Arkiv för oktober, 2014

Vad menar Ransgård – egentligen?

lördag, 25 oktober, 2014

Vi blev inte så mycket klokare efter gårdagens GP-chat med Jonas Ransgård (M). Den enda frågan som egentligen var av intresse och som alla väntade svar på, var om moderaterna tänkte följa folkomröstningen. Han fick den frågan i ett flertal skepnader och svarade lika undvikande varje gång:

LarsG: Hur tycker du Jonas att man ska hålla sig till NEJ:et vid folkomröstningen? Vad tycker du KF göra?
Jonas Ransgård: En majoritet av de röstande röstade nej till trängselskatten. KF bör i första hand söka annan finansiering än trängselskatt, men det är många intressen som ska tillgodoses och avtalet om Västsvenska paketet gäller om inte parterna är överens om något annat.

MK: Kommer ni moderater att rösta för att trängselskatten ska avskaffas enligt så som majoriteten röstat?
Jonas Ransgård: Alternativ finansiering av paketet saknas som det ser ut nu men vi har inte träffat företrädare för regeringen ännu.

MK: Så om ni får nej från alla parter till ny finansiering så röstar ni för att trängselskatten ska bli kvar? Finner det vara en mycket bakvänd hantering. Det stod ingenting på valsedeln att ni måste hitta andra pengar för att acceptera resultatet?
Jonas Ransgård: Investeringarna behöver betalas. Frågan på valsedeln var den som folkinitiativet föreslog.

Per: Varför lyssnar ni inte på folket ang trängselskatten?
Jonas Ransgård: Det gör vi. Vad som går att göra är en annan sak.

Någon sammanfattade läget i Vägvalets ena Facebookgrupp: ”Innan folkomröstningen hörde vi att vid ett NEJ skulle man bli tvungen att förhandla med övriga parter. Vad hände? Man träffades nån timme och Göteborg fick höra att övriga inte var intresserade – och därmed lät man sig nöjas! Kallar någon det förhandling??”

Läser man Jonas Ransgårds svar ovan är det svårt att frigöra sig från följande tolkning:
1. Han villkorar att följa folkomröstningen med att motsvarande summa pengar som trängselskatten ska ge (25 miljarder under 25 år) måste tas in på något annat sätt. På röstsedeln klargjordes sambanden mellan trängselskatt och vad den ska finansiera. Detta kort har alltså redan spelats ut innan folkomröstningen. Väljarna röstade ändå nej med denna vetskap. Alltså har väljarna ifrågasatt även det som pengarna ska gå till.

2. Han är därmed totalt ovillig att omvärdera/omförhandla det Västsvenska paketet.

3. Sättet att bedriva ”förhandlingar” med övriga avtalsparter förs inte med någon form av påtryckning på dessa eller med speciellt stor entusiasm från göteborgarnas företrädare (Anneli Hulthén (S) och Jonas Ransgård). Det handlar snarare om att bara tillfråga dem om de vill riva upp avtalen, varpå de får det självklara nejet till svar.

4. Tillämpar de samma lama ”förhandlings”-taktik i samtalen med regeringen lär mötet även där bli ett kort sådant.

5. Ransgård påstår sig lyssna på folket, men menar att det skulle vara svårt att följa folkomröstningsresultatet. Återigen är det svårt att frigöra sig från tolkningen att det snarare handlar om brist på vilja från Ransgårds (och Hulthéns) sida.

En annan fråga som kom upp i chatten var hur politiken ska återvinna någon form av förtroende  i Göteborg.

Janna: Hur skall ni politiker vinna tillbaka förtroende hos folket som ni håller på att förlora i trängselskattefrågan?

Jonas Ransgård: Jag tror att det blir en svekdebatt oavsett hur folkomröstningsresultatet hanteras och det blir ett långsiktigt arbete att förbättra förtroende.

Ransgård gör det väl lätt för sig när han konstaterar att han inte kan göra alla till lags. För det finns naturligtvis alltid människor som inte är beredda att acceptera politiska beslut. Men de flesta skriver nog under på att svekdebatten blir långt mycket lindrigare om man följer ett utslag i en folkomröstning än om man går emot den. Tror till och med en stor majoritet av de som röstade Ja i folkomröstningen är nöjda om Ransgård & Co står upp för demokratin i Göteborg och följer majoriteten.

En sista fråga från chatten:
Bo Ahlqvist: Om moderaterna hade fått 57% och socialdemokraterna 43% i kommunalvalet, hade du då tolkat det på samma sätt dom du nu tolkar folkomröstningen?

Jonas Ransgård: Folkomröstningar i Sverige är rådgivande.

Det visste nog alla redan. Återigen förbereder Jonas Ransgård oss på att folkomröstningen kan komma att negligeras. På något sätt känns det som om det är fel personer företräder oss i dessa ”förhandlingar”.

Håkan Andersson
Vägvalet

Jakten på den försvunna trängselskatten

onsdag, 22 oktober, 2014

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet som handlar om den omöjliga uppgift som väntar Stadsledningskontoret. De har nämligen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att leta fram ”alternativa förslag som tillsammans ger likvärdiga eller bättre trängsel-, miljö-, utrymmes-, trafik- och hälsoeffekter som trängselskatten gör och kommer att ge”.

Vägvalet skriver: ”Utredningsdirektiven gör att alternativen till Jakten på den försvunna trängselskatten inte står att finna. Och precis som i Indiana Jones-filmen förbereder de sig själva och väljarna på att för alltid glömma bort folkomröstningen i en dokumentlåda på stadsarkivet.

                    Göteborgs stadsarkiv 2015?

Och de som följt med i debatten de senaste dagarna märker att kampen mot folkomröstningsresultatet pågår på flera fronter. Den nya regionstyrelsen med moderaten Johnny Magnusson i spetsen tänker inte lyfta ett finger för att följa folkviljan. Hans uttalande i GP igår tyder snarast på ett likgiltigt väljarförakt och hans kommentarer på den kritik han fick för detta i dagens GP visar tyvärr att han inte bryr sig om vilken bild han förmedlar till väljarna. Det är ju fyra långa år till nästa val och då lär Magnusson ha passerat pensionsåldern – till och med med Reinfeldts mått mätt.

Även inom miljörörelsen försöker man sätta sin egen hjärtefråga framför demokrati- och medborgarinflytande. I en debattartikel i Göteborgs Fria menar Helena Norin, ordförande Naturskyddsföreningen i Göteborg, att man måste vidta långtgående åtgärder för att acceptera att trängselskatten avskaffas. Enligt Norin måste alla parkeringsplatser längs gatorna i innerstan bort, alla butiker i innerstaden ska erbjuda hemkörning med fossilfri samdistribution (hur ska det gå till?), bilar ska bara få köra i innerstan varannan dag, avsevärd höjd boendeparkering för fossildrivna bilar, dubbdäcksförbud i hela innerstan med mera, med mera. Uppfinningsrikedomen för att stoppa all privatbilism i Göteborg är i det närmaste oändlig.

Det är förstås orimligt att invånarna i Göteborg, en stad som bara ligger på cirka plats 500 av världens största städer befolkningsmässigt, ensamt ska lösa världens luftproblem.  Och att som Helena Norin vill, ersätta trängselskatten med andra åtgärder som slår lika orättvist och drabbar enskilda människor helt utan urskiljning, är inte en framkomlig väg. Och det är också en berättigad fråga om de valda politikerna har något mandat att genomföra de saker Norin förordar? Tillvägagångssättet för att Norin ska få som hon vill innebär att politikerna ska ta beslut om saker som man tydligt inte gått till val på. Förra gången man gjorde så, när man tog beslutet om trängselskatt – trots löften om motsatsen innan valet 2006 –  vet vi ju att det inte blev så bra.

Vägvalet skriver: ”Väljarna har genom sitt nej förkastat miljöargumentet. De har sett igenom påståendena om att de kommer snabbare fram i trafiken. Och framför allt har de sagt nej till att tvingas betala mer i skatt utan att få något påtagligt tillbaka.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Statsvetarna tagna på sängen

fredag, 17 oktober, 2014

Igår var det ett seminarium på Göteborgs Universitet med olika statsvetare om folkomröstningen om trängselskatt. Själv kunde jag inte närvara men flera kolleger var där och återrapporterade. GP skriver även idag en sammanfattning från mötet.

Det är en mycket konstig diskussion som uppstått från statsvetarnas håll. Jag börjar nästan känna att det beror på att man har ingen aning om varför resultatet blev som det blev. Istället för att problematisera varför processen med införandet av trängselskatten resulterat i en folkomröstning raljerar man nu istället om folkinitiativets existensberättigande utan några som helst belägg. Att ställa den representativa demokratin mot folkinitiativet är en förenkling som inte anstår en professur vid ett universitet.

Olle Wästberg, som ska utreda det förstärkta folkinitiativet på uppdrag av regeringen, dömer ut det innan han ens har börjat när han får frågan i GP:

”Är folkomröstningen i Göteborg ett bra exempel på hur fel det kan bli?

– Ja. Den belyser betydelsen om var i den demokratiska processen folkinitiativ kommer in. Man bör inte ha folkomröstningar som innebär att man river upp redan fattade beslut. I stället bör man ha folkomröstningar för att man står inför beslut, menar Olle Wästberg som anser att trängselskatten är exempel på en fråga med stor komplexitet.”

Låt oss hjälpa Wästberg på vägen att analysera läget i Göteborg genom att backa till 2010 då trängselskatten beslutades av Göteborgs kommunfullmäktige. Beslutet togs under ett valår vilket innebär att man kunde ha väntat in valet eller till och med lagt en folkomröstning i anslutning till valet. Det gjorde man inte. Istället motarbetade och nonchalerade man den kritik som uppstod.

Vägvalet grundades och tog fem mandat. En kraftig motreaktion mot trängselskatten. Vägvalet lämnade in en begäran om en folkomröstning i december 2010 som sedermera röstades ned i april 2011. Politikerna hade med andra ord flera chanser att genomföra en folkomröstning innan införandet av trängselskatten och startandet av det Västsvenska paketet. Demokratiprocesserna tar tid. Väldigt lång tid. Och då är det väl inte konstigt att när vi har ett glapp mellan politiker och medborgare att ett folkinitiativ uppstår efter införandet?

I Göteborgs fall är det därför inte tidpunkten när folkomröstningen anordnades som är problemet, utan det faktum att politikerna genom hela beslutsprocessen varit emot en folkomröstning för att de inte ville ha det nej-resultat som vi nu har fått. Och det är precis för att folket ska kunna ges möjlighet att säga ifrån (både före och efter ett taget beslut) som lagen om det förstärkta folkinitiativet beslutades av Riksdagen och började gälla 2011.

Och vem är ansvarig för situationen i Göteborg? Frågan har ett enkelt svar: De politiker som tagit beslutet om att införa trängselskatten, ingen annan.

Theo Papaioannou
Vägvalet