Inlägg märkta ‘Banverket’

GP debatt: Hermansson sätter sin politiska karriär på spel

torsdag, 29 mars, 2018

I dag publicerade GP Vägvalets slutreplik om Västlänken, för den här omgången är väl bäst att tillägga. I kommunstyrelsens ordförandes Ann-Sofie Hermanssons (S) replik för tre dagar sedan, uppvisade Göteborgs tyngsta politiker att hon har svårt att ta till sig nya fakta i detta ämne. För trots att GP fått Trafikverket att erkänna att den tidigare utlovade fördubblingen av tågkapaciteten uteblir med Västlänken, så fortsätter Hermansson med en dåres envishet att hävda att: ”Detta faller självfallet på sin egen orimlighet. Att det kommer att bli en rejäl ökning råder det ingen tvekan om”. Vi ska alltså lita mer på hennes egen tvärsäkra slutsats än vad faktauppgifter, som nej-sidan hävdat i åratal och som nu Trafikverket själva tvingats medge, säger.

Trettio skattemiljarder – kanske en slutnota på det dubbla – ska alltså spenderas på något som inte ger en enda ny tågavgång på Göteborgs Central! Varför kan man undra. Det är svårt att förstå hur någon kan vara så säker på något när så mycket pengar står på spel utan att darra på manschetten. När det dessutom finns beprövade alternativa sätt att verkligen uppnå ökad kapacitet utan att gräva sönder stan och riskera skattebetalarnas pengar.

Varför vi inte skulle kunna backa tillbaka till Förstärkningsalternativet är en gåta, ett alternativ som finns med i järnvägsutredningen. Det är mindre kostsamt, räddar innerstaden och förordades av dåvarande Banverket. Påverkan på Olskroken är jämfört med Västlänkens kommande kaos i centrum en droppe i havet. Att det skulle ta flera år att projektera är trams då detta är en sedvanlig utbyggnad av järnvägstrafiken ovan mark.

Tyvärr sänkte också Hermansson själv den debattnivån som hon tidigare angrep när hon (felaktigt) ansåg sig påhoppad i GP-debatten för ett par veckor sedan. I måndags sa hon: ”Och jag kan för allt i världen inte tro att Papaioannou skulle köra förstärkningsalternativet i skarpt läge. Det vore för dumt.”

Vägvalet svarar: ”Vägvalets Theo Papaioannou, utpekas nu som dum för att han lyfter fram Förstärkningsalternativet. Att inte angripa person verkar definitivt vara brutet av kommunstyrelsens ordförande, i gott sällskap av Bo Larsson på Trafikverket som anser Västlänksmotståndarna vara mindre vetande och fara med lögner.

Vi tänker dock inte sänka oss till deras nivå utan kommer att fortsätta hävda sakargumenten och citerar därför Michelle Obama: ‘When they go low, we go high’.”

Ann-Sofie Hermansson sätter hela sin kommunalpolitiska karriär på spel genom att satsa allt på ett kort i förhoppningen att det går vägen. Tyvärr kommer det inte visa sig att hon hade fel förrän långt efter byggstart. Först när budgeten faller och sedan när det kommer fram att tågtunneln till Haga inte klarade fler tåg per timme än vad som är max redan i dag. Men vi det laget kommer förstås hela den socialdemokratiska laguppställningen ha bytts ut. Det är ju också ett sätt att som parti överleva svekdebatter.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

GP debatt: Västlänken blir en valfråga

tisdag, 20 mars, 2018

I dag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet där vi konstaterar att efter tidningens granskande artiklar, lever frågan om Västlänken vidare och blir en valfråga i höst.

Västlänkens finansiering har varit föremål för en folkomröstning, det har skapats flera organisationer för att stoppa tågtunneln till Haga, och kommunfullmäktiges möten är numera välbesökta av missnöjda göteborgare. Som grädde på moset har SOM-institutet kommit fram till att 52 procent är negativt inställda till Västlänken.

Men det går förstås fortfarande att tråckla sig ur tunneln.

I början på 2015 motionerade Vägvalet ett tydligt förslag på hur man kunde göra om det Västsvenska paketet, skrota Västlänken och följa folkomröstningens resultat. Men det röstades ned av alla partier (S, V, MP, Fi, M, L och KD). Henrik Munck yrkade till och med för MP:s räkning att rösta ned vår begäran.

Genom att välja bort Västlänken och ersätta den med Trafikverkets (gamla Banverkets) förstärkningsalternativ uppstår en helt annan verklighet. Staden behöver inte grävas sönder under 10 år, riskerna för att fastigheter skadas försvinner helt och träden i Hagaparken behöver inte skövlas  Och allt detta till under halva Västlänkens kostnad, samtidigt som det står politikerna fritt att utveckla lokaltrafiken i Göteborg under byggtiden.

När politikernas från Ja-partierna säger att detta inte går, ljuger de. Som vi konstaterat tidigare handlar det bara om brist på vilja. Det är därför det är viktigt att väljarna markerar sitt missnöje i höstens kommunalval.

Frågan är långt ifrån över och Västlänken förblir en politisk fråga i valet.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Skall statens verk bedriva politisk propaganda?

lördag, 5 januari, 2013

Idag publicerade gp.se en debattartikel signerad Vägvalets Theo Papaioannou och Tom Heyman. Detta är en replik på Trafikverkets debattartikel av Håkan Wennerström och Bo Larsson från 29/12 i fjol där de bland annat skrev:

Förstärkningsalternativet skulle omfatta ännu en tunnel för järnväg mellan Olskroken och Almedal samt minst 10 nya spår på Göteborgs centralstation. De studier som Banverket, nu Trafikverket, har gjort genom åren började med ett helt spektrum av idéer. Efterhand har de olika utredningsskedena skalat bort alternativ och mejslat ut det som bäst lever upp till de mål som har satts upp för en ny anläggning.

Detta bemöts nu med följande: ”Tunnelprojektet var en idé från politiker i regionen. Dåvarande Banverket projekterade tre olika alternativ men fann att förlusterna var så stora att projektet inte borde genomföras. På eget initiativ gjorde Banverket även en beräkning av det så kallade Förstärkningsalternativet till en väsentligt lägre kostnad, men detta fick inte utredas vidare eftersom uppdraget från regionen var en central tågtunnel, på samma sätt som i Stockholm och Malmö. Det är inte så att man har ”skalat bort alternativ och mejslat ut alternativ som bäst lever upp till de mål som satts upp”. Målet var en tunnel, några alternativ fick inte redovisas och några andra lösningar har aldrig prövats.

Trafikverket menade vidare att lånefinansiering av infrastrukturbyggen inte var en belastning (vilket Peter Danielsson hade hävdat tidigare här) utan istället var ett sätt att ”snabbare få tillgång till de nyttor som följer med Västsvenska paketet

Vägvalet replikerar: ”Att upplåning ibland kan ge snabbare utbyggnad är riktigt, men den totala kostnaden blir högre – när räntekostnaden tillkommer. Med ungefär oförändrade anslagsramar blir nettot mindre och färre projekt kan genomföras. För oansvariga politiker är lånefinansiering lockande, det är lite som ‘snabba cash’ i en valrörelse, budgetlagen kan kringgås och notan lämnas till en kommande generation. Men det är dålig hushållning med skattemedel.

Västlänkens skenande kostnader kan därför leda till ekonomiska svårigheter för Göteborgs kommun:
Räntekostnaderna för bygget kommer ganska snart att vara högre än skatteinkomsterna, skulden blir evig – och växande – och slutnotan måste till sist ändå betalas av skattemedel. Om den beräknade kalkylen på 23 miljarder spricker – vilket den redan är på väg att göra – så blir konsekvenserna för Göteborg dramatiska eftersom halva fördyringen och alla räntekostnader skall betalas av staden.

Läs Trafikverkets debattartikel här och Vägvalets här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8

Vägvalet får rätt gällande trängselskatten, Västlänken och medfinansiering

tisdag, 20 december, 2011

Idag bekräftar Riksrevisionen i en debattartikel i GP att kommunala bidrag till vägar och järnvägar är ett ineffektivt sätt att använda skattemedel. Vägvalet har sedan beslutet togs den 28 januari 2010 påpekat bristerna med beslutet gällande trängselskatten och Västlänken. Debatten om medfinansiering har också hållits kort men Vägvalet har diskuterat detta sedan start och även lämnat ett eget remissvar till Näringsdepartementet.

Riksrevisorn Claes Norgren skriver:

”Regeringens satsning på medfinansiering av infrastruktur har lett till att staten inte satsar sina pengar på de vägar och järnvägar som ger mest nytta för medborgarna. På grund av projektets storlek fick ett stort antal andra mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder strykas. Paketet förhandlades fram under stor tidspress och vilka åtgärder som skulle ingå hann inte bestämmas i detalj. Detta trots att riksdagen ställer höga krav på gedigna beslutsunderlag för infrastrukturplaneringen.”

Detta stämmer väl överens med vad Vägvalet hävdat, d.v.s. att Västlänken kommer att förhindra att andra projekt genomförs under de tjugo långa år som det tar att bygga färdigt Västlänken. Pengarna räcker inte.

”För att klara av finansieringskraven som följde med de statliga pengarna tog kommunfullmäktige i Göteborg beslut om att be riksdagen att införa en trängselskatt. Trängselskatten måste få in tillräckligt med pengar för att täcka kommunens utlovade medfinansiering. Det är stor risk att denna lösning inte är effektiv vare sig ur trängsel- eller miljösynpunkt.”

Och hur ska kommunen lösa finansieringen om tågtunneln till Haga blir ännu dyrare under resans gång? Enligt de avtal som slutits blir det upp till kommunen och/eller regionen att skapa fram extra pengar. Ett ”enkelt” sätt är att höja trängselskatten, men det har förstås ett politiskt pris.

Claes Norgren fortsätter:

”Dessutom är mer än halva satsningen, en järnvägstunnel under city (Västlänken), en ren förlust för samhället. Nyttan med tunneln uppgick enligt trafikverkens beräkningar till omkring 7 miljarder kronor medan investeringskostnaden beräknades till 16 miljarder kronor. Investeringen innebär alltså en förlust för samhället i storleksordningen 10 miljarder kronor.”

”Vår granskning visar att även den siffran är för hög eftersom kommunerna i många fall ”medfinansierat” byggandet av sina egna, alltså inte statens, anläggningar. ”

”Enligt kommunerna sände de statliga Väg- och Banverket otydliga signaler om vad som gällde. De flesta uppfattade dock att om man lämnade medfinansiering så ökade chanserna att man skulle få statliga väg- och järnvägsprojekt byggda i sin region. Om chansen att få statliga investeringspengar till den egna regionen minskar om man avstår från att lämna bidrag blir det enligt Riksrevisionen i praktiken inte frivilligt att bidra.”

Vad händer då om alla kommuner hoppar på medfinansieringståget? Alla kan ju rimligtvis inte få förtur för sina egna önskesatsningar, det räcker definitivt inte statens anslag till. Återigen blir det tydligt att detta bara är ett sätt för staten att slippa betala.

”Om de statliga medlen till vägar och järnvägar behöver utökas bör man generellt se över skatterna och avgifterna inom trafikområdet. På så sätt får man mer pengar på ett transparent och rättvist sätt utan att staten behöver ge sig in i alltför många förhandlingar med kommunerna, vilket riskerar att skapa en oklarhet om rollfördelningen i svensk infrastruktur.”

Vi kan bara konstatera att alla de punkter som Vägvalet framfört går helt i linje med det som Riksrevisionen kommer fram till. Allvaret i debatten har nu höjts och det kräver att övriga partier tar sitt ansvar och bemöter kritiken. Det går inte att undvika diskussionen om nyttan med projekten och trängselskattens totala ineffektivitet som skatteindrivning.

Väg- och Banverkets roll har vi tidigare också ifrågasatt och nu framgår det klart och tydligt att man farit med oklara signaler. Men kommunen och GR som motparter borde ju redan då ha uppmärksammat detta. Varför detta inte gjordes är en gåta.

Det är alldeles för lättvindigt att säga som de etablerade partierna att man kompromissat för att få sina delar och att enigheten är total. Det är dags att bryta upp paketet och satsa på samhällsekonomiskt försvarbara projekt som ger nytta till medborgarna.

Därför en uppmaning till Trafikverket: Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021 som kan tillföra nytta till medborgarna inom rimlig tid och kostnad.

Läs Riksrevisionens fullständiga rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Läs Riksrevisionens pressmeddelande och infrastruktur på nya villkor.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

GP – Järnvägstunnel till varje pris

söndag, 27 november, 2011

Illustration: Martin Zollitsch

Idag skriver initiativtagarna, (Kurt G Larson, Claes Westberg, Lennar Wassenius) till Västlänk 2021 en slutreplik i GP på styrgruppens replik den 20 november. Som rubriken beskriver så ska Järnvägstunneln byggas till varje pris utan någon som helst analys om nyttan. Initiativtagarna svarar på flera påståenden som styrgruppen ställer.

Styrgruppen påstår igen att en ”vändslinga vid Göteborgs Centralstation har prövats och analyserats”.

”I februari 2010 svarade Banverket skriftligt på direkt fråga; ”slingalternativet har aldrig studerats. Någon analys har inte heller visats. I järnvägsutredningen framgår tydligt hur komplext och riskabelt nuvarande projektet är.”

Styrgruppen säger ”Det är inte frågan om att få pendeltågen att vända till lägsta möjliga kostnad”.

Det kanske det just är; att hantera skattebetalarnas pengar med respekt. Det vore ju enkelt att vara politiker eller planerare om det bara vore en fråga om att få den bästa lösningen till varje pris. Det vi behöver våra experter och politiker till är ju att väga nytta mot kostnad, annars kan det ju kvitta. Vi gillar också tanken på en vacker järnvägstunnel, men inte till varje pris.

Styrgruppen säger ”Sanningen om debattörernas alternativ är att det inte klarar utmaningen … då tågen går samma väg ut som in.”.

Det är ju i själva verket precis tvärtom och visar att styrgruppen inte har tagit del av förslaget! Västlänk 2021 ger lika bra eller bättre lösningar på dessa punkter. Vårt förslag ger fyra spår mellan Göteborg och Floda och genom Gårda, som kan byggas ut när det behövs av kapacitetsskäl.

Styrgruppen skriver ”Dessutom kvarstår trängselproblematiken i bytespunkten Centralstation/Drottningtorget.”.

Att alternativet skulle orsaka störningar är sant, men obetydliga jämfört med de enorma störningar under ett helt decennium som nuvarande lösning ger! Vårt förslag ger en unik närhet och kapacitet mellan tågen och spårvagnar/bussar (Kringen) som mycket väl klarar kapacitetsbehovet. Den extra bytespunkten i Haga som har framförts som en fördel för Västlänken, är ingen bra bytespunkt då det saknas plats till vettig angöring i denna punkt, om man inte tänker riva gamla stadsbiblioteket och delar av Haga.

Styrgruppen säger att ”Trafikverket…ska minimera störningar. ”

Låter mera som en ängslig uppmaning till Trafikverket, men kommunen är ansvarig för att trafiken och miljön i staden fungerar under den långa utbyggnadstiden. Vi har ännu inte sett hur man löser spårvagnstrafiken i södra Göteborg och i Mölndal under tiden Korsvägen och Örgrytevägen består av en enda stor grop.

Ett annan viktigt synpunkt som inititativtagarna framför är:

Man måste väga ihop hela paketet och då framstår Västlänken som ett mindre bra paket, för det ger så lite för pengarna och det bevisas ju av att Leif Blomqvist (S) för ett par veckor sedan i en GP-artikel ville ha ytterliga att stort antal miljarder av skattebetalarna, för att bygga ut de delar som delvis redan ingår i vårt förslag.

Initiativtagarna avslutar med:

Världen består inte bara av vackra uttryck såsom ”Västlänken skapar också möjligheter till effektivare transporter som ger växtkraft för näringslivet” utan är real och måste beläggas både i form av nyttor och kostnader.

Theo Papaioannou
Vägvalet

GP: Järnvägssatsning i väst hotad – pengarna är slut

onsdag, 10 november, 2010

Vi har hört det förut och nu händer det igen. Löften om statliga pengar som går upp i rök, trots påskrivna avtal mellan Trafikverket (eller dess föregångare Vägverket och Banverket) och kommuner och regioner.

Den här gången skriver GP om tre Västsvenska järnvägssatsningar som staten tydligen ansåg sig ha 200 miljoner till i fjol. Västra Götalandsregionen skulle satsa lika mycket. Nu har dock inte staten pengar längre och satsningarna skjuts på obestämd framtid. Regionrådet Kent Johansson (C) konstaterar att ”regionen får vänta besked från staten.” Istället får regionen gå in och täcka delar av statens ansvar genom ett förskott.

Enligt artikeln tecknades det en stor mängd avtal 2009-2010 utan att det fanns ”överblick” över situationen. Man kan verkligen fråga sig vad ett avtal med Trafikverket har för värde i dag? Man lovar saker som man inte kan hålla. Samtidigt krävs att motparten står fast vid sina åtaganden, t.ex. i trängselskattefrågan.

Birgitta Hellgren, ställföreträdande samhällschef på Trafikverket, kommenterar: ”Det finns många avtal där vi förbinder oss att satsa en hel del pengar och det finns mycket mindre pengar än vi trodde. Det blir besvärligt att lösa den ekvationen.”  Tänk om avtal mellan privata företag eller privatpersoner tecknades på så lösa boliner och utan att någon avkrävs ett ansvar!

Trafikverket skrev i oktober månad brev till regeringen där man påpekade att förväntade pengar inte kommit dem tillhanda. Samtidigt har regeringen tagit pengar från lokala och regionala satsningar till andra större projekt som saknade pengar. I våras lovade dåvarande infrastrukturministern Åsa Torstensson (C) pengar till Västsverige. Pengar som hon inte hade. Nu blir det tydligt att så håller man på hela tiden, lovar det ena eller andra och flyttar pengar mellan olika projekt för att det ska verka mycket större och bättre än vad det i själva verket är.

Vägvalet kräver stopp för att skriva på fler avtal med Trafikverket under rådande omständigheter, samt ett ensidigt stopp för kommunens och regionenens åtaganden för avtalet om trängselskatten så länge det står skrivet i stjärnorna när motparten fullgör sina förpliktelser.  

Läs hela artikeln här (längst ner på sidan).

Håkan Andersson
Vägvalet