Inlägg märkta ‘cykel’

Vägvalets förslag till budget 2018 för Göteborg Stad

måndag, 12 juni, 2017

Vägvalet lämnar förslag till budget 2018 för Göteborg Stad inom flera olika områden som kommunen hanterar. Vi håller presskonferens på Gustav Adolfs torg klockan 12.00 idag. Kom gärna och träffa oss. Vi har genom åren arbetat fram flera förslag som vi anser att staden behöver genomföra. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

budget2018

Här följer några nedslag i årets budget

Trafik- och stadsutvecklingsfrågor – Vägvalet har en rad förslag inom infrastrukturen. Vi vill att Göteborg sköter sin egna kollektivtrafik, att Göteborgs Spårvägar övergår i förvaltningsform och sköter spårvägstrafiken åt kommunen. Istället för att bygga den planerade stadslinbanan vill vi att kommunen utvecklar spårvägssystemet. Kollektivtrafiktaxan ska bättre spegla kostnaderna för att bedriva trafiken och det ska bli billigare att resa kortare sträckor. Vidare vill vi satsa mer på cykeltrafiken och inte ta bort boendeparkeringen, samt att parkeringsavgifterna återställs till en rimlig nivå. Cykelbanorna ska byggas ut och det eftersatta underhållet av våra gator, gång- och cykelbanor måste dessutom förbättras

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför lägger vi stort fokus på medborgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vi vill också skapa fler mötesplatser för demokrati och dialog. Vi vill att biblioteken får en egen nämnd och utvecklas till mötespunkter, eller moderna mediatek. Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Den digitala utvecklingen ska förbättras. Ett exempel är att allmänna handlingar ska i första hand lämnas ut digitalt, förfarandet ska vara lika över hela staden och utan avgifter. Ett annat exempel är att Göteborgs eBlomlåda ska utvärderas och utvecklas.

Det går att stoppa Västlänken – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för pendeltågstunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nuvarande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige. Nyttan för medborgarna kan inte heller bevisas och dessutom ökar inte heller kapaciteten på Göteborgs Central. Vägvalet anser att det finns alternativ till Västlänken som ska utredas.

Följ folkomröstningen – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebar och hur det skulle hanterats. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och omförhandlar det Västsvenska paketet.

Bostadspolitiken – Vägvalet vill att stadens utveckling kan ske varsamt och med hänsyn till stadens siluett, inte för många höga hus, för tätt och bevara Göteborgs karaktär med förnyelse. Vi ska bygga fler småhus och billigare hyresrätter. Vi vill hjälpa mindre byggare att komma hit och samtidigt öka takten av markanvisningar, så att fler bostäder kan byggas för fler göteborgare. Vi slår också ett slag för ”byggemenskaper” med syfte att få fler att bygga.

Ny kommunal organisation – Stadsdelsnämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Kommunens alla bolag – Vägvalet anser att den nya bolagsorganisationen som har skapats har en alldeles för stark maktkoncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Barnen i Göteborg – Barnomsorgen ska kvalitetssäkras och antalet barn i förskolans barngrupper ska bli färre än idag. De äldre barnen ska ha tillgång till en fritidssysselsättning. Efter skolinspektionens rapportering om tillståndet i Göteborgs skolor under 2017 så är det flera åtgärder som ska till för att skolelever ska få förutsättningarna till att utbilda sig för att nå bättre resultat. Parallellt med målet att förbättra skolan behöver staden se över hur de ungas psykologiska hälsa hanteras. Vägvalet vill utreda hur staden kan bli bättre på att minska den psykologiska ohälsan så färre barn far illa.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Nu har beslut tagits i Kommunfullmäktige om att Lagen om Valfrihet (LOV) ska gälla inom hemtjänsten. Fokus måste läggas på att utöka, förbättra äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. När en äldre människa uttrycker önskan om att flytta till äldreboende är skälen oftast väldigt starka. Om en person nekas plats kan man inte säga att valfrihet råder i äldreomsorgen. Vägvalet anser inte att stadens planer för äldreboenden är tillräckliga och vill därför bygga ytterligare 200 äldreboenden.

Kontroll över pengarna – Staden förbrukar mer medel än den har tillgång till. Vi värnar om stadens ekonomi och skär i den uppblåsta investeringsbudgeten. Vägvalet vill uppmärksamma stadens höga belåning och visa göteborgarna på vad deras skattemedel går till. Vi vill att skatteuttaget ska följa riksgenomsnittet. Därför tar vi medel från kommuncentrala poster och sänker skatten med 10 öre. Vi menar allvar med att se över hur stadens ekonomi hanteras för att förhindra att det byggs upp ett stort skuldberg åt framtida generationer att betala av.

Läs budgeten i sin helhet i det bifogade dokumentet.

Presskontakt:

Claes Westberg
Partiledare, Vägvalet

Telefon: 0721-94 74 04
E-post: claes.westberg@vagvaletgbg.se

PM: Vägvalets förslag till budget 2017 för Göteborg Stad

onsdag, 1 juni, 2016

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vi vill bland annat att man ska avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning så att likvärdighet kan uppnås över hela staden. I vår budget omfördelas stadsdelsnämndernas pengar till en egen kostnadspost för skolan. Vi vill även utöka äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. 

Här följer några nedslag i årets budget:

Central Skolförvaltning – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs. I årets budget har vi därför separerat skolan från stadsdelarnas budget. Resurserna till skolan ska prioriteras till just elevernas lärande och inget annat. Grupperna i skolan ska bli mindre så att studiero och studiemotivation åter kan finnas i skolas arbetsmiljö. Resultaten och mätningar av skolan visar på att en förändring behövs så att varje elev kan följa sin individuella plan.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför lägger vi stort fokus på med-borgarperspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna. Vi vill också skapa fler mötesplatser för demokrati och dialog. Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Ett konkret förslag till förbättring är hur staden hanterar information. När medborgare vill veta hur beslut fattats, och vilka grunder som finns för beslut, ska det vara enkelt att få ta del av handlingar. Idag har staden föråldrade riktlinjer som behöver uppdateras. Hur allmänna handlingar ska lämnas ut ska vara lika över hela staden. Allmänna handlingar ska lämnas ut i första hand digitalt utan avgifter.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av mark-anvisningar. Så att fler bostäder kan byggas för fler. Staden ska också hantera Göteborgs silhuett varsamt och bevara Göteborgs karaktär med förnyelse.

Monstertunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för pendeltågstunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nu-varande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige. Nyttan för medborgarna kan inte heller bevisas. Vägvalet anser att det finns flera alternativ till Västlänken som ska utredas.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs. Ett nytt förslag är att cykelfärjan flyttas tillbaka från Stenpiren till Rosenlund.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) men nu har LOV beslutats av Kommunfullmäktige att gälla inom hemtjänsten. Nu måste fokus läggas på att utöka, förbättra äldreboenden. Inga äldreboenden ska läggas ned. När en äldre människa uttrycker önskan om att flytta till äldreboende är skälen oftast väldigt starka. Om en person nekas plats kan man inte säga att valfrihet råder i äldreomsorgen.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark makt-koncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

PM: Vägvalets förslag till budget 2016 för Göteborg Stad

onsdag, 3 juni, 2015

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är ett parti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Här följer några nedslag i årets budget:

Ekonomi – En sund ekonomi kan inte baseras på en omfattande upplåning. Göteborg är redan en av landets högst belånade kommuner, denna utveckling måste brytas. Vägvalet prioriterar hårt i investeringarna för att minimera belåning. Trots detta blir det ett överskott I Vägvalets budget på ca 563 Mkr. Investeringsramen för 2016 är 1 750 Mkr.

Vi återför tidigare avsättningar för utvecklingsfonden, E20, nedsänkning av E45 och Götalandsbanan på 543 Mkr. Vägvalet gör extra avsättning för eftersatt gatuunderhåll på 100 Mkr, Livräddare/badvärdar 5 Mkr och Ostindiefararen Götheborg 1 Mkr.

Överförmyndarnämnden – Vägvalet har i budgeten tagit bort den höga arvoderingen, som är på samma nivå som för kommunalråd, för politiska företrädare. Funktionen som sådan ska utföra sitt uppdrag att utreda behov av god man eller lämplig förvaltare samt att föreslå en lämplig person. Tjänsterna ska inte användas för att göra upp mellan de politiska partierna.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna och ett förslag på forum där politiker, kommunala tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut.

Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av markanvisningar.

Pendeltågstunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för tågtunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nuvarande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025”. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark maktkoncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Biltrafiken ökar och kollektivtrafiken minskar

måndag, 2 februari, 2015

Kommunfullmäktige hade sitt första möte för året i Kronhuset då börsen kommer att renoveras. Denna gång avhandlades Uppföljningsrapport 3 för 2014. Vi får vänta ytterligare innan vi får upp frågan om folkomröstningen, förhoppningsvis kommer detta upp i februari. Tydligen är den s.k. utredningen försenad. Läs mer här. Det måste finnas hur mycket annat som helst att göra för den rödgröna ledningen och Alliansen än att lämna ett besked till göteborgarna. Som att lägga upp en plan att neka Samverkande göteborgare politiska sekreterare.

Här följer några av mina kommentarer gällande trafikavsnittet (se s. 46 här) i uppföljningsrapporten. Enligt rapporten så minskar resandet för den lokala kollektivtrafiken med 4 procent. Spårvagnsresandet minskar med 8 procent. Biltrafiken har ökat med 3-4 procent. Vad ökningen beror på sägs var svårförklarad. Men ändå skriver tjänstemännen att det beror på att:

  • trafiken ökat nationellt
  • en förbättrad konjunktur
  • lägre bränslepriser

Det görs ingen analys överhuvudtaget om att det kanske inte har levererats alternativa färdmedel som ger göteborgarna möjlighet att byta färdmedel. Under förra mandatperioden var Trafiknämndens investeringsbudget nästan 2 miljarder kr och man har inte lyckats leverera alternativ åt göteborgarna. Däremot så betalar vi fortfarande trängselskatt för att ta oss fram och tillbaka till våra jobb, trots att den höjdes med upp till 22 procent vid årsskiftet.

Om man då utgår från att kollektivtrafiken minskar och biltrafiken ökar trots att vi har trängselskatt så borde ju en rimlig slutsats vara att det faktiskt inte finns några bättre alternativ för göteborgarna än att ta bilen. Ett totalt misslyckande och något som Vägvalet sagt hela tiden.

När jag sedan slog upp tidningen i helgen och läste Västtrafiks fantastiska annons om ökad kollektivtrafik i ”hela” regionen så blir man ju än mer konfunderad vad våra skattepengar går till. Där skriver man hur det ökat mellan 2006 – 2014 och nämner inget om att det faktiskt gått tillbaka i Göteborg och att målet med trängselskatten på en minskning av biltrafiken på 15-20 % inte uppnås. Det blir lite löjeväckande med sådana här annonser om sin egen förträfflighet som inte riktig stämmer in med verkligheten och slöseri med skattemedel. Det hade kanske varit bättre att använda dessa pengar att faktiskt sätta in linjer som gör det möjligt för göteborgarna att välja kollektivtrafiken?

En annan sak, en ganska pinsam sådan, var ökningen av cykeltrafiken som hurrades fram i höstas. 30 procents ökning måste skrivas ned till 9 procent då man dubbelräknat. Vårt Göteborg, stadens tidning, slog på stora trumman som ni kan läsa här. Men någon dementi har vi inte ännu sett vare sig i Vårt Göteborg eller i vanlig media. Jag har inget emot att cykeltrafiken ökar men det är viktigt att politiken är ärlig i sin beskrivning om hur det ser ut. Och trots den stora ökning som man trodde hade blivit, så var fortfarande färdmedelsfördelningen (d.v.s. hur stor andel som åker bil, kollektivtrafik, cykel eller går) inte så mycket bättre.

Trots denna numera mindre ökning, så ökar cykelolyckorna. Något som jag i Trafiknämnden under förra mandatperioden flera gånger påpekade att man borde fundera ut åtgärder för att motverka. Ökningen kunde ju kopplas till den påstådda stora ökningen men nu blir det ju än mer allvarligt om cyklingen inte har ökat så mycket.

Att det blir fel kanske inte heller är så konstigt då det de senaste åren flaggats för en ganska stor belastning på Trafikkontorets personal, något som också framförs i rapporten. Även detta påpekade jag och har i många uppföljningsrapporter efterfrågat en riskanalys.

I rapporten påpekas även att det finns risker på grund av att det inte finns utrymme för att hantera oförutsedda händelser inom drift- och underhållsverksamheten. Då kan man ju undra hur förseningen med reparationen av kanalmurarna kommer att hanteras.

Slutligen kan jag bara uttrycka min glädje över det nya websändningssystemet som tagits i bruk av Göteborgs Stad. Systemet gör det möjligt för medborgarna att i efterhand se vilka som talat och hoppa mellan dessa. Handlingarna är även kopplade så att man enkelt kan se vilka punkter som avhandlas. Tänk att en så enkel sak ska ta så många år. Jag tror att internet har funnits sedan 1995. Fem getingar av fem möjliga som Expressen/GT brukar skriva!

Här kan du se den senaste sändningen från kommunfullmäktige.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalets förslag till budget 2015 för Göteborg Stad

onsdag, 4 juni, 2014

Vägvalet lämnar förslag till budget 2015 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är i grunden ett renodlat göteborgsparti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi anser att alla människor har lika värde och vår värdegrund utgår därför från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde och FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Göteborg Budget 2015

Partiet Vägvalet bildades för att motverka, och helst förhindra, att trängselskatt infördes i Göteborg. Trots en omfattande namninsamling under hösten 2010 lyckades vi då inte få igenom vårt krav om en folkomröstning. Den 23 maj 2013 blev dock en historisk dag när Göteborgs kommunfullmäktige röstade igenom en folkomröstning efter tidningens GT:s folkinitiativ. Ett mål som Vägvalet då kämpat för i tre års tid och som nu förverkligas i höstens folkomröstning.

Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och vi har därför stort fokus på medborgarinflytandet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet. Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara.

Vi vill att viktiga samhällsfunktioner som skola, äldreomsorg, barnomsorg, hälso- och sjukvård ska vara likvärdiga var vi än bor.

Tillsammans med dig utvecklar vi Göteborg.

Några nyheter i årets budget:

Alla människor har lika värde – Vägvalets värdegrund utgår från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Vägvalets värdegrund utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehållande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.

Dessa två förklaringar om människors och barns rättigheter går i linje med Vägvalets uppfattning om att varje medborgare ska ha inflytande över sin vardag.

Medborgarinflytandet – I Göteborg agerar även andra aktörer för att återupprätta den lokala demokratin. Detta sker bland annat genom lokal media. GT vann i maj 2014 INMA Awards 2014 (The International News Media Association) för sin kampanj #votegbg och genom-förandet av folkinitiativet om trängselskatt.

Göteborgarna vill bli mer delaktiga och få mer inflytande över politiken. Därför vill vi att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Vi vidhåller vårt krav från förra året att en gästprofessur för forskning enligt gransknings-kommissionens förslag inrättas i Göteborg.

Bostadspolitiken – Bostadsbristen i Göteborg beror inte på för lågt byggande utan främst på att det är dyrt att bygga. Det finns färdiga planer, t.ex. Opaltorget, men svagt intresse från byggföretagen. Att lova antal färdiga bostäder utöver det som faktiskt byggs anser vi inte vara ärligt. Vi måste ta itu med hur vi kan pressa priserna vid nyproduktion.

Vindplats Göteborg – Den planerade vindkraftsparken på Hake fjord bör inte byggas. Vindkraften svarar idag för ca 7 procent av den svenska produktionen. Kostnaderna är höga och prisnivån har sjunkit. De flesta anläggningar överlever endast tack vare en massiv subvention genom elcertifikat. Vindparken riskerar att bli en gedigen förlustaffär för Göteborgs skattebetalare.

Stadens trafikstrategi – Vägvalet har som enda parti lämnat ett samlat remissvar på stadens trafikstrategi. Vi anser att en klar definierad trafikstrategi ett bra dokument för stadens vidare planering. Men om dokumentet inte speglar de förutsättningar och förväntningar som allmänheten har blir dokumentet verkningslöst. Återkommande kritiska ord i remissvaren är bland annat integration, segregation, barriärer och målkonflikt. Vi vill därför att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Bevara Vasastaden och Haga – Västlänken är ett olönsamt och mycket dyrt riskprojekt som kommer att påverka stadsbilden i centrala Göteborg. Framför allt Haga och Vasastan kommer att drabbas av ingreppen där bland annat uppemot 100 träd kan komma att fällas. Vasastan byggdes efter en arkitekttävling 1861 efter inspiration från Wien och Paris med stora kringbyggda kvarter och begränsade hushöjder. Haga var den första bebyggelsen utanför vallgraven och var från början en arbetarstadsdel och är det enda som finns kvar efter rivningsvågen som pågick under 1959-1974. Idag är Haga ett centralt bostadsområde med flera restauranger, caféer och affärer. En järnvägsstation i Haga kommer att radikalt ändra förutsättningarna för området. Starka fastighetsintressen kommer att framtvinga en hårdare exploatering i området, på samma sätt som skedde när den gamla 1700-tals bebyggelsen i centrala Stockholm utplånades när tunnelbanan byggdes på 1960-talet.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. För att lyckas anser vi att man måste ge medborgarna alternativ. Vi är nöjda med hyrcykelsystemen och användandet har slagit alla förväntningar. Vi anser att en utredning om systemets expansion, främst på Hisingen, bör genomföras. Vi vill tydligare skilja på gång- och cykeltrafik, både i budget, i planering och i verkligheten. Idag klumpas dessa trafikslag alltid ihop under benämningen ”gång- och cykeltrafik”. Cykelinfrastrukturen är ofta mer anpassad för gående än för cykling, vilket medför många konfliktsituationer mellan dessa trafikslag.

Hamnen – Vi vill att staden värnar den kryssnings- och färjetrafik som fortfarande finns kvar. Frihamnen är en attraktiv plats med gångavstånd till centrum. Det är viktigt att denna funktion bevaras och att kryssningsbåtarna även i framtiden tillförsäkras en central förtöjningsplats. Även Stigbergskajen kan med fördel utnyttjas för denna verksamhet. Göteborg har numera två färjelinjer kvar, till Danmark och Tyskland. Rederiet är uppsagt för avflyttning från Danmarksterminalen utan att nytt alternativt läge har anvisats. Den befintliga Tysklands-terminalen kan knappast hantera båda linjerna. En utflyttning till ytterhamnen av endera linjen innebär stor risk för att passagerartrafiken avvecklas. Göteborg bör agera så att förut-sättningarna för båda linjerna bevaras.

Fiktiva parkeringsköp – Det är alldeles för otydligt vad fiktiva p-köp innebär. Varför ska en fastighetsägare betala för en parkeringsplats oms aldrig byggs? Om vi ska nå en fullvärdig dialog med olika aktörer i staden inom byggsektorn och näringslivet så borde kommunen vara mer tydlig om sina kostnader. Vi tror inte att detta är en lämplig metod att belasta byggherrarna med som inte vet vad det är de betalar för. Det kommer att leda till missnöje och misstro mot kommunen.Vi vill därför att ”fiktiva parkeringsköp” inte införs.

Klotter – är ett förfulande inslag i stadsbilden och kostar fastighetsägare med flera mångmiljonbelopp varje år. Kommunen bör förbättra åtgärdsplanen som inbegriper alla intressenter och inbjuder till samverkan för att nå målet. Vägvalet vill minska klottret i Göteborg stad.

El Sistema – Det samarbete som startades med El Sistema av den tidigare chefsdirigenten Gustavo Dudamel har blivit ett stort lyft för ungdomsarbetet i Göteborg. Att enskilda skolor inte längre anser sig ha råd att fortsätta verksamheten finner vi oacceptabelt.  Kostnaden för verksamheten anser vi skall hanteras centralt av Kulturnämnden och beloppet skall vara så frikostigt tilltaget att ingen skola förhindras att ansluta sig

Göteborgs konsertfestival – en mötesplats genom kultur och gastronomi – Mötesplatser är ett nyckelord som återkommer i otaliga visioner, som grundläggande för att lära känna och skapa förståelse för varandra. Vi har redan idag flera mötesplatser som står rätt tomma stora delar av året och som vi skulle vilja se användes mera. I Wien anordnas årligen Vienna Film Festival och i år har man dedikerat denna till Wagner och Verdi. Slogan är ”65 days of classical and modern cultural highlights in front of the City Hall in Vienna”. Tänk er att genomföra detta på Gustaf Adolfs Torg, Götaplatsen eller varför inte Operan som står tom på somrarna. En mötesplats för alla som bor i Göteborg, turister, besökare m.fl. Staden lever hela sommaren och festivalen kan kopplas till andra event som till exempel Kulturkalaset.

Läs budgeten i sin helhet här eller en sammanfattning här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Vägvalets yrkande gällande klimatstrategiskt program för Göteborg stad

fredag, 21 mars, 2014

På senaste sammanträden i Trafik-, Fastighets- och Byggnadsnämnden behandlades förslaget om ett Klimatstrategiskt program för Göteborg stad. Här följer Vägvalets yrkande i alla tre nämnder.

Att klimatet håller på att förändras diskuteras på flera håll och att förändringar med klimatet sker är sannolikt. Att vi bör fundera på eftertänksamma åtgärder är nödvändigt. Dock är orsakerna bakom förändringarna svåra att enskilt peka på vilket också diskuteras bland ledande forskare. Miljön är något som engagerar de flesta och många gör vad de kan för bidra till en bättre miljö. Vägvalets utgångspunkt är att vi ska hjälpa medborgarna att göra klimatsmarta val och genom bred förankring.

Tyvärr tappar det klimatstrategiska programmet redan i inledningen förankringen när man skriver att programmet ”främst riktar sig till politiker och tjänstemän och fungerar som vägledning för näringslivet och andra lokal aktörer liksom för kommunens medborgare”.

Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna men istället placeras de sist i ordningen. Programmet genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Det är inte en kommunal uppgift att leda utvecklingen och en världsledande roll är ofta förknippad med höga kostnader. Det finns statliga strategier för detta.

Målen spretar åt alla möjliga håll och flera saknar relevans för kommunens uppdrag. Beräkningsmodellerna är osäkra, vissa åtgärder saknar kommunen rådighet över, vissa är godtyckliga mått etc.

I programmet fastställs även att kommunens rådighet på flera sätt är begränsade och att framgångsfaktorerna mestadels beror på omvärldens utveckling.

Staden har nu tagit fram flera program och strategier som spretar åt alla olika håll med flera målkonflikter och avsaknad av finansiering.

Vi förstår inte varför stadens energiplan ska ligga i programmet. Energiplanen är något som lagen stipulerar att varje svensk kommun ska ta fram för att säkerställa tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen borde således inte ligga i programmet.

Vi delger nedan vilka strategier vi avslår, bifaller med eller utan förbehåll.

Avslag

1. Vi har kunskap och visar handlingskraft
Denna strategi utgår från att övriga befolkningen inte är tillräckligt klimatsmarta och ska då föregås av att Göteborgs Stads anställda och politiker går före. Det är inte kommunens uppgift att läxa upp medborgarna.

2. Stödja göteborgarna till att minska sin klimatpåverkan
3. Utbilda en ny generation klimatsmarta medborgare
Detta kunde varit en bra strategi. En konflikt uppstår genom att man först skriver att acceptans för kommande klimatåtgärder är viktigt för att sedan sänka det genom att olika incitament och styrmedel ska åläggas göteborgaren.

Att utbilda låter väldigt bra men när man synar strategin så finns en dold agenda genom att försöka påverka barnen redan i skolan vad de ska tro. Religionsfrihet är något som idag är en stark rättighet i Sverige. Vad är skillnaden när det kommer till klimatuppfattningar? Gränsen är hårfin mellan manipulation och att låta någon skapa sig en egen uppfattning. Det är inte kommunens uppgift att uppfostra barn som bor i en kommun.

5. Bidra till en klimatsmart regionförstoring
Denna strategi är den mest ologiska i hela dokumentet. Hela avsnittet säger egentligen ingenting mer än att man försöker prata bort baksidorna av en regionförstoring. Ett försök görs genom att klä in ordet i en s.k. ”klimatsmart” regionförstoring.

Tillväxt är dock förenat med mer transporter. Genom att föra ett osammanhängande resonemang blir viktiga aspekter som att bostäder och arbetsplatser ska koncentreras till kollektivtrafiknära lägen inte trovärdiga.

8. Energieffektivisera Göteborgs privata fastighetsbestånd
Detta är en bra strategi men tappar sitt värde när aspekter läggs in som att ytor som används sällan ska finnas gemensamt såsom gästrum utanför varje lägenhet. Tyvärr, politiskt svammel som inte har med det kommunala uppdraget att göra. Om man höll sig till att föra dialogen med privata fastighetsägare så kunde strategin blivit bra.

11. Vidareutveckla storskalig produktion av förnybar el
13. Göteborg leder biogasutvecklingen
I dessa strategier finns flera avsteg från det kommunala uppdraget. Kommunen ska inte ge sig in i ansvar över kommungränserna och definitivt inte investera i anläggningar som är ett slöseri med göteborgarnas skattepengar.

Vägvalet har tidigare yrkat avslag till GoBiGas-projektet och vidhåller detta. Vägvalet har även hållit en linje att ägande i andra kommuner ska avvecklas, något som just nu sker via Göteborg Energi. Även Fordonsgas håller på att avvecklas.

14. Prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik
16. Använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken
Det är en stor utmaning för att lyckas med detta eftersom det inte är förankrat hos göteborgarna. Att inta en bilfientlighet i en stad som tillverkar bilar är inte rätt väg att gå. Istället för att styra medborgarna borde man först få fram alternativen till medborgarna.

17. Bli världsledande på klimatsmart godshantering
Det finns en målkonflikt i att bli Nordens största logistikcentrum och samtidigt vara klimatsmarta. Vi anser att man underskattar detta rejält. Koppling till Västlänken är inte logisk med godstransporter och hör därför inte hemma i strategin.

I många fall har kommunen ingen rådighet.

23. Satsa på hållbara aktiviteter
Denna strategi faller långt utanför den kommunala kompetensen. Vad medborgaren vill starta för aktiviteter är upp till var och en. Hela avsnittet för strategin kommer mer eller mindre fram till ingenting.

20. Minska klimatpåverkan från mat i våra verksamheter
24. Främja alternativ till konsumtion av flygresor
Dessa är de mest knepiga strategierna i hela programmet. Är det kommunens uppgift att styra vad medborgarna ska göra på sin fritid eller äta? Det är ett önsketänkande och ganska integritetskränkande. Detta hör hemma i ett partiprogram och inte i kommunens styrdokument.

Bifall med förbehåll

15. Verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av alternativa drivmedel med hög klimatnytta
Detta är en bra strategi men att endast förespråka biogas när andra alternativ utvecklas är inte förenligt med verkligheten.

19. Underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri
Kommunen har även här en mycket liten påverkansmöjlighet. Det angivna målet skulle t.ex. delvis uppnås genom en avveckling av färjesjöfarten, något som av andra anledningar inte kan anses angeläget.

21. Minska våra inköp av resurskrävande varor
Denna strategi inleds med att fastställa ”Göteborg Stads” minskning av inköp av varor. Men strategin kopplas till målet att hushållsavfallsmängderna per ”person” i Göteborg ska minska. Detta skapar en otydlighet för vem strategin egentligen är till för.

22. Förebygga avfall och främja återvinning
Detta är en mycket bra strategi där man på allvar försöker se det ur medborgarens perspektiv och hur man kan underlätta för dem. T.ex. genom att verka för fastighetsnära insamling

Men det uppstår en konflikt i resonemanget materialåtervinning kontra förbränning av avfall. Materialåtervinning är att föredra men ibland är bättre att byta ut vissa produkter då nyare är mer miljövänliga och mer effektiva. Mer materialåtervinning innebär också mindre förbränning.

Bifall

Vi anser att följande strategier ligger inom kommunens uppdrag och vad en stad ska förhålla sig till:

4. Planera för ett energi- och transporteffektivt samhälle
6. Öka resurseffektiviteten i fjärrvärmen
7. Energieffektivisera Göteborgs kommunala fastighetsbestånd
9. Driva på energieffektiviseringen inom industrin
10. Fortsätta satsa på fjärrkyla
12. Främja och underlätta småskalig produktion av förnybar el
18. Minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur för transport

Vägvalet yrkar med hänvisning till ovan

– att målen som inte ligger inom det kommunala uppdraget tas bort
– avslag till strategierna 1, 2, 3, 5, 8, 11, 13, 14, 16, 17, 20, 23, 24
– bifall med förbehåll enligt ovan till strategierna 15, 19, 21, 22
– bifall till strategierna 4, 6, 7, 9, 10, 12, 18
– att energiplanen ska hanteras utanför det klimatstrategiska programmet

Theo Papaioannou, Trafiknämnden
Tom Heyman, Byggnadsnämnden
Anders Åkvist, Fastighetsnämnden
Vägvalet

Trafiknämnden 6 februari – Del 1

måndag, 10 februari, 2014
Sammanträdet startade med att gå igenom Årsrapport 2013 för Trafiknämnden. Vägvalet har lämnat ett yttrande enligt följande:

Trafikkontoret uppvisar att av de 21 mål som följs så är 3 gröna, 14 gula, 1 blå och 3 är orapporterade. Det är bra att Trafikkontoret påpekar de punkter som inte går att rapportera och vi utgår ifrån att det beror på att de inte är applicerbara inom den verksamhet som bedrivs. Vi saknar i år ett bra mål för Trafikkontoret gällande El-effektiviteten.

Även i år påpekas att det växande kontoret ställer organisationen på prov. Det hade varit bra om en uppföljning gjorts på medarbetarenkäten från förra året då 25% ansåg att de upplevde en ansträngd arbetssituation.

Det ackumulerade underhållsbehovet har varit en diskussionspunkt under de senaste åren. 2011 lyckades man hålla tillbaka det men under 2012 och 2013 sprang det iväg i alla fall. Från 430 mnkr till 620 mnkr. Inga medel har tillskjutits under året och frågan är då till den rödgröna ledningen, varför? Jämför vi med 2009 så har underhållsbehovet i princip dubblerats vilket borde vara en varningssignal då det efterlämnas en skuld till nästkommande generation. Vidare har vi vid flera tillfällen pratat om en dold underhållskostnad gällande ledningar och dylikt som uppgår till 2 mdr kr. Något borde med omedelbar verkan göras för att hindra ytterligare ökning och minska det ackumulerade underhållsbehovet. Det går inte att hålla tummarna till nästa år för en mild vinter så att vi kan överföra de pengarna.

Resursbehovet för det Västsvenska paketet börjar nu öka och under 2015-2018 finns ett behov på 170 mnkr. Av dessa är ca 45 mnkr till Västlänken, något vi inte står bakom. Övriga kostnader är svåra att förstå och det skulle vara bra om dessa presenterades nedbrutna.

Vi ser det som mycket bra att Trafikkontoret jobbat aktivt med att se över sina processer för intern styrning och kontroll.

Det är också bra att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har utjämnats.

Vi saknar i årsrapporten en summering av trängselskattens utfall mot de måluppfyllelser som Trafikverket uttalade i sin prognos och som låg till grund för beslutsunderlaget som togs av Göteborgs kommunfullmäktige 2011 (Promemoria Fi2010/5664).

Enligt Trafikverket skulle:

  • Biltrafiken över betalstationssnittet beräknas minska med 15-20 %.
  • I innerstaden och på de flesta stora trafikleder beräknas minskningen bli 10-15 %.

Minskningen på det totala året över betalstationerna är cirka -12 % och ligger under prognosen på 15-20 %. Centrala älvförbindelser cirka -9 %, infartsleder cirka -4 % och större vägar cirka -7 % ligger också under prognosen på 10-15 procent. Det enda snitt som klarar målet är innerstadsgator som slutar på -12 procent.

När intäkterna summerats missar man även här målet, trots att biltrafiken inte minskat med lika mycket som man trodde på förhand. Intäktsmålet som presenterades i beslutsunderlaget för Göteborgs kommunfullmäktige var 925 miljoner kr. Intäkten blev för året 710 miljoner kr. En miss på 215 miljoner kr. Det täcks upp något av 87,5 miljoner kr i tilläggsavgifter. Men trots detta långt under målet.

Att kollektivtrafiken ökat behöver man inte ha någon synpunkt på eftersom det helt klart har blivit bättre för vissa att åka tåg, buss eller spårvagn. Men där det ökat mest är ju där Västtrafik valt att satsa mest som t.ex. på expressbussarna från Kungälv. Om det inte hade ökat så hade det ju helt klart varit en mycket dålig satsning. Frågan är ju givetvis vad som är trängselskattens respektive själva satsningens förtjänst? Och det gäller även innerstaden. Är det P-avgifterna, ombyggnationerna, busskörfälten m.m.? Då allt genomförts på en gång är det oerhört svårt att utvärdera vad som bidragit till vad.

Frågan är vad som händer under 2014? Kommer trängselskatten att bidra till ytterligare minskning eller inte? Blir det endast en dämpningseffekt eller kryper köerna tillbaka ännu mer? En sak är säker. Den prognostiserade intäkten nås inte 2014. Det kan då vara lägligt av den rödgröna majoriteten och Alliansen att meddela nu inför valet2014 om de ska justera bortfallet med ytterligare en höjning av trängselskatten utöver den planerade höjningen som sker 1 januari 2015. En höjning som redan är intecknad i prognosen för trängselskattens intäkt.

Cyklandet har ökat med 22 % enligt de passager som mätts i staden. Dock om man tittar närmare på färdmedelsfördelningen så har cykel endast ökat med 1 %. Det skulle vara högst intressant att få veta hur många cyklister detta är. Detta för att kunna utvärdera hur dyr satsningen per cyklist blir. Vägvalet har inget emot cykelsatsningar men vi ser helst att de görs där de behövs och gör mest nytta.

Vägvalet begär protokollsanteckning att vi inte stödjer projektet Trygg vacker stad.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 30 oktober – Del 1

måndag, 4 november, 2013

Detta sammanträde började med Trafiknämndens underskott. Vägvalet lämnade följande protokollsanteckning:

”Underskottet som uppstått är av betydelse och måste hanteras enligt stadens riktlinjer för budget och uppföljning. Ett förslag måste därmed presenteras med åtgärder för att nå ett nollresultat. Den största kostnaden för underskottet på 11,5 miljoner kr härrörs till Västsvenska paketet. Detta tas nu igen genom att dra ned på annat. Vad vi förstår så har Trafiknämnden både underfinansierats och dragit över sina kostnader för dessa åtgärder. Detta kan vi inte se som en regelrätt hantering för att hålla ekonomin i balans. En stor del i problematiken är att mer konsulttjänster krävs för att slutföra delar i det Västsvenska paketet. Om kommunstyrelsen anser att dessa åtgärder ska hanteras så borde också medel skjutas till med en förklaring varifrån dessa tas ifrån ur stadens övriga budget. Stadens utgifter måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som finns och trafikkontoret bör därför få i uppdrag att återkomma med ett budgetförslag som ryms inom den ekonomiska ramen.”

Vidare fortsatte vi med Trafiknämndens Budget för 2014. Vi lämnade följande yttrande:

Likt förra året när man läser budgeten för 2014 verkar det som att Trafikkontoret har fått för många mål och uppdrag att förhålla sig till. Så många att vissa blir lite svåra att förstå varför det ska ligga på Trafikkontoret. Exempel på dessa är: Bevara biologisk mångfald, miljömåltider, arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden, tillgänglighet till kultur, prioritering av hyresrätter m.m.

Dock har trafikkontoret ändå ändrat på vissa målförklaringar till det bättre. T.ex. påpekade vi förra året att det var svårförståeligt hur Trafiknämnden ska nå målet att minska skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg genom att hastighetssäkra bostadsområden. Strategin från trafikkontoret är utveckla metoder för att få kunskap om och bättre beakta perspektivet i trafikkontorets verksamhet.

I årets budget blir det tydligare hur det s.k. hållbara resandet ska öka. Man ska minska biltrafiken till förmån för kollektivtrafik, cykel och gående. Målet från förra året har blivit en strategi. Det uttrycks tydligt i budgeten: ”För att kollektivtrafikens och cykelns marknadsandel ska kunna ökas måste bilens framkomlighet begränsas i för kollektivtrafiken viktiga stråk.” Men ingenstans står det hur samhällsfunktioner ska anpassas till medborgarnas situation. Det är intressant att man ser bilen som ohållbart problem och inte som en del av lösning. Trots självmant minskad biltrafik sedan 1970-talet och ungdomars minskade användning fortsätter man med bilfientliga inslag.

Det råder personalbrist vilket börjar bli ett återkommande problem. När det kommer till mångfald så är det långt kvar att uppfylla andelen chefer med utländsk bakgrund.

Trafikkontoret begär ett utökat kommunbidrag på 52,5 miljoner kr varav 28 miljoner kr berör Västsvenska paketet. Vi skulle vilja se en sammanställning över kommande kostnader. För övrigt anser vi det anmärkningsvärt att man lägger denna budget då blockavtal 2 inte ännu är slutfört.

Vi tycker det är bra att man fördjupar utredningen om spårväg till Norra Älvstranden och Backa. Men vi anser att Västra Götalandsregionen inte ska vara en part i hanteringen av spårinvesteringar. Dessa medel borde flyttas till Göteborg stad för full kontroll av staden.

Det är stort fokus på cykel men vi vill påminna att inte glömma inte av alla andra trafikanters behov i staden. När det kommer till utökning (t.ex. Östra Hamngatan) av cykelfartsgator tycker vi att man först ska utreda om Västra Hamngatan verkligen blev så bra som man önskat. Att blanda transportslagen på detta sätt verkar inte vara den bästa lösningen.

I år finns ingen redovisning av underhållsskulden. Efter förfrågan har vi fått veta att denna kommer att redovisas i årsrapporten. Resurserna är inte högre 2014 än 2013 vilket medför att det ackumulerade underhållsbehovet kommer att öka. Detta anser vi borde hanteras per omgående i budgeten.

Projektet ”bangårdsförbindelsen” kan behöva omprövas då behovet är tveksamt. Nedsänkningen av E45:an är ingen förutsättning för nya Hisingsbron. Det är ett separat projekt som måste hanteras i särskild ordning i den mån ekonomin tillåter. Något avtal om nedsänkning har inte tagits av kommunfullmäktige.

Läs hela budgeten här.

Vägvalet lämnade även ett yrkande på att avveckla Trygg Vacker Stad då vi anser att detta projekt ska hanteras av Park- och naturförvaltningen.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Smartare cykelinfrastruktur

fredag, 25 oktober, 2013

I helgen arrangerade Svenska Naturskyddsföreningen ett seminarium om smarta cykelinfrastrukturlösningar. Jag är övertygad om att vi måste förbättra cykelinfrastrukturen i Göteborg om vi ska få cyklandet i stan att öka. Så jag åkte till Stockholm för att delta på seminariet för att lära mig om hur man med morötter, inte piskor, kan få fler att börja cykla. Det visade sig att jag var enda deltagaren från Göteborg, till och med enda deltagaren från Västra Götaland. Stockholm med kranskommuner var förstås välrepresenterat men även Gävle, Uppsala, Ängelholm, Kalmar och Lund var på plats.

Det blev många intressanta diskussioner under dessa två dagar. Vi konstaterade att samtliga städer har mycket kvar att göra med cykelinfrastrukturen. Det finns ingen svensk stad som kan användas som förebild, inte ens ”cykelstäder” som Uppsala och Lund. Holland och Danmark ligger långt före Sverige när det gäller cykling. Exempel från staden Groningen i Holland användes flitigt.

Trafikplaneraren Krister Isaksson höll ett mycket inspirerande föredrag. Hans viktigaste meddelande var: Separera gångtrafik från cykeltrafik! Undvik konfliktdesign!

Ta bort alla, så kallade, GC-banor, kombinerade gång- och cykelbanor. Cyklister rör sig mycket fortare än gående i dagens trafik och de två trafikslagen måste separeras tydligt. Separationen ska ske med nivåskillnad och skillnad på vägbeläggning (färg eller material).

Krister belyste ett par åtgärder som snabbt, enkelt och relativt billigt skulle kunna förbättra för cyklister utan negativ inverkan för andra trafikanter och till relativt låg kostnad. Den första är att tillåta högersväng mot rött. Naturligtvis med väjningsplikt mot gående och annan trafik. Den andra är att tillåta cykling mot enkelriktat. Bägge dessa åtgärder är förbjudna i Sverige med hänvisning till Wienkonventionen som vi har skrivit på. Men trots detta används reglerna i både Holland och Tyskland.

Övriga områden som Krister tog upp var passage över gata, trafiksignaler, parkering och cykel på kollektivtrafik. Mycket finns att lära från Holland och Danmark inom alla dessa områden.

De nya cykelfartsgatorna i Göteborg omnämndes som ”ett intressant experiment”. Cykelfartsgator har idag inget lagligt stöd i vägtrafikförordningen och det finns viktigare områden som kan förbättras först.

Lars Darin från Trafikverket fortsatte dagen med hur Trafikverket arbetar med cykelfrågor. I förhållande till antalet resor som görs med cykel är den tilldelade budgeten genant liten. Positivt dock att det från nu alltid ska anläggas gång- och cykelbana parallellt med nya 2+1-vägar.

Enligt Anders Ekegren från Solnas stadsbyggnadsnämnd har Solna stad har fördubblat cyklingen de senaste åren. Det är viktigt att koordinera med grannkommuner, alltifrån lånecykelsystem till snöröjning av cykelbanor. Fortfarande finns mycket att göra och högst prioritet just nu är att förbättra skyltningen. Staden har också infört P-norm för cykelparkering, d.v.s. hur många parkeringsplatser som ska anläggas vid nybyggnation av bostäder och kontor. Vattenfalls nya kontor i Solna underskattade kraftigt behovet av cykelparkering och har tvingats ta plats från bilplatserna i garaget.

Tomas Björnsson är drivande i Naturskyddsföreningens cykelnätverk. Han presenterade hur man som gräsrot organiserat kan arbeta med att föreslå förbättringar av cykelbanenätet i den egna kommunen.

Seminariet avslutades med att Krister Spolander presenterade exempel på cykelfrämjande projekt i utlandet. Främst lyftes England fram som har en mycket låg andel cykling. Där startades ett projekt som med framgång har ökat cyklingen. Likanande projekt har även drivits i Holland.

I Sverige försvinner ofta budgeterade pengar för cykelinfrastruktur därför att underbudgeterade stora infrastrukturprojekt behöver mera pengar. Detta riskerar att fortsätta med de gigantiska projekt vi har framför oss, t.ex. Västlänken.

Sammanfattningsvis så var helgen mycket givande. Det viktigaste jag tog med mig var att vi tydligt måste separera gång- och cykeltrafik. Detta gäller i alla sammanhang och inte bara när gatorna byggs. Även i budgetar och planer ska de separeras. Jag vill helst inte mer se ordet GC-bana, eller ens gång- och cykelbana. Det heter cykelbana respektive gångbana. Att separera med ett målat streck på marken räcker inte. Att ge dem gemensam budget duger inte.

Anders Åkvist
Vägvalet

Trafiknämden 4 oktober – Del 3

måndag, 14 oktober, 2013

Trafiknämnden fick denna gång yttra sig över gestaltningsprogrammet för Avenyn. Vägvalet lämnade följande yttrande:

”Avenyn präglas lika mycket av dess verksamheter (butiker, restauranger, kultur) som dess fysiska utformning. Det är därför mycket viktigt att det fortsatta arbetet med nya Avenyn sker i nära samarbete och i samförstånd med de affärsidkare, fastighetsägare och krögare som förväntas verka i området. Bland annat paviljongerna är ifrågasatta av krögarna.

Göteborgs stad har ambitioner att öka cyklandet i staden. Stora satsningar görs på cykelbanor. I gestaltningsprogrammet beskrivs en cykelbana som tyvärr inte kommer att uppskattas, vare sig av cyklister eller av gående. Snabba cyklister passar inte in i visionen av ett stadsrum på Avenyn. En dedikerad cykelbana ska vara tydligt skild från andra trafikslag för att minska konflikter och olyckor. Gestaltningsprogrammet föreslår en och samma nivå över hela Avenyns yta vilket försvårar detta. Hållplatserna på Avenyn föreslås utformade så att cykelbanan placeras mellan hållplatsen där spårvagnen stannar och väderskydden där passagerarna väntar. Detta är mycket olämpligt och kommer att skapa många konflikter, irritation och olyckor då väntande passagerare ska korsa cykelbanan då spårvagnen anländer. Dessutom smalnar cykelbanan av till endast 1,3 meters bredd vid hållplatserna.

Vägvalet föreslår att inga dedikerade cykelbanor planeras på nya Avenyn. Cyklister ska tillåtas på Avenyn för trafik med mål på gatan, men det ska ske på de gåendes villkor. Även spårvagnarna kommer passera på de gåendes villkor. Cykelbana för genomgående, snabb cykeltrafik bör anläggas på angränsande gator, t ex på Södra Vägen.”

Alla partier i Trafiknämnden valde att sluta upp bakom Vägvalets yttrande. Tänk att Vägvalet ibland kan ha bra förslag också! 😉

KD har lämnat en motion om behovet av en pendeltågsstation vid Säve. Trafikkontorets förslag till beslut var att avstyrka motion med bl.a. följande motivering:

”Utbyggnadsordningen i översiktsplanen anger att planeringen nu behöver kraftsamla centralt, i de utpekade strategiska knutpunkterna och i mellanstaden.”

Det är ett intressant ställningstagande eftersom Vägvalet vid flertal påpekat att den planering som just nu sker fokuseras på centrala staden vilket gör att resten av staden inte tas med i planeringen. Därför görs även nu denna typ av prioritering. Vägvalet stödde motionen som dock röstades ned av den rödgröna majoriteten.

Vi fick till sist en mycket intressant redogörelse om utökning av lånecykelsystemet. Idag driftas det av JC Deceaux som säljer reklam i busskurerna och  skyltar på stan. Staden har ett väldigt generöst avtal med JC Deceaux (hur detta avtal kommit till kan vi diskutera en annan gång) som säljer reklam i utbyte för att de sköter underhållet på busskurerna. Till detta har JC Deceaux levererat lånecykelsystemet Styr och Ställ som de driftar helt och hållet själva. Kommunen betalar således inte en krona för detta. Så nu när man ska utöka detta system börjar det intressanta. Helst vill man utöka systemet på andra sidan älven vid Lindholmen upp mot Backaplan. Men hur ska detta göras för att vara kompatibelt med bl.a. JC Deceaux? Ska staden ens ha kvar JC Deceaux efter avtalets utgång? Det är också svårt att uppskatta vad det skulle kosta kommunen själva att köpa in och drifta ett system då det inte finns exakta siffror på hur mycket JC Deceaux lägger ned på systemet. Det är inte svårt att lista ut att en del i JC Deceuax:s strategi, för att locka till sig avtal med olika kommuner världen över,  innebär att de tar in den kostnaden för lånecykelsystemet från andra städer. Göteborg kanske till och med sponsrar andra kommuner indirekt via JC Deceaux?

Från Trafikkontorets håll har man sneglat på Deutsche Bahn som har ett s.k. ”flytande” lånecykelsystem. Det innebär att man kan hämta cykeln på en station, smsa/ringa för att få en kod till låset, cykla till sin destination för att sedan checka ut den utan att behöva ”docka” den i ett ställ. Du kan alltså lämna cykeln vid en cykelparkering var som helst i staden så samlas den sedan in. Eller, om jag uppfattade det rätt, så kan någon annan plocka upp den. Men då gäller det att vissa saker är kompatibla med varandra som t.ex. årskort. Vi får se var det landar då avtalet med JC Deceaux går ut 2017.

Theo Papaioannou
Vägvalet