Inlägg märkta ‘Anna Johansson’

Trängselskatten är och förblir orättvis – därför ska alla ha undantag

fredag, 4 november, 2016

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet om att det så kallade Backundantaget för trängselskatt återigen har varit på tapeten. Ja, vilken gång i ordningen som det meddelats okritisk via media att frågan är avgjord har vi tappat räkningen på. Redan innan trängselskatten infördes 2013 utlovades det en lösning på problemet att de boende i Backa är inlåsta och t.ex. inte kunde ta sig till köpcentret i Bäckebol för att handla utan att tvingas betala en extra skatt. Nu är det snart 2017 och tydligen kan man lova samma sak hur många gånger som helst.

Låt oss en gång för alla slå fast att den utredning om backabornas egna åsikter i frågan, och som förespeglade att man faktiskt lyssnade på dem, bara var ett spel för galleriet. Den kostade dessutom flera miljoner av skattebetalarnas pengar. De boende röstade för alternativ B som innebar att man skulle ta bort alla de kameror som är placerade längs E6:an på Hisingen (det så kallade Västsvenska staketet). Detta innebar dock alldeles för stort tapp i skatteintäkterna att det aldrig var ett seriöst menat alternativ (vilket återigen är ett tydligt bevis för att trängselskattens allra högsta syfte är just att dra in skatt och inget annat). Därefter valde styrgruppen i det Västsvenska paketet ett helt annat alternativ som innebar att personer som bodde på vissa adresser och som hade registrerade fordon, skulle slippa trängselskatt genom vissa stationer. De fick å sin sida också se sig överkörda av regeringen och skatteutskottet, som nu valt ett krångligt tredje alternativ där nya kameror monteras upp i så kallade kontrollpunkter. Med hjälp av dessa kan man beskatta genomfartstrafiken, medan de som ska till och från Backa slipper betala (läs mer på Transportstyrelsens sida).

Vägvalet skriver: ”Trots lovvärda intentioner från kommunen att lyssna på medborgarnas synpunkter om vad som borde göras i Backa, väljs nu ett helt annat alternativ än det som de boende i Backa önskade. GP:s konstaterande att backaborna fått som de vill är därför inte korrekt. Så mycket för medborgardialog och lokal påverkan.

Tyvärr verkar också detta undantag bli det enda i sitt slag. Andra områden med liknande problematik, Guldheden, Örgryte Skår, Lindholmen och Kallebäck, får finna sig i att bli ignorerade. Och naturligtvis finns gränsdragningsproblem längs hela trängselskattezonens gränser. En del bor strax innanför zonen och vill kunna ta sig till affären utanför zonen och andra bor utanför gränsen och vill istället in.

Därför är och förblir trängselskatten i stort sätt lika orättvis, oavsett när och om Backundantaget skulle införas. ”Det är därför svårt att förstå riksdagsledamoten Gunilla Carlssons (S) påstående att trängselskatten nu är rättvis. Hon menar också att undantaget inte är någon valtaktik. Det var förstås en ren tillfällighet att det, bara tre dagar före valet 2014, påstods vara klart att undantaget skulle gälla från 1 januari 2015. Och efter valet slog slumpen till igen den 2 december när S-ministern Anna Johansson sköt upp beslutet på obestämd framtid.

Ärendet har alltså bara passerat skatteutskottet. Sedan är det upp till regering och riksdag att fatta beslut och sedan ska det sättas upp nya kameror.

Och brasklappen i skatteutskottets utlåtande lyder: ”Ingenting händer med Backaundantaget förrän regeringen beslutar om när det ska börja gälla.”

Alltså är det fortfarande ett tomt löfte.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Om att skjuta problemen framför sig och lova och lova om och om igen

onsdag, 25 maj, 2016

Idag publicerade GP Vägvalets replik på finansministern Magdalena Anderssons och infrastrukturministern Anna Johanssons debattartikel från den 18 maj i år, där de – för vilken gång i ordningen har vi tappat räkningen på – lovade att Backaborna ska slippa trängselskatten (något som i och för sig inte ens stämmer, eftersom de bara syftar på de resor som sker inom Backa och över till Bäckebol. Åker de som bor i Backa genom Tingstadstunneln får de även i framtiden betala trängselskatt som vanligt.)

Vägvalet skriver: ”Magdalena Andersson (S) och Anna Johansson (S) skriver på GP Debatt att trängselskatten skapar stora problem för Backaborna. För de som röstat nej till trängselskatten är det knappast någon nyhet. Problemet har ju funnits sedan skatten infördes. Men inte bara i Backa utan även i Guldheden, Örgryte, Lindholmen, Kallebäck och många andra platser. Platser där omotiverade skattedebiteringar drabbar lokala resor långt utanför Centrum, i områden utan någon trängsel alls.

Den förändring av trängselskatten i Backa som det nu pratas om är dessutom inte den som Backaborna själva röstade fram i den skendemokratiska processen som genomfördes för många skattemiljoner efter valet 2014. Det är också viktigt att påpeka att om detta förslag någonsin skulle bli verklighet, så innebär det att alla andra som betalar trängselskatt får täcka upp bortfallet i Backa genom att betala mer i skatt.

Som vanligt avslutar man artikeln med att skatten är viktig för att finansiera investeringar i regionen, något som är nödvändigt för att klara jobben – en standardfras som inte längre har med verkligheten att göra.

Detta blev alla varse om när det rapporterades i våras att finansministern behåller pengarna från trängselskatten och använder dem till att täppa till hålen i statsbudgeten. Samtidigt tvingas Trafikverket låna upp motsvarande summa för att hålla chimären uppe om att skatten fortfarande går till avsedda projekt som t.ex. Västlänken.

Men som alla vet, måste lån betalas tillbaka någon gång, men politikerna sysslar hellre med sin favoritgren: Att skjuta problemen framför sig så länge det går.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Nej, Anna Johansson, du har fel!

måndag, 18 maj, 2015

För en vecka sedan intervjuades infrastrukturminister Anna Johansson (S) i GP. Där målas en mycket märklig bild upp av vad som hänt i Göteborg de senaste dryga fem åren. Motståndet mot trängselskatt och Västlänken beskrivs av ministern som mer eller mindre ointressant (”det finns andra utmaningar i Göteborg än att man får betala när man kör bil genom stan som vi hellre ville prata om”), debattklimatet i dessa frågor skylls helt och hållet på hennes meningsmotståndare och hon försvarar alla beslut som tagits med att vara demokratiskt fattade. Dessutom tar hon till ett av Ja-partiernas favoritargument när hon inkorrekt påstår att motståndarna till Västlänken skulle stå för ”det är bra som det är”, något som aldrig sagts av en enda person på nej-sidan.

Självkritiken är med andra ord mycket nära obefintlig. Anna Johansson erkänner visserligen att besluten ”som togs gick ganska fort” och ”vi hade nog vunnit på att vara mer ödmjuka inför hur människor känner inför det här”, men längre så kommer inte infrastrukturministern i sina funderingar. Det är tyvärr svårt att se ”ödmjukhet” som en av Socialdemokraternas paradgren.

Samma dag, 19 mars, som kommunfullmäktige fattade beslut om att låtsas som om folkomröstningen om trängselskatt aldrig ägt rum, skrev Vägvalet en debattartikel där vi räknade upp de mest flagranta och vanligt förekommande lögnerna och löftesbrotten i debatten från maktpartierna. Om lögner numera är ett sanktionerat sätt från Socialdemokraterna att föra en debatt, vem bär då ansvaret för att sätta debattonen? Hur gör man sig hörd mot Anna Johanssons parti när ”frågan var politisk avgjord” genom uppgörelser i slutna rum med den borgerliga så kallade oppositionen? Vägvalet bildades knappt en månad efter beslutet om att införa trängselskatt och redan från start möttes vi av argumentet ”för sent”, trots att det var nästan tre år kvar till den skulle införas.

Nej, Anna Johansson, du driver debatten som det passar dig och du och andra S-företrädare, som Johan Nyhus och Anneli Hulthén, drar er inte för att svika löften och hitta på argument i flygande fläng som när de sedan avslöjas som lögner eller svikna löften förbigås med tystnad (läs citaten om Backa-utredningen i Vägvalets debattartikel!). Och tyvärr finns det inte längre någon från massmedia som konfronterar er med era motsägelsefulla påståenden. I den nu aktuella GP-intervjun av Arne Larsson ställs inte en enda kritisk fråga av den karaktären. Anna Johansson får istället brodera ut sig och kritisera ej namngivna personer/grupper och de naturliga kritiska följdfrågorna om hennes eget partis ansvar är utbytta mot frågor som ”Vad tänker du på då?” och ”Kunde ni gjort något annorlunda?”

Och Anna Johanssons åsikter om hur valda partier kan fatta vilka beslut som helst i demokratins goda namn ger jag inte mycket för. Det krävs numera mer än att konfronteras mot väljarna ett par veckor vart fjärde år för att folk ska vara nöjda. Det är en ny tid med sociala medier och direktkontakt via mejl. Då håller det inte med att låtsas stå oförstående när väl initierade väljare blir frustrerade över dåliga beslut som berör dem själva mycket, mycket mer än vad de drabbar de oförstående/okunniga politikerna som beslutat i frågorna. Det håller inte längre att peka med hela handen och säga att vi har redan bestämt detta.

Partierna har ett ansvar att vårda demokratin. De är inte valda för hitta kryphål, ljuga och förminska vanliga väljares demokratiska protester. Det finns inget som stöder påståendet att de vet bättre än alla andra. De är få och vi är många. De har ändå makten och tyvärr missbrukar de den.

Partierna, från Vänstern till Moderaterna, har haft snart sex år på sig att övertyga väljarna om trängselskattens och Västlänkens förträfflighet. Mångmiljonbelopp av skattemedel har lagts ut på propaganda, samtidigt som partierna själva duckat frågorna så mycket de kunnat. Misslyckandet för denna inslagna linje är monumental. Väljarna har inte låtit sig påverkats och det klena försvaret för fattade beslut har inte heller hjälpt. Då är det förstås praktisk att skylla sina egna tillkortakommanden på ”personangrepp” och ”obehaglig debatton”.

Men Anna Johanssons försök att framstå som ett offer lämnar en besk eftersmak i munnen. Det är inte henne och hennes kolleger det är synd om.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Nio år med lögner och tomma löften

torsdag, 19 mars, 2015

Idag förväntas Göteborgs kommunfullmäktige fatta beslut om hur trängselskatten ska avföras från den politiska agendan. De sjuttio ledamöterna i svikarpartierna KD, M, S, FP, MP, V och Fi kommer av allt att döma att sätta sig över vad 175 561 göteborgare ansåg i folkomröstningen. Man kan inte låta bli att undra hur stor majoritet som krävs för att väljarna ska höras in i kommunhuset? Hade det räckt med 80 %? Eller krävs det kanske 99 %? Är ljudisoleringen total?

Mörkret lägrar sig över demokratin i Göteborg

Det ser mörkt ut för demokratin i Göteborg

Med anledning av denna mörka dag för demokratin i Göteborg, summerar Vägvalet nio års lögner och tomma löften på GP debatt från samma partier.

Redan 2006 konstaterade Alliansen på GP debatt att de var eniga om att säga nej till trängselskatt. Två år senare lovade Anneli Hulthén (S) och Anna Johansson (S) en folkomröstning i samma forum.

Ja, så lät det då. Tydligen kan man bara ändra uppfattning en gång.

I förra årets valrörelse sa statsministerkandidaten Stefan Löfven: ”Vid ett nej faller det Västsvenska paketet”. Han kanske borde påminnas om det nu?

I GP:s #pratbar i juni sa Johan Nyhus (S) att det krävdes ett valdeltagande på ”en bit över 70 procent” för att folkomröstningen skulle tas på allvar. Valdeltagandet landade på 73,47 procent, men Nyhus tillhör ändå svikarna. Han hävdade också att antalet hotade träd vid bygget av Västlänken var överdrivet: ”Jag tror det är 18 träd om jag inte minns fel. Det är inte hundratals träd, man måste hålla sig till fakta”. Ja, Johan Nyhus, när ska du börja med det?

Andra tomma löften Vägvalet lyfter fram är Backautredningen, vad som utlovades direkt efter valet och de slutgiltiga sveken mot dessa uttalanden. När ska t.ex. David Lega ta ansvar för sitt KD:s löfte – både före och efter folkomröstningen att ”resultatet i folkomröstningen ska följas”? Snacka går ju!

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Det kan också konstateras att det nya partiet i fullmäktige, Feministiskt Initiativ, redan skaffat en plats på göteborgsandans avbytarbänk. På GP-debatt sjunger de trängselskattens lov och berättar om alla fasor som skulle drabba Göteborg om den togs bort. De nämner förstås inte folkomröstningen och dess resultat med ett enda ord. Välkomna till klubben för inbördes beundran! D.S.

Nu räcker det med väljarförakt

måndag, 24 november, 2014

När folk är pressade säger de dumma saker. Det är ett välkänt faktum. Politikerna i Göteborg är pressade, det märks. Det hoppar den ena grodan efter den andra ur munnen på dem. De säger emot sig själva och när de uppfattar väljarna som ett hot mot deras position, går de till angrepp mot vanliga medborgare som anordnar och deltar i en fredlig demonstration för att slå vakt om demokratin. Det var bara två månader sedan politikerna bad oss om våra röster, men nu är det långt, 3 år 10 månader, till nästa val så nu är vi tillbaka i ”normalläge” i Göteborg igen. Politikerna vet bäst och fattar beslut mot vår dokumenterade vilja. Hej och hå.

Det spelar ingen roll om vi pratar om företrädare för moderaterna eller vänsterpartiet. Eller som igår när socialdemokraten Johan Nyhus erkände för GP att han totalt struntar i alla de som hör av sig till honom eller om de folkomröstar tvärtemot Nyhus åsikt eller demonstrerar.

Det sägs ju att vi förtjänar de politiker vi har, men man kan ju inte låta bli att undra vad just vi göteborgare har gjort för ont? Tittade ens Johnny Magnusson ut genom fönstret i lördags när 5 000 – 7000 bråkiga göteborgare passerade hans våning på Kungsportsavenyn? Såg han den långa processionen med vanliga väljare – de som valt honom men som han uttalar sitt förakt för i media – som sträckte sig från Götaplatsen ner till Brunnsparken?

Eller ta vänsterpartisten Daniel Bernmar som tydligen ska ta över som ansvarigt kommunalråd för demokratifrågor i kommunen. Starten på den karriären tyder inte på att han tar frågan på speciellt stort ansvar. På Twitter hånade han istället den folkligt arrangerade demonstrationen genom att döma ut den som obetydlig och dessutom var den arrangerad av ”högern” (hemska tanke!).

Bernmar tweet 141122Det Bernmar totalt verkar glömma bort är att han genom sin nya befattning ska företräda samtliga göteborgare och deras rätt till demokrati. Då håller det inte att slentrianmässigt häva ur sig de vanliga vänster/höger-fördomarna han har. För strikt räknat står närmare 90% av väljarna till höger om Bernmar och hans inställning till vad demokrati är och borde vara. Hans parti har ju inte direkt rosat den marknaden rent historiskt sett.

Tjugo minuter efter att demonstrationståget startat hade alla ännu inte kommit iväg och de första hade för länge sedan försvunnit bortanför Kungsportsplatsen. Släng dig i väggen, Bernmar!

20 minuter efter att demonstrationståget startat hade alla ännu inte kommit iväg och de första hade för länge sedan försvunnit bortanför Kungsportsplatsen. Skärpning, Bernmar!

Johan Nyhus uttalande i GP igår väckte omedelbart reaktioner i sociala medier.

Jag tycker naturligtvis att det är bra att medborgarna går ut och visar sina åsikter. Men jag har hela tiden varit tydlig med att Göteborg inte äger frågan om trängselskatt. Jag har hela tiden sagt att folkomröstningen var meningslös.

Nej, Johan Nyhus, det har du inte varit tydlig med! Tvärtom. Du har fladdrat i dina uttalanden och att han tidigare skulle ha sagt att folkomröstningen var ”meningslös” hittar åtminstone inte jag. Och till GT sa infrastrukturministern Anna Johansson den 14 oktober att ”Det är nu Göteborgs kommunfullmäktige som får ta ställning till hur man ska hantera resultatet” och ”Just nu är det inte regeringens fråga”. Både Johansson och Nyhus företräder faktiskt samma parti!

På GP:s #pratbar i juni sa Johan Nyhus bland annat:

Nyhus pratbar juni 2014När GT frågade Johan Nyhus varifrån han fick siffran 70 % svarade han: ”Jag vill ha 70 procents valdeltagande. Då undrar ni hur jag kom fram till den siffran? Jag fick den i mitt huvud.” Valdeltagandet i folkomröstningen slutade på 73, 47 %, alltså klart över det påhittade krav som Nyhus ställde upp som villkor för att ta den på allvar. Så vad är problemet, Johan Nyhus?

GP frågade också Nyhus hur han trodde det skulle gå i folkomröstningen: ”Jag tror vi vinner med strax över 50 och att nej-sidan får någonting på 40”. Det var förstås det han hoppades då, men ack, så fel han hade. 56,89 % röstade nej och 43,11 % ja. I ytterområdena med traditionellt stor andel socialdemokratiska väljare var nej-röstarna som starkast.

Nu säger sig Nyhus leva med frågan om trängselskatten och Västlänken under en stor del av sin vakna tid. Överallt där han visar sig får han, även på sin fritid, ställa upp och svara på allmänhetens frågor. Men enligt GP håller han inte med om politikerna inte skulle lyssna på medborgarna. Och han menar vidare att det är ”tågmotståndare” som ligger bakom protesterna till stor del.

Nyhus hävdar också att ”motståndarna ibland är så aggressiva att det finns politiker och tjänstemän som undviker att diskutera frågorna”. Vem av de 5 000 – 7000 demonstranterna i lördags var aggressiv och vilka var ”tågmotståndare”? Hot är förstås aldrig acceptabelt, men någonstans längst inne i sitt sinne borde Nyhus kanske reflektera lite, litegrann över vilka signaler och svar han och andra beslutsfattare ger alla oss göteborgare som trodde att vi åtminstone hade något litet att säga till om, om hur det ska bli i Göteborg. Om man påstår sig vara ständigt påpassad av medborgarna vore det nog på sin plats att idka lite självkritik och fundera på om det man håller på med nödvändigtvis är det rätta.

Vad finns det då för belägg för att Nyhus verkligen lyssnar på de som kontaktar honom? Eller på dem 175 561 väljare som röstade nej? Förutom att han uttalar sig motsägelsefullt i media är det svårt att se något konkret bevis på detta. Göteborgs kommun hade under Anneli Hulthéns ledning ett möte den 22 oktober med Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund.

Vi begärde ut protokollet från mötet för att få reda på exakt vad respektive part sa, men något protokoll existerar inte! Det var tydligen inte så viktigt att dokumentera hur folkomröstningen ska hanteras. Istället går man som vanligt in i stängda rum och när man kommer ut så säger man ”trängselskatten blir kvar”. Hur förhandlade man, vilka ultimatum ställdes och vem företrädde göteborgarnas röstning? Ingen utomstående vet.

Är det så konstigt att folk väljer att demonstrera?

Håkan Andersson
Vägvalet

Vägvalet mot väggen i skolfrågan

fredag, 14 mars, 2014

För ett par veckor sedan ställde GP ett antal frågor om skolan till Anna Johansson (S) och Helene Odenjung (FP) under rubriken ”Politikerna mot väggen”. Vägvalet var förstås inte inbjudna som ett litet oppositionsparti, så därför svarar vi på GP:s frågeställningar här på vår blogg istället.

1. Vilket är skolans största problem? Och vad vill Vägvalet göra åt det?

Att resultatet och måluppfyllelsen från skolan inte når önskad nivå. Och att föräldrar och elever känner oro inför framtiden för att skolan inte upplevs tillräckligt bra.

En orsak är systemfelet med stadsdelsnämndernas budget som ständigt är underfinansierad. Det går ut över skolan. Vägvalet vill att utbildningen ska anpassas efter individuella förutsättningar i en trygg och likvärdig skola. Vi vill dessutom utveckla fritidsverksamheten så att lusten till lärande ökar.  En mer tydlighet om hur skolan ska drivas behövs och det anser vi uppnås genom att man organiserar en central skolnämnd för hela Göteborg.

2. Hur ska kommunikation mellan skola och politiker bli bättre?

Politikerna måste bli bättre på att lyssna på lärare, rektorer, elever, föräldrar, pedagoger och tjänstemän. De som jobbar i verksamheten är de som vet hur den fungerar. Vår grundinställning är alltid att öka medborgarnas rätt till att påverka och delta i politiken. Det gäller inte minst inom skolan. Det ska vara enkelt att få kontakt med skolledning och ansvariga politiker.

3. Har skolan tillräckliga resurser?

Nej. Vi satsar på mer resurser till skolan. Problemet är att ingen riktigt vet idag hur mycket pengar skolan har. Beloppen redovisas inte i beräkningsunderlagen och uppgifter saknas både i kommunens budget och bokslut.

4. Blir det en höjning av kommunalskatten om Vägvalet får påverka?

Nej, vi tillskjuter mer pengar från de kommuncentrala posterna. Vägvalet kommer aldrig äventyra skolan genom att prioritera investeringar i olönsamma högriskprojekt.

5. Vad tycker Vägvalet om förslaget med en central skolnämnd? Orkar skolan med en omorganisation? Vilken skillnad gör det för rektorerna om det finns en central nämnd?

Vägvalet vill som sagt ha en central skolnämnd. På så sätt kan vi skapa riktlinjer som är mer rättvisa och enhetliga att följa. Då blir det enklare att skapa en likvärdig skola för alla elever. Vi måste se till att hjälpa rektorerna att kunna hålla budget men samtidigt också kunna följa skollagen.

Vi tror att en omorganisation är nödvändig att göra, men att det i första hand gäller administrationen och inte det primära, pedagogiska arbetet. Vi vill underlätta administrationen för lärarna.

6. Hur tar ni ansvar för att elever får det stöd de har rätt till i kommunen?

Det är en systemfråga som ska hanteras av den centrala skolnämnden i samråd med skolorna i kommunen.

7. När en elev byter skola kan det innebära stora kostnader för enskilda skolor, beroende på vilken skola eleven kommer ifrån och hur hög elevpengen är i det området. Varför finns det inte en skolpeng utifrån varje elev? Hur mycket vill ni höja skolpengen?

Alla skolor ska vara bra och likvärdiga – det är målet. Det kan vara svårt att styra valet som eleven har eftersom olika skolor har olika inriktningar. Varje skola har ju sitt unikum, vilket kommer att slå olika beroende på popularitet. Budgetfrågan blir ju enklare när den styrs av en nämnd istället för tio stadsdelsnämnder och lika många skolutskott.

Skolpengen ska vara likvärdig men däremot ska mer resurser kunna tillsättas för elever med särskilda behov vilket varje skola kan kartlägga själva.

8. En del menar att friskolornas verksamhet kan öka segregationen, att vissa elever söker till resursstarka skolor. Hur ser Vägvalet på det?

Vi vill att eleverna ska ha den bästa utbildningen. Kommunens ansvar är att säkerställa den oavsett aktör. Friskolor innebär inte att segregationen de facto ökar. Det finns flera punkter att väga samman i samband med olikheter, orättvisor och olika behov av kompetenshöjning. Vi ser därför inga motsättningar mellan friskola och kommunal skola.

9. Regeringen kontra kommunens ansvar. Vem tar ansvar när skolan misslyckas?

Är det en kommunal skola är det också kommunens ansvar. Kommunen ska följa skollagen. Att skylla ifrån sig på någon annan part hjälper inte eleverna. Man kan alltid önska mer statliga pengar, men det är mer konstruktivt att rikta kraften på att förbättra skolan utifrån det ansvar man faktiskt har. Uppenbart är att ingen riktigt lyckats med skolan oavsett från statligt eller kommunalt håll.  I Göteborgs kommun regerar rödgröna och på riksplanet Alliansen. Ingen verkar ha lösningen. Den måste vi nog finna tillsammans. Och då gäller det att begrava prestigen långt ned.

10. När vänder utvecklingen för Göteborgs skolor?

Svårt att säga, men vi tror att man radikalt måste göra något annat än 20 år av rödgrönt styre om tyvärr inte hjälpt hela vägen. Och då är en central skolnämnd ett första steg. Rektorerna måste få en chans att kunna genomföra sina förändringar utan att bli utsatta för budgetregleringar inom varje stadsdelsnämnd.

Catarina Pettersson
Theo Papaioannou
Vägvalet

Kommer den rödgröna majoriteten att göra rätt?

måndag, 10 juni, 2013

Så har det nu gått cirka två veckor sedan Göteborgs kommunfullmäktige beslutat att genomföra en folkomröstning med anledning av GT:s namninsamling. Tyvärr lämnade inte den rödgröna majoriteten tillsammans med Alliansen i kommunstyrelsen i onsdags besked om när folkomröstningen ska genomföras.

Samtidigt visar det sig att resultaten från genomförda folkomröstningar sedan 2011, då den förstärkta lagen om folkinitiativ började gälla, inte i de allra flesta fall efterföljs av politikerna.

Sammanställningen är gjord av David Karlsson, docent och kommunforskare på Göteborgs universitet, som säger i Ekot:

”Inte så konstigt kanske eftersom det ju sällan är särskilt många som röstar i den här typen av folkomröstningar. I praktiken kan en folkomröstning innebära att en liten grupp människor river upp ett beslut som kommunfullmäktige med många fler väljare bakom sig har fattat.”

Fast här drar ju Karlsson väldigt snabba slutsatser. I Göteborg kan vi ju konstatera att kommunfullmäktige 2010 fattade ett beslut utan att ha med sig majoriteten av befolkningen. Det förstärkta folkinitiativet finns ju också för att rätta till felaktiga beslut därav ”förstärkningen” som gjorts med lagen. Och som vi tidigare påpekat så är det en lag som är genomröstad av samtliga partier, förutom SD, i Sveriges Riksdag.

Bruno Kaufmann, statsvetare som varit med om att arbeta fram förslaget om folkinitiativet och även miljöpartist, säger:

”Nu är det ju lätt så att man från majoritetens sida kanske väljer en dag där de flesta är borta, att man inte möjliggör förtidsröstande som i vanliga val. Det finns väldigt många möjligheter att underminera en folkomröstningsprocess.”

”Vi befinner oss fortfarande på ett nybörjarstadium och många folkomröstningar är helt enkelt dåligt hanterade.”

Kaufmann poängterar något som är oerhört viktigt och som för Göteborgs del är avgörande för att en folkomröstning genomförs så bra som möjligt. Att den rödgröna majoriteten är emot är ju kristallklart. Därför vilar ett stort ansvar på dem att ta rätt beslut om frågan och när folkomröstningen ska genomföras. Vägvalet har sagt att frågan bör vara samma som på namninsamlingen och att folkomröstningen ska läggas till valet 2014 (något som frågan på namninsamlingen också indikerar). Genom att lägga folkomröstningen till valet 2014 säkerställer man ett högt valdeltagande och då bör resultatet inte kunna bli ifrågasatt av någon sida.

Och det blir än mer viktigt efter att ha läst Anna Johansson (S) ”ledare” i Ny Tid:

”I en representativ demokrati väljer medborgarna politiker som sedan har uppdraget att fatta beslut under den period mandatet varar. När mandatperioden är slut får politikerna stå till svars och söka förnyat stöd för den politik de vill genomföra.”

”Beroende på hur utfallet av folkomröstningen blir finns det också stor risk för diskussioner om hur detta ska tolkas och hanteras.”

Det är tyvärr uppenbart att Socialdemokraterna i Göteborg inte förstått att vi idag har två demokrativerktyg för att hantera politiska beslut. Och att Johansson redan nu spekulerar i hur resultatet kommer att tolkas är oroväckande. Socialdemokraterna har inte heller sagt klart och tydligt om de kommer att följa resultatet oavsett utfall.

Till sist säger Kaufmanns kollega Peter Eriksson (MP), konstitutionsutskottets ordförande och även han en av personer bakom det förstärkta folkinitiativet, till GP om att resultat från folkomröstning inte följs:

”Anmärkningsvärt.”

Eriksson anser även att valresultatet inte är något argument för att strunta i resultatet:

”Vi måste bygga upp en fungerande kultur i Sverige när det gäller folkomröstningar och direktdemokrati. Det innebär att de valda politikerna måste lära sig att de är en del av systemet, att de har ett ansvar för processen, hur frågorna ställs och att båda sidor får pengar till kampanjerna.”

Oerhört intressant ställningstagande då Miljöpartiet i Göteborg i debatten i fullmäktige om folkomröstningen påstod att man stämt av med Peter Eriksson och att han höll med dem. Miljöpartiet får nog revidera sina kommunaktionsprotokoll för något verkar inte stämma. De valde ju att rösta ned en folkomröstning som enligt Eriksson ska finnas i Sverige.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Idag: GP chat med Vägvalets Theo Papaioannou

tisdag, 7 maj, 2013

Idag kl. 11.00 kan man chatta med Vägvalets partiledare, Theo Papaioannou, på GP:s chatt med anledning ar de rödgrönas nej till folkomröstning.

Läs tidigare chatt med Anna Johansson (S) här.

Tidigare artiklar:

Läs även våra tidigare blogginlägg

Läs hela chatten här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Infrastrukturministern tydlig igen gällande trängselskatt

fredag, 3 maj, 2013

gp.se kan vi idag (igen) läsa hur infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) ser på trängselskatten och folkomröstning. Svaret föranleds av riksdagsledamoten Lars Johanssons (S) interpellationsfrågor:

”Har finansministern gjort det ställningstagandet att det är möjligt att lokalt folkomrösta om en statlig angelägenhet som trängselskatten i Göteborg?”

”Om en majoritet i Göteborg skulle säga nej till trängselskatt, vad skulle det få för konsekvenser för det västsvenska infrastrukturpaketet?”

Till GP säger Elmsäter-Svärd (M):

”Det är aldrig riksdagen eller regeringen som pekar ut var det skall vara trängselskatt. Grundprincipen är att det måste komma underifrån, från kommuner som bestämmer sig för att man vill ha trängselskatt som ett instrument. Sedan ligger själva beslutet rent formellt hos riksdagen på kommunens underlag.”

Och då vill jag ställa frågan till socialdemokratiska representanter, däribland Anna Johansson, Anneli Hulthén, Mariya Voyvodova, Johan Nyhus med flera:

”Varför säger ni inte som det är?”

Interpellationen besvaras den 17 maj.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Är det skillnad på namninsamlingar och beslut?

onsdag, 14 mars, 2012

Idag kan vi läsa i GP att Socialdemokraterna inte kan bestämma sig och backar om krogtiderna. Detta efter stort medialt tryck och en namninsamling på 13 000 namn.

Anneli Hulthén (S) säger:

”Jag tror varken tre eller fem är lösningen.”

”Vi behöver ta ett större helhetsgrepp om Avenyn och samverkan måste bli seriös, som att polis och krögare hittar varandra.”

”Det finns ingen prestige från min sida i krogfrågan. Jag tycker det är jättebra att vi har diskussionerna om kroglivet och att så många engagerat sig. Det som driver mig är det bästa för våra ungdomar och tryggheten på Avenyn.”

Varför går det att backa på detta beslut och säga att samverkan måste bli seriös? Varför har hon inte samma utgångspunkt för frågan om trängselskatt?

I den frågan finns en namninsamling på 28 000 namn som samlats in fysiskt enligt lagens alla regler men som inte kunde påverka beslutet. Ett beslut som berör många fler än de som besöker krogarna på småtimmarna.

Varför ska personer med olika inkomstlägen råka ut för en skattehöjning på 26%. Detta i motsats till någon som tjänar över 50 000 kr som mest kommer att få en skattehöjning mellan 3-7%.

Anna Johansson (S) skrev på Twitter igår om olika klyftor i samhället. På min fråga hur hon ställer sig till klyftan som skapas med trängselskatten svarar hon:

”OM de har bil och OM de fortsätter köra på samma tider och i samma utsträckning som tidigare… Värre pålagor har införts.”

”Rimligt att lyfta fram dem som har störst betydelse och som folk har minst möjlighet att själva påverka, tycker jag.”

När frågorna om vilka pålagor hon jämförde med blev det för jobbigt och då avslutade hon konversationen:

”Tack för debatt, ha en bra tisdag!”

Läs hela twitterflödet här.

Vem är populistisk i detta läge?

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4