsägning i protest och sjukskrivning. Vikarierande ledarskribent har fått tas in tills dess att den nya chefen, Alice Teodorescu, blivit varm i kläderna. I en chatt på GP igår passade Teodorescu på frågan om vad hon tyckte om Västlänken.

Jag återkommer när jag bestämt mig.

Detta hindrade dock inte GP:s ledarredaktion i morse att på nytt klia makten under hakan när man tycker det är ”dags att vända blad. Trots att ledaren inte är alls speciell bombsäker på att det inte finns tillkommande kostnader i Västlänkens budget tar man tydligt ställning för att man ska bortse från detta. Och när man påstår följande:

Om siffrorna hade stämt så hade det varit julafton för oppositionen”, märks det tydligt att den anonyme ledaren är skriven av någon som inte känner till förhållandena i Göteborg. För här sitter den borgerliga ”oppositionen” i knät på det rödgröna styret och eftersom de är lika insyltade i det Västsvenska paketet och Västlänken, med alla dess turer, finns det förstås ingen som helst anledning för David Lega (KD), Helene Odenjung (PF) eller Jonas Ransgård att kasta sten i det egna glashuset.

Ledaren avslutas med rådet att ”det är dags att gå vidare”. Och det ska vi verkligen göra!
Från Götaplatsen, längs Avenyn till maktens högkvarter på Gustav Adolfs Torg.
Samling klockan 13.30 nu på lördag 7 mars på Götaplatsen!

Håkan Andersson
Vägvalet

Vem är förvånad?

tisdag, 2 december, 2014

Idag meddelade infrastrukturministern Anna Johansson (S) att backaborna inte slipper trängselskatt när de åker till sitt köpcenter för att handla. Frågan ska först utredas av finansdepartementet.

Vi har lovat att göra undantag för de boende i Backa, men vi har faktiskt inte lovat någon förändring redan från 1 januari 2015”, säger Anna Johansson (S). Hon tillägger: ”Min bedömning är att vi hinner utreda frågan under 2015, men jag har inte fått någon lägesrapport ännu.

Backautredningens egen webbsida står det dock: ”En nyhet är dock att regeringen föreslår att undantagsregeln ska träda i kraft den 1 januari 2015.” Fast det var förstås den förra regeringen som lovade det…

Innan valet var läget ett helt annat. Den 14 augusti var Johan Nyhus (S), Jonas Ransgård (M) och backautredningens Per Bergström Jonsson på finansdepartementet och träffade Anders Borg (M). Efter mötet sa Bergström-Jonsson att det var klart att departementet förordade Göteborgs förslag.

Och tre dagar (!) före valet rapporterade GP att: ”Redan vid årsskiftet är det tänkt att Backaborna ska slippa betala trängselskatt när de passerar någon av de fem betalstationerna i Backa. Denna snabbändring blev känd i veckan när regeringen skickade ut förslaget på remiss till 13 instanser. Svaren ska vara inne redan den 19 september.

Resten är historia. Folkomröstningen slutade i ett tydligt nej, Backaborna röstade resolut nej till mutan, Anders Borg flydde utomlands och den nya regeringen sitter redan löst. Det kanske inte är så konstigt att de har viktigare saker för sig just nu än vad som händer i rikets andra stad?

Nedan återfinns ett kollage av twittermeddelanden från maktpersoner – politiska företrädare och andra – som antingen trodde på vad som lovades eller som struntade i om det var sant eller ej. Före valet var det viktigare att vinna röster än att nödvändigtvis vara helt sanningsenlig. Det slående är att idag, när motsatt besked kommit, twittrar inte dessa personer alls om Backa, tystnaden är total från dessa personer och organisationer.

Sist återfinns Vägvalets Theo Papaioannous tweet i ämnet.

=============================================

Socialdemokraterna i Göteborg var konstigt nog mer säkra den 3:e juni än vad de är idag:

Screen Shot 12-02-14 at 03.20 PM

Redan 4 april visste Socialdemokratiska kommunalrådet vad som skulle ske. Idag twittrar hon om den avslutande Bilbo-filmen istället.
Screen Shot 12-02-14 at 03.23 PMClaes Wennberg är ombudsman för Socialdemokraterna i Göteborg:Screen Shot 12-02-14 at 03.23 PM 001  Screen Shot 12-02-14 at 03.22 PM 001 Screen Shot 12-02-14 at 03.22 PMJohan Trouvé från Västsvenska Handelskammaren är alltid kvick att basunera ut positiva nyheter. Idag säger han ingenting om Backa.Screen Shot 12-02-14 at 04.25 PM Screen Shot 12-02-14 at 04.24 PM
Screen Shot 12-02-14 at 04.23 PMDet moderata vallöftet från Anders Borg och Moderaterna i Göteborg blev till sand:Screen Shot 12-02-14 at 03.17 PM

Nuvarande miljöministern (MP) tyckte det var en seger för backaborna! Undrar hur många gånger hon varit i Backa? Hon vet i alla fall inte skillnaden mellan trängselskatt och avgift.Screen Shot 12-02-14 at 03.15 PM 001

Det kommunala ”opartiska” organet ”Vårt Göteborg”, vars redaktör Carin Smederöd ogenerat debatterar för ja-sidan på nätet.Screen Shot 12-02-14 at 03.03 PM 001

Till och med paketet själv twittrade!   Screen Shot 12-02-14 at 03.01 PM

Vänstern kunde inte heller låta bli att twittra fyra dagar före valet:Screen Shot 12-02-14 at 03.03 PM Tre dagar före valet är Helene Odenljung (FP) säker på sin sak:
Screen Shot 12-02-14 at 03.13 PMaScreen Shot 12-02-14 at 03.13 PMb
Och här är facit från 16 augusti:
Screen Shot 12-02-14 at 03.14 PMSamma dag, 16 augusti, skrev Vägvalet i en debattartikel i GP: ”Enligt ett e-brev från Backautredningen ska finansminister Anders Borg ha sagt att ’ändringen ska införas skyndsamt’, men också att det ’fortfarande måste utredas lite till’. Det låter ungefär som när Borg brukar lova att även utlandsregistrerade bilar ska betala trängselskatt. Det vill säga, att det kommer att ske. Någon gång. I framtiden. Kanske. Vänta bara.”

Vem är förvånad?

Håkan Andersson
Vägvalet

Rösta Nej i folkomröstningen som de andra partierna inte ville ha

onsdag, 3 september, 2014

Så här i valtider kan det vara på sin plats att påminna om historien. Här är några viktiga händelser i skeendet som ledde fram till en folkomröstning den 14 september.

På Centerpartiets stämma i Örebro 2009, träffade Göteborgs då starke man Göran Johansson (S) dåvarande statssekreteraren Leif Zetterberg (C). Johansson sa följande till GP 2012: ”Vi tjôtade en stund och jag fick se Stockholms avtal om medfinansiering. Så jag frågade, om vi också inför trängselskatt, får vi ett paket då? Ok, sa han. Vi gjorde upp. Bara han och jag visste om det, så visst kan man säga att det var en överenskommelse i slutet rum. Men ibland måste man göra så, undersöka förutsättningarna innan man kan dra det i en öppen process.

Christer Lövkvist frågade Johansson rätt ut:

Syftet med trängselskatten var alltså att finansiera Västsvenska paketet?

– Ja, ja.

Alla andra påstådda mål (minskat trängsel, bättre miljö) för trängselskatten är därmed påhittade i efterhand.

I slutet av januari 2010 fattar Göteborgs kommunfullmäktige beslut om att ansöka hos regeringen att införa trängselskatt. Företrädarna för de olika partierna hyllar varandra för sitt mod och hela tillställningen liknades vid en Grammisgala av Anneli Hulthén (S). Att Socialdemokraterna tidigare hade utlovat en folkomröstning och att Allianspartierna tidigare varit bestämt emot trängselskatt nämns dock inte med ett ord.

Knappt en månad senare bildas Vägvalet. En namninsamling för att få till stånd en folkomröstning dras igång. Enligt dåvarande lag krävs det att fem procent av kommunens röstberättigade undertecknar. När Theo Papaioannou samlar in namn på Avenyn på Valborgsmässoafton 2010 stöter han på Anneli Hulthén. På frågan om hon vill skriva på för en folkomröstning säger hon: ”Skojar du, eller?!? Frågan om folkomröstning är utagerad och det är ändrade förutsättningarna nu. Partierna är överens och så är det med det.” Läs tidigare inlägg om denna händelse här.

Trots att Vägvalet bara funnits i cirka ett halvår på valdagen, får partiet 5,32 % av rösterna i kommunalvalet 2010. Namninsamlingen avslutas i december och erforderliga 22 900 underskrifter lämnas in med krav på en folkomröstning. I april 2011 röstar övriga partier ned kravet på en folkomröstning.

2011 och 2012 kommer Riksrevisionen med två rapporter som dömer ut Västlänken som olönsam och att regeringen fattat beslut utan relevanta underlag. Riksrevisionen pekar också på bristerna med s.k. medfinansiering, eftersom rika kommuner/landsting kan köpa sig före i kön till statliga pengar genom att ta en del av kostnaden.

Hösten 2012 startar GT en ny namninsamling. Lagkravet är nu att tio procent av de röstberättigade i kommunen skriver under inom sex månader. Totalt skriver över 90 000 på med personnummer och adress, men bara 49 000 godkänns som boende i Göteborg, vilket dock är klart över det lagstadgade kravet.

23 maj 2013 beslutar Göteborgs kommunfullmäktige med en rösts övervikt att hålla folkomröstningen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna röstade fortsatt nej till att låta väljarna avgöra frågan i en folkomröstning.

Om elva dagar, den 14 september, avgör du trängselskattens framtid. Om vi inte säger ifrån när chansen väl ges – i efterhand – är det en tydlig signal till politikerna att de utan risk kan köra över medborgarna igen och igen utan att att behöva tillfråga väljarna. Vill vi verkligen ha det så?

Har partierna som två gånger röstat nej till en folkomröstning ditt fulla förtroende?

Håkan Andersson
Vägvalet

Orsakar folkomröstningar svekdebatt?

torsdag, 19 juni, 2014

I måndags publicerade GP en slutreplik på Vägvalets replik på Anders Högströms (FP) debattartikel där han karaktäriserade den kommande folkomröstningen för ”meningslös”. Högströms linje är på nytt att folkomröstningen inte kommer att leda någonstans ”utom en häftig diskussion om politikersvek.” Man kan ju undra var Högström befunnit sig sedan 2010? Svekdebatten har varit i full blom i mer än fyra år!

Svekdebatter undviks i stället bäst genom att inte svika. Folkomröstningar leder inte till svekdebatt, tvärtom är folkomröstningar ett resultat av politiker som sviker sina löften. Folkomröstning är därför en ventil ut ur svekdebatten. Men då krävs förstås att samma politiker tar till sig även obekväma resultat i folkomröstningar och agerar därefter.

Högström hävdar vidare att ingen vet om han är för eller emot trängselskatt, Västlänken och folkomröstningar i stort. Ja, i den nya debattartikeln kommer han till och med ut när han påstår: ”Jag är 100 procent för att folkomröstningar genomförs.

Nej, Högström är inte 100 % för folkomröstningar. Han vill bestämma vad som är ”rätt fråga” och vad som är ”rätt tidpunkt”. Men något sådant krav på initiativtagarna att samråda med politiker innan man startar en namninsamling finns inte. Det är något som Högström hittar på. Däremot finns tankar från de som arbetat fram lagen att politikerna gärna får samråda med initiativtagarna om tidpunkt och vilken fråga som ska ställas. Men det har förstås inte gjorts i det aktuella fallet.

Hade Högström varit för folkomröstningar utan förbehåll hade han inte skrivit debattartiklar i stadens största tidning som syftar till att få nejröstarna att stanna hemma på sofflocket på valdagen. Hade han däremot skrivit ett öppet brev till de övriga partiers politiker, inklusive hans eget Folkparti, där han uppmanade dem att följa ett Nej i folkomröstningen, hade han haft trovärdighet i sitt påstående.

Men det gör han inte. I stället frammålar han en bild av att politikerna (plötsligt) är maktlösa. Det är liksom som om den totala vanmakten drabbat göteborgspolitikerna bara för att väljarna eventuellt har en annan åsikt. Så lät det minsann inte för fyra år sedan när de kom ut ur sina slutna rum och – utan att skämmas – ertappades med att svika sina tidigare löften. Då var det Oscarsgala på börsen och handlingskraft. Tänk om vi väljare ändå förstod bättre och inte ställde till det så för våra förtroendevalda.

Så nej, Anders Högström vill inte ha en folkomröstning och han vill inte ha ett Nej som valresultat. Enligt honom är den här i Göteborg inte särskilt ”väl genomtänkt”, eftersom han inte vet vad han ”ska göra med resultatet”.

Det är förståeligt att Högström är lite rådvill, det är ju så sällan vi väljare lägger oss i politiska beslut i Sverige. Men som ett tips är det bara upp till Högström och Folkpartiet att ställa sig bakom väljarna när vi röstar bort trängselskatten i höst!

Håkan Andersson
Vägvalet

Om politiker och tjänstemän som har det jobbigt

torsdag, 12 juni, 2014

Idag publicerade GP en replik från VägvaletAnders Högströms debattartikel från 3 juni. Högström, som är ordförande för Folkpartiet i Lilla Edet och därmed inte får rösta i folkomröstningen, skrev att folkomröstningen om trängselskatt är ”meningslös”.

Argumenten för detta påstående var, i korta drag, att ingenting kommer att förändras om göteborgarna skulle rösta Nej. Högström påpekade framför allt hur besvärligt det skulle bli för hans politikerkolleger när de skulle tvingas till att omförhandla det Västsvenska paketet med regeringen och andra parter. Något som faktiskt är politikernas jobb och som de borde vara proffs på. Se det som en utmaning, Anders Högström!

Vägvalet skriver: ”Det är en stor besvikelse att en liberal företrädare inte ställer sig bakom beslutet om den förstärkta rätten till folkomröstning som hans eget parti varit med om att fatta i riksdagen. Denna lagändring som skulle förhindra att politiker som Hagström fortsatt satt och slentrianmässigt nekade väljarnas krav på folkomröstningar i lokala frågor.”

Nej, det verkar inte som om lagen har vunnit laga kraft i Lilla Edet ännu, där Högström sitter. Där ska politikerna bestämma och vanligt folk ska inte lägga sig i.

Och Högström försökte också lägga ut en dimridå om att det därmed var synd om alla väljare förleddes tro att deras Nej-röst faktiskt hade någon betydelse. Han argumenterade alltså mot en redan beslutad folkomröstning, varför då, kan man fråga sig?

Jo, syftet med hans debattartikel var förstås ett helt annat: Han vill att alla som tänker rösta Nej i folkomröstningen ska stanna hemma på valdagen och inse att det är meningslöst att rösta. Men om väljarna fortsätter ge politiker som Hagström & Co sitt stöd är det förmodligen lönlöst. Därför är det tur att det finns andra alternativ att rösta på.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

I en annan debattartikel på gp.se skriver tjänstemannen Shahbaz Khan från Göteborgsregionens kommunalförbund och berättar om de vanliga politiska flosklerna väljarna brukar få sig till del i olika informationsmaterial från Trafikverket och kommunen. Trängselskattens syfte är bla, bla, bla och Läs gärna mer om trängselskatten på Göteborgs stads webbplats eller om Västsvenska paketet på Trafikverkets webbplats bla, bla, bla…

Vi har hört det förut och Khan lyckas med konststycket att använda en tredjedel av sitt utrymme till att citera Göteborgs Stads hemsida angående folkomröstningen, alltså inget nytt under solen.

Khan försöker också lura i väljarna att trängselskatten finansierar ”fler än 2 000 nya bilparkeringar”, vilket är ett mycket grumligt sätt att uttrycka sig. Vad det handlar om är alltså pendelparkeringar och inget annat. Alla som försöker parkera i Göteborgs centrum vet att utvecklingen går åt motsatt håll.

Shahbaz Khan är också en av personerna bakom bloggen infrastrukturvastsverige.com där han kan sitta och ägna sig åt diverse politiska vinklingar för skattemedel som andra betalt.

Håkan Andersson
Vägvalet

Cykling i centrum – men inte i förorten

torsdag, 22 maj, 2014

Man upphör inte att förvånas över politiken i den här staden. Vägvalets yrkande i fastighetsnämnden att bygga cykelväg och gångväg till nybyggda bostäder röstades ner av S, MP, V och M. Bara FP gav sitt stöd till Vägvalets yrkande. Övriga tycker att de boende och deras besökande ska gå och cykla på vägrenen (det finns nämligen inte ens trottoar till området).

Ärendet kom upp första gången på fastighetsnämndens sammanträde den 28 april. Det gällde förslag till detaljplan för bostäder i Norumsgärde, Tuve, för boende med särskild service. Det finns inga gång- och cykelvägar till området, men utrymme för detta har föreslagits i detaljplanen (längs med Västra Tuvevägen). Dock föreslår fastighetskontorets tjänsteutlåtandet att byggandet av gång- och cykelvägen utgår ”då den i dagsläget saknar finansiering”.

På sammanträdet den 28 april ifrågasatte jag varför gång- och cykelväg inte byggs. Självklart ska staden se till att det finns gång- och cykelvägar till alla nybyggda fastigheter, särskilt som staden har som ambition att bli en ”cykelstad”. Fastighetsnämndens ordförande Ulf Kamne, MP, läste då förvånat tjänsteutlåtandet och erkände att han hade missat den detaljen. Är det bara Vägvalets företrädare som läser beslutsunderlagen? Så här skrev granskningskommissionen förra året:

Ett undantag är partiet Vägvalet, som är nytt, tar saker och ting på allvar, läser dokumentation noggrant och argumenterar ordentligt.

Ulf Kamne föreslog bordläggning av ärendet för få tid att sätta sig in i det. Tjänstemännen på fastighetskontoret motiverade rekommendationen med att det är fastighetskontoret som ansvarar för marken, inte trafikkontoret, därför finns ingen finansiering. Man ska inte bygga allmän cykelväg på enskild mark. I det här fallet räknas fastighetskontorets mark som enskild.

På fastighetsnämndens sammanträde den 19 maj var ärendet åter uppe på agendan för beslut. Tjänsteutlåtandet var identiskt med det som bordlades den 28 april, det vill säga med rekommendationen att gång- och cykelvägen utgår. Vägvalet yrkade på att gång- och cykelväg ska byggas längs med Västra Tuvevägen och att ge fastighetskontoret i uppdrag att, tillsammans med trafikkontoret, hitta lämplig finansieringsform. Om gång- och cykelväg inte byggs nu kommer den troligen aldrig att byggas. Vägvalets yrkande hittar du här.

Tyvärr var det bara FP som röstade med Vägvalet. Övriga partier i fastighetsnämnden; MP, S, V och M, röstade för tjänsteutlåtandets rekommendation. I ”cykelstaden” Göteborg kommer det nu att byggas bostäder för boende med särskild service som saknar gång- och cykelväg till området!

Samtidigt byggs fullt fungerande gator innanför vallgraven i centrala stan om till ”cykelfartsgator” för miljontals kronor. Men, det är klart, en cykelväg i Tuve platsar väl inte i de röd-grönas skyltfönster. Någon mer än jag som tycker att prioriteringarna i Göteborg är felaktiga?

Anders Åkvist
Vägvalet

Vägvalet mot väggen i skolfrågan

fredag, 14 mars, 2014

För ett par veckor sedan ställde GP ett antal frågor om skolan till Anna Johansson (S) och Helene Odenjung (FP) under rubriken ”Politikerna mot väggen”. Vägvalet var förstås inte inbjudna som ett litet oppositionsparti, så därför svarar vi på GP:s frågeställningar här på vår blogg istället.

1. Vilket är skolans största problem? Och vad vill Vägvalet göra åt det?

Att resultatet och måluppfyllelsen från skolan inte når önskad nivå. Och att föräldrar och elever känner oro inför framtiden för att skolan inte upplevs tillräckligt bra.

En orsak är systemfelet med stadsdelsnämndernas budget som ständigt är underfinansierad. Det går ut över skolan. Vägvalet vill att utbildningen ska anpassas efter individuella förutsättningar i en trygg och likvärdig skola. Vi vill dessutom utveckla fritidsverksamheten så att lusten till lärande ökar.  En mer tydlighet om hur skolan ska drivas behövs och det anser vi uppnås genom att man organiserar en central skolnämnd för hela Göteborg.

2. Hur ska kommunikation mellan skola och politiker bli bättre?

Politikerna måste bli bättre på att lyssna på lärare, rektorer, elever, föräldrar, pedagoger och tjänstemän. De som jobbar i verksamheten är de som vet hur den fungerar. Vår grundinställning är alltid att öka medborgarnas rätt till att påverka och delta i politiken. Det gäller inte minst inom skolan. Det ska vara enkelt att få kontakt med skolledning och ansvariga politiker.

3. Har skolan tillräckliga resurser?

Nej. Vi satsar på mer resurser till skolan. Problemet är att ingen riktigt vet idag hur mycket pengar skolan har. Beloppen redovisas inte i beräkningsunderlagen och uppgifter saknas både i kommunens budget och bokslut.

4. Blir det en höjning av kommunalskatten om Vägvalet får påverka?

Nej, vi tillskjuter mer pengar från de kommuncentrala posterna. Vägvalet kommer aldrig äventyra skolan genom att prioritera investeringar i olönsamma högriskprojekt.

5. Vad tycker Vägvalet om förslaget med en central skolnämnd? Orkar skolan med en omorganisation? Vilken skillnad gör det för rektorerna om det finns en central nämnd?

Vägvalet vill som sagt ha en central skolnämnd. På så sätt kan vi skapa riktlinjer som är mer rättvisa och enhetliga att följa. Då blir det enklare att skapa en likvärdig skola för alla elever. Vi måste se till att hjälpa rektorerna att kunna hålla budget men samtidigt också kunna följa skollagen.

Vi tror att en omorganisation är nödvändig att göra, men att det i första hand gäller administrationen och inte det primära, pedagogiska arbetet. Vi vill underlätta administrationen för lärarna.

6. Hur tar ni ansvar för att elever får det stöd de har rätt till i kommunen?

Det är en systemfråga som ska hanteras av den centrala skolnämnden i samråd med skolorna i kommunen.

7. När en elev byter skola kan det innebära stora kostnader för enskilda skolor, beroende på vilken skola eleven kommer ifrån och hur hög elevpengen är i det området. Varför finns det inte en skolpeng utifrån varje elev? Hur mycket vill ni höja skolpengen?

Alla skolor ska vara bra och likvärdiga – det är målet. Det kan vara svårt att styra valet som eleven har eftersom olika skolor har olika inriktningar. Varje skola har ju sitt unikum, vilket kommer att slå olika beroende på popularitet. Budgetfrågan blir ju enklare när den styrs av en nämnd istället för tio stadsdelsnämnder och lika många skolutskott.

Skolpengen ska vara likvärdig men däremot ska mer resurser kunna tillsättas för elever med särskilda behov vilket varje skola kan kartlägga själva.

8. En del menar att friskolornas verksamhet kan öka segregationen, att vissa elever söker till resursstarka skolor. Hur ser Vägvalet på det?

Vi vill att eleverna ska ha den bästa utbildningen. Kommunens ansvar är att säkerställa den oavsett aktör. Friskolor innebär inte att segregationen de facto ökar. Det finns flera punkter att väga samman i samband med olikheter, orättvisor och olika behov av kompetenshöjning. Vi ser därför inga motsättningar mellan friskola och kommunal skola.

9. Regeringen kontra kommunens ansvar. Vem tar ansvar när skolan misslyckas?

Är det en kommunal skola är det också kommunens ansvar. Kommunen ska följa skollagen. Att skylla ifrån sig på någon annan part hjälper inte eleverna. Man kan alltid önska mer statliga pengar, men det är mer konstruktivt att rikta kraften på att förbättra skolan utifrån det ansvar man faktiskt har. Uppenbart är att ingen riktigt lyckats med skolan oavsett från statligt eller kommunalt håll.  I Göteborgs kommun regerar rödgröna och på riksplanet Alliansen. Ingen verkar ha lösningen. Den måste vi nog finna tillsammans. Och då gäller det att begrava prestigen långt ned.

10. När vänder utvecklingen för Göteborgs skolor?

Svårt att säga, men vi tror att man radikalt måste göra något annat än 20 år av rödgrönt styre om tyvärr inte hjälpt hela vägen. Och då är en central skolnämnd ett första steg. Rektorerna måste få en chans att kunna genomföra sina förändringar utan att bli utsatta för budgetregleringar inom varje stadsdelsnämnd.

Catarina Pettersson
Theo Papaioannou
Vägvalet

Folkpartiet, vart tog det liberala vägen?

måndag, 13 maj, 2013

Folkpartiet har nu äntligen bestämt sig. De säger nej till en folkomröstning. Ett nej som de ruvat på rätt länge eftersom deras stämma ändå gav en indikation om detta.

Men vad hände på vägen med liberalismen som är Folkpartiets kärna. Vart tog den egentligen vägen?

Motiveringarna om varför vi inte ska genomföra en folkomröstning är ytterst märkliga.

Helene Odenljung (FP) säger följande i GP:

”Det är inte rimligt att ta om frågan från början igen och då bara ifrågasätta finansieringen. Skulle det bli ett nej till trängselavgiften kommer göteborgarna att få betala hela paketet på egen hand.”

Att göteborgarna skulle få betala hela paketet själva är ren och skär spekulation, eftersom ingen egentligen försökt omförhandla paketet. Skrämselpropaganda helt enkelt.

Vidare säger hon:

För oss är paketet bara början. Vi behöver fler satsningar på infrastrukturen, inte hindra de som redan är beslutade och som redan har varit uppe som en fråga i ett val.

Odenljung avfärdar lagen om det förstärkta folkinitiativet. En laglig rätt som finns i dagens Sverige, lika lagligt som de allmänna valen. Folkinitiativ kan väckas för nya och gamla frågor och även för att kunna riva upp redan fattade beslut av politiker som till exempel inte lyssnat på sina medborgare. Antingen har hon inte förstått detta, trots att hennes parti röstade för lagändringen, eller så lyssnar hon fortfarande inte.

Odenljung fortsätter i GT:

”Vi älskar inte trängselskatten, men vi accepterar den som ett sätt att medfinansiera det paket som vi faktiskt behöver och har längtat efter i den här regionen under lång tid. Så frågan är inte ny, utan vi tycker att den har varit uppe och att folk har haft möjlighet att ta ställning till detta.”

Det är en underdrift att tro att folket verkar ha längtat efter trängselskatten. Och att de skulle ha haft möjlighet att ta ställning till den är ju också en total missbedömning med tanke på folkomröstningskravet som nu finns. Dags att vakna upp i verkligheten.

Vidare säger Odenljung att Folkpartiet jobbar för förändringar kring trängselskatten:

”Vi har föreslagit att man ska utreda några stationers placeringar, och stationen på Älvsborgsbron tycker vi ska tas bort så fort som möjligt. Vi tycker inte att det är perfekt, men vi tycker att det är bättre än att vi höjer skatten. Och vi behöver det här paketet.”

Om man tittar på förra citatet där Odenljung påpekar att frågan inte är ny så undrar man var hon själv varit de senaste tre åren? Hon kastar fram att ta bort trängselskatten på Älvsborgsbron när hon vet, eller borde veta,  att cirka 20% av intäkterna kommer därifrån. Det är ju lika illa som när hon oroar sig för hur man ska agera vid ett nej till trängselskatten i en eventuell folkomröstning. Ja, Helene Odenljung, hur ska du kunna ta bort stationen från Älvsborgsbron? Varifrån ska pengarna komma?

Lika otydlig är hon i P4 Göteborg på frågan om varför är inte en folkomröstning rätt väg att gå:

”Därför att det är för otydligt. Om man ställer den frågan som folkinitiativet samlats kring, och utan att veta vad ett resultat av en sådan folkomröstning får för effekt på paketet, så kan vi inte säga ja.”

Märk också hur hon utgår hela tiden ifrån att det blir ett nej till trängselskatt. Och om det blir det finns det flera olika scenarier efter ett eventuellt nej i en folkomröstning. Det kan vara skattehöjning, ett nedbantat paket, mer statliga pengar och många flera alternativa lösningar.

Folkpartiet har tappat sin trovärdighet som ett liberalt parti med sitt nej till folkomröstningen. Folkpartisterna borde nog läsa på vad ordet egentligen betyder:

Liberalism (av liberal), samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans frihet i centrum. Liberalismen urskiljer två huvudvarianter av frihetsbegreppet: frihet från tvång resp. valfrihet. Den förstnämnda avser rätten till politisk frihet, frihet från förtryck, tortyr och censur samt rörelsefrihet. Valfriheten avser människors rätt att fritt välja arbete, bostadsort och fritidssysselsättning, liksom konsumenternas rätt att fritt välja varor och tjänster samt rätten till etablering av företag (näringsfrihet).

Källa: Nationalencyklopedin

Theo Papaioannou
Vägvalet