Inlägg märkta ‘drottningtorget’

Nu är tiden för eftertanke om Västlänken

måndag, 24 oktober, 2016

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet som är en replik på kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermanssons (S) tidigare blogginlägg där hon i detalj försvarade Västlänken. Vi skriver:

I bloggen får man nu åter läsa redan motbevisade löften om att Västlänken ger nära nog fördubblad kapacitet på Göteborg Central och därtill ger ”tätare avgångar och kortare restider”. Inget av detta är dock sant. Nätverket Stoppa Västlänken Nu har, med stöd av dokument från TrV, visat att pendeltågsavgångarna inte alls kommer att öka (max 14 per timme och riktning).

Inte heller ger de spår som frigörs av Västlänken, de som idag används av pendeltågen, någon kapacitetsökning eftersom de behövs som vändspår för utrangerade tåg.

Och kortare restider kan tyvärr de allra flesta pendlarna glömma. ”Utslaget på samtliga pendeltågsresenärer ökar i stället restiden, mest på grund av den tid det tar att gå upp och ner till de underjordiska stationerna. Pendeltågsresenärer till Göteborg C som åker spårvagn från Drottningtorget får tre minuter längre gångtid än i dag.

Det är innan byggstart som det finns tid för eftertanke och inhämtande av information. Den tiden borde Ann-Sofie Hermansson använda till eftertanke och reflektioner, i stället för att för att, precis som sin föregångare, bara trumma ut samma slitna argument gång på gång. Argument som dessutom i många fall redan motbevisats av både allmänheten och Trafikverket själva.

Helt enkelt: Läs på!

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I natt var 78 personer hemlösa hos Stadsmissionen – hur många imorgon?

fredag, 4 december, 2015

Busväder idag, att vara hemlös denna natt och morgon måste vara mer än ruggigt. Rent av fördj… Stadsmissionen har i natt härbärgerat 78 personer och fått neka tre. Vädret till trots gör Stadsmissionen vad de kan. De utför ett fantastiskt arbete i vår stad. De arbetar mot ett långsiktigt mål om att hemlösa ska hjälpa sig själva ur sitt, i våra ögon sett, miserabla liv. Totalt finns det idag ca 3 500 hemlösa i Göteborg. Jag vågar inte räkna på framtida antal som kan bli hemlösa. Men det är inte godtagbart, det förstår jag.

Idag öppnade en secondhandbutik på Drottningtorget i Stads-missionens regi för andra året i rad. Tillsammans med ett 30-tal andra fick jag information om deras sociala verksamhet samt vad de utvecklar i konceptet Ebbes Hörna.

Ebbes HörnaEn second hand-butik med främst textilier. ”Istället för att ta 40 kr för ett begagnat plagg er bjuder vi två för 20 kr”, berättar Stadsmissionen. De tillägger att huvudsyftet är att skapa arbetstillfällen snarare än att maxi-mera bidragspengen. Och för att ge fler göteborgare möjlighet att återanvända.

I dagens Metro går det att läsa att var tredje slänger sina gamla kläder. Det innebär att 70 000 ton kläder och textilier kastas varje år. Mer anmärkningsvärt är att svenskar använder 7 av 10 av sina kläder i garderoben. Unga är bättre än äldre att återvinna sina kläder. Vi andra får lära oss av de yngre!

Som kund hos Ebbes Hörna i Västra Frölunda kan jag tillägga att det är alltid finns något roligt att upptäcka och le åt. Se bara vad jag fann i denna Ebbes Hörna butik på Drottningtorget. Knappar

En medaljtavla över gamla partibeteckningar. Och min tanke fick en vision om framtiden, där vår partiknapp om att stoppa Västlänken med vår partisymbol som en kompass skulle förgylla en medaljtavla. Det är min tro och förhoppning att någon om 20 år ler och känner nostalgi över att se den knappen och minns den kämpaglöd som finns i Göteborg idag för att stoppa Västlänken, pendeltågtunneln som nu planeras.

Den solidariska tanken att ge mer till fler genom att fler bidrar är viktig. Den ideella rörelsen är ett nav i Göteborgs stad som rullar på och bidrar till så mycket.Catarina Petersson och Olof Jacobson

Jag hade en lång diskussion kring ideella rörelser med stads-missionens Olof Jacobson som verkar på Styrsö. Vi var eniga i frågan om betydelsen av ideella rörelser i Göteborg är viktig!

Catarina Pettersson
Vägvalet

Trafikverkets försök till mythbuster

måndag, 16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

I Göteborg skapar man trängsel som ska beskattas

tisdag, 14 februari, 2012

I gårdagens GP kunde vi läsa om de nya bussfiler som planeras mitt i Göteborgs centrum. I flera fall bygger man de ”nya” filerna på bekostnad av nuvarande filer som ju används av både bilar, bussar och andra transportmedel.

Det är trångt i centrala Göteborg, både för kollektivtrafik och bilar. Utrymmet är klart begränsat. Hur löser man detta problem? Jo, man tar ensidigt parti för att kollektivtrafiken ska få sitt nödvändiga utrymme och bilisterna får lösa sin situation bäst de kan. Mellan Göta älvbron, förbi Drottningtorget och Polhemsplatsen till Nya Allén kommer ett körfält i vardera riktningen att reserveras för bussar inom en snart framtid. Bilarna hänvisas till filen bredvid, det spelar ingen roll hur långa köerna blir där och hur tom bussfilen ekar periodvis. Efter att ha jagat olydiga, dubbade bilister på Friggagatan, kan trafikpolisen med fördel omdirigeras till Drottningtorget för att övervaka att bilisterna inte kör in i den lockande bussfilen.

Henrik Petzäll, chef för trafikavdelningen på trafikkontoret, spekulerar i att biltrafiken kommer att minska 2013 på grund av trängselskatten. Men eftersom man bygger om till bussfiler redan till i höst ”kan det bli extra besvärligt” då, enligt Petzäll, som räknar med att bilisterna väljer andra leder för att slippa trängseln. Vad händer istället om stillastående köer kommer att blockera hela området kring Ulleviarenorna, Allén och runt Centralstationen? Var finns de alternativa planerna om folk inte anpassar sig som planerarna vill?

Ja, så där kommer det ju att se ut lite varstans i Göteborg de kommande åren. När det blir ”besvärligt” är det bara att köra någon annanstans. Vart man ska är av underordnad betydelse, bilisterna är ju ändå bara ute och cruisar längs gatorna för att det är så roligt att åka bil. Och hur ska det fungera när man skapat trängsel överallt i stan? Ska vi då åka bil på de obefintliga ringlederna?

Nyss invigdes det nya stora hotellet vid Drottningtorget med 170 rum. Läget gör naturligtvis att många kan ta sig till och från det med tåg och kollektivtrafik vilket är mycket bra. Men många affärsresenärer kräver förstås tillgång till både taxi och parkeringar. Biltrafiken i området riskerar därmed att öka ytterligare samtidigt som man planerar för en minskning. Någonstans känns det som de planerade åtgärderna inte synkade.

Håkan Andersson
Vägvalet

Projektet UPP! eller var det SE UPP!

söndag, 4 december, 2011

Idag kan vi läsa om detta makalösa projekt i GP. Var ska man börja? (Läs även här i GP och för den som vill kan jag rekommendera att läsa hela artikeln i pappersutgåvan.)

Jag kan inte riktigt avgöra vad jag anser är mest beklämmande. Att stadens majoritet försöker försvara projektet eller att kontroller inte funnits?

GP skriver att som mest har 195 ungdomar fått ett arbete eller annan sysselsättning genom Upp-projektet med snart två tredjedelar av projekttiden gången. Målet var 4 200. Projektet har tilldelats 63 miljoner kr. Även om det är ca 20 miljoner från EU-bidrag återstår väl ändå ett ansvar om att sköta pengar inom offentlig förvaltning på rätt sätt?

Mats Arnsmar (S) skriver på de Rödgröna i Göteborgs blogg:

”Var och varannan månad kom det nya varsel om tusentals uppsagda från fabrikerna på Hisingen. Det var krigsrubriker i tidningarna om den internationella finanskrisen. Om jag inte missminner mig var då ungefär 4 500 arbetslösa ungdomar registrerade vid Arbetsförmedlingen i Göteborg. I den nya larmprognosen som vi fick på bordet i april pekade kurvorna rakt nedåt. Antalet registrerade arbetslösa unga i Göteborg väntades fördubblas fram till årsskiftet 2009/2010.”

Den rödgröna majoriteten kände sig manad till att visa på handlingskraft för att klara av situationen vilket är helt ok i sig.

Men sedan följer flera bortförklaringar:

”Man kan tycka det är lite märkligt att inga prognosmakare förutsåg detta.”

”Efter valet 2010 hade inte jag längre rotelansvar för arbetsmarknadsfrågorna, men jag vet att de har förhandlat ner volymerna.”

”Men vad tidningen framställer som ett misslyckande för projektet – ‘att det bara bidde en tumme’ – är i grunden ett resultat av att vi till all lycka inte drabbades av den katastrof för unga på arbetsmarknaden som alla prognosmakare trodde skulle komma.”

Till att börja med så skylls det på prognosmakarna men andemeningen är att vi ”gjorde som dom sa”. Vidare verkar inte överlämning efter och före val vara de rödgrönas starka sida. Det är väl självklart ett misslyckat projekt när man inte når utsatta mål? Som alltid i alla projekt måste ledningen fråga sig om projektet har en nytta eller inte. Finns det en efterfrågan av det som projektet ska leverera? Om det nu råder kritiska samhällsfaktorer bör ju styrgruppen vara ännu mer uppmärksam. Om det nu fanns en styrgrupp?

Anneli Hulthén (S) fortsätter bortförklaringarna i sitt blogginlägg:

”Men intentionen var att starta åtgärder för att minska effekterna av ungdomsarbetslösheten. En granskning av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik gentemot ungdomar hade också varit önskvärd i det sammanhanget.”

Intentionen håller jag med om var rätt, men styrningen är dessvärre inte lika bra. Att sedan fortsätta med att begära att en granskning även ska göras av den borgerliga regeringen förstår jag inte. Var inte projekt UPP! att sätt att visa regeringen hur man skulle göra?

Bara i den här sammanställningen finns ju flera poster att ifrågasätta om det tillför någon nytta till projektet. Lokalhyran på 3 200 000 kr sticker ju ut ganska markant och är ca 5 av projektbudgeten (8 % av kommunens pengar om vi räknar av EU-bidraget). Vad för nytta har ungdomar som ska ha arbete att denna lokal finns på Drottningstorget?

Enligt GP så var beslutet trots allt enhälligt i kommunstyrelsen:

”Beslutet om Projektet Upp fattades efter initiativ från socialdemokraterna, vänstern och Miljöpartiet hösten 2009, men beslutet var enhälligt i kommunstyrelsen.”

Även Alliansen borde finputsa sina överlämningar efter val.

Hulthén säger vidare att:

”Vad planen framåt är när vi eventuellt går in i en än mer turbulent ekonomisk situation vet vi heller ingenting om.”

Jag säger bara: Inga mer projekt av karaktären UPP!

En råd: Om det ska göras fler insatser i form av projekt på lösa grunder och ”dåliga” prognosmakare, se då till att ha en ordentlig projektorganisation med en styrgrupp som håller koll på projekten!

Theo Papaioannou
Vägvalet

Läs mer och följ utvecklingen om UPP: