Arkiv för februari, 2013

Trafiknämnden 7 februari – Del 3

torsdag, 28 februari, 2013

Trafiknämnden fick även redogörelse om utbyggnadsplanering, grönplan och trafikstrategi. Tre viktiga planer som kommer att sätta sin prägel på Göteborgs framtida planering. Och de har inarbetats med en hel del politiska aspekter vilket framför allt framkommer i trafikstrategin. Alla tre planerna skickas nu ut på remiss i staden för att beslutas under hösten.

Vi har tidigare i Trafiknämnden hanterat trafikstrategin. Då hade Vägvalet tänkt att lämna ett yttrande men det visade sig mer och mer att den rödgröna politiken genomsyrar trafikstrategin med bilfientliga inslag och därför valde vi att ändra det till ett avslagsyrkande. Läs yrkandet här. Läs även tidigare blogginlägg här och här. Alliansen valde som vanligt att inte göra någonting utan lät det passera.

Efter ett antal bordläggningar var det dags för min fråga gällande samverkan mellan trafikkontoret och Västtrafik. Precis som vi konstaterat innan är den nya organisationen i regionen med Västtrafik som utförare komplex och krånglig för att trafikplanera. Idag är Göteborg Stad endast en samverkande part i trafikplaneringen. Då gäller det att ställa krav på Västtrafik men samtidigt är det Västtrafiks budget som i slutändan styr vad som ska genomföras. Det fick vi bekräftat häromdagen i GP när flera linjer drogs in. Det är en mycket lång väg kvar att gå för att detta ska kunna fungera som det är tänkt.

Slutligen tog jag upp en fråga om Övre Husargatan där arbeten avstannat på grund av tjäle i marken. Men det blev lite väl pinsamt när en man gick runt med GPTV och visade hur man släppt allt vind för våg. För att sedan intervjua projektledaren på Trafikkontoret som såg ut som ett frågetecken. Framför allt borde hela gatan säkras upp. Det såg inte bra ut när mannen pekade på armeringsjärn som stack upp en halvmeter ovan mark utan skyddsstaket runt. Se klippet här.

Och för att inte gå händelserna helt i förväg så kan vi vänta oss mer diskussioner i Trafiknämnden framöver om sönderrostade spårvagnar och företag som förlorat inkomst på Övre Husargatan.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Ja-sägarna har blivit nej-sägarna

måndag, 25 februari, 2013

I torsdags behandlades Vägvalets motion om Västlänk 2021 i kommunfullmäktige, ett alternativt förslag på lösning i form av en pendeltågsslinga vid centralen, till Västlänken.

Debatten blev lång och intressant då de etablerade partierna både från de rödgröna och alliansen totalt valde att dissa förslaget. De rödgröna tog dock priset då de i sitt yrkande valde att göra en hemsnickrad ”egen” bedömning varför alternativet inte kunde genomföras. Det var ju det som motionen efterfrågade: En utredning för att ta ställning till förslaget. Inte en utredning från Kia Andreasson (MP) baserat på hennes egna bedömningar.

Rädslan för att utreda är ytterst märkligt eller så påvisar det hur skakigt det har blivit då Västlänken, det Västsvenska paketet och trängselskatten kommit att ifrågasättas från alla håll och kanter. Framför allt har Vägvalet dragit in debatten i Göteborgs kommunfullmäktige vilket visar sig störa etablissemanget. Man kan inte längre omfamna varandra likt en Grammis-gala utan kritik.

Skrämmande är de rödgrönas totala ignorans gällande Västlänkens kostnader och dess nettonuvärdeskvot som pekar på ca -10 miljarder kronor. Likt en envis åsna väljer flera representanter från den rödgröna sidan att försvara detta med flera påhittade effekter som inte framgår av utredningen. Det är väldigt enkelt, finns de inte i utredningen så existerar de inte! Att påstå effekter som inte är utredda är en vårdslös politik som kan komma att få betalas av nästkommande generationer. Något som de etablerade partierna gärna säger sig värna om.

Den ende som var ärlig i debatten och sa varför de avslog motionen var Mats Pilhem (V). Han sa till slut att han ville inte ha lösningen. Men å andra sidan är V:s starka sida inte ekonomi.

Kia Andreasson (MP) valde som vanligt att svamla runt om hur viktig tunneln till Haga är för miljön och att det var för sent att komma med egna ”hemmasnickrade” lösningar. När jag påpekade att det var på gränsen till medborgarförakt blev Andreasson sur:

”Vi har inget medborgarförakt. Västlänken är till för medborgarna, för att människor ska kunna ta sig fram även utan bil. Vi har presenterat detta förslag för medborgarna. Vägvalet vill dela upp i ett vi och ett dom. Jag går inte med på den beskrivningen.”

Javisst, allt är Vägvalets fel. Det är alla andras fel. Inte en uns av självkritik finns hos Kia Andreasson. Samma person som går emot sitt egna partiprogram och nekar en folkomröstning. Det är medborgarens fel som inte förstår. Absolut!

Anneli Hulthéns (S) återkommande argument är att det är fem parter i överenskommelsen om det Västsvenska paketet.

”Jag tror inte att Västra Götalandsregionen eller Halland är så intresserade av betala en vändslinga vid Göteborgs central.”

Var är medborgarna i denna överenskommelse? De rödgrönas bästa försvar för detta är att Vägvalet burit medborgarnas röster som var emot i valet 2010. Jag anser att det är att lura sig själv att använda Vägvalet som en indikator för hur mycket makt man fått. Vägvalets förutsättningar vid valet 2010 var långt under de etablerade partiernas, inte minst ekonomiskt.

Det råder inte bara ekonomiska osäkerheter kring Västlänken. Det finns osäkerheter om regionförstoring, folkomröstning och valet 2014. Att utreda alternativ borde vara en självklarhet då de etablerade partierna vet om detta. Annars finns det en stor risk att Göteborg står utan lösning vid ett politiskt haveri bekostat av de rödgröna och alliansen.

Göteborg har långt kvar att återupprätta förtroendet till medborgarna.

Motionen avslogs efter votering med 74 emot och 4 för.

Läs mer om motionen och tjänsteutlåtandet samt lyssna på debatten här.

Läs även GP:s artikel gällande avslaget här.

Även dagens ledare i GP sluter sig till skaran som väljer att bortse från att Västlänken är ett osäkert och dyrt projekt. Lika vårdslöst som politikerna i kommunfullmäktige väljer ledaren att utan utredning förkasta andra alternativ som pendeltågsslingan.

”En överväldigande majoritet i Göteborgs fullmäktige sa vid förra veckans sammanträde nej till en vidare utredning av detta alternativ. Det skedde på goda grunder. Som talarna från en rad partier framhöll har förslaget visat sig vara behäftat med klara brister.”

”Faktum är att Västlänken utretts under tio års tid för att möta framtidens krav på utveckling av staden. Många alternativ har granskats utan att uppfylla kraven. Och det börjar bli dags att Göteborg går från planering till handling.”

Att Västlänken också begravdes eftersom den var olönsam första gången väljer givetvis ledaren att inte nämna. Nej, nu är det viktigt att springa vidare och då får det kosta precis hur mycket som helst. Goda grunder? Knappast.

Ledaren skriver vidare:

”Hårdast i sin kritik var Mats Pilhem (V) som underströk att centrala staden skall vara trivsam och tillgänglig, inte ha ett jättemeccano högt upp i luften. Kjell Björkqvist (FP) ställde frågan vilka som vill bygga bostäder på platser där tåg går ovanför husen.”

Ledaren har uppenbarligen dålig koll på att hela området förblir ett ormbo av ramper då Trafikkontoret inte kan lösa säkerheten för trafiken runt Nils Ericssons terminalen utan dem. Hela bangården kommer att vara kvar eftersom fjärrtågen fortfarande ska angöra till samma gamla säckstation. Och en stor överfart (bangårdsviadukten) á la meccano är också planerad tvärs över bangården. Jag tror inte det är aktuellt att bygga ett enda hus på det aktuella området.

Ledaren missade också att motionen begärde en utredning varvid nedan påstående faller platt:

”Vägvalets Theo Papaioannou hade flera tillfällen att besvara kritiken i sak. Den sakdiskussionen avstod han från och upprepade bara gång på gång kravet på utredning.” 

Det verkar som att ledaren väljer att slå dövörat till då ett av det viktigaste argumentet för att utreda ett alternativ är Västlänkens olönsamhet på 10 miljarder kr. Något som jag påpekade ett antal gånger under debatten.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Trafiknämnden 7 februari – Del 2

onsdag, 20 februari, 2013

På Trafiknämnden behandlades även förslaget om Göteborgs Stads miljöprogram. Programmet består av ett gediget innehåll som gör det väldigt ogreppbart då det verkar en ”brainstorming” mynnat ut i alla möjliga förslag som aldrig kostnadsbedömts och utretts.

Att begära att Trafiknämnden ska kunna godkänna detta dokument med dess åtgärder och en sådan tunn kostnadsanalys går inte. Den samlade kostnaden enligt tjänsteutlåtandet kan komma att landa på ett par miljarder kr enligt tjänsteutlåtandet. Flera åtgärder är bra och Vägvalet kan ställa upp på dessa. Men det finns väldigt många åtgärder som är av sådan politisk karaktär att de borde bedömas var för sig. Till detta borde många åtgärder också utredas och kompletteras med ekonomiska konsekvenser innan de beslutas.

En bra åtgärd är t.ex. 21. Samordna leveranser till och från byggprojekt. Dock saknas en tydlig kostnadsbedömning men det är en åtgärd som kan mynna ut i ett bra resultat för staden.

Däremot har åtgärder som 28. Höj kostnaden för boendeparkering på gatan och 29. Verka för möjligheten att ta ut parkeringsavgifter på privat tomtmark inte några större kostnader, men är politiskt laddade och påverkar medborgarna direkt.

Åtgärd 63. Bygg en automatbana på sträckan Korsvägen till Eriksberg bedöms ha en kostnad i slängar av miljarder kr. Hur ska man ta beslut på om denna överhuvudtaget ska utredas utan underlag? Och vem har kommit fram till just den sträckningen? Vägvalet ser det väldigt svårt att tillstyrka förslaget med den formulering som är gjord i beslutsunderlaget.

Enligt tjänstemannaförslaget ville miljöchef, Anders Roth, att följande att-satser skulle gälla:

  1. att tillstyrka inriktningen i miljöprogrammet
  2. att uppmana miljö- och klimatnämnden att inarbeta trafikkontorets synpunkter i den fortsatta hanteringen av miljöprogrammet
  3. att ge trafikkontoret i uppdrag att prioritera och inarbeta åtgärderna i det av kommunfullmäktige antagna miljöprogrammet i den ordinarie  budgetplaneringen
  4. att som eget yttrande till miljö- och klimatnämnden översända trafikkontorets tjänsteutlåtande

Genomgående tillstyrks eller avstyrks varje åtgärd och kostnadsanalysen består av bedömning i form av t.ex. miljoner, tiotals miljoner, hundratals miljoner kr osv. Med andra ord finns inga riktiga siffror på åtgärderna. Läs tjänsteutlåtandet här.

Alliansen och de rödgröna valde att stryka punkt nr 3 och revidera punkt 1 och 2 enligt följande:

  1. att tillstyrka inriktningen i miljöprogrammet i de punkter som rör trafiknämndens verksamhetsområde
  2. miljö- och klimatnämnden inarbetar trafikkontorets synpunkter i den fortsatta hanteringen av miljöprogrammet
  3. att som eget yttrande till miljö- och klimatnämnden översända trafikkontorets tjänsteutlåtande

Genom att ta bort punkt nr 3 säkrades att Trafikkontoret inte startar med utredningar av åtgärderna innan miljöprogrammet är beslutat i kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige.

Men alla åtgärder är tillstyrka i handlingen och därför valde Vägvalet att istället föreslå följande beslut till trafiknämnden:

  1. att miljöprogrammets åtgärder som berör Trafiknämnden ska ses endast som förslag som kan kommer att hanteras efter Trafiknämndens värdering
  2. att Trafiknämnden äger rätt att exkludera, inkludera och genomföra åtgärder efter egen bedömning inom ramen eller efter utökning av nämndens budget
  3. att varje utvald åtgärd som väljs ut bereds enligt sedvanlig praxis i nämnden och redogörs var för sig

Vägvalet reserverade sig även mot beslutet. Läs vårt yrkande här.

Läs Miljöprogrammet i sin helhet här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Idag fyller Vägvalet 3 år

onsdag, 20 februari, 2013

Idag fyller Vägvalet 3 år! Vi firar med tårta och tre ljus.

Då 2010 samlades vi kring tre frågor: Stoppa trängselskatten, slopa Västlänken och folkomrösta om trängselskatten. Dessa tre är aktuella än idag.

 

I förra årets budget för Göteborgs stad formulerade Vägvalet ställningstaganden i en mängd andra frågor:

Ekonomi
– att skatteuttaget inte skall överstiga riksgenomsnittet
– sänka skatten med 10 öre för att anpassa Göteborg till riksgenomsnittet
– inte medverka till medfinansiering av statlig infrastruktur
– att korrekta samhällsekonomiska kalkyler används i planeringen
– förbättra företags- och boendeklimatet i Göteborg
– att stadens utveckling sker i en lugn och naturlig takt
– att staden blir huvudansvarig för budgetprocessen och att denna blir öppen och tillgänglig för samtliga fullmäktigeledamöter
– kraftigt reducera investeringsplanen
– minska antalet bolag och koncerner
– skärpa kraven på offentlig upphandling i staden

Trafik
– slopa den planerade tågtunneln till Haga
– genomföra utredningen av Västlänk 2021
– avskaffa trängselskatten
– att Göteborg sköter sin egen lokala kollektivtrafik
– tillföra 200 miljoner kr för att förbättra underhållet av stadens infrastruktur
– avveckla projektet Trygg Vacker Stad
– genomföra en utredning av Göta Ringen
– att Göta Älvbron planeras för 10 meters höjd

Barnomsorg
– tillföra 100 miljoner kronor för att förbättra barnomsorgen
– att öppettiderna ska vara mer flexibla med fler ”nattis” och barnomsorg på helgerna
– att det ska vara max 15 barn per grupp och max 5 barn per pedagog
– alla barn upp till 13, oavsett var i Göteborg de bor, ska erbjudas plats i ett fritidshem eller i en fritidsklubb
– staden i större utsträckning samarbetar och stöttar föreningslivet i framtagandet av aktiviteter som kan erbjudas barn och ungdomar

Stadsdelsnämnderna
– avveckla stadsdelsnämnderna

Skolan
– att den obligatoriska skolan ska ge alla elever relevant utbildning utifrån varje elevs förutsättningar

Äldreomsorg
– att alla äldre i Göteborg blir betraktade som myndiga medborgare och att de får en värdig ålderdom

Studentbostäder
– utreda byggnation av studentbostäder i  t.ex. Angered

Kultur
– att möjligheterna ska öka för alla barn, ungdomar och vuxna att själva vara med och skapa kultur utifrån sina förutsättningar
– att det fortfarande ska vara kostnadsfritt för barn och ungdomar att besöka kulturella institutioner
– att kulturskolan skall vara kostnadsfri och tillgänglig för alla barn och ungdomar
– att verksamheten för de lokala biblioteken ska utvecklas
– att kulturhistoriska byggnader i Göteborgs stadsmiljö ska bevaras

Medborgarinflytande
– utveckla medborgarperspektivet

Miljö
– vill att återvinning (glas, plast, metall, papper, kartong) hämtas vid bostaden, både för flerfamiljshus och villor samt att antalet fria besök på återvinningscentralerna ska ökas från 6 till 12 per år
– att avfallskvarn i köket tillåts
– att trädgårdsavfall ska hämtas i den kompost som redan idag hämtas vid bostaden

Årets budgetförslag kommer att innehålla fler och fördjupade ställningstagande.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar yttrande gällande SOU 2013:13 Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon

måndag, 18 februari, 2013

Vägvalet lämnar yttrande gällande SOU 2013:13 Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon.

”Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar kunde kräva ‘vägavgifter’ utan att leverera något mervärde eller annan tjänst tillbaka.”

Kommissionens vitbok

Vägvalet anser att beslutet om trängselskatt i Göteborg har tillkommit på felaktiga grunder och därför bör omprövas. Trängselskatt tas ut på genomfartslederna i strid mot förarbetena till lagstiftningen.

Betalningsområdet har blivit alldeles för stort, projekten i den nationella planen är alltför omfattande och finansieringen med trängselskatt riskerar att förstöra stadens ekonomiska förutsättningar.

Någon delegation till kommunen bör inte genomföras eftersom den ändå blir alltför begränsad till sitt innehåll.

Prövning för utländska fordon bör kunna genomföras i Förvaltningsrätten såväl i Göteborg som i Stockholm.

Avgiftsuttag på utländska fordon stämmer inte med Eurovinjettdirektivet.

Av utredningen att döma råder det stor osäkerhet om intäkterna då betalning från utländska fordonsägare bygger på frivillighet.

Läs hela yttrandet här.

Läs övriga yttranden som Vägvalet lämnat här.

Läs utredningen av Finansdepartementet här.

Presskontakt:

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Ingående GT-intervjuer med Theo Papaioannou och Kia Andreasson

lördag, 16 februari, 2013

Igår när GT lämnade in sin namninsamling till kommunfullmäktiges ordförande Lena Malm, publicerade tidningen också två intervjuer i sin specialbilaga om folkomröstningen som medföljde GT.

I den ena intervjuades Vägvalets Theo Papaioannou och i den andra Miljöpartiets Kia Andreasson. I bilagan publicerades bara en liten del av respektive intervju, men på nätet är de mycket längre.

Läs intervjun med Theo Papaioannou här och Kia Andreassons här.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Krav om folkomröstning kraftig signal

fredag, 15 februari, 2013

Idag skriver Vägvalet i GP om GT:s namninsamling som nu öppnar upp för en ny chans för de folkvalda att lyssna på göteborgarna och låta de få folkomrösta om trängselskatten.

Vi skriver bl.a:

”Kia Andreasson (MP) påstår att det är för sent att folkomrösta. En miljöpartist som enligt sitt partiprogram ska värna om delaktighet i viktiga beslut: ‘När stora och viktiga beslut fattas bör alla få delta. En beprövad form för detta är folkomröstningar.‘”

”Jonas Ransgård (M) har valt att problematisera en folkomröstning och dess frågeställning. Han vill ha garantier för att nejröstare förstår vad de säger nej till. Varför problematiserades inte beslutet om trängselskatt innan det togs 28 januari 2010? Det kunde minsann beslutas i rekordfart utan att konsekvenserna var utredda för exempelvis backaborna, affärsidkarna eller låginkomsttagarna.”

Det är dags att sluta upp att problematisera. Kryp nu istället till korset och erkänn att denna fråga inte tagits i rätt demokratisk ordning och återställ förtroendet mellan politiker och medborgare i Göteborg.

”Att problematisera folks kunnande och förmåga att avgöra olika frågor är inte ett steg mot att skapa dialog mellan politiker och medborgare. Det är ett steg tillbaka.”

Stöd GT:s initiativ: Dyk upp på idag kl 11 på Gustav Adolfs Torg!

Läs mera:

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Vad som behöver och inte behöver göras

torsdag, 14 februari, 2013

Här om dagen kunde vi se ett inslag i Västnytt där trafikstrategen på Trafikkontoret, Per Bergström, uttalade sig om framtidens trafiksituation i Göteborg. Under det två minuter korta inslaget nämnde han vad vi (vilka det nu är?) behöver göra, sammanlagt räknade jag till sju stycken ”behöver”.

När någon med sådan tydlighet uttrycker vad andrabehöver” göra ska man dra åt sig öronen. De flesta av Per Bergströms ”måsten” är inget annat än politiskt tyckande. Låt vara att han arbetar på uppdrag för en politisk majoritet som har ungefär samma åsikter. Men varför ska en tjänsteman gå ut och försvara politikernas åsikter? Hur skulle Per Bergström förhålla sig om en annan politisk majoritet efter valet skulle ändra inriktningen i de frågor som han tar upp? Skulle han då argumentera emot, kanske säga upp sig eller skulle han vända kappan efter vinden?

Jag skulle vilja påstå att Per Bergström far med osanning när han definierar vad som ”behöver” göras. Hur många andra avsevärt större städer har inte klarat en någorlunda acceptabel trafiksituation utan att ”behöva” agera så bilfientligt som man nu är i Göteborg? Genom att staka ut en riktning som den enda möjliga, utesluter han därmed per automatik alla andra åtgärder som skulle kunna förbättra trafiken i staden. Det låter lite som om när Carl Bildt försvarade ”den enda vägens politik” i början av 1990-talet. Att den vägen ledde käpprakt till ekonomisk ruin för staten spelade mindre roll. Principen var det viktigaste också för Bildt.

I inslaget pekade Per Bergström på att vi har ”oproportionerligt mycket stora trafikleder i Göteborg” och att dessa bildar ”barriärer” mellan stadsdelarna och när medborgarna ska ta sig fram (till fots). Varför Per Bergström motsätter sig att bygga ringleder blir då lite svårt att förstå. Men det klarnar kanske lite när man lite senare inser att han liksom de rödgröna anser att vissa bilister behöver ge upp bilen (”bilen och bilanvändandet i centrala staden behöver lämna plats åt annat”), för annars riskerar vi visionen om att Göteborg  ska växa med 150 000 invånare. Läs tidigare blogginlägg där Trafikkontoret avstyrkte Vägvalets förslag om en västlig ringled, Götaringen. Notera även Per Bergströms kommentar längst ned. Läs även tjänsteutlåtandet här.

För ska man knö in så många människor till att bo (så centralt som möjligt) i Göteborg lär det ju kunna bli trångt i trafiken framöver. De som redan bor i stan verkar dock inte ha så mycket att säga till om om denna förändring, åtminstone inte om Per Bergström får som han vill. Vi ska bygga en större, tätare stad – men fråga för guds skull inte de som redan bor här vad de anser om hela paketet. Av erfarenhet blir det ju mycket bättre om vi bara kör på och tar problemen allt eftersom…

Trafikkontoret planerar till exempel för att bygga om Linnégatan till en så kallad cykelfartsgata. Kan Per Bergström förklara varför han behöver förstöra ännu ett fungerande trafikflöde i stan? Är det verkligen en naturlag eller är det kanske bara någons våta dröm?

Se hela inslaget från Västnytt här nedan.

Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Och några kritiska frågor från Västnytts reporter ställdes förstås inte heller. Det är ju mycket enklare att låta personer som vill få fram ett budskap att pladdra på oemotsagd.

Trafiknämnden 7 februari – Del 1

måndag, 11 februari, 2013

På detta sammanträde började vi med att gå igenom årsrapporten för 2012 för Trafikkontoret och nämnden. Vägvalet har lämnat ett yttrande enligt följande:

Trafikkontoret uppvisar att av de 14 mål som följs så är 4 gröna, 7 gula, 2 blå och 1 röd. Det kan inte ses som en bra måluppfyllelse. Vi har tidigare påpekat att om detta har att göra med att målen inte är applicerbara för Trafikkontoret så bör detta omgående ses över. Precis som vi påpekade förra året verkar målet för t.ex. behovstäckning i förskolan vara ett svåruppfyllt mål för Trafikkontoret. Även så i år.

En av de stora utmaningarna Trafikkontoret står inför är arbetsvolymen som åläggs kontoret. Enligt gjord medarbetarenkät anser 25% att de upplever en ansträngd arbetssituation med hög arbetsbelastning. En ökning från föregående år. Detta indikerar att det är viktigt att Trafiknämnden prioriterar och styr arbetet och låter Trafikkontoret fokusera på rätt saker.

Det är mycket glädjande att läsa avsnittet om stadsutveckling där Trafikkontoret lyfter fram att kommunikation och dialog med medborgarna är av stor vikt i all den verksamhet som Trafiknämnden bedriver. Vi hoppas att resurser avsätts vidare till att hantera dialogen med tanke på den ansträngda arbetssituationen.

Det är bra att det klart och tydligt framgår extrakostnader som ska hanteras av Trafikkontoret gällande Västsvenska paketet. Men det väcker också frågan hur mycket mer kostnad som kan tänkas ligga utanför det Västsvenska paketet som kräver extra finansiering av kommunen. Och vem är det som faktureras?

Förra året minskade det ackumulerade underhållsbehovet med 35 miljoner kronor vilket var en positiv riktning. I år ökar det igen med 75 miljoner. Investeringsvolymen är hög och då ökar även underhållsbehovet. Det är viktigt att Trafiknämnden tilldelas medel för att hålla tillbaka det ackumulerade underhållsbehovet, men också för att täcka upp de ökade underhållskostnaderna på grund av ökad investeringsvolym.

El-effektiviteten har ökat och överträffat målet om 5 % vilket är bra.

Under 2012 minskade koldioxidutsläppen för fordonstrafiken ytterligare med 1 procent jämfört med 2011. Vi vill påpeka att detta skedde utan trängselskatt.

Den generella trafikutvecklingen 2012 visar på en minskning på -0,4% (0,3% 2011). Över kommungränssnittet ökar trafiken med 0,5% (0,7% 2011). Över Götaälvsnittet -0,6% (0,3% 2011). I det Centrala stadssnittet har trafiken minskat med -4,3% (-1,6% 2011). I Citysnittet med -7,8% (-1,5% 2011). Vi vill även här påpeka att minskningen skedde utan trängselskatt.

Miljökvalitetsnormen för partiklar klarades på samtliga innerstadsgator. Detta p.g.a. dubbdäcksandelen gått ned till 50 % från föregående år 60 %. Utan trängselskatt och utökat förbud av dubbdäck.

För år 2011 skulle kollektivtrafikresandet enligt Västtrafik ökat i stadstrafiken med 10-20%. Då var jämförbarheten osäker och man trodde att den reella ökningen var 10%. 2012 är ökningen knappt 1%. Vi har tidigare beklagat att nyckeltalen saknas från gång till gång. Statistiken måste bli bättre och säkrare. Detta gäller även förtydligande av roller och uppdrag mellan staden och Västtrafik. Göteborg stad borde därför ställa högre krav på en förbättrad dialog från Västtrafiks sida.

Stora satsningar görs på cykel, men antalet cykelresor är trots detta oförändrat jämfört 2011. I attitydmätningar har andelen cyklister som är nöjda med cykelbanorna minskat från 47% till 36%. Det kan inte ses som bra måluppfyllelse med tanke på den satsning i storleksordningen 200 miljoner kronor som Trafiknämnden gör. Precis som förra året efterlyser vi en mer detaljerad kostnadsanalys för att kunna motivera satsningarna.

Vägvalet begärde en protokollsanteckning att vi inte stödjer projektet Trygg vacker stad.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Lär av Kennedy, Ransgård!

onsdag, 6 februari, 2013

Den 12 september 1962 höll president John F Kennedy sitt berömda tal där han annonserade att USA bestämt sig för att skicka en människa till månen innan slutet på decenniet. Han sa: ”Vi väljer att åka till månen under detta decennium och göra de andra sakerna, inte för de är lätta, utan för att de är svåra.

Under måndagens GP-chatt med moderatledaren Jonas Ransgård fick han flera gånger frågan om hur han ställer sig till en folkomröstning om trängselskatten. Ransgård svarade då: ”Ska en folkomröstning hållas måste det som jag ser det vara tydligt vad som kommer att hända vid JA resp NEJ”. På en liknande fråga löd svaret: ”Det bör vara klart i förväg hur ett nej ska tolkas: samma paket men annan finansiering, mindre paket eller avvakta ändrad statlig hållning t ex.

Vad menar Ransgård egentligen? När det kommer till att flytta Backa-stationerna så ställer han ju inte motsvarande krav på ”sitt” utspel. Istället kastar han fram ett förslag om att utreda om stationerna kan tas bort eller flyttas, utan att ha en aning om konsekvenserna eller vad som är möjligt.

Men låt oss då också problematisera Ransgårds utspel. Om stationerna tas bort hur ska då trafiken hanteras som kommer att köra via Backa för att nå Lundbyleden för att slippa trängselskatt? Om stationerna flyttas, vart ska de flyttas? Drabbar de inte någon annan? Går de att flytta? Hur ska andra likartade stadsdelar som drabbas hanteras? Vem ska då istället betala den uteblivna inkomsten av trängselskatten? För att använda sig av Ransgårds eget resonerande: Detta borde ju vara klart i förväg hur det ska tolkas.

Varför krångla till det mer än nödvändigt? Är det för att undvika och säga ja till en folkomröstning där alla kan vara med och bestämma? Eller för att travestera Kennedy: ”Vi väljer att säga nej till en folkomröstning för att det inte är lätt, utan för att det är så svårt.

Ransgårds inställning är alltså att det måste finnas en färdig handlingsplan som i detalj beskriver konsekvenserna av ett Nej i en folkomröstning. Det kan handla om att man i förväg har bestämt en annan finansiering av samma paket som idag eller att man förhandlat fram ett annat, mindre, paket i god tid innan folkomröstningen.

Vad är det då som hindrar Jonas Ransgård från att ordna detta? Om han verkligen vill ha en folkomröstning, varför sätter han inte igång med detta omedelbart? En anledning är säkert att han ser svårigheten att komma överens med alla övriga partier om detta. Kia Andreasson (MP) och Anneli Hulthén (S) har hittills avvisat alla krav på en folkomröstning. Vidhåller dessa partier den linjen kan de förstås inte sätta sig i förhandlingar med andra partier om hur man ska hantera ett Nej i en folkomröstning som man inte ens vill ha.

Att idag få till stånd en sådan uppgörelse om ett nytt paket är nog en övermäktig uppgift för de borgerliga partierna, något som Ransgård & Co rimligtvis också inser. Därför känns detta argument för att neka göteborgarna en folkomröstning som något som är bra att ta till om man egentligen inte vill ha en sådan, och kanske samtidigt kunna skylla att en sådan uppgörelse inte kunde fattas på övriga partier.

För om man verkligen tagit intryck av folks alla åsikter om hur beslutet fattades och hur konsekvenserna blev – då är beslutet att stödja en folkomröstning egentligen rätt så lätt. Det är bara att trycka på rätt knapp i kommunfullmäktige. Då blir det en folkomröstning.

När en sådan är genomförd och om det blir ett Nej, tvingas alla partier till det förhandlingsbord som Jonas Ransgård redan nu vill fylla. Det måste vara enklare att diskutera fram ett nytt paket under sådana premisser.

Egentligen är det här en mycket enklare uppgift än skicka en människa till månen. Men om Kennedy för drygt femtio år sedan hade sagt att det inte går, hade nog Neil Armstrong aldrig landat där. Är det bristen på vilja som hindrar Ransgård?

Se och hör Kennedys tal här.

Och läs chatten med Jonas Ransgård här.

Och se inslag från Västnytt här.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet