Arkiv för oktober, 2017

Göteborgs miljö inte bättre med Västlänken

onsdag, 11 oktober, 2017

I går handlade förhandlingen i Mark och Miljödomstolen om hur byggandet av Västlänken påverkar Göteborgs luft- och närmiljö gällande buller och vibrationer. Även Västlänkens klimatpåverkan och behov av transporter under byggtiden berördes.

Ska verkligen boende i drygt  800 lägenheter behöva bli erbjudna att tillfälligt flytta från sina hem tillfälligt under byggandet av Västlänken? Finns det ens så många tillfälliga boenden att uppbringa? Och än så länge finns det inte någon plan på var dessa boenden finns – men de ska finnas ”i närheten”. Trafikverket hänvisar till ramavtal som de kan använda för ändamålet, men att det ännu inte är planlagt utan de räknar med att staden ska vara behjälplig.

Kommunstyrelsen har villkorat att bostäderna måste finnas i god närhet till de evakuerade boendena som de har idag. Det är inte sannolikt att så kommer att ske, inte heller är alla villiga att flytta på sig av olika skäl, till exempel på grund av hög ålder.

Uppfattningarna om en godtagbar påverkan på miljön, när det gällde riskområdet som ska ligga till grund för ställningstaganden och mätvärden, var olika stora till ytan beroende på om man lyssnade på sakägarna eller Trafikverket. De höga värdena som synliggjordes under förhandlingen var exemplen främst tagna utifrån Hagaområdet, vilket är rätt fokus eftersom fler personer och boenden påverkas på grund av långa byggtider och höga värden. Trafikverket vill dessutom förlänga byggtiden till 10 år (från 8 år) för att vara på den säkra sidan.

Det gick en klar skiljelinje mellan parterna när det gällde området för mätning av påverkan samt definitionen av de berörda som ska omfattas av extra skydd. Ska exempelvis en bostad, undervisningssal eller kontor hanteras på samma sätt? Vad ska skyddet omfatta och vilka skyddsåtgärder ska tillsättas? Hänsyn har inte tagit till enskilda objekt, till exempel fastigheter som inte klarar föreslagna värden. Ett annat område som skiljde var toleransen för koldioxidutsläpp.

Riskanalysområdet varierar – Trafikverket framhåller det minsta

Trafikverket har räknat på en 300 meters korridor parallellt med Västlänkens riktning där de tagit fram riskområden för påverkan. Vatten och kretslopp menade att korridoren istället borde omfatta ett område på 400 meter medan Skona Göteborg hävdade att området absolut borde ligga på ett större område, på 600 meter.

Evakuering av boenden – vart då

Boende i drygt 800 lägenheter kommer att få en förfrågan om att kunna evakuera området på grund av buller från stomljud. Av erfarenhet från citybanan i Stockholm menade Trafikverket att 23 % av de tillfrågade valde att flytta tillfälligt och i vissa fall kan detta bli ända upp till ett år. Omräknat i Göteborg så skulle då cirka 200 lägenheter och kanske 400 personer beröras.

I samband med denna talan var även Skatteverket och dess anställdas upplevelser uppe till diskussion. Sakägarna ansåg att kontor även ska tas hänsyn till på samma sätt som för boenden. ”Då boende som behöver flytta på grund av stört hemarbete ska även anställda i kontor omfattas av tillfälliga arbetsplatser”.
Ännu har inte skyddsombuden på företagen förstått situationen och blivit insatta i vad som kommer att påverka arbetet och personalens hälsa när Västlänken byggs.

Här ser jag ett framtida problem för arbetsgivarna att kunna möta kraven på arbetsmiljön när det gäller påverkan från Västlänkens byggande.

Kvävedioxid i Göteborg

Länsstyrelsen skrev i klartext att ”halterna av kvävedioxid får inte öka i Göteborg” och hävdade därför ett högre krav på maskin och transporthanteringen, medan Trafikverket menade att de redan gör allt de kan för att minimera utsläpp. En av de största anledningarna till att Västlänken ska byggas är hänvisning till tågets fördelar som minimerar koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen var vass idag och ansåg också att faktaunderlaget för luftpartiklar och stoft var långt ifrån tillfredsställande.

Skona Göteborgs representant Peter Danielsson efterfrågade en klimatanalys som bör finnas hos Trafikverket som sannolikt skulle visa på andra värden än de som låg till grund vid beslut om att bygga Västlänken. Den är hemlig och lämnas inte ut.

Danielsson visade ett räkneexempel på den påstådda vinsten av koldioxidutsläpp med resultatet att koldioxidvinningen med Västlänken inte alls kommer att ge den effekt som beräknats tidigare och som låg till grund vid regeringens prövning.

Universeum och Liseberg inte nöjda

Hajarna på Universeum och andra arter klarar inte vibrationer och buller. Lisebergs och Universeums representanter Johanna Lindqvist och Lars Erik Hedin hänvisade till bristande underlag i dokumentationen, bad om en bättre utredning och villkorade att även utomhusmiljön skulle få ett bättre definierat bullervärde än vad som föreslagits av Trafikverket. Trafikverket svarade att dessa krav inte kunde tillmötesgås.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GP debatt: Trixande med begreppet ”hålla budget”

onsdag, 11 oktober, 2017

I dag publicerades Vägvalets slutreplik som inleddes i GP 16 september när vi konstateradeatt Johan Nyhus (S) och Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren ännu en gång känner sig lurade på konfekten när de inte fick alla de önskeprojekt som de hade fått för sig att Göteborg och Västsverige skulle tilldelas om vi bara införde trängselskatt som medfinansiering.

Vi ville också gärna få svar på hur de 4 miljarden som nya projekt såsom linbanan, stombussar till Lindholmen samt spårvagn Stigbergstorget–Hisingen, skulle vaskas fram.

Nyhus kunde – eller ville – inte svara på detta, men från Johan Trouvé fick vi minsann reda på ”att ‘tåg till Landvetter’ ingår i Boråsbanan. Det är alltså inte två separata objekt.” Men nu förhåller det sig faktiskt så att Trafikverket strukit båda dessa i sitt förslag till långtidsplan, och därför är det ”en högst akademiskt diskussion. Lite som att utifrån menyn diskutera hur god en inställd trerätters middag på Sjömagasinet skulle ha blivit.

Däremot berörde Johan Nyhus kostnadsökningen för den nya Hisingsbron i en insändare i söndags. En 100 miljoner dyrare Hisingsbro viftas bort med att pengarna ”fördelas inom projektet”. Att kostnaden steg med 600 miljoner ytterligare så sent som förra året nämner förstås inte Nyhus alls. Senaste prislappen för bron är alltså uppe på 3,6 miljarder.

Vi skulle vilja se Nyhus trolla fram de saknade 20 – 30 miljarderna för Västlänken genom att fördela om inom det projektet.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafikverket gav inga svar i går heller

fredag, 6 oktober, 2017

Det borde bli ett stopp för Västlänken! I går under den fjärde dagen under huvudförhandlingen för Västlänken i Mark och miljödomstolen behandlades frågan om både höga och låga grundvattennivåer och dess vattenverksamhet med konsekvenser som uppkommer både under byggnadstiden och långt därefter. Fastighetsägare med stöd av expertis av landets elit i hydrogeologi är på plats. Deras presentationer om vattenverksamheten borde räcka för att stoppa Västlänken.

Mark och miljörättsbyrån representerade 161 sakägare och 40 bostadsrättsföreningar vilka har valt att i första hand stoppa Västlänken. De hänvisade till att alternativa lokaliseringar inte förekommit, problematik med infiltration, att Västlänken har en betydande olägenhet för människors hälsa och säkerhet samt åtgärdernas kumulativa effekter, enligt 6 Kap 3 § i Miljöbalken.

Sakägarna tog också upp bristande återkoppling ifrån Trafikverket om hur de såg på vilka skyddsåtgärder som måste sättas till. I princip alla sakägare hade synpunkter på hur Trafikverket valt att inte återkoppla på löften om riskanalyser eller förklara hur den upplevda ”garantin” på hur byggnationen ska kunna fungera tillfredsställande. Oro är slutsatsen av anförandena.

Uttryck som att ”husen flyter på lera” sades, samt att staden vilar på ”lerbaljor”. Paralleller drogs också till Hallandsåsen och även beskrivande exempel ifrån Götatunneln var uppe för att illustrera svårigheter med att bygga tunnel i lera och vid dess övergångar mellan lera och berg. Ja alla sakägarna var väl medvetna om svårigheten att bygga på göteborgsleran och vilken stor areal som kommer att påverkas av vattenverksamheten. Summan av värdet för alla fastigheter var miljardbelopp. Göteborg kan inte heller jämföras med tunnelbyggen som sker i Sveriges andra storstäder menade en representant, just eftersom förutsättningarna är så olika. Vår stenstad inom vallgraven står delvis på träpålar.

Wilhelm Delfs, med över 50 år i branschen, berättade om de otäcka bakterierna som orsakar svampblomning på träpålarna när syre tillsätts. Det innebär att pålarna vittrar sönder både i toppen och i botten. Det är nolltolerans för tillsättning av vatten, för det blir oerhört svårt att använda nytt vatten för att kompensera vattentrycket som nu bär vår stad. Syre ger näring till bakterierna.

Trädplan med flera, däribland Peter Danielsson, visade på brister i ansökan om tillåtlighet för planskildhet i Olskroken samt brister i dokumentationen från Trafikverket på olika svar om täthet av tunnel mot vatten.

Trafikverket fick frågor från sakägare och domstolsrepresentanter men valde att inte svara idag på dessa frågor om vattenverksamhet. De väljer att svara på frågorna vid slutanförandena på torsdag den 12:e oktober, vilket får ses som ett taktiskt drag, eftersom de då får sista ordet. Trafikverket tros sig kunna svara på alla frågor under 1,5 timme. Min bedömning är att de inte kommer att kunna besvara frågorna tillfredsställande.

I likhet med sakägarna har Vägvalet utmanat Trafikverket och begärt svar på projektets befarade skenande kostnader, vilken är och förblir en hemlighet. Strategin för Trafikverket verkar vara att inte ge några svar utan att tiga. Vägvalet har inte fått svar, sakägarna har inte fått svar, domstolens representanter fick inte heller de några svar idag.

Vi får väl se på torsdag nästa vecka som är huvudförhandlingens planerade sista dag.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GT debatt: Skatterna ska gå till där de gör störst nytta

torsdag, 5 oktober, 2017

I går publicerade gt.se (förmodligen i papperstidningen i dag) ännu en replik från Vägvalet på en debattartikel av Västsvenska Handelskammarens Johan Trouvé.

Vägvalet kunde i vår förra debattartikeln konstatera tre tydliga saker:

  1. Trängselskatten inte gett större infrastruktursatsningar totalt sett – vilket utlovades när den infördes.
  2. Västlänken äter upp en alltför stor andel av anslagen till Västsverige i Trafikverkets tioårsplan.
  3. Skatteintäkterna är inte oändliga och därför blir inte heller anslagen det.

Det är något naivt att tro, som Västsvenska Handelskammaren tycks göra, att ju större krav man kommer med på utbyggd infrastruktur, desto större blir utfallet. Och införandet av nya skatteintäkter har dessutom inte ökat investeringarna i Västsverige.

På detta svarade Trouvé: ”Att tro att Västsverige hade fått mer infrastrukturinvesteringar utan trängselskatt är om något att inte förstå hur statliga investeringar fungerar.

Det är snudd på historieförfalskning att nu hävda att trängselskatten inte längre ska bidra till större investeringar, utan i stället förhindra att satsningarna inte krymper!

Till skillnad från Handelskammaren vill Vägvalet att skatterna ska gå till de saker där de gör störst nytta. Och då kommer Västlänken långt, långt, bak i kön. En annan prioritering kunde alltså ha lett till att många av Johan Trouvés favoritprojekt kunde ha genomförts istället (ökat kapaciteten vid Centralen och på Västra Stambanan, bygga Boråsbanan till Landvetter samt förbättra lokaltrafiken i Göteborg). Trouvé väljer vad han vill prioritera och därför blir det som det blir.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet