Inlägg märkta ‘Byggnadsnämnden’

GP debatt: Johan Nyhus (S) blundar för varningstecknen

torsdag, 8 juni, 2017

I dag publicerades Vägvalets slutreplik om den planerade linbanan. I en tidigare debattartikel varnade vi för ännu ett projekt av ”gobigaskaraktär”, där miljardbelopp av skattepengar riskerar slösas bort på något som i slutänden visar sig vara ett formidabelt fiasko.

Svaret lät inte vänta på sig. Trafiknämndens ordförande, Johan Nyhus (S) skrev tillsammans med Gertrud Ingelman (V) en debattartikel som avfärdade allt det Vägvalet påstod som varande skrämselpropaganda och dessutom konspiratorisk.

Nyhus dementerade å det skarpaste att linbanan tillkommit som en ersättning för att Göta Älvbron måste stängas av. Men då får Nyhus ta Johan Zandin (V), ledamot i Byggnadsnämnden, i örat. För 18 januari 2017 uttalade han sig i GP: ”Linbanan kommer också behövas för att avlasta när vi ska byta från den gamla Göta Älvbron till den nya Hisingsbron. Under perioden utan spårvagnstrafik över älven är det bra om linbanan kan finnas på plats.

Vidare hävdade Nyhus att ”Ännu en gång försöker Vägvalet skrämma upp göteborgarna med påståenden om ökade kostnader i ett projekt.” Och han fortsatte: ”Hur kostnadsbilden ser ut vet vi när leverantörerna svarar på upphandlingen”. Men i stadsledningskontoret tjänsteutlåtande står det: ”Den totala investeringskostnaden för stomlinbanan är i nuläget bedömd till 1,1 miljarder kronor i 2015 års penningvärde. Denna bedömning är en grov uppskattning i ett tidigt skede.” Det finns således all anledning att varna för kommande kostnadsökningar under projektets gång. Johan Nyhus är ju dessutom (ö)känd för att ha myntat frasen ”Vi håller budgeten” när det i själva verket handlade om att skära bort byggen och skjuta till extra skattepengar för att budgeten de facto inte alls höll.

Nyhus och Ingelman skriver även att det finns många, långt många, bättre sätt att hantera en tillfällig avstängning över älven än att bygga ett helt linbanesystem. Jaha,var är dessa lösningar? Vi har inte sett en enda!

Om det finns bättre lösningar, varför inte satsa på dem i stället för ett nytt kommunalt experimentbygge?

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Vattenspelet nedanför Götaplatsen som kostade 30 miljoner var också Trafiknämndens ansvarsområde. Men det behöver vi inte ta upp här.

Vägvalets yrkande gällande klimatstrategiskt program för Göteborg stad

fredag, 21 mars, 2014

På senaste sammanträden i Trafik-, Fastighets- och Byggnadsnämnden behandlades förslaget om ett Klimatstrategiskt program för Göteborg stad. Här följer Vägvalets yrkande i alla tre nämnder.

Att klimatet håller på att förändras diskuteras på flera håll och att förändringar med klimatet sker är sannolikt. Att vi bör fundera på eftertänksamma åtgärder är nödvändigt. Dock är orsakerna bakom förändringarna svåra att enskilt peka på vilket också diskuteras bland ledande forskare. Miljön är något som engagerar de flesta och många gör vad de kan för bidra till en bättre miljö. Vägvalets utgångspunkt är att vi ska hjälpa medborgarna att göra klimatsmarta val och genom bred förankring.

Tyvärr tappar det klimatstrategiska programmet redan i inledningen förankringen när man skriver att programmet ”främst riktar sig till politiker och tjänstemän och fungerar som vägledning för näringslivet och andra lokal aktörer liksom för kommunens medborgare”.

Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna men istället placeras de sist i ordningen. Programmet genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Det är inte en kommunal uppgift att leda utvecklingen och en världsledande roll är ofta förknippad med höga kostnader. Det finns statliga strategier för detta.

Målen spretar åt alla möjliga håll och flera saknar relevans för kommunens uppdrag. Beräkningsmodellerna är osäkra, vissa åtgärder saknar kommunen rådighet över, vissa är godtyckliga mått etc.

I programmet fastställs även att kommunens rådighet på flera sätt är begränsade och att framgångsfaktorerna mestadels beror på omvärldens utveckling.

Staden har nu tagit fram flera program och strategier som spretar åt alla olika håll med flera målkonflikter och avsaknad av finansiering.

Vi förstår inte varför stadens energiplan ska ligga i programmet. Energiplanen är något som lagen stipulerar att varje svensk kommun ska ta fram för att säkerställa tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen borde således inte ligga i programmet.

Vi delger nedan vilka strategier vi avslår, bifaller med eller utan förbehåll.

Avslag

1. Vi har kunskap och visar handlingskraft
Denna strategi utgår från att övriga befolkningen inte är tillräckligt klimatsmarta och ska då föregås av att Göteborgs Stads anställda och politiker går före. Det är inte kommunens uppgift att läxa upp medborgarna.

2. Stödja göteborgarna till att minska sin klimatpåverkan
3. Utbilda en ny generation klimatsmarta medborgare
Detta kunde varit en bra strategi. En konflikt uppstår genom att man först skriver att acceptans för kommande klimatåtgärder är viktigt för att sedan sänka det genom att olika incitament och styrmedel ska åläggas göteborgaren.

Att utbilda låter väldigt bra men när man synar strategin så finns en dold agenda genom att försöka påverka barnen redan i skolan vad de ska tro. Religionsfrihet är något som idag är en stark rättighet i Sverige. Vad är skillnaden när det kommer till klimatuppfattningar? Gränsen är hårfin mellan manipulation och att låta någon skapa sig en egen uppfattning. Det är inte kommunens uppgift att uppfostra barn som bor i en kommun.

5. Bidra till en klimatsmart regionförstoring
Denna strategi är den mest ologiska i hela dokumentet. Hela avsnittet säger egentligen ingenting mer än att man försöker prata bort baksidorna av en regionförstoring. Ett försök görs genom att klä in ordet i en s.k. ”klimatsmart” regionförstoring.

Tillväxt är dock förenat med mer transporter. Genom att föra ett osammanhängande resonemang blir viktiga aspekter som att bostäder och arbetsplatser ska koncentreras till kollektivtrafiknära lägen inte trovärdiga.

8. Energieffektivisera Göteborgs privata fastighetsbestånd
Detta är en bra strategi men tappar sitt värde när aspekter läggs in som att ytor som används sällan ska finnas gemensamt såsom gästrum utanför varje lägenhet. Tyvärr, politiskt svammel som inte har med det kommunala uppdraget att göra. Om man höll sig till att föra dialogen med privata fastighetsägare så kunde strategin blivit bra.

11. Vidareutveckla storskalig produktion av förnybar el
13. Göteborg leder biogasutvecklingen
I dessa strategier finns flera avsteg från det kommunala uppdraget. Kommunen ska inte ge sig in i ansvar över kommungränserna och definitivt inte investera i anläggningar som är ett slöseri med göteborgarnas skattepengar.

Vägvalet har tidigare yrkat avslag till GoBiGas-projektet och vidhåller detta. Vägvalet har även hållit en linje att ägande i andra kommuner ska avvecklas, något som just nu sker via Göteborg Energi. Även Fordonsgas håller på att avvecklas.

14. Prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik
16. Använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken
Det är en stor utmaning för att lyckas med detta eftersom det inte är förankrat hos göteborgarna. Att inta en bilfientlighet i en stad som tillverkar bilar är inte rätt väg att gå. Istället för att styra medborgarna borde man först få fram alternativen till medborgarna.

17. Bli världsledande på klimatsmart godshantering
Det finns en målkonflikt i att bli Nordens största logistikcentrum och samtidigt vara klimatsmarta. Vi anser att man underskattar detta rejält. Koppling till Västlänken är inte logisk med godstransporter och hör därför inte hemma i strategin.

I många fall har kommunen ingen rådighet.

23. Satsa på hållbara aktiviteter
Denna strategi faller långt utanför den kommunala kompetensen. Vad medborgaren vill starta för aktiviteter är upp till var och en. Hela avsnittet för strategin kommer mer eller mindre fram till ingenting.

20. Minska klimatpåverkan från mat i våra verksamheter
24. Främja alternativ till konsumtion av flygresor
Dessa är de mest knepiga strategierna i hela programmet. Är det kommunens uppgift att styra vad medborgarna ska göra på sin fritid eller äta? Det är ett önsketänkande och ganska integritetskränkande. Detta hör hemma i ett partiprogram och inte i kommunens styrdokument.

Bifall med förbehåll

15. Verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av alternativa drivmedel med hög klimatnytta
Detta är en bra strategi men att endast förespråka biogas när andra alternativ utvecklas är inte förenligt med verkligheten.

19. Underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri
Kommunen har även här en mycket liten påverkansmöjlighet. Det angivna målet skulle t.ex. delvis uppnås genom en avveckling av färjesjöfarten, något som av andra anledningar inte kan anses angeläget.

21. Minska våra inköp av resurskrävande varor
Denna strategi inleds med att fastställa ”Göteborg Stads” minskning av inköp av varor. Men strategin kopplas till målet att hushållsavfallsmängderna per ”person” i Göteborg ska minska. Detta skapar en otydlighet för vem strategin egentligen är till för.

22. Förebygga avfall och främja återvinning
Detta är en mycket bra strategi där man på allvar försöker se det ur medborgarens perspektiv och hur man kan underlätta för dem. T.ex. genom att verka för fastighetsnära insamling

Men det uppstår en konflikt i resonemanget materialåtervinning kontra förbränning av avfall. Materialåtervinning är att föredra men ibland är bättre att byta ut vissa produkter då nyare är mer miljövänliga och mer effektiva. Mer materialåtervinning innebär också mindre förbränning.

Bifall

Vi anser att följande strategier ligger inom kommunens uppdrag och vad en stad ska förhålla sig till:

4. Planera för ett energi- och transporteffektivt samhälle
6. Öka resurseffektiviteten i fjärrvärmen
7. Energieffektivisera Göteborgs kommunala fastighetsbestånd
9. Driva på energieffektiviseringen inom industrin
10. Fortsätta satsa på fjärrkyla
12. Främja och underlätta småskalig produktion av förnybar el
18. Minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur för transport

Vägvalet yrkar med hänvisning till ovan

– att målen som inte ligger inom det kommunala uppdraget tas bort
– avslag till strategierna 1, 2, 3, 5, 8, 11, 13, 14, 16, 17, 20, 23, 24
– bifall med förbehåll enligt ovan till strategierna 15, 19, 21, 22
– bifall till strategierna 4, 6, 7, 9, 10, 12, 18
– att energiplanen ska hanteras utanför det klimatstrategiska programmet

Theo Papaioannou, Trafiknämnden
Tom Heyman, Byggnadsnämnden
Anders Åkvist, Fastighetsnämnden
Vägvalet

PM: Vägvalet reserverar sig mot vindplats Göteborg (Hake fjord), ny arena och station Korsvägen för Västlänken

tisdag, 30 april, 2013

Vägvalet reserverar sig mot vindplats Göteborg (Hake fjord) och ny arena i byggnadsnämnden. Något beslut om lokalisering av en vindkraftpark i Hake fjord har inte tagits i kommunfullmäktige. Valhallabadet är en idag väl fungerande anläggning som kan fungera under överskådlig tid. Vägvalet reserverar sig även mot detaljplan för station Korsvägen för Västlänken i trafik- och byggnadsnämnden.

Vindplats Göteborg (Hake fjord)
Något beslut om lokalisering av en vindkraftpark i Hake fjord har inte tagits i kommunfullmäktige. Investeringen är riskfylld och någon ekonomisk kalkyl har inte redovisats.

Läs reservationen i sin helhet här.

Ny arena
Ärendet har inte beretts på ett acceptabelt sätt. Något fullmäktigebeslut föreligger inte och kommunstyrelsen har inte mandat att på egen hand besluta att en ny arena skall byggas och att den skall placeras på en tomt som förutsätter rivning av en befintlig anläggning.

Läs reservationen i sin helhet här.

Detaljplan för station Korsvägen, Västlänken
Tågtunneln är kalkylerad som ett separat projekt, på samma sätt som man tidigare gjorde för Botniabanan, dvs kostnaderna för anslutningen till det övriga järnvägsnätet ingår inte i kalkylen. Trafikverkets egna beräkning (som redovisas i Riksrevisionens rapport) visar att ytterligare investeringar i storleksordningen 35 miljarder kr är nödvändiga för att kunna utnyttja tunnelns kapacitet. Utan dessa tillkommande investeringar blir tunneln meningslös. Någon finansiering av dessa tillkommande belopp finns varken kommunalt, regionalt eller hos staten.

Beslutsunderlaget för station Korsvägen har inte skickats ut i tid till nämndens ledamöter. Vägvalet har därför begärt bordläggning av ärendet i Fastighetsnämnden och lämnat en protokollsanteckning i Trafiknämnden.

Läs reservationen i sin helhet här.

Läs fler yrkanden från Vägvalet här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Alla fakta måste upp på bordet

fredag, 3 augusti, 2012

I dagarna har GP skrivit att Trafikverket säger att tågplanen för Göteborgs Central är full och att därmed kan inte Västtrafik trafikera med fler tåg. Till att börja med är hela diskussionen totalt absurd då det visar att ”samverkan” inte fungerat. Frågan är vad man samverkat om?

Förespråkare för Västlänken slår på stora trumman att den måste byggas då kapacitetsbristen är ett faktum. Men vi måste dra lite i nödbromsen.

Till att börja med blir inte Västlänken klar förrän tidigast 2028, d.v.s. om 16 år. Trängselskatten införs 1 januari 2013. Exemplet med hönan och ägget förverkligas. Förespråkarna för trängselskatten har sprungit så fort att den utlovade förbättrade kollektivtrafiken inte kommer att stå redo vid införandet och i detta fall får vi vänta 16 långa år. Västlänken är fortfarande och förblir ett olönsamt projekt som ska kosta 20 miljarder kr och som redovisar en en negativ nettonuvärdeskvot på -0,55 vilket motsvarar ett underskott i nettonuvärde på -9,3 miljarder kr.

Fem i tolv säger nu alltså Trafikverket att Göteborgs Central är överbelastad – 16 år innan en eventuell lösning är på plats! Hur är detta möjligt? Varför togs inte detta med i beräkningarna när man utredde vad som skulle göras som skedde för ytterligare 6-7 år sedan? Det fanns andra alternativ som kunde stått färdigt tidigare. Nej, det enkla svaret är att Västlänken är det avdammade projektet som lades fram som förslag då man krävde en motprestation som legitimerade medfinansiering i form av trängselskatt.

Förespråkarna för Västlänken är totalt emot att utreda förslaget om vändslinga, idag kallad Västlänk 2021, vid Centralstationen. Observera ”att utreda”! Västlänk 2021 delas upp i två etapper. Etapp 1 är en pendeltågsslinga ovan mark vid Centralstationen som beräknas kosta ca 3 miljarder kronor. Etapp 2 är en förstärkning i sydlig riktning förbi Gårda och Lisebergsstationen som beräknas kosta ca 3 miljarder. Motionen har redan röstats ned i Trafik- och Byggnadsnämnden med den godtyckliga motiveringen att det är för sent.

Så, igen innan vi drar för många växlar skulle jag vilja veta lite mer hur Trafikverket resonerar när det säger att Göteborgs Central är överbelastad. Hur har man räknat? Är det midjan vid infarten som är problemet? Är det antalet perronger? Och om det är akut är då Västlänken det smartaste alternativet? Och hjälper den? Vad finns det för andra – snabbare – lösningar som kan öka kapaciteten på centralen?

Förra året skulle jag ta tåget till Malmö från Göteborg C. Jag kunde inte låta bli att ta nedan foton hur det såg ut vid niotiden på stationen.

  • Fem tåg står redo för avgång
  • Sex perronger är tomma
  • På fem perronger står parkerade tåg

De två sista bilderna visar hur mycket folk som rör sig på stationen. Trångt?

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1GP2, GP3, GP4

Trafiknämnden 3 oktober

onsdag, 5 oktober, 2011

Trafiknämnden började med att yrkanden som låg på bordet påvisade en splittring inom det rödgröna majoriteten gällande miljözonerna. S yrkade avslag medan Mp och V yrkade bifall till förslaget.

Efter rutinmässiga ärenden var det dags för genomgång av uppföljningsrapporten. Resultatet backade lite p.g.a. ökad omslutning till följd av åtaganden i det Västsvenska paketet med cirka 19 miljoner kr.

Nästa ärende handlade om inriktningsdokument Mål- och inriktningsdokument för Byggnads- Fastighets- och Trafiknämnden i Göteborg framtaget av S, Mp och V. Dessa ”flådiga” dokument tas fram utan att någon egentligen tänker på vad innehållet innebär. Jag började med att fråga om formuleringen på s. 3:

”Därtill ska även ett barnperspektiv prägla utvecklingen av staden och säkerställas i konsekvensanalyser av förslag. Alla göteborgares möjlighet till inflytande ska stärkas.”

Hur ges göteborgarna möjlighet till inflytande? Barnperspektivet ifrågasätter jag också för det är typiskt ett ord som den rödgröna majoriteten har med sig, men som de frångår var och varannan dag. (dagisplatser, mögelhus i Skogaberg m.m.)

På s. 6 framkommer klart och tydligt de rödgrönas hållning gällande personbilstransport i framtiden:

”Biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel.”

Bilindustrin och dess produkter är inte ett välkommet inslag i Göteborg, även om de är miljövänliga. Bilarna ska bort och därmed också medborgarens rätt till att förflytta sig på ett eget valfritt sätt. Det är en konstig inställning eftersom Volvo är en av de större arbetsgivarna i Göteborg och har bidragit till den svenska välfärden.

Vidare finns på s. 7 målet om behovstäckningen i förskolan som Trafiknämnden ska förhålla sig till. På frågan hur Trafiknämnden kan bidra till fler dagisplatser radade sig flera representanter från den rödgröna majoriteten upp sig för att svara på frågan. Ett svar var:

”Genom att Trafikkontoret planerar vägar runt ‘eventuella’ dagisplatser så bidrar dom till målet.”

Det var ju inte det som stod i målet utan formulerades efter egen tolkning. Det är ju av största vikt att dokumentet är möjligt att följa för annars så får ju varje instans skriva om målen så att det passar in på deras verksamhet. Men man får inte ändra målen var svaret. Jaha, men det gjorde ju de rödgröna representanter själva på några minuter.

De flesta målen har en processägare men vissa har det inte. En processägare ska finns vid målstyrning för att någon ska ha ansvaret för uppföljning och se till att målet nås. Därför förefaller det sig märkligt när t.ex. målet för andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och bolag ska öka, saknar en processägare. Vad är vitsen om ingen följer upp målet?

Sammanfattningsvis är det ett luftdokument som ser bra ut, men som ingen egentligen har någon aning om hur det ska tillämpas.

Vidare fortsatte nämnden med några beslutsärenden. Motion om uppgrävning av hamnkanalerna yrkade alla partier avslag på. Motion om att låta hamnverksamheten vara en del av blandstaden avslogs. Detaljplan för Marieholmsbron (tågbro) fastslogs.

Intressant politisk läge uppstod när ärendet om att införa miljözoner hanterades. S, Vägvalet och Fp yrkade avslag och M, Mp och V yrkade bifall. Efter votering avslogs förslaget. Det är inte så enigt som man tror inom blocken. Uppenbart är att S slits med Mp:s agenda om att slippa allt som har med bilar att göra.

Mötet rundades av med information och började med det Västsvenska paketet och dess åtgärder som fortlöper.  Projektering för busskörfält på Övre Husargatan har startat. Förslag med utformning av busskörfält kring centralen kommer att lämnas till nämnden i slutet på året. Man ska genomföra ett kunskapsseminarium om tunnlar för att ”höja” kunskapsnivån hos politikerna. Som jag sagt tidigare så går det inflation på tunnlar.

Vi fick även information om hur informationskampanjen går till. Detta sker genom hushållstidning, TV och radio. Den 21 oktober kommer man ha klart en utställning om Västsvenska paketet i Älvrummet. Man har kontinuerliga avstämningar med de politiska stadssekreterarna. De som inte har sådana får tydligen ingen information. Sedan kom en intressant punkt upp. Information om trängselskatt ligger på Transportstyrelsen vilket är intressant eftersom Anneli Hulthén (S) har varit tydlig med att alla kommer att förstå när staden kommer att informera om trängselskatten. Nu har staden avsagt sig informationsansvaret om trängselskatten till Transportstyrelsen.

Därefter visades ”dagisfilmen” om den livliga staden. När filmen var slut berättade ordföranden att filmen togs emot med applåder i kommunstyrelsen. Det är inte svårt att bli provocerad, för om detta är vad kommunstyrelsen tycker är bra information till medborgarna så kan vi alla blir 4 år igen, sluta tänka själva och låta ”klapp-på-huvudet-politiken” råda. Som tur var sa informationsansvarig att man ska gå ut och undersöka vad vanligt folk tyckte om filmen och återkomma med resultatet.

Roligare inslag var dock informationen om Paddans verksamhet i kanalområdena som utökats så att man kan hoppa av och på (Hop-On Hop-Off) olika platser i staden och växla över till Stinsen. Det finns lite idéer framöver hur kanalerna skulle kunna utnyttjas mer i form av t.ex. flytande uteserveringar. Lite trevliga saker som piffar upp staden och låter kanalerna komma till sin rätt på ett bra sätt.

Cykelförmånen ska utvidgas ytterligare och göras attraktiv med möjlighet till t.ex. serviceställen. Frågan ställdes om inte detta var en flopp då det endast var 3 personer som valt förmånen då den uppmärksammades i media för ett tag sedan. Nu har hela 7 personer valt detta alternativ så det tar lite tid och som vanligt är medias vinkling av förmånens acceptans felaktig. Det är inte så kanske att det är ett dåligt förslag?

Eftersom tiden tog slut och trafiknämndens sammanträde sammanföll med gruppmöten inför kommunfullmäktige bordlades övriga frågor. Jag hade några övriga frågor gällande Hedens parkeringsavgifter och Trafikkontorets hantering av detta, parkering för äldreomsorgens personal och Västlänk 2021 (kortlänken). Detta får vi svar på nästa gång.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Nya Göta Älvbron

onsdag, 10 mars, 2010

Idag rapporterar GT om planerna för den nya Göta Älvbron. Byggnadsnämnden har bestämt sig för att den ska byggas direkt bredvid nuvarande bro  (åt Gasklockan till) och den skall vara betydligt lägre än nuvarande bro; bara 9-12 meter hög. Nuvarande bro har segelfri höjd på 19,5 meter. Kommunfullmäktige skall fatta beslut i frågan 25 mars.

En öppningsbar mellanbro med så låg höjd som möjligt” står det i byggnadsnämndens beslut.

Jag hoppas verkligen de har tänkt sig att man ska kunna åka direkt ner i Götatunneln från den nya bron, så att man slipper åka runt i diverse kringelikrokar som idag. Ett moment som bara skapar onödiga köer. En låg bro kanske minskar behovet av en cykelbro för en halv miljard över älven?

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill istället att bron skall byggas tre kvarter längre bort mot Gasklockan. Med tanke på att Vänsterpartiet bara vill ha en fil i vardera riktningen på bron för biltrafik och två för kollektivtrafik är det nog bäst om dessa partier har så lite som möjligt att säga till om frågor som rör den nya Göta Älvbron.

Läs hela artikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet