Arkiv för augusti, 2013

GP debatt: Slopa Västlänken

fredag, 30 augusti, 2013

Idag skriver Jan Du Rietz slutreplik gällande Västlänken. Du Rietz kommer med väl underbyggd, konstruktiv kritik på en replik från representanter från nätverket Ja till trängselskatt som bara upprepade Trafikverkets skäl att bygga Västlänken.

Han skriver:

”Det är uppenbart att Göteborgs tågtrafik kan klaras med en utvecklad säckstation också långt in i framtiden. Lägg alla miljarder på denna och att bygga bort flaskhalsarna i och runt Göteborg i stället för att plöja ned dem i den olönsamma Västlänken.”

Du Rietz punkterar även flera påståenden gällande Västlänken:

”Inom järnvägsbranschen är det välkänt hur en säckstation som Göteborg C och dess tågtrafik kan utvecklas för att klara minst dubbelt så många tåg – detta med endast dagens 16 spår! Och det är enkla standardåtgärder som kan göras på få år till låg kostnad jämfört med Västlänkens runt 30 miljarder kronor.”

”De tar inte heller upp att rapporten klart och tydligt anger att Västlänken är samhällsekonomiskt olönsam. I stället glider man på orden och skriver att Västlänken är ‘samhällsekonomiskt motiverad’ – ett elegant sätt att försöka förvilla läsaren och sudda ut olönsamheten. Hur ett olönsamt projekt kan vara motiverat samhällsekonomiskt och dessutom vara en förutsättning för att bygga ut alla banor till Göteborg är svårt att se. Speciellt som det tar 15–20 år minst att genomföra och kommer att sluka alla tillgängliga medel så att inget annat kan göras.”

”Problemet för Västlänkenparterna är att det finns alternativ som till knappt halva kostnaden – alltså minst 15 miljarder billigare – kan byggas de närmaste åren samtidigt som det då finns medel att snabbt bygga ut alla banor till Göteborg C för kortare restider och högre kapacitet.”

”Ett annat exempel på ett misslyckat Västlänkenargument är talet om att Gårdatunneln inte räcker till för utveckling av pendeltågslinjerna och godstrafiken. Om man i dag kör max åtta persontåg per timme och riktning genom tunneln och jämför med den klassiska Getingmidjan i Stockholm där tågkapaciteten är max 28 tåg per timme så förstår man att något är lurt i Göteborg.”

”Man anger att Göteborgs 16 spår har cirka 340 ‘tågrörelser’ per dygn medan Zürichs 16 spår på själva säckstationen har cirka 900! För att klara närmare tre tusen tåg totalt dagligen finns också en tunnel och en ny är på väg – av naturliga skäl. Men i Zürich satsas också hårt på säckstationen och det allvarliga misstaget att ta bort åtta av dess spår samt bygga tvåspårsstationer i tunneln som i Västlänkenprojektets basalternativ görs inte. Det halverar nämligen den totala tågkapaciteten jämfört med en utvecklad säckstation med 16 spår och ger i praktiken till och med lägre kapacitet än dagens säckstation.

Det är alltså uppenbart att Göteborgs förhållandevis begränsade tågtrafik kan klaras med en utvecklad säckstation också långt in i framtiden. Förutom att midjan vid postterminalhuset kan breddas så kan perrongerna enkelt förlängas, genomgående tåg kan ordnas med snabb vändning på stationen, de totala restiderna kan kortas mera än med Västlänken, ytterligare bytespunkter kan skapas och den reguljära kollektivtrafiken i centrum kan byggas ut. Dessutom kan en ombyggd personbangård överdäckas så att dagens barriär för stadsutveckling försvinner.”

Du Rietz hänvisar till Oxfordprofessorn Bent Flyvbjerg som menar att många arkitekt- och infraprojekt handlar om rent bedrägeri, något som hotar demokratin och leder till svindel med skattemedel. Hans forskarteam har också lagt förslag på hur offentliga kontrollorgan kan skapas som har makt att stävja lurendrejeriet.

Jag avslutar detta blogginlägg med citatet från Flyvbjerg som Du Rietz hänvisar till i sin artikel:

”Vilka stora projekt börjar verkligen byggas? Mina medarbetare och jag fann att det inte nödvändigtvis är de bästa, utan snarare de där projektets tillskyndare lyckats bäst med att – medvetet eller ej – skapa en ren fantasivärld av för lågt beräknade kostnader, överdrivna vinstförhoppningar, övertro på lokala utvecklingseffekter och underskattade miljöeffekter”

Theo Papaioannou
Vägvalet

Glädjande nyheter gällande folkomröstningen

tisdag, 27 augusti, 2013

De rödgröna partierna verkar ha funderat över sommaren och kommit fram till att det inte är någon idé att spreta emot folkomröstningen. Precis i linje med det Vägvalet deklarerade när folkomröstningen var ett faktum så förläggs folkomröstningen på valdagen den 14 september 2014 och frågan blir i princip som på namninsamlingen.

En klar seger för Vägvalet som arbetat med kravet om folkomröstning i snart 3,5 års tid. En stor eloge går ju givetvis till GT:s stora och magnifika insats för den lokala demokratin i Göteborg.

Frågan blir enligt nedan, men med en brasklappsliknande kommentar innan:

”Göteborgs Stad har tillsammans med Staten, Göteborgsregionen, Region Halland och Västra Götalandsregionen ett avtal om Västsvenska paketet.

Trängselskatten som infördes i Göteborg 2013 ingår i avtalet och har tre syften:

minska trängseln, förbättra miljön och delfinansiera Västsvenska paketet. Paketet innehåller bland annat en ny Götaälvbro, en pendeltågtunnel, en ny älvförbindelse och investeringar i kollektivtrafik.

Kommunfullmäktige har efter ett folkinitiativ beslutat att hålla en rådgivande folkomröstning.

Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014 ?

Ja/Nej”

Även om vi är nöjda med utformningen så undrar vi varför man inte väljer att kalla Västlänken och Marieholmstunneln vid sina rätta namn? Det är ju trots allt dessa investeringar som propagerats i broschyrer och dylikt under åren och det är dessa namn som Hulthén & Co använt sig av.

Sedan väntar vi ju med spänning på när de rödgröna och Alliansen kommer att berätta om de kommer att följa resultatet i folkomröstningen eller inte. Något Vägvalet deklarerat av vi kommer att göra oavsett om det blir ett ja eller nej.

Läs mer om folkomröstning:

Theo Papaioannou
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar motion om Göteborgs konsertfestival – en mötesplats genom kultur och gastronomi

fredag, 23 augusti, 2013

I dagens Göteborg förespråkas mångfald och inkludering men hur ofta omsätts detta egentligen i praktiken? Hur inkluderar vi olika människor från våra stadsdelar? Ett sätt är att ta del av varandras kulturer och intressen. Musik och gastronomi brukar vara något som förenar många människor. Vi vill ge uppdraget att utreda om en möjlig konsertfestival i Göteborg.

Mötesplatser är ett nyckelord som återkommer i otaliga visioner, som grundläggande för att lära känna och skapa förståelse för varandra. Vi har redan idag flera mötesplatser som står rätt tomma stora delar av året och som vi skulle vilja se användes mera.

I Wien anordnas årligen Vienna Film Festival och i år har man dedikerat denna till Wagner och Verdi. Slogan är ”65 days of classical and modern cultural highlights in front of the City Hall in Vienna”. Från 29 juni till 1 september omvandlas Wiens stadstorg, Rathausplatz, till en unik konserthall utomhus då en 300 kvm bioduk sätts upp på stadshuset. Här visas livekonserter inom genre som opera, balett, musikaler, operetter, klassisk musik, jazz, pop och barn. Till detta finns 22 matupplevelser från hela världen.

Tänk er att genomföra detta på Gustaf Adolfs Torgs stadshus eller på Götaplatsens konstmuseum. En mötesplats för alla som bor i Göteborg, turister, besökare m.fl. Staden lever hela sommaren och festivalen kan kopplas till andra event som till exempel Kulturkalaset. Denna mötesplats skulle också kunna bli Göteborgsoperans och Konserthusets förlängda arm ut till alla i Göteborg. Ett ypperligt tillfälle att förmedla mångfaldig kultur till alla i vår stad. Samtidigt får vi en chans att visa upp våra krögares och eventuella gästkrögares erfarenheter inom gastronomin.

Regn kan vara ett hinder men med alla paraplyautomater och röda stövlar i staden så torde detta inte vara något större problem.

Läs Vägvalets motion här.

Vill du se övriga interpellationer och motioner som Vägvalet lämnat klicka här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Dyra studentbostäder rimligt för SGS fastighetschef

onsdag, 14 augusti, 2013

I dagens GP kan vi läsa om hur dyra nyproducerade studentbostäder blivit.

Men enligt fastighetschefen på SGS, Magnus Bonander, är detta helt rimligt:

”I förhållande till andra nyproduktioner i Göteborg är det en mycket rimlig hyra. Vi ligger definitivt bland de lägsta hyrorna i Göteborg.”

Att det är ett högt tryck på studentlägenheter i Göteborg kan vi nog alla vara överens om. På Gibraltargatan har kön varit lång och många studenter köar för det finns inga andra alternativ helt enkelt.

Fast man blir lite förundrad över Bonanders uttalande:

”Men det finns också en stor efterfrågan på fina lägenheter. Studentpopulationen är en ganska heterogen grupp. Vissa vill bo så billigt som möjligt och för dem finns enkelrum att hyra för 2 500 kronor i månaden. Men det finns också de som prioriterar sitt boende högt och som är beredda att lägga mycket pengar på boendet under de få år de studerar.”

Jaha, det som styr byggandet verkar vara något helt annat än att det inte finns några alternativ. Man bygger för de som är köpstarkast. Jämlikt?

Lägenheterna på Gibraltargatan är 24–63 kvadratmeter och kommer att kosta 4 800– 8 900 kronor/månad. Det är väl uppenbart att vi måste finna enklare och billigare sätt att bygga?

Då bör man testa flera alternativ något vi fört fram i debatten där vi sa att man t.ex. skulle kunna bygga ute i Angered. Läs vår motion här eller vår budget här.

Sedan kan man ju undra om studentbostäder får dessa hyror, vad blir det för hyror för bostäder i Vision Älvstaden och vem ska bo där? Men det får bli en annan diskussion.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Spiken i kistan för Västlänken?

lördag, 10 augusti, 2013

I dag publicerade GP en debattartikel signerad Jan Du Rietz, före detta undersökande journalist och författare till den kommande boken ”Den totala Urspårningen, en studie i Hallandsåstunneln, Västlänken och demokrati”. Han skriver:

Västlänken är exempel på ett järnvägstekniskt dåligt projekt med klena prestanda, låg kapacitet, hög kostnad och lång byggtid (snäva kurvradier, låg hastighet, få stationsspår, skenande kostnader enligt bland andra Riksrevisionen, dessutom blir dagens akuta problem i kollektivtrafiken utan snabb lösning). Min granskning visar också att Västlänken inte ger tillräcklig regionförstoring utan begränsar Göteborgs och regionens utveckling och tillväxt på grund av för långa restider och för få nödvändiga åtgärder på dagens banor.

Det är ord och inga visor som varje ivrare av Västlänken borde ta sig en ordentlig funderare över. Bland drömmande politiker, företrädare för Västsvenska Handelskammaren och Trafikverket framställs Västlänken som den undergörande propplösaren och frälsaren till Göteborgs framtida utveckling. Du Rietz ser den snarare som en mardröm – något som hämmar utvecklingen. Västlänken ”hindrar skapandet av en effektiv kollektivtrafik i Göteborg och regionen”, och ”Inga pengar finns till dubbelspår hela vägen till Borås eller till att utveckla dagens banor och spårväg för att ge kortare restider och nödvändig kapacitet”.

Med relativt enkla medel kan man dock öka kapaciteten på Göteborgs central. ”Enligt banexperter kan midjan till Göteborgs Centralstation lätt och snabbt breddas ytterligare. Då kan en ombyggd säckstation klara minst en fördubbling av tågkapaciteten samtidigt som spårområdet kan överdäckas och byggas ihop med hela övriga Gullbergsvassområdet”.

Ironiskt nog ligger Trafikverkets egna lokaler i postterminalen mitt i spårområdet i vägen för en sådan lösning, enligt Jan Du Rietz.

Precis som Vägvalet har hävdat är Västlänken projektet ett ”Klondyke för konsulter och byggbolag” och Du Rietz håller också med oss om ”Att varje stad skall ha en tågtunnel har länge varit ett mantra”. Och precis som både Riksrevisionen och Vägvalet hävdat lägger Västlänksprojektet ”en död hand över tågtrafikens utveckling och hindrar skapandet av en effektiv kollektivtrafik i Göteborg och regionen”. Tron på att det kommer att dyka upp nya miljarder till alla de tilläggsinvesteringar som krävs i Västlänkens kölvatten och alla andra behov av förbätrrad kollektivtrafik är och förblir en tro. Kvar står en pendeltågstunnel med en kraftig olönsamhet och som aldrig får avsedd effekt. Ett framtida monument över dåvarande politikers ovilja att lyssna och ta till sig ny kunskap. Gissa vem som får betala kalaset?

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafikverket utelämnar väsentlig information i replik

torsdag, 8 augusti, 2013

I en replik, specifikt riktad till Vägvalet ägnar sig Trafikverkets regionchef, Håkan Wennerström, åt hårklyveri:

”I en debattartikel i Göteborgsposten den 2 augusti 2013 hävdar ledande företrädare för det Göteborgsbaserade partiet Vägvalet att den beräknade kostnaden skulle vara mer än dubbelt så hög. Det är fel. Debattörerna tar också upp frågan om samhällsekonomisk lönsamhet.

Västlänken är en tågtunnel mellan Olskroken och Almedal i Göteborg. Den beräknade projektkostnaden är 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Idag tyder allt på att kostnadsramen kommer att hålla. Skribenterna uppger att det finns en beräknad kostnad på 50 miljarder kronor ‘för att tunneln ska fungera [vår fetstilsmarkering]. Den uppgiften saknar stöd i både utredningar och pågående projektering.”

Ordet fungera har flera förespråkare för Västlänken att skrika högt om att Vägvalet far med osanningar. När man inte vill lyssna på kritik och argumenten tar slut tenderar man att ägna sig åt dissekera och hitta specifika (fel)tolkningar på enskilda ord som dock motsägs av hela formuleringen.

Det Vägvalet menat med ordet ”fungera” i detta sammanhang är vad vi debatterat i över tre års tid: investeringen. Västlänken fungerar inte som det är tänkt då den inte når de mål som satts upp i projektet. Våra fakta stödjer sig på Riksrevisionens rapporter – som i sin tur bygger på Trafikverkets egna uppgifter.

Enligt Riksrevisionens rapport – Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor, Riksrevisionen – krävs följande tilläggsinvesteringar (se s. 23):

  • Ett antal genomgående tåg måste vändas redan i Mölndal. Att möjliggöra detta uppskattats till 500 miljoner kronor.
  • För att kunna öka trafiken i tunneln från dagens 12 turer/timme till planerade 15 turer/timme med Västlänken fordras i en första etapp ytterligare ombyggnad för 6 miljarder kronor av Olskroken.
  • I en andra etapp en Ringötunnel för 3,5 miljarder.
  • Till detta kommer cirka 25 miljarder för ombyggnad av Kust-till-kustbanan till Borås, fyrspår på Västkustbanan och Västra stambanan.

På s. 24 står det uttryckligen längst ned:

”En summering av ovanstående kostnader för omkringinvesteringar där i stället en utbyggnad av hela sträckorna antas vara effektivt ger ett resultat på över 35 miljarder kronor.”

Detta innebär att Västlänkens egentliga kostnad är 20 + 35 = 55 miljarder kr för att nå de uppsatta målen. Om vi därtill lägger prisindex så får vi en totalkostnad på 62 miljarder kr. Man kan då lugnt säga att vi tog till i underkant i vår debattartikel.

Och på s. 93 i samma rapport skriver Riksrevisionen följande kritiska slutsats:

”Utifrån nuvarande planeringsläge kommer inte Västlänkens ändamål att uppnås eftersom det inte finns kapacitet i systemet för att öka tågtrafiken i jämförelse med den redan befintliga säckstationslösningen i Göteborg.”

När ska Trafikverket och den politiska ledningen bemöta detta? Vi har interpellerat på frågan och de rödgröna med Anneli Hulthén (S) i spetsen var inte villiga att ta till sig kritiken. Alliansföreträdarna yttrade sig inte nämnvärt heller under interpellationsdebatten. Läs interpellationen här och yttrandeprotokollet från s. 8 – 16 här.

I samband med presentation av rapporten i GT säger ansvarig Johannes Österström från Riksrevisionen, som gjort granskningen:

”Slutsatserna vad gäller Västlänken i den här granskningen har inte sagts emot av trafikverket i våra kontakter med dem. Det kanske har att göra med att trafikverket själva har gjort bedömningen att tilläggsinvesteringar krävs, i sin interna rapport.”

Johannes Österström menar att Riksrevisionen och Trafikverket inte alls har olika uppfattningar om Västlänken, dess kapacitet och behov av tilläggsinvesteringar och säger:

”Trafikverket har fått faktagranska både huvudrapporten och underlagsrapporterna vid två separata tillfällen. Vid dessa tillfällen invände de inte mot slutsatserna att Västlänken skulle kräva fler investeringar, de påpekade främst ett par mindre faktamissar.”

Om Trafikverket delar uppfattningen så borde regionchefen, Håkan Wennerström, i sin replik skriva ut att tilläggsinvesteringar krävs som man inte tagit hänsyn till i Västlänkens projektering. Han borde också skriva ut att lönsamheten för Västlänken som projekt är olönsamt med minus ca 10 miljarder kr (nettonuvärdeskvot på -0,55). Denna olönsamhet har nu friserats genom att man lagt till ett projekt i Olskroken för ca 2,5 miljarder kr (se bilaga s. 5/7).

Istället får vi av Wennerström nedan flytande beskrivning av samhällsekonomiska analyser (återigen våra fetstilsmarkeringar):

”För alla större investeringsprojekt gör Trafikverket samhällsekonomiska kalkyler, som kompletteras med samhällsekonomiska analyser. De samhällsekonomiska analyserna ligger till grund för politiska ställningstaganden, men är inte det enda som politikerna tar med i sina bedömningar. De väger också in förhållanden och visioner som inte kan beräknas i en samhällsekonomisk analys.

De beräkningsbara delarna i den samhällsekonomiska kalkylen av Västlänken ger ett negativt resultat. Fördelarna kommer ändå att överväga nackdelarna, det är bedömningen från såväl staten som de lokala och regionala parter som har undertecknat avtalet om Västsvenska paketet, där Västlänken är en del.”

Vi säger bara: Nödbroms! De markerade raderna borde få alla att stanna upp och reflektera över hur en statlig myndighet, som säger sig ha expertisen, drar slutsatser om projekt i mångmiljardklassen med skattebetalarnas pengar. Är det Trafikverkets uppgift att vidarebefordra politikernas åsikt att ”fördelarna kommer ändå att överväga nackdelarna”? En uppgift som varit synnerligen ifrågasatt av flera debatterande parter under de senaste åren, men som Trafikverket inte vill låtsas om.

Hur mycket får en politisk vision kosta? Vilka förhållanden menar Trafikverket – en olympiad i stadsutveckling? Vilka fördelar kommer att överväga nackdelarna?

Och detta ska medborgarna svälja rakt upp och ned utan siffror, underlag, belägg – endast gissning!

Vem vilseleder vem egentligen?

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Tillväxt utan trafikökning?

fredag, 2 augusti, 2013

Idag replikerade Vägvalet på Miljöpartiets debattartikel i GP. Angående det något konstruerade försöket att likställa Vägvalet med rasister skriver vi:

När argumenten tryter är det klassiskt att vilja missförstå vad andra säger. Ulf Kamne och Elisabeth Undén (MP) väljer att koppla Vägvalets resonemang till främlingsfientlighet. Det blir ju befängt då undertecknad partiledare har utländsk bakgrund.

Angående Miljöpartiets dubbla budskap om inställningen till tillväxt:

Miljöpartiet vill inte ha tillväxt, men skall samtidigt försöka försvara 8 miljonersstaden, koalitionspartens stolta projekt. Åkrarna skall visserligen inte asfalteras men var skall alla husen stå? Göteborgs kommun förutsätts få 1,5 miljon invånare. Då lär inte jordbruket på Hisingen bli kvar. Och hur skall MP hantera trafikökningen som följer? Drömmen om en allomfattande kollektivtrafik förblir en dröm då den ekonomiska verkligheten redan i dag leder till nedläggningar och taxehöjningar. Alla dessa bussar är heller ingen miljövinst!

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet