Arkiv för september, 2012

Jo då, Hjörne, vi har tänkt och agerat!

söndag, 30 september, 2012

Jag läser nu i GP Peter Hjörnes andra lite mer ifrågasättande krönika om utvecklingen av politiken i Göteborg.

Hjörne skriver bl.a.:

”Aldrig någonsin under mina nära tjugo år som krönikör i GP har jag mött ett så starkt och positivt gensvar som när jag förra söndagen skrev om bilfientligheten i Göteborg. Det är helt uppenbart att väldigt många människor är frustrerade och förbannade och känner sig överkörda av politiker och trafikplanerare.”

Detta uppvaknande är ju fantastiskt. Men faktum är att många har känt sig överkörda alltsedan sedan beslutet om trängselskatten togs den 28 januari 2010. Ett beslut som även togs av Folkpartiet och dess Allianskompisar som GP så gärna värnar om. Människor har varit frustrerande sedan 2010 men det är först nu som det fått ett större genomslag. GP har sedan dess haft en ganska flat inställning och Hjörne skrev tidigare att nu kan man inte vänta längre, alla satsningar är viktiga för Göteborgs framtid. Satsningar i Göteborg tycker nog de flesta är välkommet men till vilket pris och framför allt till vilken nytta för göteborgaren? Något Vägvalet har debatterat alltsedan vi bildades.

Hjörne ställer följande frågor:

”Så hur tänkte och tänker ni som har makten över gatorna, köerna och korsningarna när ni skapade korsningen vid Nya Ullevi, kaoset vid Korsvägen, eländet vid infarterna, livsfaran vid Viktoriagatan/Vasagatan? Hur resonerar ni när ni tar bort bilfil efter bilfil utan att först erbjuda fungerande alternativ?

Hur ser ni på centrumhandeln i förhållande till externa köpcentra? Hur ser ni på bilen? Lovligt villebråd eller ett av flera vettiga och nödvändiga fortskaffningsmedel. Vi är många som undrar och vill ha svar!”

Jo, vi tänkte i Vägvalet. Vi var det enda partiet som yrkade avslag på de kommunala åtgärderna, som Hjörne nämner inför trängselskatten 2013. (Södra Vägenstråket, Alléstråket och Linnéstråket). Med votering och reservation! Läs yrkandet här.

Och svar? Det har vi efterfrågat hur länge som helst.

Vidare skriver Hjörne:

”Man gör det alldeles för enkelt för sig om man påstår att den som försvarar bilens plats i staden inte vill värna miljön. Man kan faktiskt göra både och!”

Ja, man kan göra både och. Detta har vi länge sagt i Vägvalet. Det pågår i tysthet ett krig mot bilen som inte är befogat. Detta återfinns klart och tydligt i Trafiknämndens trafikstrategi vilket också avslogs av Vägvalet som enda parti. Med votering och reservation! Vi avslog bl.a. med anledningen av den bilfientlighet som återfinns i trafikstrategin baserat på den rödgröna politiken. Läs yrkandet här.

Så nog har vi tänkt. Men frågan är om Peter Hjörne lyssnat? Och nu när han ändå har vaknat, vad är hans nästa steg?

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalet lämnar motion om att avveckla Parkeringsbolaget AB

fredag, 28 september, 2012

Insynen gällande parkeringspolitiken i Göteborg försvåras alltmer för medborgaren och är ett direkt hot mot offentlighetsprincipen. Vägvalet finner ingen anledning att Göteborgs kommun ska ha ett eget bolag för att hantera parkering på kommunal kvartersmark. För medborgaren blir transparensen, samordningen och insynen bättre om verksamheten överförs till Trafiknämnden.

Smyghöjningar har gjorts alltsedan 2010 och då från nivåerna 3-6 kr vilket innebär att höjningar bortåt 400 procent har genomförts under knappt två år. P-avgift infördes även nattetid och söndagar som tidigare varit avgiftsfritt. Att få rätsida på detta är ingen lätt historia då Parkeringsbolaget lyder under bolagsordningen. Till råga på allt med en politiskt tillsatt styrelse.

Vägvalet har vid ett tillfälle under 2011 försökt att få klarhet i hur höjningar beslutats men efter över 1,5 månads påtryckningar har vi fortfarande inte fått svar på frågor som t.ex. vilket datum avgiftshöjning till 10 kr genomfördes på Heden.

Enligt nuvarande VD är Parkeringsbolaget AB ett kommunalt företag där målet inte är att gå med vinst utan att tillhandahålla en service. Varför går då detta bolag med allt högre vinst varje år och varför höjs taxorna avsevärt högre än inflationen? Nämnderna, såsom Trafiknämnden, i Göteborgs kommun går alla med ett nollresultat då deras enda uppgift är att ge medborgarna service för den skattepeng de betalar till kommunen.

Trafikkontoret vill återkomma med ett uppdrag om hur man tillsammans med P-bolaget ska bli ett gemensamt ansikte utåt. Men frågan blir då: Vad behövs Parkeringsbolaget egentligen till?

Vi vill därför att man avvecklar Parkeringsbolaget AB och överför dess verksamhet till Trafiknämnden.

Läs Vägvalets motion här.

Vill du se övriga interpellationer och motioner som Vägvalet lämnat klicka här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

I nyhetsflödet: GP1GP2

De rödgröna har dålig koll och säger nej, nej, nej

onsdag, 26 september, 2012

Den rödgröna trojkan har i olika grupperingar styrt Göteborg de senaste 18 åren. Med tiden har de alltmer fastnat i ett påfrestande nejsägarträsk. Alla nytänkande förslag som inte är sprungna ur de egna leden förkastas direkt. Vägvalets alternativa infrastrukturpaket innehåller lösningar som löser problem i närtid, innebär mindre ekonomisk risk, leder bort trafik från centrum, sparar Staten 5 och göteborgarna 25 miljarder kr. Allt detta bemöts med: ”Det går inte.” Förtjänar inte göteborgarna mer flexibla och pålästa politiker som kan tänka om, även efter att de fattat ett dåligt beslut?

Medan de folkliga protesterna pågår – Vägvalets och GT:s namninsamlingar för en folkomröstning har hittills samlat 45 000 underskrifter – stänger de rödgröna alla dörrar och kallar Vägvalets förslag för hemmasnickrat. Men att de själva väljer att följa Göran Johanssons (S) paket som klottrades ner på en servett över en fika i Örebro verkar de ha glömt. Kan det bli mycket mer amatörmässigt än så?

Enligt en färsk undersökning i GT vill 64% av S-väljarna folkomrösta om trängselskatten. Framför allt Hulthén borde lyssna på sina 60 000 väljare som inte håller med henne om att beslutet gick att påverka i valet 2010.

Precis som de rödgröna skriver begärde Vägvalet ut dokumentation från Trafikverket om hur Liseberg drabbas under byggandet av Västlänken. Dokumentet förtydligade inte något konkret mer än att delar av Liseberg faktiskt kommer att rivas. Att Liseberg ändå inom några år skulle ha velat riva historiska byggnader som Rosa Villan saknas det stöd för, tvärtemot vad de rödgröna påstår. Även här kan man ju diskutera Göran Johanssons roll om att nu, helt plötsligt, ska Lisebergs entréområde byggas om. Igen!

Allvarligt är även att tjänstemän på Trafikverket verkar agera lakejer åt stadens ledande politiker och informerar dem om vem som begär ut vilken information. Detta används sedan som argument i debattartiklar, vilket är ytterst anmärkningsvärt. Vad mer ägnar sig Trafikverket åt bakom kulisserna som inte når medborgarna?

I sin iver att försvara Västlänkens negativa samhällsnytta, påstår debattörerna att ”alla väg- och spårprojekt enligt samma kalkyl är olönsamma, inklusive Marieholstunneln.” Men enligt Trafikverkets utredning är Marieholmstunneln tvärtemot ett lönsamt projekt med en nettonuvärdeskvot på +2,2, att jämföra med Västlänkens -0,55. Skillnaden i lönsamhet blir i runda slängar 20 mdr till Marieholmstunnelns fördel! (se Trafikverkets Vägutredning s. 94) Vidare hävdar de rödgröna envist att många samhällsnyttor saknas i kalkylen för Västlänken. Nyttor som inte presenteras existerar inte!

Jämförelsen vi gjorde mellan Hallandsås (som för övrigt är en urbergshorst och inte en rullstensås) och Västlänken gällde risken för skenande kostnader. Götatunneln blev dubbelt så dyr mot planerat. Kan de rödgröna garantera att slutnotan för Västlänken stannar på 20 och inte 40 mdr?

De rödgröna vill att trafiken ska fortsätta gå genom centrala stan samtidigt som de beklagar sig över dålig luftkvalité. Är det ändå inte bättre att sprida ut köande trafik vid Tingstadsmotet att gå runt Göteborg? Götaringen har nu visserligen avstyrkts av kommunstyrelsen men vi trodde faktiskt att det var kommunfullmäktige som fattade de slutgiltiga besluten i Göteborg.

Hela resonemanget om att staten kräver 50 % medfinansiering visar att de rödgröna inte förstått finessen med Vägvalets paket. Staten går miste om trängselskatten, men får ändå över 5 mdr till annat. Någon höjning av kommunalskatten, som de rödgröna skräms med, behövs inte heller.

Trojkan avslutar med att vi alla ska leva i framtiden och att vi därför måste köpa hela deras syn på den. Vad de blundar för är att folk kan välja att leva sin framtid någon annanstans. Göteborg är inte universums medelpunkt. Om inte en söndergrävd stad under tio år och nya skattepålagor får folk att flytta från stan, kanske det politiska klimatet gör det? I framtidens rödgröna Göteborg tycks det bara finnas plats för medborgare som är beredda att låta politiker bestämma över deras vardag.

Det vill Vägvalet ändra på.

Läs kortrepliken i GP här.

Läs mer om det alternativa paketet, Götaringen, Västlänk 2021 här.

I nyhetsflödet: GP1, GP2

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Tom Heyman
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2

Avveckla stadsdelsnämnderna helt och hållet

måndag, 24 september, 2012

När Skolinspektionen genomförde sin tillsyn av olika skolor i Göteborg fann de uppenbara problem med likvärdigheten. Eleverna får inte samma chanser att lyckas lära sig räkna, skriva och läsa. Detta borde väl ändå Pelle Berglund (S) ha noterat i GP:s artikel den 20 september (pappersutgåvan)?

Berglund anklagar istället Alliansen i en replik i GP för att inte stå för SDN-reformen. Stadsdelsnämnderna, som Socialdemokraterna själva var emot när de en gång i tiden infördes. Tyvärr känns det mer som att Berglunds reaktion handlar om ett försvar av de rödgrönas misslyckande med skolan efter snart 18 år vid makten.

Att skriva att medborgaren ska ha nära till sina politiker är ju lite magstarkt från Berglund som samtidigt motarbetat husägare i bl.a. Skogaberg att få sina mögliga putsfasader renoverade. Ett tecken på hur medborgarinflytandet försvinner i den kommunala bolagssfären och andra intressen går före. Ytterligare ett misslyckande från den rödgröna majoriteten.

Stadsdelsnämnderna som ”närdemokrati” fungerar inte. Nämnderna tillsätts centralt och medborgarnas möjlighet att påverka är minimal. Trängselskatten är bara ett exempel där stadsdelsnämndernas förlängda demokratiska arm misslyckats kapitalt, då stadsdelspolitikerna inte kan påverka situationen över huvudtaget. Vad hjälper det att jag som Backabo tar kontakt med ordförande för Norra Hisingen, Tord Karlsson (S), när han upprepar det som de rödgröna säger centralt?

Även äldre- och barnomsorgen borde läggas under samma tak så att alla medborgare får likvärdig service var de än bor i Göteborg. Och då blir det inte mycket kvar för stadsdelsnämnderna att hantera.

Avveckla därför stadsdelsnämnderna helt och hållet och låt samhällsfunktioner som ska vara lika över staden hanteras av en och samma facknämnd. Huvudmålet måste ju ändå vara likvärdighet till medborgaren oavsett var man bor i staden.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1

Trafiknämnden 5 september

torsdag, 20 september, 2012

Trafiknämnden inleddes med att beslut om en miljöbilsdefinition återigen behandlades, men underlaget var så förvirrande att det återremitterades. Vägvalet har nu försökt yrka tre gånger på avslag då en definition inte längre är nödvändig då man tagit bort miljöbilsparkeringen. Det finns idag en statlig subvention för nyare miljöbilar som innebär befrielse från vägskatt i 5 år. Resurser borde läggas på annat.

Motion från (M) om  att undanta elbilar från trängselskatteuttag avhandlades väldigt fort och de rödgröna valde att avslå. Det visar en än gång att detta handlar inte om miljö utan att skattemedel ska in till staten.

Detaljplaner antogs för Marieholmsbron och Majstångsgatan. Även ett program för Kärra Centrum antogs men här blev det intressant diskussion om genomfartstrafiken som man återigen vill öppna upp för. Idag är Kärra Centrum befriad från detta. Jag frågade hur detta hänger ihop med den antagna trafikstrategin, men fick inga direkta svar. Det visar på nytt att strategin är verkningslös då den inte stämmer med verkligheten. Johan Nyhus (S) snurrade till det då han var bekymrad över om det skulle bli smittrafik för att komma undan betalstationen vid Kärramotet. Jag påpekade att denna fanns vid Backamotet och inte vid Kärramotet.

En genomgång hölls om principer att bygga parkeringshus för att förflytta boendeparkerare in i sådana. Även Parkeringsbolagets VD närvarade. Det finns ett problem. Det är för dyrt att stå i parkeringshus. I ett nybyggt P-hus ovan mark måste en P-plats kosta cirka 1 875 kr/månad och under mark cirka 3 125 kr för att det ska betala sig enligt VD:n på P-bolaget. P-platsen är då inte ens tänkt att vara en fast plats, utan ska fungera som boendeparkeringen, dvs först till kvarn. Idag kostar den dyraste varianten för boendeparkering 630 kr. Ni kan ju själva räkna ut vad som krävs för att möjliggöra planerna. Vidare poängterade ansvarig tjänsteman på Trafikkontoret att man nu måste tillsammans med P-bolaget bli ett ansikte utåt. Trafikkontoret återkommer med uppdrag. Men frågan är: Vad behövs P-bolaget till?

Även information om Västsvenska paketet lämnades. Det känns som att allt nu görs i namnet av det Västsvenska paketet.

Övre Husargatan diskuterades där det har varit och fortfarande är rörigt. Johan Nyhus (S) efterlyste skyltar som ber om ”ursäkt för röran” vid ombyggnaderna. Information är bra men den är 2,5 år försenad.

Cykelsatsningarna fortsätter utan något direkt resultat.

Vägvalet lämnade slutligen ett yrkande gällande höjningarna som gjordes av P-avgifterna i somras som klart gör avsteg från delegationsordningen. I kommunfullmäktiges beslut stod det att Trafiknämnden fick i uppdrag att fatta erforderliga beslut om tidpunkt för genomförandet. Inget beslutsärende om tidpunkt har behandlats av Trafiknämnden och därför ifrågasätter Vägvalet hur denna höjning har kunnat genomföras. Läs hela yrkandet här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Hot är aldrig acceptabelt men kålsuperi är?

onsdag, 19 september, 2012

Hot mot människor som yttrar sin åsikt är aldrig acceptabelt. Trots hot måste man kunna fortsätta diskutera utan att sakfrågan försvinner däremellan. Stämningen från publiken till GP:s debatt om Västlänken i Nordstan härom veckan var minst sagt upprörd, men långt ifrån hotfull mot de som försvarade trängselskatten. Folk buade visserligen ut debattörerna men det var en naturlig reaktion då de etablerade partierna valt att tysta frågan så här långt. Till och med jag blev överraskad av publikens intensitet. Kia Andreassons (MP) retorik hjälpte inte då hon med hela handen uppfostrade och bestämde vad alla andra skulle göra – det är det som folk reagerar mot. Att missnöjet tar sig i uttryck i hotbrev är förkastligt men vi får inte glömma bort alla andra personer som faktiskt fortfarande debatterar utan dessa påhopp.

Kia Andreasson (MP) säger i söndagens GP att många tystas i frågan om trängselskatten vilket för mig skapar många frågetecken. Vägvalet bildades för att just frågan tystades. Beslutet togs över blockgränserna utan SD. I 2,5 års tid har vi försökt väcka tystnaden i frågan. Undersökningar påvisar att en stor majoritet inte står bakom beslutet. Nu när debatten tar en ordentlig fart börjar vi diskutera stämningen. Ja, stämningen är minst sagt upprörd hos många medborgare men de allra flesta går inte över gränsen till att hota.

Inför söndagens artikel ringde GP mig och frågade om Vägvalet bidragit till det tuffa debattklimatet. Det  är snarare självförvållat då debatten tystats och ett beslut tagits utan förankring. Vägvalet har länge efterfrågat debatten i likhet med många andra medborgare och de upprörda känslorna kommer när man inte får svar. Jag fick även frågan om hatstämningen är större mot kvinnor något jag verkligen inte hoppas att det är. För egen del debatterar jag sakfrågan oavsett om det står en kvinna eller man på andra sidan.

När jag påpekade för GP att även jag fått skrivna tillrättaläggande brev sedan i juni förra året som är polisanmälda blev det en annan vinkling på artikeln. Ja, sedan förra året har jag fått ett 15-tal brev som kommit varje gång jag kritiserat majoriteten i Göteborg. Hem i min brevlåda! Varenda gång det varit en intensiv debatt så har jag fått nedsättande brev som polisen bedömt som hotfulla. Hem till min familjs bostad där mina barn bor.

Innan Vägvalet valdes in Göteborgs kommunfullmäktige gick vi runt på valborgsmässoafton 2010 och samlade in namn då jag  sprang på Anneli Hulthén (S) och frågade om hon skulle skriva på. Hon snäste av mig med svaren:

”Skojar du, eller?!?”

”Frågan om folkomröstning är utagerad och det är ändrade förutsättningarna nu. Partierna är överens och så är det med det.”

Var inte det nedsättande? Läs hela det inlägget här.

När det var debatt i Nordstan inför valet 2010 och det verkade gå upp för (S) att Vägvalet ”riskerade” komma in i kommunfullmäktige blev vi mer eller mindre utskällda av S-representanter. När jag ville prata med Hulthén som medborgare sa hon att hon behövde inte prata med mig eftersom vi nu var ett parti. När Vägvalet kom in i Göteborgs kommunfullmäktige pratade knappt någon med oss från den rödgröna majoriteten. Anneli Hulthén hälsade oss inte ens välkomna som ordförande för Göteborgs Stad. Är det att ta debatten? Är inte det en form av nedsättning?

De enda som faktiskt gjorde något aktivt var Alliansen som erbjöd oss plats i Trafik, Byggnads- och Fastighetsnämnden.

Kia Andreasson (MP) skrev nyligen följande på de rödgrönas blogg:

”Mediamakten kan vara stor och oresonlig. De som vågar säga något annat än GT:s budskap i frågan hängs ut och får en negativ etikett. När Leif Pagrotsky stack upp blev han genast hånad i tidningen. När Johan Trouvé vågade uttrycka en åsikt var han genast omnämnd som en kvinnoförtryckare i tidningen. När jag upprepar att Västsvenska paketet är så mycket mer än trängselskatt är jag maktfullkomlig.”

Leif Pagrotsky hånade 6  000 medborgare som skrivit på för en folkomröstning.  Johan Trouvé hånade GT:s Frida Boisen som kvinna när han inte höll med henne. Kia Andreasson försvarar Pagrotskys och Trouvés påhopp. Eller, är inte deras påhopp en form av nedtryckande eller förminskande kommentar?

Jag upprepar igen att det är helt oacceptabelt att någon hotas. Men Kia Andreassons påstående om att debattens ja-sägare skulle bli tystade är lite av kålsuperi när det kommer till trängselskattefrågan. En stor majoritet är överkörd i frågan och debatten har tystats ned av samma personer, som nu anser sig bli tystade. Och detta enbart för att medborgarna inte köper hennes argument  för det Västsvenska paketet, Västlänken och trängselskatten.

Med grekiskt ursprung kan jag säga att debattstämningen är inget i jämförelse med hur det kan vara i andra samhällen. Och det som förvånar mig mest är att politiker som Kia Andreasson i Sverige, där konsensus är ledordet, väljer att ducka för det egentliga problemet:

Att det inte råder just konsensus i beslutet om trängselskatten!

Theo Papaioannou
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

Och vem kan fortfarande påstå att Göteborg inte är bilfientligt?

tisdag, 18 september, 2012

Vägvalet har på olika sätt försökt belysa vad vi anser är fel – eller håller på att gå fel – i Göteborg, och vad vi vill göra istället. Vi har pekat på alla de åtgärder som försvårar för folk att äga och köra bil i Göteborg. Det finns numera en klar linje och strategi bakom alla dessa (planerade) beslut.

I dagens GP framkom nya uppgifter som bekräftar vår tes. Hastigheten för bilar ska sänkas till 30 km i timmen, flera farthinder, sänkta hastigheter på infartslederna, dyrare boendeparkering samt att Linnégatan ska byggas om till en cykelfartsgata. Allt enligt ett förslag från tjänstemannorganisationen som nu ska ut på remiss i nämnder, bolag och styrelser. Beslut väntas tidigast om ett år.

Samma organisation är emot att bygga ringleder för att leda bort trafik från centrala Göteborg. En åtgärd som skulle ge just de miljövinster man påstår är målet.

Varför ska vi först bygga säkra, breda, raka infartsleder som snabbt kan svälja resandebehovet hos många bilister, för att i nästa stund korka igen dessa leder med reglerade bilköer? Det kan väl inte vara för att påvisa att vi har en trängselproblematik i göteborgstrafiken? I GP-artikeln nämns dock en anledning: Kollektivtrafiken blir mer attraktiv!

Hur då? Jo, genom att biltrafiken tvingas åka långsammare blir ju kollektivtrafiken relativt sett snabbare. Tänk vad förrädiskt smarta en del argument kan vara. Västtrafik behöver inte lägga ut en krona på snabbare kollektivtrafik, det räcker med att sätta upp nya hastighetsskyltar på lederna.

Det är naturligtvis roligt att kunna säga att vi såg detta komma före de flesta andra. Och vi tar tacksamt rösterna i nästa val av de väljare i Göteborg som inte gillar de här åtgärderna. Men hade det inte varit bättre om de placerats i papperskorgen direkt? Nu jobbar tydligen ”ett 80-tal personer” med detta. Ibland får man intrycket att resurserna kan vara oändligt stora.

Läs mer i GP här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2

Nej, det är inte demokratiskt!

fredag, 14 september, 2012

Någon gång 1994 gick jag på ett offentligt möte som Moderaterna anordnade, jag vill minnas att det ägde rum på Valand. Moderate Ulf Dinkelspiel, som hade förhandlat fram Sveriges avtal med EU, skulle informera om det. Jag minns inga detaljer, men plötsligt kom frågan om den förestående folkomröstningen upp. En äldre moderat ställde sig upp och frågade ungefär: ”Måste vi verkligen ha en folkomröstning? Folk förstår ändå inte det här.” Frågan möttes av skratt och bifall bland mötesdeltagarna. Själv blev jag närmast chockad över att någon företrädare för eller medlem av ett demokratiskt parti uttryckte sig på detta sätt. Och att det mötte ett visst gillande. När jag gick därifrån var jag äcklad av synen på hur långt man tydligen var beredd att trixa med demokratin för att nå fram till ”rätt” beslut.

1 januari 2011 fick vi så en ny lag om det förstärkta folkinitiativet, den som nu GT stödjer sig på för att kräva en folkomröstning. Man kan diskutera detaljerna i denna lag jämfört med hur den såg ut innan. T.ex. behövs det numera dubbelt så många underskrifter och dessutom måste personnummer anges, två faktorer som försvårar insamlandet av underskrifter. Å andra sidan har man stärkt medborgarnas rätt att få igenom sitt initiativ om man bara lyckas samla in tillräckligt många namn. Lagändringen har kommit till stånd för att lagstiftaren märkte att alltför många krav på folkomröstning röstades ner av lokala politiker. Syftet med nya lagen var alltså att öka möjligheten för medborgarna riva upp beslut som politikerna fattat. Precis som i Göteborgs fall.

I Göteborg hävdar nu de politiker som fattat beslutet att man inte kan lyfta ut frågan om trängselskatt ur en större helhet. Samma argument upprepas av både GP:s och Ny Tid (S) ledarsidor. Att det efter en folkomröstning åter blir upp till de folkvalda politikerna att hantera situationen (beroende på hur en folkomröstning slutar), tycks inte finnas med i deras världsbild. Är det inte ett minimikrav vi kan ställa på politiker, dvs att de klarar av att tänka om när förutsättningarna förändras?

Både i söndags och i tisdags handlade GP:s ledarsida om den senaste tidens debatt om Västlänken och kravet på folkomröstning. Först gick Fredrik Tenfält ut till försvar för att bygga samhällsekonomiskt olönsamma saker. ”Allt kan inte mätas i pengar”, menade Tenfält som om detta var en nyhet. En liknande sanning som är minst lika relevant i sammanhanget är att ”Skattemedlen är inte oändliga”.

I tisdags gjorde också Gert Gelotte från samma redaktion ett försök att rättfärdiga hur beslutet om trängselskatten och det Västsvenska paketet fattades. Han skriver: ”Många insändarskribenter och webbdebattörer kräver folkomröstning om den redan beslutade trängselskatten i Göteborg. Ofta med motivet att ‘folket måste få säga sitt’. Men folket har fått säga sitt. Visst togs beslutet om trängselskatt plötsligt och löften om folkomröstning sveks. Men 17 miljarder kronor i statsbidrag stod på spel och beslutet i kommunfullmäktige fattades före kommunalvalet 2010. Därmed kunde väljarna säga sitt i vallokalerna. De som prioriterade ett nej till trängselskatten före allt annat valde, förmodar jag, Vägvalet.

Gelotte menar alltså att eftersom beslutet togs före ett allmänt val så har frågan därefter vunnit demokratiskt legitimitet i efterhand – när valet väl har genomförts. Det här låter mycket märkligt och snarare som om han måste hitta på något sätt att rättfärdiga de politiska sveken i frågan. För visst är det så att det alltid kommer ett nytt val? Därmed skulle egentligen politikerna med samma resonemang alltid kunna fatta vilka beslut som helst (oavsett vad de lovat tidigare) och efter nästa val hävda att nu har väljarna stött beslutet.

Nå, i vissa fall kanske detta fungerar. Om t.ex. de borgerliga i en kommun tar beslut i någon viktig fråga mot de rödgrönas vilja, kan förstås väljarna rösta bort de borgerliga i nästa val (och tvärtom förstås). Då får de politiska partier som gick emot folkviljan sin dom av väljarna tids nog. Men så var det inte i Göteborgs fall. Här gick alla partier samman i en uppgörelse, utom SD (som då bara hade ett mandat).

Gelottes halmstrå i den här argumentationen är att väljarna hade Vägvalet att rösta på. Men anta nu för en kort stund att Vägvalet inte (hemska tanke!) hade bildats och väljarnas enda val hade stått till SD. Hade nu Gelotte lika tvärsäkert hävdat att väljarna kunde ”säga sitt i vallokalerna” 2010? Och om inte Sverigedemokraterna inte heller hade funnits, hade det då räckt att Socialistiska partiet med sina 0,27 % av väljarna fanns på motståndarsidan? Blir de andra partiernas svek mer acceptabelt bara för att Vägvalet ställde upp i valet 2010?

Lägg därtill att det ändrade trängselskattebeslut som nu genomförs 2013 togs av riksdagen åtta månader efter valet. Och i GP har en representant för moderaterna klart uttalat sig om att de fanns direktiv från högsta ledningen att inte diskutera frågan under valkampanjen 2010.

Gelotte kallar hanteringen kring trängselskatten för ”klumpig”, ”men inte odemokratisk”. Kan verkligen medvetna beslut för att kringgå folkviljan kallas för klumpigt?

GP:s ledarsida har aldrig varit särskilt förtjust i folkomröstningar. Som exempel skrev GP:s ledarsida misslynt dagen efter att folkomröstningen om euron genomfördes 2003  att riksdagen borde ”återta frågan” och därmed aktivt agera för att folkomröstningens resultat skulle bli betydelselöst. Snacka om dåliga förlorare!

Och i tisdags menade Gelotte att ”Folkomröstning är inte en högre och ädlare form av demokrati. Inte om demokratin skall ge alla röstberättigade lika inflytande, även de som inte vill sätta sig in i svåra frågor och komplicerade sammanhang.” Och han fortsätter: ”Fördelen med representativ demokrati är att den ger alla röstberättigade samma makt, såväl de som själva vill sätta sig in i frågorna som de som helst överlåter detta till förtroendevalda de åtminstone i stort sympatiserar med.

Hela diskussionen går ut på att dela in väljarna i olika läger. De som är intresserade och de som inte är det. Och då skulle det vara fel att tvinga de ointresserade att ta ställning i en fråga. Samtidigt som det är lite olustigt att göra skillnad på människors olika grad av engagemang, visar tidigare erfarenheter av folkomröstningar att de verkligen lockar fram ett genuint engagemang hos många människor. Den upplysningskampanj som föregick euro-omröstningen måste ses som framgångsrik från alla håll. Och även om inte alla som röstade hade kompetens som en nationalekonom, eller ens i paritet med GP:s ledarredaktion, röstade folket efter en övertygelse. Och med facit i hand tycks det som om folket hade betydligt mer sunt förnuft än partiföreträdarna. Trots att de röstade ”fel”.

I det nu aktuella fallet bortser Gelotte helt ifrån den speciella fråga som trängselskatten faktiskt är. Ledarskribenten tycker att det är ett problem ”att hitta en fråga att folkomrösta om”. I själva verket är det ganska enkelt.

Antingen bör det handla om ett beslut som löper över en lång period och som inte enkelt kan rivas upp av en ny majoritet efter nästa val. EU-frågan och euro-omröstningen är två bra exempel på detta. Om ett land väljer att gå med i en politisk union som EU är det inte rimligt att man vill gå ur efter bara 4 år. Det är ett mer långsiktigt beslut. Likadant är det med frågan om att byta valuta.

Eller så bör man ha en folkomröstning när folket så önskar, till exempel genom att stödja sig på den nya kommunallagen om det förstärkta folkinitiativet. Helt enkelt; finns det en folklig opinion i en lokal fråga bör den få prövas. Att politikers beslut därmed riskerar hamna i papperskorgen är knappast något giltigt skäl för att inte genomföra en folkomröstning.

Trängselskattefrågan passar ypperligt i båda fallen ovan. Dels är den tänkt att gälla i 25-30 år (7-8 mandatperioder!), dels finns det en opinion mot den enligt alla gjorde undersökningar. Och den är svår att riva upp när bygget av Västlänken väl kommit igång.

Motståndet mot folkomröstningar handlar (som vanligt) mera om att det finns stor risk att resultatet inte blir det önskade än att man är allmänt emot folkomröstningar. Den bygger också på en övertro att våra folkvalda är så mycket smartare/insatta än övriga befolkningen. Det handlar om vem som ska bestämma och vem som vet bäst. Lagen om det förstärkta folkinitiativet finns, den är stiftad av riksdagen, varför ska den då inte användas?

Läs GP:s två ledare här och  här.

Och läs om Falun som är föregångare i medborgarinflytande och folkinitiativ.

I nyhetsflödet: GP1

Håkan Andersson
Vägvalet

Ihåligt försvar gällande Västlänken och paketet

torsdag, 13 september, 2012

Bo Aronsson, projektledare för Centrala Älvstaden, och Anneli Hulthén (S) fortsätter idag debattera Västsvenska paketet och drar till med diverse ihåliga argument.

Aronsson säger bland annat:

”De senaste veckornas mediebevakning och debatt om Västlänken och trängselskatten har varit förvånande snäv.”

Smaklöst påstående då debatten varit osynlig i 2,5 år. Det om något är snävt!

”Malmö fick sin Västlänk – Citybanan – på plats i december 2010. Det finns knappast en Malmöbo som i dag skulle säga att den inte behövs.”

Det klassiska argumentet är tillbaka: ”ALLA har en tunnel då måste vi också ha en”. Att jämföra Malmö och Göteborg blir fel då Göteborg ligger geografiskt där det ligger. Malmös tunnel kostade ca 9 miljarder kronor med en nettonuvärdeskvot på -0,2 medan Västlänken kostar 20 miljarder kr men med en nettonuvärdeskvot på -0,55. Det är helt enkelt skillnad på projekt och projekt. Det borde Aronsson som projektledare inse!

”I Köpenhamn investeras nu cirka 25 miljarder svenska kronor i den andra etappen av metron (tunnelbanan).”

Ja, man investerar i Köpenhamn men Aronsson utelämnade det faktum att man gör detta utan trängselskatt. Där drog man tillbaka ett förslag om trängselskatt efter protester från folk.

”Vänder vi oss i stället norr ut mot Oslo och Akershus så vet alla som någon gång passerat med bil att här gäller ”bompeng”. Bompengen är en del i finansieringen av de investeringar som görs i infrastruktur och kollektivtrafik i Osloregionen.”

Jämförelsen med Norge är också felaktig då bompengen är avsedd för vissa projekt och ska lyftas bort när dessa är klara. I Göteborg blandar vi begreppen trängsel, miljö och medfinansiering och att trängselskatten just är en statlig skatt som inte är öronmärkt. Och pengarna tas från en grupp – bilisterna – och ges till en annan (pendeltågsresenärerna). Detta är inte tillåtet med Norges avgiftssystem.

”Det är lätt att säga att Västlänken är för dyr. Det ännu lättare att säga att vi inte vill ha en trängselskatt. Men genom att ta del av vad som under lång tid pågått i Malmö, Köpenhamn och Oslo så kan vi dra slutsatser om vad som krävs för att vara långsiktigt konkurrenskraftiga. Vi kan också lära av hur invånarna i dessa storstadsregioner sett på den utveckling de varit med om.”

Att jämföra projekt som genomförts utan trängselskatt är som att jämföra äpplen med päron. Malmö byggde en tunnel utan trängselskatt, har ringleder, har Öresundsbron och Köpenhamn på andra sidan vilket bidrar till en naturlig regionsamverkan. I Göteborg ska vi bygga efter förutsättningar som inte finns.

Det är lite svårt att förstå vad Aronsson vill uppnå med sin debattartikel. Är han projektledare eller går han majoritetens ärenden i politiska frågor?

Läs hela debattartikeln här.

Vidare skriver Anneli Hulthén i en egen debattartikel:

”Under tiden har Stockholm och Malmö, som står inför liknande utmaningar när det gäller att klara kommunikationerna med växande resandeströmmar, stigande bensinpriser och tilltagande klimathot, redan byggt sina tågtunnlar.”

Åter igen:  ”ALLA har en tunnel då måste vi också ha en”. Västlänken är frälsningen.

”Kalkyler över samhällsekonomisk lönsamhet är ingen exakt vetenskap. Men jag är starkt övertygad om samhällsnyttan i det vi gör.”

Nödbroms! Om kalkylerna är osäkra så bör man ju med en gång återgå till de vetenskapligt bevisade rönen: matematik! Hulthéns lättsamma syn på lönsamhet är fullständigt förbluffande. Hon gissar med andra ord för nästkommande generation att det kommer att bli bra. Hon tror någonting och vi ska lita på henne.

”Samtidigt förstår jag att människor oroar sig för förändringar och ser till vad det betyder direkt i den egna plånboken.”

Gör hon det? Jag föreslår att Hulthén räknar själv vad trängselskatten kommer att kosta en person som tjänar 22 000 kr på räknautträngselskatten.se.

”Att vi inte skulle behöva bättre infrastruktur är ett underligt påstående. Det märker man enkelt om det till exempel blir stopp på Göta älvbron eller i Tingstadstunnen.”

Båda dessa exempel har absolut inget att göra med Västlänken! Göta älvbron skulle ändå bytas ut och Marieholmstunneln har hela tiden legat i den nationella planen.

”Jag tror inte att man vinner respekt som politiker för att man vajar som ett rö för vinden inför varje opinionskuling som drar förbi. Respekt får man om man står för vad man tror på, även om det för stunden blåser lite kallt om öronen.”

Att köra över medborgarna är viktigare än att lyssna på dem. Är det inte bättre att långsiktigt bygga förtroende mellan politiker och väljare än att placera sig själv på en högre nivå och som vi andra ska se upp till och ha respekt för?

Läs hela debattartikeln här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, GP10, GP11, GP12

Anneli Hulthén (S) intervjuas i Västnytt

onsdag, 12 september, 2012

Igår intervjuades Anneli Hulthén (S) på ett blåsigt Knarrholmen av Västnytt. Några minuter i Västnytt men hela intervjun (15 min!) ligger på nätet. Intressant att Västnytt låter Hulthén yttra sig oemotsagd och att debatten från Nordstan i fredags som GP anordnade inte läggs ut på nätet.

Hulthén är ändå aningen mer ödmjuk än tidigare och tycker det är bra med debatt men man bör prata om alla delar i paketet. När Vägvalet startade fick vi reda på att man inte enbart kunde prata om trängselskatten och nu när vi pratar Västlänken så går inte det heller. Vidare säger nu Hulthén att ”allting som är politiskt fattat går att bryta”. Hoppsan, det gick ju inte tidigare.

När Hulthén ändå ska försvara finansieringen säger hon saker som är helt felaktiga:

”1,25 miljarder kommer från Göteborgs kommun och 1 miljard kr från regionen. I huvudsak ligger paketet på vanliga skattesedeln inte bilisterna.”

Glömde hon 14 miljarder kronor från trängselskatten som bilisterna ska betala?

Gällande reaktionerna om Västlänken och varför de kommer nu säger hon:

”Vanliga människor i sitt vardagliga liv tänker på sitt jobb, sina barn som ska hämtas, vem som ska handla. Man går inte och tänker infrastrukturpaket som vi andra konstiga människor gör.

Nåja, folk har sedan beslutet togs ideligen frågat varför deras vardagliga liv ska inskränkas av trängselskatt. Och är det inte att underskatta medborgaren att inte kunna hantera diskussioner om stora förändringar och satsningar som ska göras i Göteborg?

”Det är inte konstigt att folk först nu när frågan om Västlänken uppmärksammas reagerar.”

Tja, för det krävs ju att man öppet debatterar och informerar om vad som är på gång. Hulthén kan ju omöjligen påstå att hon bidragit till att göra det Västsvenska paketet vida känt bland göteborgarna.

Och det undrar man ju likaså när hon svarar på frågan: Finns det en öppen debatt om Västlänken och det Västsvenska paketet?

Ja, det finns en öppen debatt. Men den handlar mer om hur vi realiserar paketet. Det debatterar ”de flesta” om.

När var den debatten öppen? Vad debatterar alla om? Realisering? Igen, ganska långt ifrån medborgaren. Och så kryper det fram som vanligt i Hulthéns retorik att ”vi kan ju inte älta samma problem hela tiden”.

När det kommer till folkomröstningen så väljer Hulthén att skylla på Fredrik Reinfeldt (M) som bidrog till att Socialdemokraterna ändrade sin ståndpunkt att låta göteborgarna få rösta om trängselskatten som (S) lovat. Kompromissen krävde att Socialdemokraterna fick släppa folkomröstningen. Det var antingen eller.

Intervjun fortsätter med frågan: Finns det en risk att ni övertolkar fördelarna och bortser från nackdelarna?

”Nej, inte om du sett på säckstationen och sett lösningarna i Stockholm och Malmö. Måste göra annorlunda än 1800-talet. Det viktigaste med Västlänken är sysselsättningen och jobben i framtiden och under tiden. Vi kan resa på ett effektivt och smart sätt till de orter vi ska arbeta på eller studera.”

Västlänken är frälsningen till alla problem. Undrar om det kommer att finnas dagis i tunneln?

Varpå följande fråga ställs: Ska man se det som en sanning eller ett förhoppningsfullt mantra?

”Du får se det hur du vill men det är min politiska visionen.”

Och om det sticker iväg? Fast det förutsätter Hulthén ska funka som i alla andra projekt. Jag undrar vilka hon syftar på: Götatunneln som blev dubbelt så dyr eller varför inte byggnaden av Gamla Ullevi?

Slutligen upprepar Hulthén:

”Alla politiska beslut kan alltid ändras, det finns inget som är skrivet i sten. Men förutsättningen att det inte ändras stup i kvarten är att vi har politiker valda på fyra år. Och vi kan inte bara ha  folkomröstning för då det hade blivit en för hattig politik i Sverige.”

I samma andetag säger hon att ”vi har ju trots allt ett folkomröstningsinstrument i Sverige men då väljer vi ju väg för hur vi ska hantera andra frågor”.

Ja, det kanske är så vi får bättre kontakt med medborgarna!

Se hela klippet här

Theo Papaioannou
Vägvalet