Inlägg märkta ‘fastighetsnämnden’

Vägvalet lämnar motion om förenklad utlämning av allmänna handlingar

tisdag, 22 mars, 2016

Med anledning av Fastighetskontorets beslut att begränsa utlämnandet av offentliga handlingar till endast avgiftsbelagda papperskopior, har Vägvalet lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Göteborg om att främja en digital förnyelse.

Förslag till beslut är:

  • att stadsledningskontoret får till uppgift att skapa riktlinjer med handlingsplan gällande utlämning av allmänna handlingar.
  • att i första hand lämna ut allmänna handlingar digitalt utan avgifter.
  • att riktlinjerna ska omfatta samtliga enheter som styrs av Göteborgs stad.

Ledorden för kommunen ska vara transparens och kundservicemässig expediering. Vi anser det vara en demokratisk förutsättning.

Hur allmänna handlingar ska hanteras ska vara lika över staden och vissa enheter ska inte kunna besluta om att ändra hanteringen med nya regler när offentliga handlingar ska lämnas ut, vilket nyligen har skett på Fastighetskontoret som beslutat att inte skicka ut handlingar digitalt.

Läs gärna hela motionen här.

Catarina Pettersson
Vägvalet

Hur mycket kommer Västlänken att kosta?

fredag, 12 september, 2014

Hur mycket kommer egentligen Västlänken att kosta? Och vem får betala det?

Detta är två relevanta frågor som du bör ställa dig innan de bestämmer sig för hur de ska rösta i folkomröstningen om trängselskatt.

På gp.se kunde vi i förrigår läsa det senaste protokollet från Fastighetsnämnden. Under rubriken där man diskuterar om det ska byggas 2 eller 4 spår i stationerna i Haga och Korsvägen står bland annat:

VL-projektet rymmer endast två spår vid Haga resp. Korsvägen, samt fyra spår vid centralen (projektering samt utbyggnad).

Detta betyder att om man vill ha 4 spår på dessa stationer betalar varken staten eller Trafikverket det.

Vidare står det: ”TrV:s uppskattning är att om fyra spår byggs direkt och i samband med att VL byggs, ytterligare ca 2,5 miljarder kr budgeteras någonstans.” Och: ”Sagda 2,5 miljarder kr ingår alltså inte i VL:s investeringsbudget om 20 miljarder.”

Det kan egentligen inte uttryckas tydligare. Ökade kostnader för stationer ovan mark är något som kommunen får betala. Och Martin Wannholt (M), som sitter i Fastighetsnämnden, säger i en kommentar till GP att : ”Det finns så mycket mer som inte har kommit fram.” Och Wannholt fortsätter: ”Tittar du på Västtrafiks och regionens målbild, är det som jag skrev i debattartikeln. Tvåspåren är fulla 2035, och då får man gräva upp en gång till för att bygga fyrspår om man inte gör det nu.

Antingen tar man kostnaden under byggtiden eller några år senare. Att ta den senare lär bli ännu dyrare.

En senare artikel på gp.se skriver Wannholt att: ”Västlänken blir mycket dyrare, 4,5 miljarder samt att mer kommer står i protokollet. Utöver detta saknas flera delar i den hemligstämplade budgeten.

Men vem får betala allt detta? Antingen får framtida bilister betala det med höjd trängselskatt eller måste det betalas via kommunens/regionens budget. Och i så fall ställs skola, vård och barnomsorg mot Västlänken. Vilket område tror du då tvingas till ännu större besparingar än idag?

Rösta bort Västlänken i folkomröstningen på söndag genom att rösta Nej och därmed strypa finansieringen av tågtunneln till Haga!

Läs de båda GP-artiklarna här och här.

Håkan Andersson
Vägvalet

rosta_vagvalet_sp-500x96

Cykling i centrum – men inte i förorten

torsdag, 22 maj, 2014

Man upphör inte att förvånas över politiken i den här staden. Vägvalets yrkande i fastighetsnämnden att bygga cykelväg och gångväg till nybyggda bostäder röstades ner av S, MP, V och M. Bara FP gav sitt stöd till Vägvalets yrkande. Övriga tycker att de boende och deras besökande ska gå och cykla på vägrenen (det finns nämligen inte ens trottoar till området).

Ärendet kom upp första gången på fastighetsnämndens sammanträde den 28 april. Det gällde förslag till detaljplan för bostäder i Norumsgärde, Tuve, för boende med särskild service. Det finns inga gång- och cykelvägar till området, men utrymme för detta har föreslagits i detaljplanen (längs med Västra Tuvevägen). Dock föreslår fastighetskontorets tjänsteutlåtandet att byggandet av gång- och cykelvägen utgår ”då den i dagsläget saknar finansiering”.

På sammanträdet den 28 april ifrågasatte jag varför gång- och cykelväg inte byggs. Självklart ska staden se till att det finns gång- och cykelvägar till alla nybyggda fastigheter, särskilt som staden har som ambition att bli en ”cykelstad”. Fastighetsnämndens ordförande Ulf Kamne, MP, läste då förvånat tjänsteutlåtandet och erkände att han hade missat den detaljen. Är det bara Vägvalets företrädare som läser beslutsunderlagen? Så här skrev granskningskommissionen förra året:

Ett undantag är partiet Vägvalet, som är nytt, tar saker och ting på allvar, läser dokumentation noggrant och argumenterar ordentligt.

Ulf Kamne föreslog bordläggning av ärendet för få tid att sätta sig in i det. Tjänstemännen på fastighetskontoret motiverade rekommendationen med att det är fastighetskontoret som ansvarar för marken, inte trafikkontoret, därför finns ingen finansiering. Man ska inte bygga allmän cykelväg på enskild mark. I det här fallet räknas fastighetskontorets mark som enskild.

På fastighetsnämndens sammanträde den 19 maj var ärendet åter uppe på agendan för beslut. Tjänsteutlåtandet var identiskt med det som bordlades den 28 april, det vill säga med rekommendationen att gång- och cykelvägen utgår. Vägvalet yrkade på att gång- och cykelväg ska byggas längs med Västra Tuvevägen och att ge fastighetskontoret i uppdrag att, tillsammans med trafikkontoret, hitta lämplig finansieringsform. Om gång- och cykelväg inte byggs nu kommer den troligen aldrig att byggas. Vägvalets yrkande hittar du här.

Tyvärr var det bara FP som röstade med Vägvalet. Övriga partier i fastighetsnämnden; MP, S, V och M, röstade för tjänsteutlåtandets rekommendation. I ”cykelstaden” Göteborg kommer det nu att byggas bostäder för boende med särskild service som saknar gång- och cykelväg till området!

Samtidigt byggs fullt fungerande gator innanför vallgraven i centrala stan om till ”cykelfartsgator” för miljontals kronor. Men, det är klart, en cykelväg i Tuve platsar väl inte i de röd-grönas skyltfönster. Någon mer än jag som tycker att prioriteringarna i Göteborg är felaktiga?

Anders Åkvist
Vägvalet

Vägvalets yrkande gällande klimatstrategiskt program för Göteborg stad

fredag, 21 mars, 2014

På senaste sammanträden i Trafik-, Fastighets- och Byggnadsnämnden behandlades förslaget om ett Klimatstrategiskt program för Göteborg stad. Här följer Vägvalets yrkande i alla tre nämnder.

Att klimatet håller på att förändras diskuteras på flera håll och att förändringar med klimatet sker är sannolikt. Att vi bör fundera på eftertänksamma åtgärder är nödvändigt. Dock är orsakerna bakom förändringarna svåra att enskilt peka på vilket också diskuteras bland ledande forskare. Miljön är något som engagerar de flesta och många gör vad de kan för bidra till en bättre miljö. Vägvalets utgångspunkt är att vi ska hjälpa medborgarna att göra klimatsmarta val och genom bred förankring.

Tyvärr tappar det klimatstrategiska programmet redan i inledningen förankringen när man skriver att programmet ”främst riktar sig till politiker och tjänstemän och fungerar som vägledning för näringslivet och andra lokal aktörer liksom för kommunens medborgare”.

Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna men istället placeras de sist i ordningen. Programmet genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Det är inte en kommunal uppgift att leda utvecklingen och en världsledande roll är ofta förknippad med höga kostnader. Det finns statliga strategier för detta.

Målen spretar åt alla möjliga håll och flera saknar relevans för kommunens uppdrag. Beräkningsmodellerna är osäkra, vissa åtgärder saknar kommunen rådighet över, vissa är godtyckliga mått etc.

I programmet fastställs även att kommunens rådighet på flera sätt är begränsade och att framgångsfaktorerna mestadels beror på omvärldens utveckling.

Staden har nu tagit fram flera program och strategier som spretar åt alla olika håll med flera målkonflikter och avsaknad av finansiering.

Vi förstår inte varför stadens energiplan ska ligga i programmet. Energiplanen är något som lagen stipulerar att varje svensk kommun ska ta fram för att säkerställa tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen borde således inte ligga i programmet.

Vi delger nedan vilka strategier vi avslår, bifaller med eller utan förbehåll.

Avslag

1. Vi har kunskap och visar handlingskraft
Denna strategi utgår från att övriga befolkningen inte är tillräckligt klimatsmarta och ska då föregås av att Göteborgs Stads anställda och politiker går före. Det är inte kommunens uppgift att läxa upp medborgarna.

2. Stödja göteborgarna till att minska sin klimatpåverkan
3. Utbilda en ny generation klimatsmarta medborgare
Detta kunde varit en bra strategi. En konflikt uppstår genom att man först skriver att acceptans för kommande klimatåtgärder är viktigt för att sedan sänka det genom att olika incitament och styrmedel ska åläggas göteborgaren.

Att utbilda låter väldigt bra men när man synar strategin så finns en dold agenda genom att försöka påverka barnen redan i skolan vad de ska tro. Religionsfrihet är något som idag är en stark rättighet i Sverige. Vad är skillnaden när det kommer till klimatuppfattningar? Gränsen är hårfin mellan manipulation och att låta någon skapa sig en egen uppfattning. Det är inte kommunens uppgift att uppfostra barn som bor i en kommun.

5. Bidra till en klimatsmart regionförstoring
Denna strategi är den mest ologiska i hela dokumentet. Hela avsnittet säger egentligen ingenting mer än att man försöker prata bort baksidorna av en regionförstoring. Ett försök görs genom att klä in ordet i en s.k. ”klimatsmart” regionförstoring.

Tillväxt är dock förenat med mer transporter. Genom att föra ett osammanhängande resonemang blir viktiga aspekter som att bostäder och arbetsplatser ska koncentreras till kollektivtrafiknära lägen inte trovärdiga.

8. Energieffektivisera Göteborgs privata fastighetsbestånd
Detta är en bra strategi men tappar sitt värde när aspekter läggs in som att ytor som används sällan ska finnas gemensamt såsom gästrum utanför varje lägenhet. Tyvärr, politiskt svammel som inte har med det kommunala uppdraget att göra. Om man höll sig till att föra dialogen med privata fastighetsägare så kunde strategin blivit bra.

11. Vidareutveckla storskalig produktion av förnybar el
13. Göteborg leder biogasutvecklingen
I dessa strategier finns flera avsteg från det kommunala uppdraget. Kommunen ska inte ge sig in i ansvar över kommungränserna och definitivt inte investera i anläggningar som är ett slöseri med göteborgarnas skattepengar.

Vägvalet har tidigare yrkat avslag till GoBiGas-projektet och vidhåller detta. Vägvalet har även hållit en linje att ägande i andra kommuner ska avvecklas, något som just nu sker via Göteborg Energi. Även Fordonsgas håller på att avvecklas.

14. Prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik
16. Använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken
Det är en stor utmaning för att lyckas med detta eftersom det inte är förankrat hos göteborgarna. Att inta en bilfientlighet i en stad som tillverkar bilar är inte rätt väg att gå. Istället för att styra medborgarna borde man först få fram alternativen till medborgarna.

17. Bli världsledande på klimatsmart godshantering
Det finns en målkonflikt i att bli Nordens största logistikcentrum och samtidigt vara klimatsmarta. Vi anser att man underskattar detta rejält. Koppling till Västlänken är inte logisk med godstransporter och hör därför inte hemma i strategin.

I många fall har kommunen ingen rådighet.

23. Satsa på hållbara aktiviteter
Denna strategi faller långt utanför den kommunala kompetensen. Vad medborgaren vill starta för aktiviteter är upp till var och en. Hela avsnittet för strategin kommer mer eller mindre fram till ingenting.

20. Minska klimatpåverkan från mat i våra verksamheter
24. Främja alternativ till konsumtion av flygresor
Dessa är de mest knepiga strategierna i hela programmet. Är det kommunens uppgift att styra vad medborgarna ska göra på sin fritid eller äta? Det är ett önsketänkande och ganska integritetskränkande. Detta hör hemma i ett partiprogram och inte i kommunens styrdokument.

Bifall med förbehåll

15. Verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av alternativa drivmedel med hög klimatnytta
Detta är en bra strategi men att endast förespråka biogas när andra alternativ utvecklas är inte förenligt med verkligheten.

19. Underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri
Kommunen har även här en mycket liten påverkansmöjlighet. Det angivna målet skulle t.ex. delvis uppnås genom en avveckling av färjesjöfarten, något som av andra anledningar inte kan anses angeläget.

21. Minska våra inköp av resurskrävande varor
Denna strategi inleds med att fastställa ”Göteborg Stads” minskning av inköp av varor. Men strategin kopplas till målet att hushållsavfallsmängderna per ”person” i Göteborg ska minska. Detta skapar en otydlighet för vem strategin egentligen är till för.

22. Förebygga avfall och främja återvinning
Detta är en mycket bra strategi där man på allvar försöker se det ur medborgarens perspektiv och hur man kan underlätta för dem. T.ex. genom att verka för fastighetsnära insamling

Men det uppstår en konflikt i resonemanget materialåtervinning kontra förbränning av avfall. Materialåtervinning är att föredra men ibland är bättre att byta ut vissa produkter då nyare är mer miljövänliga och mer effektiva. Mer materialåtervinning innebär också mindre förbränning.

Bifall

Vi anser att följande strategier ligger inom kommunens uppdrag och vad en stad ska förhålla sig till:

4. Planera för ett energi- och transporteffektivt samhälle
6. Öka resurseffektiviteten i fjärrvärmen
7. Energieffektivisera Göteborgs kommunala fastighetsbestånd
9. Driva på energieffektiviseringen inom industrin
10. Fortsätta satsa på fjärrkyla
12. Främja och underlätta småskalig produktion av förnybar el
18. Minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur för transport

Vägvalet yrkar med hänvisning till ovan

– att målen som inte ligger inom det kommunala uppdraget tas bort
– avslag till strategierna 1, 2, 3, 5, 8, 11, 13, 14, 16, 17, 20, 23, 24
– bifall med förbehåll enligt ovan till strategierna 15, 19, 21, 22
– bifall till strategierna 4, 6, 7, 9, 10, 12, 18
– att energiplanen ska hanteras utanför det klimatstrategiska programmet

Theo Papaioannou, Trafiknämnden
Tom Heyman, Byggnadsnämnden
Anders Åkvist, Fastighetsnämnden
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar interpellation angående stopp av Marieholmstunneln

måndag, 6 maj, 2013

På fastighetsnämndens möte den 29 april 2013 valde den rödgröna majoriteten att bodlägga ett ärende som handlade om fastighetsinlösen. Denna inlösen har direkt koppling till Marieholmstunneln vars kostnad uppgår till 4,2 miljarder kr. Den rödgröna majoriteten sa att skälet till varför Marieholmstunneln stoppades var för att finansieringen av det Västsvenska paketet blivit osäker.

Västlänken som är det mest dyraste och mest osäkra projektet i det Västsvenska paketet har kritiserats flera gånger av Riksrevisionen

Förra året i december 2011 kom Riksrevisionens rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”. Då kritiserade Riksrevisionen att systemet med kommunal medfinansiering inte är effektivt. Det finns en risk att man inte satsar på de projekt som är bäst för samhället som helhet och att det blir dyrare totalt än nödvändigt.

Västlänkens olönsamhet stärktes ytterligare av Riksrevisionen i 2012 års rapport ”Statens satsningar på transportinfrastruktur – valuta för pengarna? (RiR 2012:21)”:

”En järnvägstunnel under Göteborg, som beräknas kosta 20 miljarder kronor att bygga. Här saknas information om nödvändiga tilläggsinvesteringar för att uppnå målen med Västlänken på mellan 20 och 35 miljarder kronor i beslutsunderlagen.”

Om vi summerar de skenade kostnaderna för Västlänken så är kostnaden för tågtunneln till Haga uppe i 62 miljarder kr.

Mot bakgrund av ovanstående ställer Vägvalet följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  • Varför väljer du att endast stoppa vissa delar ur det Västsvenska paketet, såsom Marieholmstunneln?
  • När tänker du stoppa projekteringen av Västlänken?

Läs Riksrevisionens rapport här eller i dokumenten nedan.

Läs riksrevisorns, Claes Norgren, debattartikel i SvD ”Stor risk att pengarna satsas fel”.

Vill du se övriga interpellationer och motioner som Vägvalet lämnat klicka här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

PM: Vägvalet reserverar sig mot vindplats Göteborg (Hake fjord), ny arena och station Korsvägen för Västlänken

tisdag, 30 april, 2013

Vägvalet reserverar sig mot vindplats Göteborg (Hake fjord) och ny arena i byggnadsnämnden. Något beslut om lokalisering av en vindkraftpark i Hake fjord har inte tagits i kommunfullmäktige. Valhallabadet är en idag väl fungerande anläggning som kan fungera under överskådlig tid. Vägvalet reserverar sig även mot detaljplan för station Korsvägen för Västlänken i trafik- och byggnadsnämnden.

Vindplats Göteborg (Hake fjord)
Något beslut om lokalisering av en vindkraftpark i Hake fjord har inte tagits i kommunfullmäktige. Investeringen är riskfylld och någon ekonomisk kalkyl har inte redovisats.

Läs reservationen i sin helhet här.

Ny arena
Ärendet har inte beretts på ett acceptabelt sätt. Något fullmäktigebeslut föreligger inte och kommunstyrelsen har inte mandat att på egen hand besluta att en ny arena skall byggas och att den skall placeras på en tomt som förutsätter rivning av en befintlig anläggning.

Läs reservationen i sin helhet här.

Detaljplan för station Korsvägen, Västlänken
Tågtunneln är kalkylerad som ett separat projekt, på samma sätt som man tidigare gjorde för Botniabanan, dvs kostnaderna för anslutningen till det övriga järnvägsnätet ingår inte i kalkylen. Trafikverkets egna beräkning (som redovisas i Riksrevisionens rapport) visar att ytterligare investeringar i storleksordningen 35 miljarder kr är nödvändiga för att kunna utnyttja tunnelns kapacitet. Utan dessa tillkommande investeringar blir tunneln meningslös. Någon finansiering av dessa tillkommande belopp finns varken kommunalt, regionalt eller hos staten.

Beslutsunderlaget för station Korsvägen har inte skickats ut i tid till nämndens ledamöter. Vägvalet har därför begärt bordläggning av ärendet i Fastighetsnämnden och lämnat en protokollsanteckning i Trafiknämnden.

Läs reservationen i sin helhet här.

Läs fler yrkanden från Vägvalet här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Trafiknämnden 3 oktober

onsdag, 5 oktober, 2011

Trafiknämnden började med att yrkanden som låg på bordet påvisade en splittring inom det rödgröna majoriteten gällande miljözonerna. S yrkade avslag medan Mp och V yrkade bifall till förslaget.

Efter rutinmässiga ärenden var det dags för genomgång av uppföljningsrapporten. Resultatet backade lite p.g.a. ökad omslutning till följd av åtaganden i det Västsvenska paketet med cirka 19 miljoner kr.

Nästa ärende handlade om inriktningsdokument Mål- och inriktningsdokument för Byggnads- Fastighets- och Trafiknämnden i Göteborg framtaget av S, Mp och V. Dessa ”flådiga” dokument tas fram utan att någon egentligen tänker på vad innehållet innebär. Jag började med att fråga om formuleringen på s. 3:

”Därtill ska även ett barnperspektiv prägla utvecklingen av staden och säkerställas i konsekvensanalyser av förslag. Alla göteborgares möjlighet till inflytande ska stärkas.”

Hur ges göteborgarna möjlighet till inflytande? Barnperspektivet ifrågasätter jag också för det är typiskt ett ord som den rödgröna majoriteten har med sig, men som de frångår var och varannan dag. (dagisplatser, mögelhus i Skogaberg m.m.)

På s. 6 framkommer klart och tydligt de rödgrönas hållning gällande personbilstransport i framtiden:

”Biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel.”

Bilindustrin och dess produkter är inte ett välkommet inslag i Göteborg, även om de är miljövänliga. Bilarna ska bort och därmed också medborgarens rätt till att förflytta sig på ett eget valfritt sätt. Det är en konstig inställning eftersom Volvo är en av de större arbetsgivarna i Göteborg och har bidragit till den svenska välfärden.

Vidare finns på s. 7 målet om behovstäckningen i förskolan som Trafiknämnden ska förhålla sig till. På frågan hur Trafiknämnden kan bidra till fler dagisplatser radade sig flera representanter från den rödgröna majoriteten upp sig för att svara på frågan. Ett svar var:

”Genom att Trafikkontoret planerar vägar runt ‘eventuella’ dagisplatser så bidrar dom till målet.”

Det var ju inte det som stod i målet utan formulerades efter egen tolkning. Det är ju av största vikt att dokumentet är möjligt att följa för annars så får ju varje instans skriva om målen så att det passar in på deras verksamhet. Men man får inte ändra målen var svaret. Jaha, men det gjorde ju de rödgröna representanter själva på några minuter.

De flesta målen har en processägare men vissa har det inte. En processägare ska finns vid målstyrning för att någon ska ha ansvaret för uppföljning och se till att målet nås. Därför förefaller det sig märkligt när t.ex. målet för andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och bolag ska öka, saknar en processägare. Vad är vitsen om ingen följer upp målet?

Sammanfattningsvis är det ett luftdokument som ser bra ut, men som ingen egentligen har någon aning om hur det ska tillämpas.

Vidare fortsatte nämnden med några beslutsärenden. Motion om uppgrävning av hamnkanalerna yrkade alla partier avslag på. Motion om att låta hamnverksamheten vara en del av blandstaden avslogs. Detaljplan för Marieholmsbron (tågbro) fastslogs.

Intressant politisk läge uppstod när ärendet om att införa miljözoner hanterades. S, Vägvalet och Fp yrkade avslag och M, Mp och V yrkade bifall. Efter votering avslogs förslaget. Det är inte så enigt som man tror inom blocken. Uppenbart är att S slits med Mp:s agenda om att slippa allt som har med bilar att göra.

Mötet rundades av med information och började med det Västsvenska paketet och dess åtgärder som fortlöper.  Projektering för busskörfält på Övre Husargatan har startat. Förslag med utformning av busskörfält kring centralen kommer att lämnas till nämnden i slutet på året. Man ska genomföra ett kunskapsseminarium om tunnlar för att ”höja” kunskapsnivån hos politikerna. Som jag sagt tidigare så går det inflation på tunnlar.

Vi fick även information om hur informationskampanjen går till. Detta sker genom hushållstidning, TV och radio. Den 21 oktober kommer man ha klart en utställning om Västsvenska paketet i Älvrummet. Man har kontinuerliga avstämningar med de politiska stadssekreterarna. De som inte har sådana får tydligen ingen information. Sedan kom en intressant punkt upp. Information om trängselskatt ligger på Transportstyrelsen vilket är intressant eftersom Anneli Hulthén (S) har varit tydlig med att alla kommer att förstå när staden kommer att informera om trängselskatten. Nu har staden avsagt sig informationsansvaret om trängselskatten till Transportstyrelsen.

Därefter visades ”dagisfilmen” om den livliga staden. När filmen var slut berättade ordföranden att filmen togs emot med applåder i kommunstyrelsen. Det är inte svårt att bli provocerad, för om detta är vad kommunstyrelsen tycker är bra information till medborgarna så kan vi alla blir 4 år igen, sluta tänka själva och låta ”klapp-på-huvudet-politiken” råda. Som tur var sa informationsansvarig att man ska gå ut och undersöka vad vanligt folk tyckte om filmen och återkomma med resultatet.

Roligare inslag var dock informationen om Paddans verksamhet i kanalområdena som utökats så att man kan hoppa av och på (Hop-On Hop-Off) olika platser i staden och växla över till Stinsen. Det finns lite idéer framöver hur kanalerna skulle kunna utnyttjas mer i form av t.ex. flytande uteserveringar. Lite trevliga saker som piffar upp staden och låter kanalerna komma till sin rätt på ett bra sätt.

Cykelförmånen ska utvidgas ytterligare och göras attraktiv med möjlighet till t.ex. serviceställen. Frågan ställdes om inte detta var en flopp då det endast var 3 personer som valt förmånen då den uppmärksammades i media för ett tag sedan. Nu har hela 7 personer valt detta alternativ så det tar lite tid och som vanligt är medias vinkling av förmånens acceptans felaktig. Det är inte så kanske att det är ett dåligt förslag?

Eftersom tiden tog slut och trafiknämndens sammanträde sammanföll med gruppmöten inför kommunfullmäktige bordlades övriga frågor. Jag hade några övriga frågor gällande Hedens parkeringsavgifter och Trafikkontorets hantering av detta, parkering för äldreomsorgens personal och Västlänk 2021 (kortlänken). Detta får vi svar på nästa gång.

Theo Papaioannou
Vägvalet