Inlägg märkta ‘central skolnämnd’

Skolan har redan tappat fart!

torsdag, 27 oktober, 2016

Medan det utreds hur skolan ska bli bättre i Göteborg har nu de rödgrönrosa gått ut med ett löfte om att de ska införa en central skolförvaltning. Jag tappade hakan när jag läste meddelandet. I alla debatter jag haft om skolan har de aldrig diskuterat deras styrning eller ledarskap över skolan. Den pågående utredningen är tydligen inte klar, men jag ser fram emot att ta del av de slutsatser utredningen visar. Enligt rapporteringen i media kommer beslut i frågan att tas i vår i kommunfullmäktige.

Vägvalet har i flera år velat införa en central skolnämnd och i våras motionerade vi till fullmäktige om ett beslut i frågan, men då kunde inget beslut tas. Så idag är jag glad över att de visar vilken riktning de vill ta. Det verkar som vi politiker är eniga i kommunfullmäktige. Bra! Men vi hade kunnat fatta ett gemensamt inriktningsbeslutet redan i våras och skyndat på de förbättringar som måste till.  Nu har minst ett år ytterligare gått till spillo.

Det pågår alltså en utredning som antingen ska ta ställning för en central skolnämnd eller för en förstärkt organisation för stadsdelsnämnderna (SDN). Det sistnämnda är ett dåligt förslag eftersom SDN fungerar ungefär lika dåligt som skolan. Vägvalet anser att stadsdelsnämnderna också bör avskaffas och ombildas till sociala distriktsnämnder och samordnas i en social centralnämnd. Detta för att uppnå samordningsfördelar och likvärdighet över hela staden. Fler utredningar pågår. Varje barn måste få både en likvärdig skola och en individuell chans till att utvecklas och då krävs det att rektorerna måste få styra. Därför är det positivt man nu utreder rektorernas arbetsmiljö.

Att flera saker behöver göras är solklart. Aldrig har väl skolan mediebevakas som nu ur flera olika perspektiv. Ett exempel är att skolan jämförs mellan kommuner av Lärarförbundet. I 2016 års mätning mellan kommunerna faller återigen Göteborg sex placeringar. Vi ligger nu på plats 217 av 290. Botten är snart nådd. Mätningen visar att skolan mår dåligt.

Ett annat exempel är hur de rödgrönrosa valt att blunda för skolinspektionens kritik och överklaga viten rättsligt, istället borde de ta till sig skolinspektionens bedömningar och arbeta förebyggande så att kritiken inte återkommer nästa år igen. Ett förebyggande arbete är också avgörande för en ökad studiero som i sin tur är en förutsättning för lärande.

Det är bråttom att få fart på förbättringsarbetet, varje årskull som går i den nuvarande skolan riskerar att få lida för det resten av livet på olika sätt.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GP Debatt: Göteborgarna måste få ett större inflytande

torsdag, 11 september, 2014

Igår publicerade GP Vägvalets ”valmanifest” i den pågående serien debattartiklar där varje parti i kommunfullmäktige fått presentera sina hjärtefrågor. Vi skriver:

Vi vill avskaffa stadsdelsnämnderna, låta äldre själva välja vårdgivare och införa en central skolnämnd. Tre beslut som relativt snabbt skulle ge positiva resultat för invånarna.”

Under de fyra år vi suttit med i fullmäktige har det blivit mer och mer uppenbart för oss att Göteborg behöver förändring efter tjugo års rödgrönt styre. Skolrankingen är bland de absolut sämsta i landet, vi har nästan 3 kronor högre kommunalskatt än Stockholm och förtroendet för lokala politiker rasar enligt en färsk undersökning.

Folkomröstningen om trängselskatt är en chans att delvis återupprätta förtroendet för politiken. Fast då måste resultatet i den förstås följas. Om övriga partier än en gång sviker väljarna i en sådan viktig demokratifråga ska vi nog inte räkna med bättre förtroendesiffror vid nästa mätning. Kristdemokraterna har glädjande nog som enda Ja-partiet tydligt gått ut med att folkomröstningen ska följas – även vid ett nej. Miljöpartiets Ulf Kamne har också sagt det vid ett par tillfället, men i GP:s #pratbar i förrgår lämnade han en något förvirrande brasklapp till det tidigare uttalandet.

Vägvalet vill att Göteborg ska bli svenska mästare i närdemokrati och medborgardialog. I dagsläget  är det en uppförsbacke, men vi knuffar gärna övriga partier framför oss i den frågan.

Vi vill avveckla stadsdelsnämnderna och införa en central skolnämnd för att uppnå en likvärdig skola över hela Göteborg. Även äldrevården och barnomsorgen blir därmed centraliserade.

Vi måste bygga billigare bostäder som människor med medelinkomster har råd att bo i. Och vi får inte glömma bort förorten när det gäller bostadsbyggande och möjligheten att bygga ihop stadsdelar utanför centrum.

Vägvalet vill minska antalet kommunala bolag, vilket kommer att bidra till mer öppenhet och transparens.

Och vi vill – förstås – avskaffa den orättvis, barriärskapande trängselskatten som bidrar till att utestänga förortens medborgare från centrum och det som erbjuds där. Staden ska vara till för alla, inte bara de som redan bor i centrum.

Rösta därför på Vägvalet i riksdag (gul valsedel), region (blå valsedel) och kommun (vit valsedel) och glöm inte att rösta nej till trängselskatten och Västlänken (rosa valsedel)!

Läs hela Vägvalets valmanifest här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Sex frågor om barnkulturpolitik

onsdag, 10 september, 2014

Barnteaterakademin ställde sex frågor till alla partier som sitter i Göteborgs kommunfullmäktige om barnkulturpolitik. Här följer Vägvalets svar på frågorna.

1. Vilka förändringar har du och ditt parti arbetat för under den gångna mandatperioden på området för kultur för barn och ungdom? Med vilket resultat?

Vägvalet har inte drivit någon specifik fråga inom barnkultur. Däremot har vi lämnat motion om en Göteborgs konsertfestival -­ en mötesplats genom kultur och gastronomi.

2. Vilka blir de viktigaste frågorna för dig och ditt parti att driva på området under kommande mandatperiod?
Vägvalet vill att staden samarbetar i större utsträckning med framtagandet av aktiviteter och att mötesplatser/arenor skall öka i
ungdomars närmiljö.

3. Vilka är de viktigaste faktorerna menar du, som påverkar skolelevers tillgång till scenkonstupplevelser? Vilka åtgärder bör under kommande mandatperiod tas för att alla barn i Göteborg ska få samma tillgång till scenkonst (och annan konst/kultur) oavsett stadsdelstillhörighet?

De viktigaste faktorerna är att vuxna i barn/ungdomars omvärld förstår vikten av kulturupplevelser och att det finns ekonomi till det. Vägvalet vill avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all barn och ungdomskultur överförs då från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en nödvändig förutsättning för en mer och jämlik kultur i Göteborgs skolar.

4. Den klart största andelen scenkonst för barn och unga produceras inom det fria kulturlivet. Ändå ligger anslagen till de fria scenkonstproducenterna på en konstant låg nivå, relativt anslagen till institutionerna men också relativt allmän prisökning och lönenivåer i övriga branscher. Knappa resurser för produktionerna, trångboddhet och – inte minst – skrala försörjningsmöjligheter sedan decennier verklighet för de professionella fria grupperna. (För Göteborgsgrupperna gäller också att de, till skillnad från grupper i Skåne och Stockholm, inte kan få regionalt verksamhetsstöd.) Bör, enligt ditt parti, anslagen till den fria scenkonsten i Göteborg höjas? Vilka ytterligare åtgärder krävs för att förbättra villkoren för sektorn?

Ja. Bidragen skall höjas. Vägvalet anser att det satsas alldeles lite pengar på barnkultur. Ett stort problem är att det råder brist på lämpliga lokaler i området. Vårt parti vill att mötesplatser/arenor skall bli fler i ungdomars närområde. Vägvalet vill att det ska finnas ”kulturhus” i varje stadsdel.

5. Vilken, menar du, är konstens roll i ett samhälle? Och vem ska sätta dess ramar?

Det är viktigt att barn/ungdomar får reflektera och ifrågasätta sin omvärld. Konst inspirerar till kreativitet och stimulerar fantasin. Vilket är utvecklande för individen. Ramarna skall sättas av medborgarna.

6. Vilken är din största scenkonstupplevelse för barn/ungdom under det gångna året?

Jag var på den fantastiska föreställning Utopia på Backa Teatern tillsammans med en grupp ungdomar.

Marie-Louise Bergström
Vägvalet

 

Vägvalet mot väggen i skolfrågan

fredag, 14 mars, 2014

För ett par veckor sedan ställde GP ett antal frågor om skolan till Anna Johansson (S) och Helene Odenjung (FP) under rubriken ”Politikerna mot väggen”. Vägvalet var förstås inte inbjudna som ett litet oppositionsparti, så därför svarar vi på GP:s frågeställningar här på vår blogg istället.

1. Vilket är skolans största problem? Och vad vill Vägvalet göra åt det?

Att resultatet och måluppfyllelsen från skolan inte når önskad nivå. Och att föräldrar och elever känner oro inför framtiden för att skolan inte upplevs tillräckligt bra.

En orsak är systemfelet med stadsdelsnämndernas budget som ständigt är underfinansierad. Det går ut över skolan. Vägvalet vill att utbildningen ska anpassas efter individuella förutsättningar i en trygg och likvärdig skola. Vi vill dessutom utveckla fritidsverksamheten så att lusten till lärande ökar.  En mer tydlighet om hur skolan ska drivas behövs och det anser vi uppnås genom att man organiserar en central skolnämnd för hela Göteborg.

2. Hur ska kommunikation mellan skola och politiker bli bättre?

Politikerna måste bli bättre på att lyssna på lärare, rektorer, elever, föräldrar, pedagoger och tjänstemän. De som jobbar i verksamheten är de som vet hur den fungerar. Vår grundinställning är alltid att öka medborgarnas rätt till att påverka och delta i politiken. Det gäller inte minst inom skolan. Det ska vara enkelt att få kontakt med skolledning och ansvariga politiker.

3. Har skolan tillräckliga resurser?

Nej. Vi satsar på mer resurser till skolan. Problemet är att ingen riktigt vet idag hur mycket pengar skolan har. Beloppen redovisas inte i beräkningsunderlagen och uppgifter saknas både i kommunens budget och bokslut.

4. Blir det en höjning av kommunalskatten om Vägvalet får påverka?

Nej, vi tillskjuter mer pengar från de kommuncentrala posterna. Vägvalet kommer aldrig äventyra skolan genom att prioritera investeringar i olönsamma högriskprojekt.

5. Vad tycker Vägvalet om förslaget med en central skolnämnd? Orkar skolan med en omorganisation? Vilken skillnad gör det för rektorerna om det finns en central nämnd?

Vägvalet vill som sagt ha en central skolnämnd. På så sätt kan vi skapa riktlinjer som är mer rättvisa och enhetliga att följa. Då blir det enklare att skapa en likvärdig skola för alla elever. Vi måste se till att hjälpa rektorerna att kunna hålla budget men samtidigt också kunna följa skollagen.

Vi tror att en omorganisation är nödvändig att göra, men att det i första hand gäller administrationen och inte det primära, pedagogiska arbetet. Vi vill underlätta administrationen för lärarna.

6. Hur tar ni ansvar för att elever får det stöd de har rätt till i kommunen?

Det är en systemfråga som ska hanteras av den centrala skolnämnden i samråd med skolorna i kommunen.

7. När en elev byter skola kan det innebära stora kostnader för enskilda skolor, beroende på vilken skola eleven kommer ifrån och hur hög elevpengen är i det området. Varför finns det inte en skolpeng utifrån varje elev? Hur mycket vill ni höja skolpengen?

Alla skolor ska vara bra och likvärdiga – det är målet. Det kan vara svårt att styra valet som eleven har eftersom olika skolor har olika inriktningar. Varje skola har ju sitt unikum, vilket kommer att slå olika beroende på popularitet. Budgetfrågan blir ju enklare när den styrs av en nämnd istället för tio stadsdelsnämnder och lika många skolutskott.

Skolpengen ska vara likvärdig men däremot ska mer resurser kunna tillsättas för elever med särskilda behov vilket varje skola kan kartlägga själva.

8. En del menar att friskolornas verksamhet kan öka segregationen, att vissa elever söker till resursstarka skolor. Hur ser Vägvalet på det?

Vi vill att eleverna ska ha den bästa utbildningen. Kommunens ansvar är att säkerställa den oavsett aktör. Friskolor innebär inte att segregationen de facto ökar. Det finns flera punkter att väga samman i samband med olikheter, orättvisor och olika behov av kompetenshöjning. Vi ser därför inga motsättningar mellan friskola och kommunal skola.

9. Regeringen kontra kommunens ansvar. Vem tar ansvar när skolan misslyckas?

Är det en kommunal skola är det också kommunens ansvar. Kommunen ska följa skollagen. Att skylla ifrån sig på någon annan part hjälper inte eleverna. Man kan alltid önska mer statliga pengar, men det är mer konstruktivt att rikta kraften på att förbättra skolan utifrån det ansvar man faktiskt har. Uppenbart är att ingen riktigt lyckats med skolan oavsett från statligt eller kommunalt håll.  I Göteborgs kommun regerar rödgröna och på riksplanet Alliansen. Ingen verkar ha lösningen. Den måste vi nog finna tillsammans. Och då gäller det att begrava prestigen långt ned.

10. När vänder utvecklingen för Göteborgs skolor?

Svårt att säga, men vi tror att man radikalt måste göra något annat än 20 år av rödgrönt styre om tyvärr inte hjälpt hela vägen. Och då är en central skolnämnd ett första steg. Rektorerna måste få en chans att kunna genomföra sina förändringar utan att bli utsatta för budgetregleringar inom varje stadsdelsnämnd.

Catarina Pettersson
Theo Papaioannou
Vägvalet