Arkiv för mars, 2013

Stadsdelsnämnderna fungerar inte

söndag, 31 mars, 2013

Nu konstateras det att stadsdelsnämnderna inte fungerar och har blivit dyrare, trots sammanslagningen. Kostnaden har ökat mer efter omorganisationen som skulle göra det mer kostnadseffektivt.

Västnytt skriver:

”Färre SDN sparade inga pengar. Halveringen av antalet stadsdelsnämnder i Göteborg har varken sparat några pengar eller lett till minskad administration – snarare tvärtom.”

Stadsdelsnämnderna fungerar inte på många sätt men försvaras ändå av de rödgröna, främst Socialdemokraterna. Senast i kommunfullmäktige debatterades svaret som Göteborg stad skulle lämna till Skolverket för deras kritik om skolan.

De rödgrönas förslag  var att införa ytterligare en nivå med ”skolutskott” i varje stadsdelsnämnd. Det bidrar inte till en förbättring utan helt klart till en försämring. Ännu mer byråkrati, ännu fler instanser utan påverkningsmöjligheter. Det får vara ett slut på detta nu.

Stadsdelsnämnderna som ”närdemokrati” fungerar inte. Nämnderna tillsätts centralt och medborgarnas möjlighet att påverka är minimal.

Äldre- och barnomsorgen borde läggas under samma tak så att alla medborgare får likvärdig service var de än bor i Göteborg. Och när även skolan läggs i en egen central nämnd då blir det inte mycket kvar för stadsdelsnämnderna att hantera.

Avveckla därför stadsdelsnämnderna helt och hållet och låt samhällsfunktioner som ska vara lika över staden hanteras av en och samma facknämnd. Huvudmålet måste ju ändå vara likvärdighet till medborgaren oavsett var man bor i staden.

Detta förde vi in i vår budget redan förra året.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Folkomröstningen formellt godkänd, men Hulthén säger nej och Ransgård vet varken ut eller in

torsdag, 28 mars, 2013

Igår kom Stadsledningskontorets redovisning av GT:s namninsamling där man konstaterar att 49 708 underskrifter bedöms som giltiga. Därmed är lagens formella krav uppfyllda och den politiska processen kan ta vid.

Men då blev det plötsligt väldigt jobbigt.

I dagens GT uttalar sig Anneli Hulthén: ”Om bara jag ska bestämma så hade jag röstat nej till en folkomröstning. Absolut.” Därmed har hon förmedlat till alla andra socialdemokrater vad som är det rätta att tycka i frågan. De som tycker något annorlunda måste alltså öppet gå emot Göteborgs starka kvinna.

Samtidigt säger sig Hulthén ha ”stor respekt för de människor som har en annan uppfattning i frågan.

Något som GT:s chefredaktör Frida Boisen kommenterar: ”Eh. Skulle inte tro det. Min bild av partipiskan inom socialdemokratin i Göteborg, är att den viner hårt och bestämt. Om fullmäktigegruppens ordförande offentligt säger att hon minsann personligen är mot en folkomröstning, ja, då skulle jag vilja se de partikamrater som vågar rösta emot henne.

Det sägs ju att ”politik, det är att vilja”, men frågan är om moderate Jonas Ransgård verkligen vill något i frågan , eftersom han nu fortsätter med sitt eviga problematiserande. Under den senaste tiden har han funderat ut tre möjliga sätt att tolka ett Nej i en folkomröstning.

1. De investeringar som görs är bra, men det är fel att finansiera med trängselskatt
2. Investeringarna är dåliga, man vill ha ett mindre paket och ingen trängselskatt och inga statliga pengar heller
3. Investeringarna är bra, men att vi bör avvakta till staten är beredd att betala allt

Ja du, Jonas Ransgård, om jag var på samma humör skulle jag nog kunna fundera ut fem olika varianter till som alla leder in återvändsgränder av hårklyverier, tolkningar och värdelösa spekulationer. I Göteborg finns det drygt 400 000 röstberättigade. Gissningsvis finns det många, många olika åsikter bland dessa om vilken kollektivtrafik vi ska ha, var busslinjerna ska dras, hur mycket man är beredd att betala i kommunalskatt och för kollektivtrafiken, om hur vi ska få bättre miljö i Göteborg, om Västlänkens vara eller icke vara eller om var Centralstationen borde ligga. En del kanske kan tänka sig en mindre trängselskattezon i innerstan, andra accepterar trängselskatten bara den inte drabbar dem själva.

Men det som förenar de nästan 50 000 godkända undertecknarna är dock att samtliga vill ha en folkomröstning om trängselskatten. Det kan mycket väl vara så att alla dessa människor är oense om allt annat, men det är också ointressant när partierna ska ta ställning till om en folkomröstning ska hållas eller ej. Enligt förarbetena till den nya lagen om folkinitiativ ska nämligen inte politiker kunna neka ett godkänt folkomröstningskrav om inte frågan ligger utanför kommunens beslutsrätt eller om inte den ställda frågan strider mot grundlagen. Alla andra skäl till att neka folkomröstning kommer obönhörligen att leda till rättsliga processer, ökat politikerförakt och att övriga partier har frågan hängande över sig även i nästa års val.

På något sätt har jag lättare att förstå Anneli Hulthéns ståndpunkter. Hon företräder åtminstone en åsikt – hur felaktig den sedan är i förhållande till lagen om det förstärkta folkinitiativet och folkopinionen. Ransgård däremot framstår som osäker och som om han har beslutsångest. Det är förstås bra om politiker är villiga att lyssna och ta intryck om folkopinionen, men tyvärr är det ju inte det Ransgård gör. Han lyssnar, men sedan kommer han ändå fram till det vore så mycket enklare om vi bara struntar i folkomröstningen.

Läs GT:s artikel där Anneli Hulthén uttalar sig här.

Och Jonas Ransgård kan läsa GT.s Frida Boisens krönika här, där hon enkelt konstaterar att: ”Snälla politiker, försök nu inte dribbla bort frågan. Ja, man får enligt kommunallagen rösta om exakta ordalydelsen ovan. Det står inget i lagen om att man inte får det. Det går alldeles utmärkt. Försök inte hävda att man måste skriva om frågan och lyfta in hela västsvenska paketet i frågan. För det är inte frågan. Frågan är om vi ska ha trängselskatt i Göteborg eller inte.

Och här kan du läsa Frida Boisens kommentar på Anneli Hulthéns svar.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

Riksrevisionens kritik tas inte på allvar av de rödgröna

fredag, 22 mars, 2013

På senaste sammanträdet i kommunfullmäktige behandlades Vägvalets interpellation om Riksrevisionens ytterligare kritik gällande Västlänken. Läs interpellationen och svaret från Anneli Hulthén (S) här.

Kortfattat bygger interpellationen på Riksrevisionens kritik om att det krävs tilläggsinvesteringar för Västlänken som inte innefattas i det Västsvenska paketet.

Frågorna Anneli Hulthén (S) skulle svara på var följande:

  1. Varför tar du inte Riksrevisionens kritik på allvar?
  2. Anser du att det är rätt att lägga en skuld på framtida generationer?

Hulthéns svar svävade allt från att kritiken var riktad till Trafikverket och regeringen, till att Riksrevisionen inte visste vad den pratade om. Vid ett tillfälle var min samtalston inte tillfredsställande, enligt Hulthén. Men det blir nog så när svaren tryter, då är det bättre att hänga upp sig på annat. Jag fick också höra att jag spred lögner.

På Twitter skrev stadssekreteraren Mariya Voyvodova (S):

Västlänken blir effektiv från dag 1. Lönsamheten ökar genom ökad resandetillströmning o framtida anslutningar mot Hisingen o Särö.

Vem är det egentligen som sprider lögner?

På min fråga som jag ställde gång på gång om finansiering av tilläggsinvesteringarna fick jag inga svar. Attityden är att det kan vi oroa oss för sedan.

Hulthén ville ge mig ännu mer huvudbry genom att dra upp satsningen på höghastighetsbanan som det, hör och häpna, inte heller finns några pengar till. Hon sa:

”Men vi ska försöka i alla fall.”

Är det att ta ansvar?

Kia Andreasson (MP) ansåg även hon att Riksrevisorn inte kunde tas på allvar och valde att hänvisa till huvudrapporten på s. 99.

”Det bör påpekas att kostnadsuppgifterna i dessa kostnadsberäkningar är mycket osäkra och inte beräknade med successiv kalkyl.”

Men hon glömde ju givetvis att fortsätta stycket:

”De bygger istället på enklare bedömningar som Trafikverket gjort och bör därför ses som indikativa. Detta medför också en risk för att kostnaderna för tilläggsinvesteringarna är underskattade och att det i framtiden när investeringarna har detaljstuderats kan visa sig dyrare att bygga ut.”

I GT säger ansvarig Johannes Österström från Riksrevisionen, som gjort granskningen:

”Slutsatserna vad gäller Västlänken i den här granskningen har inte sagts emot av trafikverket i våra kontakter med dem. Det kanske har att göra med att trafikverket själva har gjort bedömningen att tilläggsinvesteringar krävs, i sin interna rapport.”

Johannes Österström menar att riksrevisionen och trafikverket inte alls har olika uppfattningar om Västlänken, dess kapacitet och behov av tilläggsinvesteringar och säger:

”Trafikverket har fått faktagranska både huvudrapporten och underlagsrapporterna vid två separata tillfällen. Vid dessa tillfällen invände de inte mot slutsatserna att Västlänken skulle kräva fler investeringar, de påpekade främst ett par mindre faktamissar.”

Det är uppenbart att både Hulthén och Andreasson och flera andra missat att läsa bilagan till rapporten – Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor, Riksrevisionen. I den är åtgärderna som krävs väl beskrivna och flera bygger på Trafikverkets egna bedömningar. Läs själva på s. 23 avsnitt 2.3.4.

Lyssna på debatten här. Då voteringssystemet krånglat har inte hela svaret från Anneli Hulthén spelats in. Vi lägger ut yttrandeprotokollet så snart det är färdigt.

Läs debattartikel i GP här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 14 mars

onsdag, 20 mars, 2013

Trafiknämnden 14 mars blev ett möte med många yttranden och yrkanden från Vägvalet.

Ärende om kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur behandlades. Staten har skickat ut en promemoria om att kommuner och regioner ska vara med och medfinansiera sjöfart. Det är är nya trenden som smyger sig in utan debatt. Med lägre statliga inkomstskatter och en mindre ekonomisk tillväxt har staten inte längre samma möjligheter att finansiera alla de stora projekt som utlovats till väljarna. Sedan början av 2000-talet har reglerna därför ändrats och Trafikverket har numera instruktioner att söka medfinansiering, främst från kommuner, för alla större projekt. Men medfinansieringen skapar inga nya pengar, samma skattekollektiv betalar utgiften, men på ett mer ineffektivt och godtyckligt sätt. Riksrevisionen har konstaterat att den valda metoden skapar de problem med prioriteringarna som förutsågs redan på 1940-talet. Vägvalet anser inte att kommunen ska hantera statliga angelägenheter. Därför finns ingen anledning att kommunen även skulle bekosta statlig sjöfartsinfrastruktur varför vi yrkade avslag och reserverade oss i frågan. Men innan beslut kom ett knepigt uttalande om att Socialdemokraterna ska hantera frågan om medfinansiering på kommande kongress i april då de ”egentligen” inte tycker det är bra. Trots detta uttalande röstade de ja till förslaget.

Vägvalet har även lämnat ett eget yttrande för promemorian till Näringsdepartementet kan läsas här.

Nästa ärende handlade om följduppdrag om återrapportering av Bilfria dagar. Kommunfullmäktige vill ha inspel om hur man kan arbeta vidare. Detta ärende har redan behandlats tidigare i Trafiknämnden. Vägvalet upprepade då som nu i ett yttrande att enligt Trafikkontoret är slutsatsen att det är så pass lite biltrafik i city att det inte gör någon skillnad att stänga av biltrafiken, om man tillåter t.ex. taxi, boendes bilresor, varuleveranser m.m. Följduppdraget som nu besvaras innehåller som vanligt bilfientliga inslag som ett resultat av den  rödgröna politiken. Det är lite konstigt att i en biltillverkande stad genomföra kampanjer mot något som faktiskt skapar arbetstillfällen.

Arbetsplan och samrådsunderlag för Lilla Varholmen var nästa ärende. Vägvalet yrkade bifall till Alliansens förslag som var samma som lämnats i SDN Västra Hisingen. Detta avstyrker samrådsunderlaget och efterlyser nya förslag som innebär mindre ingrepp på redan befintlig infrastruktur.

Nämnden fick ta del av en redogörelse gällande dragningen av Västlänken Korsvägen – Örgrytevägen. Man kommer att gräva under Lisebergs stora scen istället för rakt mot Örgrytevägen. Det finns planer för en biltunnel under Korsvägen. Lite röriga diskussioner om kostnader som kommer att presenteras bättre framöver.

Vidare ska Trafikstrategin skickas ut på remiss. I det inledande arbetet med Trafikstrategin hölls ett antal workshops för att diskutera förutsättningarna och skapa delaktighet med representanter från övriga partier. Detta mynnade ut i ett antal utgångspunkter och målområden för trafikstrategin som behandlades i Trafiknämnden förra året i maj. Vägvalet yrkade avslag till dessa utgångspunkter med hänvisning till att det fanns en risk att trafikstrategin som sätts inte riktigt återspeglar förväntningarna från medborgarna och förblir Trafikkontorets och den rödgröna majoritetens strategi. Avslagsyrkandet följdes även av en reservation. I nuvarande beslutsärende saknas upplysning till remissinstanserna om att framtagandet av Trafikstrategin inte bifallits av en enad Trafiknämnd. Därför yrkade Vägvalet på återremiss och att utskicket till remissinstanserna kompletteras med Vägvalets avslagsyrkande och reservation samt att det klart och tydligt framgår att Trafiknämnden inte är enig i framtagandet av Trafikstrategin. Återremissen blev nedröstad av alla partierna och Vägvalet reserverade sig mot beslutet.

Naturvårdsverket har skickat ut underlag till en färdplan för Sveriges klimatutsläpp 2050. Detta kompletteras med Trafikkontorets egna idéer om hur ambitionen ska höjas. Som vanligt blandas politiska åtgärder in som vi inte delar, som exempelvis: ”Ge kommuner möjlighet att ut avgift på privata parkeringsplatser.” Vägvalet anser att kostnadsberäkningarna för färdplanen är för osäkra. Likaså många av Trafikkontorets ytterligare förslag som både är osäkra ekonomiskt och hur det kommer att drabba medborgaren. Eftersom det fanns så många osäkra faktorer valde Vägvalet att avstå ifrån beslut och begärde en protokollsanteckning.

Ännu ett strategiskt dokument behandlades om målbild tåg 2035 inför samråd i det delregionala kollektivtrafikrådet. Trafikkontoret efterlyser målsättningar om tredubbla resandet, känslighetsanalys av målbilden och att stadstrafikens krav som bör ingå i den strategiska inriktningen, vilket är bra. Det är viktigt att Göteborg stad är tydlig i sina krav så att dessa tydliggörs till regionen som äger planeringen av kollektivtrafiken. Men som vanligt saknas finansiering i målbilderna. Vägvalet yrkade bifall till förslaget med undantag av följande punkter som lagts till av Trafikkontoret:

  • Västlänken bör förberedas för anslutning mot Hisingen och Sahlgrenska. En tunnel under Göta Älv skapar kortare restider, avlastar en hårt belastad Marieholmsbro och möjliggör en attraktiv genomgående tågtrafik vilket är en förutsättning för höghastighetståg Oslo-GöteborgKöpenhamn.
  • Målbilden bör kompletteras med alternativt i ett nästa steg fördjupas kring frågor såsom dimensionering av Västlänken, anskaffning av nya tåg, utbyggnad av tågdepåer, uppställningsspår, underhållsverkstäder, spåranläggningar och vidareutveckling av stationssamhällen.

Nästa ärende handlade om Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram – Förslag till inriktning för Västtrafik 2014-2015. Ett gediget material med statistik om olika måluppfyllelser. Genomgående saknas dock redovisning av kostnadsökningar som bl.a. nämns i inriktningen för Västtrafik 2014-2015. Även de ekonomiska konsekvenserna för Göteborg stad är svåra att bedöma. Vägvalet lämnade ett yttrande om att det är bra att Trafikkontoret lyfter fram vikten av delaktighet i trafikförsörjningsprogrammet och kombination av resemöjligheter, framför allt gemensamt reskort. Vägvalet betonade även starkt att kostnaderna för de olika målen belyses mer ingående för att utgöra ett bra beslutsunderlag framöver.

Trafiknämnden fick en redogörelse från utredningen gällande spårvagnslinjer till Backa och Eriksberg. Preliminär uppskattning är ca 1 miljard kr för varje dragning. Kommer tillbaka till nämnden om ett beslutsärende.

Trafikdirektören gick igenom status om spårvagnsaffären som visar sig svårhanterlig och man har inga bra lösningar just nu. Enligt trafikdirektören är målet är att få ut vagnarna i trafik. Noterbart var att Trafikkontoret saknar specialistkompetens om vagnarna, varför man ligger i händerna på Ansaldobereda. Man är även oense om hur många vagnar som det faktiskt är fel på. Ansaldobreda anser att det handlar om 3 men vi vet ju att det är fler än så. Frågan är när det är dags att överge vagnarna och bita i det sura äpplet och upphandla nya. Mer information lär komma.

En kort genomgång om trängselskattens effekter. Trafikminskningen kryper nedåt och ligger nu runt -15% d.v.s. trafiken har successivt ökat över betalstationerna. Jag ställde en fråga om hur Trafikkontoret hanterar drabbade vägar med ökad trafik som t.ex. Böneredsvägen och Lerbäcksvägen. De var lite svävande varvid jag begärde att få en redogörelse om vilka vägar som prioriteras för åtgärd i Göteborg. Detta presenteras sannolikt på nästa sammanträde.

Vi fick också en kort redogörelse om cykelplan Göteborg där målet är att fördubbla cyklandet på 12 år enligt K2020. Tyvärr har det knappt ökat på 10 år hittills. Min fråga var som tidigare hur vägs dessa kostnader mot det som uppfylls. På frågan om cykelplanens kostnad blev svaret att det beror på hur mycket som avsätts i budgeten från majoriteten. Knepigt utgångsläge, då vissa mål säkert kräver stora satsningar. Ska cykelplanen justeras därefter? Vi får se var det landar.

Till sist så är jag utsedd att delta i referensgruppen för Hisingsbron.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Stort tack till utmärkelsen av Årets Hisingsprofil 2012

måndag, 18 mars, 2013

I onsdags kl. 11.30 fick jag ta emot utmärkelsen som Årets Hisingsprofil 2012 av Madeleine Christell från Tidningen Hisingen. Jag uppvaktades även av ett tjugotal personer som samlats för att se denna lilla ceremoni.

Jag fick ta emot en blombukett, ett diplom och en fantastisk fin fototavla över Hisingen från Eriksbergskranen (fotograf Markus Andersson).

För mig är det oerhört hedrande att få ta mot denna utmärkelse eftersom det är en bekräftelse på att ni där ute gillar det jobb vi lägger ned för att påverka det samhälle vi lever i. Även om denna utmärkelse är riktad till mig så vill jag skicka med den till mina kolleger runt mig som bidrar till Vägvalets framgångar.

Jag tackar igen alla som röstat på mig och hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att utveckla Göteborg i den riktning som faktiskt medborgaren vill att det ska vara.

Och framför allt så hjälper vi till att sätta Hisingen på kartan.

Lyssna gärna på intervjun om utmärkelsen i P4 här.

Läs även i Tidningen Hisingen här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Utspel om Backastationerna

torsdag, 14 mars, 2013

Igår gick de rödgröna och Alliansen ut med att en utredning ska tillsättas om Backastationerna. Läs artikeln i GP här.

Johan Nyhus (S) säger:

”Vi vill göra en ordentlig analys. En viktig fråga är hur det blir med genomfartstrafiken i bostadsområden om vi flyttar stationerna. Jag vill undvika att trafiken i Backa ökar med 2 000 bilar per dag.”

”Resultatet kan bli olika förslag på förändringar – på samma sätt som tidigare presenterats för Guldheden.”

Mats Pilhem (V) säger:

”Man måste komma ihåg att Bäckebol inte är den enda handelsplatsen i stadsdelen. Förutom Backaplan finns även lokala torg som vi vill ska leva och utvecklas som särskilt nämner Brunnsbotorget och Selma Lagerlöfs torg.”

Martin Wannholt (M) säger;

”Eftersom kritiken mot Backastationerna är så massiv tycker jag att vi ska agera snabbt och tydligt. Det är ett misstag att skjuta frågan fram i tiden.”

Helene Odenjung (FP) avslutar med:

”Det handlar om att skapa legitimitet för systemet med trängselskatter och att även betalstationen på Älvsborgsbron därför borde tas bort.”

Det känns som att de rödgröna och alliansen har valt att tävla i vem som kan utreda mest. Inte nog med det så spretar det  i de olika förslag på vad som kan göras. Nyhus ser det som svårt att hantera smittrafiken. Och det är ett problem. Om vi leker med tanken att man lyfter bort Backastationerna så kommer många att ta vägen över Brunnsbo och Skälltorpsvägen för att nå Lundbyleden och Backaplan. Därför måste man lyfta bort delar av station 22 bl.a. den som fångar upp trafik norrifrån som ska till vidare till Lundbyleden. Ju fler stationer som lyfts bort desto fler måste kompenseras någon annanstans.

Att flytta stationerna några meter hit eller dit hjälper inte eftersom det är smittrafiken in i Backa som ska hanteras med dagens zon då man vill få alla att åka ned till Tingstadsmotet för att inte förlora intäkter. Och för att undvika effekter som på Norrleden.

Pilhem anser att det är rättvist då vissa invånare ska nöja sig med att ta sig till Backaplan. Pilhem tankesätt inskränker en hel del på EU:s grundpelare om fri rörlighet. Han vill bestämma var du ska handla.

Wannholt anser att man borde agera snabbt. Ja, tre år är en ganska lång tid att reagera på.

Odenljungs uttalande är än mer orealistiskt. Älvsborgsbron står för 20% av intäkterna d.v.s. nästan 3,5 miljarder av 14 miljarder kr som trängselskatten ska bidra med. Var ska dessa pengar tas från om denna station lyfts bort? Det presenteras inte någonstans utan blir hängande i luften. Precis som Jan Hallberg (M) gjorde när han några dagar före valet 2010 i panik kastade fram samma förslag utan att det ledde till något konkret. Läs tidigare blogginlägg ”Moderaterna sprider lögner i sista stund”.

Större förändringar av systemet måste passera Riksdagen. Och det gäller inte bara ändringar som handlar om att flytta stationerna utan även om det påverkar kalkylen som är lagd. Detta är ju något som både de rödgröna och alliansen hävdat i tre års tid. Men nu finns det tydligen utrymme att flytta runt stationer. Jag köper det inte! Då kan Riksdagen likaså lyfta bort systemet. Låter lite som man väljer sina egna sanningar fritt efter eget önskemål.

Och om någon som läser detta tycker det vore väl bra om intäktskalkylen spricker och mindre pengar kommer in i trängselskatt, så är det tyvärr inte så. För då saknas finansieringen till de planerade utgifterna (Västlänken) som då drabbar invånarna i göteborgsområdet med gigantiska räntekostnader som ska betalas på något sätt, t.ex. höjd trängselskatt.

Det är en stor sannolikhet att det vispas runt i olika utredningar och att det sedan faller platt. Precis som det gjort med stationen på Lindholmen och Guldheden. Dessa har faktiskt varit uppe för behandling i olika instanser utan resultat. Läs vårt yrkande i Trafiknämnden gällande Lindholmen här och blogginlägg här.

Vägvalet vidhåller att hela systemet ska lyftas bort annars blir det aldrig rättvist. Och det som kan avgöra är din röst i valet 2014 och i en folkomröstning. Allt annat är kosmetika.

Läs och lyssna även mina uttalanden i Tidningen Hisingen och i P4 Göteborg.

Theo Papaioannou
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar yttrande gällande kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur

måndag, 11 mars, 2013

Vägvalet lämnar yttrande till Näringsdepartementet gällande kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur.

Vägvalet anser inte att kommuner och landstingskommuner skall medfinansiera statliga farleder. Medfinansieringen har blivit en metod att kringgå budgetlagen och utgiftstaket. Statens samhällsekonomiska prioriteringsordning sätts ur spel och den kommunala kompetensen att göra korrekta avvägningar saknas. Kommunala företrädare hamnar i omöjliga beslutssituationer när staten kräver medfinansiering.

Vägvalet yrkar även avslag i Trafiknämnden.

Läs hela yttrandet här eller i bifogat dokument.

Läs övriga yttranden som Vägvalet lämnat här.

Presskontakt:

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

PM: Theo Papaioannou har blivit utsedd till Årets Hisingsprofil 2012

fredag, 8 mars, 2013

Årets Hisingsprofil 2012 är utsedd, grattis Theo Papaioannou, Backabo och Vägvalets partiledare.

– Åh, tack. Fantastiskt hedrande, säger en glad och överraskad Theo Papaioannou när Tidningen Hisingen ringer upp och gratulerar honom till att ha blivit framröstad av Hisingens läsare till Årets Hisingsprofil.

Vad säger du om segern?
– Jätteroligt och som sagt hedrande. Jag har ju inte varit en sådan profil så länge det är så klart roligt att det fått genomslag.

Varför tror du att du vann?
– Det här är ju inte bara jag utan är ju hela vårt parti Vägvalets förtjänst. Jag bor ju i Backa själv och det är klart att Hisingen varit extra utsatt när det gäller trängselskatten. Då känns det bra att folk anser att vi, och jag, stått upp för Hisingen. På kort tid har vi har profilerat oss starkt och blev ju störst på just Hisingen i valet.

Vad gör du (och Vägvalet) nu?

– Nu har vi gjort vårt när det gäller kravet på folkomröstning så nu väntar vi ut de andra partierna. Sedan jobbar vi med att trimma budgeten och idéer inför valet nästa år.

Om du inte hade vunnit vem av kandidaterna tycker du skulle blivit Årets Hisingsprofil?

– Swicky Krantz. Absolut. Jag har läst på lite mer om honom och inser vad han gjort för Hisingen. Han är en stor profil och klart värd ett stort grattis han med, det var ju väldigt jämnt också. Han får väl komma igen nästa år.

Blir livet annorlunda nu?

– Haha, ja, nu kommer man ju ha ögonen på sig det gäller att passa sig. Det gäller ju att förvalta detta under året.

En samvetsfråga, röstade du på dig själv?

– Ja, det gjorde jag faktiskt, jag kunde bara inte låta bli!

Tidningen Hisingens har valt att för första gången i tidningens historia utse Årets Hisingsprofil och kora någon som satt Hisingen på kartan. De efterlyste tidigare i höstas nomineringar och tips om vem man tycker gjort sig förtjänt av denna historiska nominering. De fick in en hel del, såväl via mejl, twitter och vår facebooksida men också per telefon och brev.

I sin nominering skrev Tidningen Hisingen:

”Vägvalets partiledare har i sin kamp mot trängselskatten fått många sympatisörer till sitt parti. Han, och partiet, har väckt och hållit liv i debatten om skatten men också om hela det Västsvenska infrastrukturpaketet. Partiet och Theo Papioannou fick sitt genombrott inför valet 2010 som ett enfrågeparti byggt på medborgarengagemang men har efter åren i den göteborgska politiken breddats, även om trängselskattens avskaffande fortfarande är den viktigaste. Partiledaren själv bor på Hisingen och har hela tiden lyft frågan ur ett Hisingsperspektiv.”

Fina ord om årets Hisingsprofil

■ ”Theo är en person som alltid tänker Hisings boendes bästa och alltid med mycket hög energi inspirerar och motiverar sina medmänniskor och vänner. Theo är första mannen mot trängselavgiften en sann krigare som vill få Hisingsboendes röst hörd och förvaltar sina uppdrag väldigt väl”.

■ ”Helt outstanding för det jobb han gör för oss i trängselskattefrågan.”

Läs hela artikeln här

Tidningen Hisingen firar Årets Hisingsprofil 2012 nu på onsdag den 13 mars klockan 11.30 med att räcka över en symbolisk gåva. Vill du också gratulera Theo Papaioannou? Kom förbi.

Plats: Coop Wieselgrensplatsen, vid klockspelet

Glöm inte bort sakfrågan!

torsdag, 7 mars, 2013

I höstas när debatten om trängselskatt drog igång ordentligt skrev jag blogginlägget ”Hot är aldrig acceptabelt men kålsuperi är?”. Hot mot människor som yttrar sin åsikt är aldrig acceptabelt. Att missnöjet tar sig i uttryck i ytterligheter som den diskuterade bildekalen är helt förkastligt men samtidigt får vi inte glömma bort alla andra personer som faktiskt fortfarande debatterar och har en annan åsikt utan dessa påhopp. Sakfrågan får inte komma bort.

Så hur ska man tolka följande av Bosse Parbring (MP) på twitter?

”Vidrigt kvinnohat i Göteborg. Manliga politiker måste ta avstånd genom att starkt sluta upp bakom trängselskatten.”

Jag förstår inte riktigt detta påstående. Ska jag ta avstånd från min åsikt om trängselskatten för att någon gjort en bildekal? Räcker det alltså inte med att jag anser att hot och ytterligheter ska undvikas i en debatt? Om vi seriöst ska se på situationen så får ju personer som Bosse börja urskilja problemet. Och problemet är att någon individ (och jag skriver individ eftersom vi ännu inte  vet vilket kön som ligger bakom) tagit sin åsikt alldeles för långt. Men ska det hindra oss andra som sköter oss att ha en åsikt? En åsikt som en stor majoritet delar?

Ja, det blir lite konstigt att blanda bort alla korten. Hat mot kvinnor är helt fel. Hat mot män är helt fel. Hat överhuvudtaget är fel. Och jag måste poängtera följande: Oavsett kön! Oavsett kön, ras, hudfärg, etnicitet, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Jag uppfostrar en pojke och en flicka och de ska ha samma rättigheter i alla lägen i samhället. Jag vägrar att etiketteras i olika fack. Är det inte att jag är man så är det att jag är  invandrare eller varför inte vit kränkt man. Om vi ska lyfta oss ur det segregerade samhället så får vi banne mig sluta etikettera allt. Senast i raden så har det mesta med Italien blivit dåligt då Ansaldobreda levererat undermåliga spårvagnar. Varför inte kalla dem för ”nya” istället för ”italienska” spårvagnar? Är allt italienskt av ondo?

Rasmus Andersson (S) skrev till mig på twitter:

Hej! Jag antar att Vägvalet tar avstånd ifrån ”Häxkampanjen” mot Anneli H och Kia A? Med vänlig hälsning,: Rasmus

Jag svarade att jag redan tagit avstånd dagen innan men blev lite frågande om varför Vägvalet utpekades:

” ja, alltså: om inte VV tar avstånd så kommer folk förutsätta att ni står bakom eller tycker det är ok. Bra att du säger ifrån!”

Är inte det dömande? Att utgå från att Vägvalet och dess representanter skulle har något att göra med dekalen? Jag tycker vi har visat på handlingskraft och seriositet sedan 2010 att driva frågan om trängselskatt på ett föredömligt, respekterat och demokratiskt sätt. Vi samlade själva in 28 000 namn för en folkomröstning. Vi bildade Vägvalet och sitter nu i kommunfullmäktige och driver frågan därifrån. Vi har skrivit hundratals debattartiklar och snart levererat tre budgetar för staden. Jag skulle tippa på att många medlemmar inklusive mig själv lagt ned tusentals ideella arbetstimmar.

Hur var det nu med att sätta etikett på någon?

Att inte hålla sig konsekvent om vem som utsätts är också för mig väldigt irriterande.

När Johan Trouvé inte gillade GT:s initiativ för en folkomröstning förminskade han GT:s chefsredaktör, Frida Boisen på Twitter:

”Är förvånad över en ung kvinnlig chefredaktörs maniska strävan efter att bli känd! Var omdöme inte ett kriterie för jobb på GT?”

Kia Andreasson (MP) skrev då på de rödgrönas blogg:

”Mediamakten kan vara stor och oresonlig. De som vågar säga något annat än GT:s budskap i frågan hängs ut och får en negativ etikett. När Johan Trouvé vågade uttrycka en åsikt var han genast omnämnd som en kvinnoförtryckare i tidningen. ”

Är det konsekvent? Varför tog hon inte själv avstånd från Trouvés uttalande och tog ställning för näthatet mot kvinnor? Varför uppmanade hon inte då allmänheten att säga ifrån? Eller gäller det endast vissa kvinnor? Det är så man skäms.

När Jonas Ransgård (M) utsattes för brevskrivningar falskeligen underskrivna av honom själv med obscena budskap, som jag inte tänker upprepa här, mot unga kvinnor var det dämpat. När jag själv och andra utsattes för hotbrev från en S-valarbetare var det också dämpat. Då blev det ingen större medial uppmärksamhet och inga GP-krönikor skrevs på temat ”Nu får det vara nog”. Var någonstans var då den tvärpolitiska manifestationen, som jag trots allt hade efterfrågat via Stadsledningskontorets säkerhetsavdelning vid ett flertal tillfällen?

Återigen, hot och påhopp är oacceptabla och ska motarbetas till varje pris. Man ska reagera i alla situationer oavsett vem som hotas.

Och framför allt: Glöm inte sakfrågan och övriga som hanterar debatten på ett föredömligt sätt.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Lär av Västerbotten!

fredag, 1 mars, 2013

Idag skriver statsvetaren Bruno Kaufmann i Västerbotts-kuriren om folkinitiativet som utvecklas i Västerbotten.

Han skriver:

”Det händer det saker i Västerbotten som har med framtidens demokrati att göra. Det bådar gott. Folkinitiativ och folkomröstningar kan göra den representativa demokratin mera representativ, nya kontaktytor mellan väljare och valda skapas.”

”I september är drygt 200 000 västerbottningar inbjudna att ta ställning till folkinitiativet ‘sjukvård för alla’, som har sitt ursprung i upprördheten i inlandet över landstingets ekonomiskt begrundade strukturförändringar. För första gången i svensk historia blir det därmed en folkomröstning på länsnivå. Därmed får Västerbotten en unik möjlighet att visa upp sig som en region där medborgardialog och folkstyret tas på allvar.”

Övriga partier i Göteborgs kommunfullmäktige borde titta på utvecklingen i Västerbotten där man insett att folkinitiativet börjar bli en del av den politiska vardagen. Alliansen och den rödgröna majoritet borde ta sig ur skyttegraven som de klivit ned i tillsammans och finna en väg ut till en konstruktiv dialog med medborgarna igen.

Som Kaufmann skriver:

”Inledningen bådar gott: i veckan genomfördes ett samrådsmöte mellan alla politiska partier och folkinitiativgruppen om själva frågeställningen. Efter en lång och konstruktiv debatt kom man så överens – trots att den utmanade S-MP-majoriteten enligt gällande lag hade kunnat köra över både oppositionen och initiativtagarna från Dorotea och Åsele.”

”Det är en sådan medborgarvänlig attityd och samarbetsanda när det gäller beslutsprocessen som nu krävs för att kunna förverkliga den reformerade grundlagen som instiftades för ett par år sedan – med stöd av alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.”

S-MP-majoriteten väljer alltså att ”lyssna” på medborgarna. Men i Göteborg är det tvärtom samma partier som väljer att slå dövörat till. Kia Andreasson (MP) tvärvägrar en folkomröstning och Lena Malm (S) ifrågasätter den. En medborgarvänlig attityd och samarbetsanda borde vara prioritet även i Göteborg, där etablerade partier tappat kontakten med medborgarna.

Kaufmann skriver vidare:

”Som i andra länder är också vårt folkstyre på efterkälken när det gäller att tillvarata den representativa demokratins alla möjligheter. En hel del politiker – och även statsvetare för den delen – påstår ibland att en representativ demokrati är samma sak som en indirekt demokrati, där vi medborgare endast får delegera vår rösträtt i sakfrågor till valda församlingar.”

”Men verkligheten ser annorlunda ut: Sedan genombrottet för snart hundra år sedan har den allmänna rösträtten förstärkts stegvis med bland annat sänkningar av rösträttsåldern, utvidgning till flera befolkningsgrupper och möjligheter till förstärkta personval, folkinitiativ och bindande folkomröstningar.”

”Utvecklingen motsvarar uppfattningen om vad en modern representativ demokrati enligt både Sveriges och EU:s grundlagar går ut på. Nämligen att säkerställa de individuella mänskliga rättigheterna, möjliggöra en delegering av (alltid begränsade) beslutsrättigheter till valda församlingar samt – sist men inte minst – kunna delta aktivt i den politiska processen genom direktdemokratiska verktyg.”

Det är dags att träda in i ett nytt modernt tänk kring vad demokrati innebär och hur vi involverar medborgaren i besluten. Politiker måste sluta att se medborgaren som ett nödvändigt ont och börja prata med dem. Under hela mandatperioden!

Jag avslutar med Kaufmanns formulering:

”Den största utmaningen för vår representativa demokrati är inte att fler och fler människor vågar ge sig in i sakpolitiken genom de nyvunna rättigheterna. Tvärtom så kan de nya kontaktytorna mellan väljare och valda som nu uppstår vitalisera både medborgarnas och politikernas engagemang för att ge sig in i upplysande och respektfulla debatter och dialoger med varandra.”

Theo Papaioannou
Vägvalet