Arkiv för kategori ‘Debattinlägg’

GP – Demokratin satt ur spel om Hjuviksvägen

torsdag, 2 februari, 2012

Idag skriver vi i GP om hanteringen kring utbyggnad av väg 155 förbi Hjuviksvägen.

”Vi håller med Åsa Anderfelt, Mats Thelin och Lennart Barlind om att något inte gått rätt till angående utbyggnaden av Hjuviksvägen. Deras debattartiklar visar klart och tydligt att den demokratiska processen är satt ur spel.”

”Vilken roll har Trafikverket, kommunstyrelsen, Trafiknämnden, stadsdelsnämnden med flera?”

”Trafikverket har klargjort att deras uppgift är att utföra uppdraget och att det är politiken som bestämmer. Stadsdelsnämnden Västra Hisingen har enat uttryckt i sitt remissvar att hänsyn borde tas till Nätverket Hjuviksvägens skrivelse. Kommunstyrelsen har struntat i både stadsdelsnämndens eller nätverkets uttalanden.”

”Nu har flera i Torslanda uttryckt att de känner sig överkörda gällande utbyggnaden av Hjuviksvägen och att den demokratiska processen inte fungerar.”

”Vägvalet har lämnat två interpellationer som vi nu väntar svar på. Den första handlar om Trafikkontorets inriktning och var gränsen går mellan politiska nämnder och tjänstemannaorganisationen. Den andra ställer frågan om vilka åtgärder kommunen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens kritik av det Västsvenska paketet.”

Vi som övriga skribenter kräver svar på frågan: När ska övriga politiker i Göteborg ta sitt ansvar.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

GP ledare: ”Samhällsekonomiskt lönsam beror på vad vi vill tro om framtiden”

måndag, 30 januari, 2012

I dagens GP har ledarskribent Gert Gelotte skrivit om samhällsekonomisk lönsamhet och kommer därför osökt in på Västlänken. Han inleder:

Begreppet ‘samhällsekonomiskt lönsamt’ är som gungfly.” Därefter ger han sig in i diskussion där han förklarar att exempelvis kollektivtrafik kan vara samhällsekonomiskt lönsamt genom att ”Vinsten består i att vi kommer dit vi skall på acceptabel tid med tillfredsställande säkerhet till en rimlig kostnad”. Ja, nyttan kan förstås inte bara ställa kostnader mot intäkter, så långt hänger nog de flesta med.

Men därefter ger sig Gelotte ut på sank mark när han hävdar att ”vad som är acceptabelt, tillfredsställande och rimligt beror på vem man frågar”. Samtidigt konstaterar just ledarskribenten att ”Det finns regler för hur man kan räkna”. Det här går inte riktigt ihop. Ställer man t.ex. flera alternativ mot varandra är det förstås viktigt att man beräknar nyttan enligt samma metod, så att det går att göra en rimlig bedömning vilket alternativ som är bäst (eller minst dåligt). Det farliga är om utredningar om samhällsnyttan innehåller fromma förhoppningar om framtiden vilket ensidigt gynnar ett alternativ på bekostnad av övriga. Då har det som är den politiska sanningen för dagen smugit sig in i vad som ska vara neutrala utredningar. I Västlänkens fall finns det flera sådana faktorer att peka på, t.ex antagandet om hur mycket antalet resenärer beräknas öka baserat på den förutbestämda regionförstoringen. Vad händer då om befolkningsökningen i regionen förblir en politisk önskedröm?

Gert Gelotte fortsätter sedan rakt ut i kvicksanden när han påstår att om Västlänken ”blir samhällsekonomiskt lönsam beror på vad vi vill tro om framtiden. När den är klar tror jag vi kommer att undra över hur vi klarade oss utan den. Det är också en form av lönsamhet.”

Så det är numera alltså fråga om ”tro” om något ska bli lönsamt? Var det denna ”tro” som saknades i fallen Hallandsåsen och Botniabanan med känt resultat? Var det inte tvärtom för mycket ”tro” som gjorde sig gällande när man fattade beslut om dem? Lite mer fakta på bordet innan man började bygga hade inte skadat kan man väl med fog hävda så här i efterhand? Vad gör vi om det om 20 år visar sig att Gelotte hade fel i sin ”tro”? Vem ska skattebetalarna ställa till svar?

Gelottes andra argument för Västlänken är att andra alternativ som lyfts fram i debatten är mer eller mindre orealistiska.

Som vanligt är Göteborg bäst på fantasifulla förslag – som tunnelbana i cirkel runt stan eller högbana genom city. Till tunnelbanan finns inga pengar och högbana kan bara byggas där den inte behövs. Jag vill se den som lyckas däcka över centrala Göteborgs paradgator med dubbelspår och hållplatser på pelare.

Genom att lite lätt raljera över att en del förslag aldrig kan bli verklighet, framstår plötsligt Västlänken lite väl genomskinligt som ett klokt alternativ. Det finns faktiskt realistiska  alternativ! Vart tog exempelvis förstärkningsalternativet vägen i debatten? Nästan exakt samma samhällsnytta, men till en avsevärt billigare peng. Istället förleds vi genom Gelottes resonemang att glömma bort alla osäkerhetsfaktorerna som också Västlänken kringgärdas av: Vem ska åka till den stora knutpunkten i Haga? Blir slutnotan högre än 20 miljarder? Nyttan för göteborgarna jämfört med kranskommunerna? Hur påverkas Göteborg av att bygget pågår under 10 år? Går det att bygga tunneln i Göteborgsleran?

Just den sista punkten ska förresten utredas tillsammans med Chalmers under den pågående projekteringen. Är inte det lite väl sent påkommet?

Till sist noterar jag att ledarskribenten på Göteborgs största dagstidning fortfarande felaktigt kallar trängselskatten för ”trängselavgift”. Här på bloggen har vi flera gånger påpekat den stora skillnaden mellan dessa två begrepp. Det finns tydligen fortfarande ett stort behov av grundläggande information om trängselskatten och vad den innebär.

Läs hela ledarartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP – Förslag om Förbifart Göteborg i öster

måndag, 30 januari, 2012

Igår kunde vi i GP:s papperstutgåva läsa om förslaget om Förbifart Göteborg som föreslås av Åke Forsström, professor i kulturgeologi med inriktning mot samhällsplanering. Förslaget går ut på att skapa en ny förbindelse mellan E6:an och riksväg 40, genom att bygga en ny väg mellan Benarby och Björrödsmotet öster om Landvetter. I dagsläget väljer de flesta trafikanter som kommer söderifrån på E6:an att åka via Göteborg och Kallebäck om de ska till Landvetter.

Åke Forsström säger:

”Om man kan avleda en del trafik från E6:an så hade det varit bra. Jag tror att många pendlare skulle kunna spara tid. Det skulle dessutom öka tillgängligheten till Landvetter flygplats.”

”Det saknas en förbifart i öster. I väster har vi E20 men en motsvarighet saknas här. Jag ser detta som ett allmänt trafikmässigt problem”

Förslaget innebär i sin helhet en ny väg mellan väg 542 vid Skalmered och väg 550 vid benareby, vägen skulle bli cirka fem kilometer lång. Tillsammans med Öjersjöled, Bergsjöleden och Jordfallsbron öppnas i princip en förbifart öster om Göteborg.

Enligt planchef Annika Thörneby är det nu upp till politikerna i Härryda kommun att diskutera förslaget vilket kan ta upp till två månader innan besked.

Ett intressant förslag som skulle kunna leda om trafiken i öster. I kombination med en förstärkning av leden i väster, enligt Vägvalets förslag Götaringen, skulle trafiken kunna ledas runt Göteborg precis som i andra städer runt om i Europa. Men tyvärr röstades förslaget om Götaringen ned i Trafiknämnden efter tjänstemännens förslag om att detta var en onödig satsning. Vi vet ju sedan tidigare blogginlägg att ingen avstämning gjorts av tjänstemännen med Trafikverket och därför är det med stor sannolikhet inte avstämt med Härryda kommun heller.

Utbyggnaden är en fråga för politiken att avgöra och det är bra att även ett förslag för östra delen presenterats. Då är det viktigt att Göteborg Stad tar till vara på den och samverkar med Härryda kommun och Trafikverket för att se vad som skulle kunna realiseras.

Det går ju inte att sticka under stol att en ringled stör trängselskatten då stationen på Älvsborgsbron skulle behöva tas bort. Men ska vi ha bort trafiken eller ska vi ha kvar den i centrala staden? Att inte på några villkor röra trängselskattestationerna stärker ju bara det som vi påpekat hela tiden: vid införandet av trängselskatt ska man köra bil annars blir det inga pengar till medfinansiering. Det handlar således inte om miljön, för då hade ingen politiker och tjänsteman kasserat förslaget om Götaringen. Trängselskatten handlar endast om en sak: pengar!

Förslaget om Götaringen ska upp i kommunfullmäktige så småningom och då får vi hoppas att övriga partier kanske ser nyttan med den och bortser från prestigen.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 18 januari – Del 2

torsdag, 26 januari, 2012

Mötet fortsatte med information om det Västsvenska Paketet. Överklagandet har inte kommit så mycket längre, stråken för Husargatan och Södra Vägen börjar byggas om i mars. Lång information om hur man propagerar för det Västsvenska paketet och att förändra vägvanor. MiiT står för Marknad, Incitament och Tjänster och när man får det beskrivet kan man inte undgå att tolka det som en liten propagandamaskin. Den förträffliga filmen om den livliga staden går nu att se på bio för den som vill. Som en brasklapp när vi ändå ska ”omvända” alla att åka kollektivt kan jag rekommendera att läsa en ny rapport om att en fördubbling av kollektivtrafiken kommer att bli en dyr nota.

Efter vägvalets yrkande om att formalisera en utredning av en bilfri Göta Älvbro kom en redogörelse hur detta kommit på tal. Centrala Älvstaden som ligger under kommunstyrelsen har kommit med önskemål att utreda hur trafikens belastning över Göta Älvbron påverkar. Centrala Älvstadsprojektet är ett problem i beslutsstrukturen som påverkar de olika nämnderna med de idéer som kommer fram. Trafikkontoret försäkrade att det som ska göras från kontorets sida endast är en sårbarhetsanalys för att se vad bron kan hantera i form av ökad trafik för alla trafikslag. Skulle det bli tal om att göra Göta Älvbron bilfri återkommer man med förslag för politiskt beslut.

Vidare ställde jag en fråga om siffran på 500 Mdr kronor gällande reparationskostnader för spårvagnarna stämde. Ansvarig för kollektivtrafik svarade att man räknar med ökade kostnader men att siffran som förekommit i media inte stämde. Dock vet man inte vad kostnaden kommer att bli. Detta är ju i sig ett problem som jag hoppas vi får svar på till nästa möte.

Diskussion förekom också gällande väg 155 i Torslanda där busskörfält byggs. Boende har blivit upprörda över att kommunikationen kring denna utbyggnad gått väldigt fort och är nästan obefintlig. Remissyttrande till Trafikverket har gått via kommunstyrelsen i rekordfart trots att en enad stadsdelsnämnd, Västra Hisingen, påpekat att de boende borde få höras mer närmare. Trafikkontoret delar min mening att det bekymmersamt att det inte passerat nämnden men det gick väldigt fort. Ja, det går för fort. Nu väntas för ca 20 hus och dess boende inlösen. På frågan om det finns något att göra för att höra de boende är svaret att det mer eller mindre är passerat.

Till sist några övriga frågor: I en insändare skrev en boende att man från Trafikkontoret meddelat att från och med nästa år så kommer det inte att beviljas dispens för dubbdäck om man använder bilen till sitt jobb som skäl. Enligt kontoret så är det så enligt trafiklagen men man fick order om att vara lite ”snällare” vid införandet. Jag påpekade att detta måste informeras mycket mer tydligare till boende i området då det inte är konsekvent att ena året ge och inte det andra. För övrigt vet vi ju inte om dubbdäcksförbudet fortsätter nästa vinter då det ska upp för beslut i februari igen. Förhoppningsvis har den rödgröna majoriteten sansat sig likt Alliansen.

Vid varje sammanträde ligger ett pressklipp på bordet med olika artiklar från föregående månad. Inte en artikel fanns dock med gällande debatten som blossade upp i mellandagarna gällande Västlänken och Riksrevisionens rapport! På min fråga om varför så har det att göra med att man inte lagt med sökordet Västlänken. Det kanske är dags att lägga till flera sökord?

Vägvalet lämnade även ett yrkande om parkeringssituationen vid Saltholmen. Fick även svar på yrkande om taxisituationen utanför Elite Park Avenue Hotel som kommer att kompletteras med en taxificka där taxibilarna kan släppa av och på resenärer.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Fortsatt kritik mot Västlänken och Västsvenska paketet

fredag, 20 januari, 2012

Idag kan vi läsa tre debattartiklar som kritiserar Västlänken och det Västsvenska paketet i GP.

Den första handlar om utbyggnaden av Hjuviksvägen. Mats Thelin för Nätverket Hjuviksvägen skriver:

”Ett snabbt genomförande av Västsvenska infrastrukturpaketet tycks vara överordnat allt annat. Utbyggnaden av Hjuviksvägen, som är en del av paketet, är olönsamt och kommer att bilda en massiv barriär genom samhällena längs vägen.”

”Riksrevisionens nyligen genomförda granskning visar att flera av åtgärderna inom paketet är ineffektiva och samhällsekonomiskt olönsamma. Vi vill som direkt berörda av ett av delprojekten, utbyggnaden av Hjuviksvägen, ytterligare belysa vilka konsekvenser som politikernas sätt att hantera frågan riskerar att få.”

”Ett aktuellt exempel är förslaget om utbyggnad av Hjuviksvägen, del av väg 155 på västra Hisingen. Barriäreffekten skulle bli massiv när bebyggelsen delas i två delar. I princip blir det omöjligt att passera över vägen, inte minst för alla barn och ungdomar som dagligen rör sig till och från förskolor, skolor och idrottsanläggningar. Större intrång på och inlösen av ett tjugotal fastigheter blir ytterligare en konsekvens.”

”Projektet innebär också en samhällsekonomisk förlust där varje insatt krona beräknas ge 80 öre tillbaka, det vill säga en kalkylerad 20-procentig förlust för skattebetalarna.”

Den andra handlar om Västlänken och att 13 miljarder för station i Haga är orimligt. Claes Westberg, f d trafikdirektör i Göteborg m.fl. skriver:

”Är Västlänkens station i Haga så intressant och attraktiv som man gör gällande? Utifrån ett resenärs-, trafikant- och skattebetalarperspektiv är det svårt att övertygas om detta. En genomlysning ger snarast stöd för motsatsen, skriver bland andra.”

”Haga – attraktiv för resenärerna? Mycket lite! I remissvaret på järnvägsutredningen gjorde SIKA (Statens Institut för kommunikationsanalys) ”tummen ner” för stationen i Haga – den bidrar ytterst marginellt till att öka det kollektiva resandet. I Göteborgs-Postens reportage och marknadsundersökning (2008) framgick att väldigt få resenärer var intresserade av Haga.”

”Vi vill utveckla Göteborg C och samtidigt skapa en suverän övergång mellan pendel- och lokaltrafiken. Lösningen heter Västlänk2021 parad med snabbspårvägs-ringen. Västlänk2021 är en modern västlänk med genomgående spår i en förhöjd slinga och pendeltågsstation på Göteborgs central. I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt.”

”Vi vill kraftsamla nu, det vill säga genomföra infrapaketet under 10-talet. Motiven för detta är flera och kanske främst det faktum att Göteborg fyller 400 år 2021. Tänk att samtidigt kunna visa upp följande strategiska och betydelsefulla projekt – ny Göta älv bro, Västlänk2021, Bangårdsviadukten, ny exklusiv bytespunkt på Göteborgs Central, snabbspårvägsringen – med stor påverkan på kollektivtrafikens utveckling. För trafikanternas, resenärernas och skattebetalarnas bästa, men också för göteborgsregionens anseende och attraktivitet rekommenderar vi att Västlänk2021 snarast utreds och inarbetas i det Västsvenska Infrastrukturpaketet.”

Den tredje i raden av visionära förslag som presenterats under de senaste veckorna. Per Gyllenspetz, expert på hållbara mobilitetslösningar, skriver:

”Göteborgs täta och trevliga gatunät har inte plats för så mycket mer bilar eller kollektivtrafik. Men en spårbil på fem-sex meters höjd kan bli Göteborgs nya kollektiva transportmedel. Man tar en elbil, sätter motor och hjul på taket så att de kan löpa i en skyddad banskena, tar bort ratt och förare och gör en bekväm kupé för fyra till fem passagerare med plats för barnvagn, rullstol eller cykel. Nåväl, det är förstås inte bara att vända upp-och-ned på en elbil. Liknande system har presenterats på olika håll i världen och kallas också för spårbil, spårtaxi, balkbana, personal rapid transit, med mera. Dessa tankar har utvärderats tillräckligt lång tid, även i Sverige. Nu är det dags att de blir verklighet så att vi bekvämt och snabbt kan ta oss runt i vår stad.”

”Nu går vi in i en tid när folk vill att saker skall hända. De gamla beslutsprocesserna riskerar att slå knut på sig själva. Dokumentfloden och mötena behöver kompletteras med bilder som gestaltar och skapar känslor för idéer. Engagemang leder till snabbare beslut. Konturerna av ett projekt kan se ut så här: En förberedande studie görs med preliminära kalkyler och idéer för en projektering där man resonerar med stadens intressenter, inte minst med vår nye stadsarkitekt. Om stadens folkvalda tar beslut att gå vidare kan en bana förverkligas på så kort tid som fem år.”

Har det gått för fort? Saknas förankring hos medborgarna? Ja, jag vill nog påstå det. Även om vissa förslag inte kanske är genomförbara så påvisar det att invånarna inte är med på beslutet vilket skapar ett missnöje istället för uppslutning.

Debatten i mellandagarna och de första veckorna på det nya året har varit minst sagt intensiv. När ska de andra politiska partierna besvara kritiken? De kan börja med att låta Vägvalets interpellation om Riksrevisionens kritik få framställas. Det är dags att ta den svidande diskussionen och sluta ducka för den. Snart sticker huvudet som man tryckt ned i marken fram i Kina!

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GT1, GP4, GP5, GP6, GT2, GP7

Västlänken och tillväxten

fredag, 6 januari, 2012

Idag läser jag ledaren i GT. De senaste veckorna har det pågått en intensiv debatt kring framför allt Västlänken med anledning av Riksrevisionens rapport. Förespråkare för tunneln tar till alla möjliga inkonsekventa argument för att få försvara tunneln. Trots att tunneln är olönsam och väldigt dyr. Tunneln har en nettonuvärdeskvot på -0,55 vilket motsvarar ett underskott i nettonuvärde på 9,3 miljarder kronor.

Men för att få den lönsam haglar påhittade argument och parametrar likt kvalificerade gissningslekar. Framför allt hur många som ska åka i tunneln. Likt trollkarlen Merlin försöker diverse företrädare att sia om framtiden och antalet resenärer. Miljöpartiet väljer som vanligt att kasta in alla möjliga parametrar som slutar med global uppvärmning.

Men vad vi än vill tro om tillväxten så påverkas den av en mängd parametrar som t.ex.

  • arbetsmarknad
  • bostadsmarknad
  • högskoleplatser
  • konjunkturläget
  • konkurrens
  • företagsetablering
  • service till medborgarna

Göteborg som stad står inför tuffa utmaningar med mutkulturen hängande över sig. Företagsklimatet har under 2011 försämrats och Göteborg rankas på föga smickrande 97:e plats av Svenskt Näringsliv. Detta att jämföras med plats 63 år 2006. Det går inte direkt åt rätt håll. Detta är bekymmersamt för staden och dess tillväxt som proklameras.

GT:s ledare skriver:

”Till Göteborg flyttade 6 631 nya invånare under 2011. Alla kom inte för jobbets skull. Många var invandrare och flyktingar som söker bättre lycka här. En annan stor grupp var unga studenter. Men alla är en del av trenden att storstäderna lockar allt fler, medan glesbygden utarmas mest.”

”Och överallt drömmer kommunpolitiker om att ha det som Stockholm. Enbart Stockholms kommun växte i fjol nästan tre gånger så mycket som Göteborg, säger SCB:s statistik. Inte konstigt alls. Stockholmsområdet har det mest varierade näringslivet. Alla huvudkontor och statliga myndigheter lockar med jobb som knappt finns i Göteborg, än mindre i Töreboda.”

Och då uppstår en större fråga. Väljer verkligen folk att flytta till Göteborg eller kringliggande kommuner? Göteborg konkurrerar med tuffa regioner som Stockholm, Malmö/Köpenhamn och Oslo. Enligt ovanstående siffror väljer folk att flytta till Stockholm. Det är inte så konstigt eftersom många av de statliga myndigheterna och huvudkontoren finns i huvudstaden.

Om vi tar på oss skorna för någon som ska flytta, vad gör att den personen flyttar till Göteborg? Är det den fantastiska barnomsorgen och dagisplatser som räcker till alla? Eller äldreomsorgen? Eller våra skolor? Eller jobben? Eller bostäderna? Trängselskatten som barriär? En tågtunnel? Frågorna är många och det koncentreras på fel saker för att skapa en attraktiv och hållbar stad.

Ovan faktorer är väldigt osäkra och används hänsynslöst för att försvara Västlänken. Egentligen vet vi ingenting om framtiden. I sådana lägen tar man det säkra före det osäkra. Det finns ett alternativ, Västlänk2021, som går att bygga och ha färdigt 10 år tidigare. Tills dess kan vi utvärdera om Göteborg är på väg mot den s.k. tillväxten eller inte. Därefter kan vi komplettera med åtgärder eller varför inte lämna över till nästkommande generation att själva få avgöra. Nej, istället ska vi sätta den nästkommande generationen i skuld och slå oss för bröstet för vi vet ju deras bästa.

Nej, en tunnel löser inte problemen ovan. Vi måste bli mer kreativa än så för att sätta Göteborg på kartan. Det finns annars en överhängande risk att Västlänken slutligen kommer att användas för att åka igenom Göteborg till konkurrerande regioner och vad har vi då uppnått?

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet GP1

GP – Vägplan via Partille/Jeriko till Slambymotet dammas av

onsdag, 4 januari, 2012

I dagens pappersutgåva av GP kan vi idag läsa att man planerar dammar v en gammal vägplan gällande förbindelselänk mellan E20 och riksväg 40 via Partillemotet och Jeriko till Slambymotet. Anledningen till denna tvärvändning är följande:

”Förutom trafikökningen med anledning av Råhultsplanerna, räknar Trafikverket med att införandet av trängselavgift i Göteborg medför att många trafikanter kommer att använda sig av den nya tvärförbindelsen.”

”Kraftig ökning väntas. I dag passerar i genomsnitt 15 000 fordon per dygn förbi Björndammen och 7 000 genom Bårhult. Enligt den trafikprognos som har gjorts för 2013 kommer den aktuella dygnstrafiken att öka till 20 500 respektive 13 000 fordon.”

Men Trafikverket vill att kommunerna betalar också och totalt handlar det om 600 miljoner kronor för att färdigställa till 2017.

Detta är en del av den s.k. Östringen. I kombination med Vägvalets förslag Göta Ringen skulle detta mycket väl kunna avlasta Göteborg utan att införa trängselskatt.

Men varför har Trafikverket nu börjar fundera över denna länk? En tanke är för att det kanske inte kommer att minska trafiken som man tänkt?

I vilket fall som helst så spelar Trafikverket ut sitt trumfkort mot de berörda kommunerna: Betala om ni vill ha något byggt! Var det inte detta förhållningssätt något som Riksrevisionen just kritiserade?

Theo Papaioannou
Vägvalet

 

Nu duggar kritiken tätt gällande Västlänken

fredag, 30 december, 2011

Efter Vägvalets debattartikel gällande Riksrevisionens kritik i GP publiceras ytterligare tre debattartiklar. Den första av Peter Danielsson, miljöexpert inom kollektivtrafikbranschen med Västlänken ger 20 miljarder i förlust. Den andra av Lennart Wassenius (C), en av initiativtagarna bakom Västlänk 2021, Satsa på rätt Västlänk istället. Den tredje av transportforskaren Björn Hasselgren, Staten boven bakom ineffektiv infrastruktur.

Peter Danielsson riktar kritik mot Kia Andreassons utspel skriver:

”Miljökommunalråd Kia Andreasson (MP) skriver i sin replik på GP Debatt (23/12) att det finns ett antal miljönyttor som inte tas med i den samhällsekonomiska analysen. Som exempel på detta anförs att miljöpåverkan från kväveutsläpp, buller, gifter och olja från vägtrafiken samt minskade trafikolyckor inte ingår i den samhällsekonomiska analysen.”

”Genom detta påstående blottar Kia Andreasson sin totala okunnighet i frågan. I Banverkets rapport ”Samhällsekonomisk bedömning” finns kostnader och nyttor för Västlänken redovisade där nyttor inom miljö och trafiksäkerhet för minskad vägtrafik uppgår till 1,6 miljarder under avskrivningstiden på 60 år.”

Precis i linje med den kritik vi riktade mot Kia Andreasson i vårt blogginlägg Tror Kia Andreasson på tomten också?

Vidare skriver Peter Danielsson:

”Västlänkens kostnader har ökat med 70 procent sedan utredningen gjordes år 2005. Tyvärr har riksrevisorn fel när han beräknar samhällsförlusten till tio miljarder kronor. Utgående från de uppdaterade kostnaderna ger Västlänken en samhällsekonomisk förlust på över 20 miljarder kronor enligt den vedertagna beräkningsmodellen för samhällsnyttor. Västlänken är en ekonomisk katastrof då nyttan endast är 20 öre på varje investerad krona.”

Lennart Wassenius ger Kia Andreasson (MP) svar på tal om att hon far med osanning när hon säger att Västlänken är den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg:

”Västlänkens brister eller svagheter kan sammanfattas i fyra punkter:

  • Tid. Projektet tar cirka tio år att planera/ projektera och tio år att bygga, varför nyttan kan påräknas först efter 2030.
  • Kostnad. Projektet är nu kostnadsberäknat till 20 miljarder, men vad blir det i verkligheten? Har man exempelvis hanterat problemen och kostnaderna fullt ut då Korsvägen skall byggas om för att slutligt få en gestaltning i tre plan?
  • Risker. En nio kilometer lång tunnel i lös, marin lera under centrala Göteborg är inte att leka med.
  • Nytta. Projektet ger bara marginell påverkan på resandet. Haga är ingen publik punkt i Göteborg.Och har man ställt frågan – vem vill till Haga?

I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt. Nyttan är också större eftersom resenärerna slipper omvägen via Haga och bytespunkten mellan pendel- och stadstrafiken blir mycket exklusiv.”

Vi kan inte undgå att se att Centern internt inte är överens om vad som ska göras trots att Kristina Jonäng (C) gång på gång mer eller mindre skällt ut alla kritiska röster om Västlänken och det Västsvenska Paketet. Vi skickar med en brasklapp till Jonäng: Lyssna av de egna överkörda leden innan du kritiserar alla andra!

Björn Hasselgren skriver följande:

”Riksrevisionen har rätt i mycket av sina iakttagelser av medfinansieringen av stora infrastrukturprojekt. Lösningen på bristerna ligger dock snarare i en ändrad ansvarsfördelning och förbättrade incitament att göra rätt än i att stärka centraliseringen, som tycks vara Riksrevisionens recept.”

Den ändrade ansvarsfördelningen är något Vägvalet påpekade i remissvaret till Näringsdepartementet gällande medfinansieringen.  Så länge det råder oklarheter om vad som gäller så kommer ansvarsfördelningen att vara otydlig. Detta återfinns i Riksrevisionens kritik gällande förhandling av det Västsvenska paketet som visar på oklara och otydliga signaler om ansvarsfördelningen. Trängselskatten är en statlig skatt som tillfaller staten och inte kommunen.

Hasselgren påpekar vidare två motstående synsätt som komplicerar:

”Å ena sidan har en linje drivits som innebär att ett kostnadsansvar för varje transportslag skall upprätthållas, det vill säga de som använder vägar eller järnvägar ska betala vad systemen kostar. Det är en modell som ger fokus på organisationerna som förvaltar vägar och järnvägar och deras leverans av tjänster till brukarna. Modellen brukar ge starka incitament för organisationerna att effektivisera verksamheten. Överdrivna investeringar hålls tillbaka.

Å andra sidan har en linje drivits där ett samhällsekonomiskt perspektiv styrt statens agerande. I denna modell har staten skilt på avgifts/skattepolitik och vad som tilldelas till vägar och järnvägar för underhåll och investeringar. Brukarna ska enligt samma modell endast betala den kostnad som varje enskild resa orsakar, den så kallade marginalkostnaden. Modellen riskerar att leda till att väg- och järnvägsorganisationerna fokuserar mer på regeringen och departementen, som finansierar verksamheten, än på kunderna. Drivkrafterna för effektivisering och kundanpassning blir svagare. Risken för överinvesteringar blir större.”

Observera sista meningen när ett samhällsekonomiskt perspektiv råder. Risken för överinvesteringar blir större! Det är här detåplötsligt blir tillåtet att stapla flosklaerna om projekt som Västlänken utan det har någon som helst nytta för medborgarna/kunderna.

Sammanfattningsvis skriver Hasselgren att man bör se över:

  • ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna.
  • kostnadsansvaret för vägar och järnvägar.
  • statens roll på området.

Alltså, det som Vägvalet sagt hela tiden. Vad är Statens roll och vad är regionens och kommunens roll. Utred detta först innan paket och nya skatter sätts ihop och se om det håller. Hönan och ägget!

Vi kan inte annat än hålla med Peter Danielsson när han säger:

”Om Kia Andreasson och andra tillskyndare av Västlänken utsätter sig för risken att sätta sig in i fakta stället för att hänvisa till politiska floskler skulle en saklig debatt kunna leda fram till rätt investeringar.”

Ja, var är alla tillskyndare av Västlänken i debatten? Alla andra partier? Som julsången går ”Midnatt råder tyst det är i huset…”. Kan det måhända vara stadshuset i Göteborg?

Vi har sagt det i vår debattartikel och blogginlägg och vi säger det igen.

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

Gör om, gör rätt.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

GP – Lyssna på kritiken av Västlänken

tisdag, 27 december, 2011

På juldagen publicerade GP Vägvalets debattartikel som vi skrivit med anledning av Riksrevisionens rapport gällande Västlänken, Västsvenska paketet, trängselskatten och medfinansiering.

Riksrevisionen påpekar brister i hur det Västsvenska paketet förhandlats fram.

”Signalen var och är att om kommunen och regionen medfinansierar så kommer statliga väg- och järnvägsprojekt att byggas i den egna regionen. Detta är signalen som regionens och kommunens politiker baserar sin skrämselpropaganda på: ”Antingen medfinansierar vi eller så tar någon annan pengarna”. Riksrevisionen kritiserar den signalen.”

Kort och gott konstaterar Riksrevisionen följande:

  • Västlänken är samhällsekonomisk olönsam.
  • Trängselskatten är inte är rätt finansieringsmetod.
  • Medfinansiering ger helt andra effekter än det var tänkt.
  • Det Västsvenska paketet är forcerat.

Detta är helt i linje med den kritik Vägvalet framfört sedan start. Vägvalet har under resans gång lämnat remissyttrande både för trängselskatten och medfinansiering.

Det råder nu en förbluffande tystnad från de olika inblandade parterna såsom Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, Region Halland och GR. Dock har Miljöpartiet yttrat sig och mer eller mindre försvarat luftslottet som Västlänken är och kritiserat Riksrevisionens yttrande. Läs mer om detta i vårt blogginlägg: Tror Kia Andreasson på tomten också?

Med anledning av kritiken skriver vi följande:

”Vi skickar nu en skarp uppmaning till kommunstyrelsen i Göteborg och Trafikverket:

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

 Det är dags att släppa prestigen och inse att beslutet är felaktigt och lyssna på Riksrevisionen och medborgarna.”

Debatten har nu blivit mycket allvarlig när Riksrevisionen framfört sin kritik. Det som händer nu är att regeringen måste svara på Riksrevisionens rapport inom fyra månader. På så sätt har nu dessa frågor lyfts till den högsta instansen.

Läs Riksrevisionens debattartikel i GP här.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9

Tror Kia Andreasson på tomten också?

fredag, 23 december, 2011

Kia Andreasson (MP) väljer i dagens GP att kommentera Riksrevisionens rapport som klart och tydligt påpekade bristerna med det Västsvenska paketet, Västlänken, trängselskatten och medfinansiering. Hon väljer dock enbart att kommentera Västlänken och bortser från de andra delarna.

Hon inleder med att skriva:

”Trafikverkets beräkning av Västlänken ger inte en fullständig bild av järnvägstunnelns samhällsnytta. Sammantaget är detta förmodligen den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg.”

Redan här borde hon ha stannat till och slängt repliken i papperskorgen. Andreasson skriver ju själv att Trafikverkets beräkning av Västlänken inte ger en fullständig bild av nyttan. Och om ”den bästa investeringen någonsin” ger negativ samhällsnytta med ca 10 miljarder kronor kanske Kia Andreasson som styrelseordföranden i Göteborgs Energi (landets fjärde största energibolag) borde gått en grundläggande ekonomikurs innan hon fattade beslut om att tillskjuta 300 miljoner ytterligare av kundernas pengar i biogasprojektet Gobiogas?

Vidare skriver hon:

”Vare sig det är avsikten eller inte så ägnar sig riksrevisorn åt politik när han antar att Trafikverkets beräkning ger en fullständig bild av samhällsnyttan med Västlänken. Dessutom väljer han att förmedla denna uppfattning till allmänheten som en sanning.”

Riksrevisorn förmedlar vad revisionen kommit fram till. Anklagelsen som Andreasson far med är inte försvarbar. Kommer hon att använda det argumentet när granskningskommissionen kommer fram till sina slutsatser om ett år också? Och är det någon som förmedlar s.k. ”sanningar” till allmänheten så är det Miljöpartiet. Det finns många exempel som dubbdäcksförbudet och att Miljöpartiet stödjer alla former av folkomröstningar.

Vi tycker att Andreasson ska läsa sitt egna partiprogram innan hon börjar läxa upp alla andra:

”Vi tror på en direktdemokrati där besluten fattas av dem som berörs. Beslut i valda församlingar måste kompletteras och kunna överprövas direkt av medborgarna. I en demokrati måste det finnas möjligheter för alla att delta i beslutsfattandet, samtidigt som valda representanter har medborgarnas mandat att fatta beslut. I ett grönt samhälle har alla möjlighet att styra sina egna liv. Alla har ett verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vår övertygelse är att en deltagande demokrati både förutsätter och föder ansvarstagande och engagemang hos varje medborgare.”

Observera att alla ska ha verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Något som Riksrevisionen också kritiserar då trängselskatten kommer att betalas av en annan generation som inte har fått påverka besluten.

Andreasson fortsätter att bygga vidare på sin ”sanning” och skriver:

”Norgren skriver vidare att miljö- och klimataspekterna är viktiga men missar att just miljönyttorna inte finns beräknade i effektbedömningens huvudkalkyl. Det innebär inte att de inte existerar.”

Om nu miljönyttorna inte är beräknade varför har inte Miljöpartiet ställt det som krav innan de förhandlade till sig Västlänken? Om de inte är beräknade så existerar de inte, Riksrevisionen kan inte revidera påhittade begrepp. Dessutom stämmer det inte riktigt att Trafikverket inte tagit hänsyn till miljöaspekterna i sina beräkningar, något som alla lätt kan konstatera till exempel genom att studera tabellen på sidan 24  i Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) – Västlänken – En tågtunnel under Göteborg. Riksrevisionens granskning inbegriper därmed också miljöeffekterna tvärtemot vad Kia Andreasson påstår.

Andreasson avslutar med följande:

”Vi miljöpartister har gjort en politisk bedömning av nyttan med Västlänken.”

En politisk bedömning? Vilken samhällsnytta har den? Ingen som tydligen Riksrevisionen kan se. Att göra en politisk bedömning verkar nu ha kostat Miljöpartiet trovärdighet eftersom den bygger på luft. Därför försöker Andreasson nu att ställa det till rätta men det är lite för sent. Som tur är har inte Västlänken börjat byggas och kan därför läggas ned. Det, om något, är i alla fall av nytta för medborgarna.

I Kia Andreassons debattartikel staplas nu Västlänkens påstådda positiva effekter på varandra. Den ska minska övergödningen av havet och spara tiotals miljoner om året eftersom Ryaverken då slipper ta bort denna kvävemängd. Den ska förbättra luftkvalitén, minska bullret och ge ”vinster” inom sjukvården. Även fastighetsägare, arbetsgivare och naturen (här blandas det friskt!) ska åtnjuta ”vinster”. Och glöm inte bort att vi slipper bygga ut vägnätet och att trafikolyckorna minskar! Vi får också mindre mindre av ”gifter och olja”, och det måste väl vara bra?

Visst är det så att minskad biltrafik leder till minskade utsläpp, men tyvärr liknar ovanstående önskedrömmar närmast religiös tro. Den 25 september i fjol skrev miljö- och trafikexperten Peter Danielsson i GP en debattartikel om Västlänken där han bland annat skrev:

bedöms överflyttningen år 2020 av den regionala och långväga bilpendlingen till tågpendling uppgå till mindre än två procent. Det motsvarar den årliga ökningstakten i Göteborgsregionen av bilpendlingen. Västlänken skjuter upp ökningen av bilpendlingen med ett år! Västlänken är således verkningslös om syftet är att begränsa biltrafiken. De koldioxidutsläpp som kan undvikas är maximalt två procent av den regionala bilpendlingens utsläpp och ger således en försumbar klimatnytta.

Danielssons slutsatser pulvriserar Andreassons luftslott för gott. Tror Kia Andreasson på tomten också?

En sådan marginell minskning av trafiken ger förstås bara marginella effekter inom de områden som Andreasson nämner. Västlänken tar nästan 20 innan den är färdigbyggd och i minskad trafik ger den enligt Danielsson miljön ett års respit – alla övriga byggår går det åt motsatt håll. Om man vill minska biltrafikens skador på miljön måste det finns mer effektiva åtgärder att ta till än att bygga dyra pendeltågstunnlar!

Om Andreasson fortsättningsvis väljer att anklaga andra för att fara med osanningar så borde hon definitivt fundera på sin egen framtoning och komma med väl underbyggda fakta och inte egna antaganden. Och i tider när skandalerna duggar tätt inom Göteborgs kommun kunde man tycka att Kia Andreasson borde varit en smula mer mottaglig för kritik när hon och hennes bundsförvanter får kritik från den oberoende Riksrevisionen, en myndighet som annars åtnjuter ett mycket högt förtroende i fråga om saklighet och opartiskhet. Något man knappast kan påstås gälla om Andreasson.

Theo Papaoiannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2