Arkiv för juni, 2012

Utländska bilar beskattas inte

onsdag, 27 juni, 2012

Enligt GT idag kommer inget betänkande från utredningsgruppen den 30 september som det var sagt. Istället skjuts det på framtiden till 15 februari 2013. Förra året 9 juni utsågs lagman Raymond Grankvist vid kammarrätten i Göteborg till särskild utredningsman för ”Skatte- och avgiftsuttag vid användandet av vissa vägar”.

Grankvist säger till GT:

”Det kommer inget betänkande den 30 september som det skulle ha gjort när det gäller trängselskatten, eftersom vi har fått flera tilläggsdirektiv.”

På frågan om det är rimligt att en ”eventuell” beskattning ska kunna ske  tidigast årsskiftet 2013/2014 svarar Grankvist:

”Det låter ju rimligt när det gäller trängselskatt eftersom det i det delbetänkande som vi lämnar till hösten inte får tas upp och inte heller tas upp några frågor om trängselskatt.”

Vi tolkar denna försening som att det faktiskt uppstår problem med att hantera trängselskatt och utländska bilar, vilket vi flera gånger redan påtalat. Utredning är verkningslös. Det klart att ett negativt besked om utlandsregistrerade fordon tre månader innan trängselskatten införs skulle ha lett till ytterligare kraftiga protester. Nu skjuter man på beskedet och slipper möta opinionen.

Regeringen och finansdepartementet har gjort ett medvetet val att kalla det för trängselskatt istället för vägavgift och så är även lagstiftat. Vägavgift får inte tas ut på befintliga vägar enligt gällande EU-regler då pengarna måste gå tillbaka till vägprojektet som det avser. Pengarna från vägavgifter som tas ut i EU-länder går tillbaka till det vägprojekt som avgiftsbeläggs. Så är det inte med trängselskatten. Genom att kalla det för trängselskatt kan staten ta in pengar både på befintliga och nya vägar och skatten blir en nationell angelägenhet för Sverige. Pengarna kan på så sätt användas av staten till vad som helst och till vilket projekt var som helst i Sverige och EU kan inte lägga sig i. Eftersom trängselskatten är en svensk skatt kan man inte heller ta ut den på utländska fordon då man inte får beskatta EU-medborgare i andra länder.

Som exempel brukar London föras fram. Där infördes trängselskatt av ett enda skäl: trängsel. Storbritannien har visserligen sagt att alla bilar, utländsk som inhemsk, ska betala trängselskatt, men man lyckas inte driva in pengarna. Administrationen är för dyr och man utmanar inte EU-kommissionen. För att beskatta utländska bilar måste Sverige nu utmana EU-kommissionen, vilket kan leda till överklaganden från andra länder då skatten blockerar genomfartstrafiken.

Slutligen är det intressant att regionchefen för Sveriges Åkeriföretag, Annika Persson, är så dåligt insatt i vad som sker och endast ser till sina egna intressen:

”Detta kommer att innebära en kraftig konkurrensnackdel för svenskregistrerade fordon. Det är dumt att dra igång ett system som kanske måste ändras. Jag tycker att man ska vänta med införandet även för svenskregistrerade fordon.”

Man kan tycka mycket och ha åsikter om allt. Men det förändrar inte den verklighet som Annika Persson ska förhålla sig till. Om utlandsregistrerade fordon slipper trängselskatten, är det något som hon ogillar. Men vad kan hon göra åt det? Absolut ingenting, eftersom hon redan gett sitt godkännande med en reservation som ingen i regeringen eller riksdagen bryr sig om.

Igår lät det annorlunda. Läs här.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

GT: Åkerierna vill ha trängselskatt

tisdag, 26 juni, 2012

Idag kan vi läsa i GT om att Sveriges Åkeriföretag är positiva till trängselskatten. Deras regionchef Annika Persson säger till GT:

Vi ställde oss i ett tidigt skede positiva till införandet av trängselskatterna. Det är en klar fördel för våra medlemmar med en bättre framkomlighet. Och det är ju ­kunden som beställer transporten som får betala avgiften.

Det skulle man kunna tolka som om bara lastbilarna kommer fram snabbare så spelar inte kostnaden någon roll. Det är ju ändå någon annan (kunden) som får betala. Tänk vilken praktisk inställning!

Persson kastar dock in brasklappen att åkeriernas positiva inställning mer eller mindre förutsätter att även utländska lastbilar tvingas betala när trängselskatten införs vid årsskiftet. Något som vi vet inte kommer att hända. Hur kan då Persson då fortfarande vara så odelat positiv? För i nästa ögonblick inser hon att ”konkurrensen blir sned­vriden om bara svenska åkare tvingas betala.

Det är lite svårt att ta Sveriges Åkeriföretag allvar. Det kanske är dags nu – sex månader innan införandet av trängselskatt i Göteborg – att vakna upp i verkligheten? Man kan inte vara för något om det man villkorar inte kommer att uppfyllas, då borde man ta reson och inta en annan åsikt.

Tony Ekwall på DB Schenker intar samma slappa attityd. De tror tydligen att det räcker att de deklarerar sin åsikt för att den ska slå in. Att det i verkligheten kommer att leda till att svenska åkerier får det ännu svårare än i dag att konkurrera med utländska åkerier, verkar inte bekomma åkeriernas branschorganisationer alls. Har medlemsföretagen verkligen fått rösta om det här?

Läs hela GT-artikeln här.

Läs även tidigare debattartikel här och inlägg om utländska fordon här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Självklart kan trängselskatten tas bort!

måndag, 25 juni, 2012

Trängselskatten kommer som läget ser ut just nu att införas 1 januari 2013 men som rubriken lyder så kan den självklart tas bort när som helst. Allt annat är lögn! Så länge byggnationen av Västlänken (tågtunneln under Göteborg till Haga) inte startat, vilket den inte gör förrän tidigast 2018-2019 då endast projektering pågår nu, är det inga större problem.

Göteborgs kommunfullmäktige äger frågan och kan ta beslutet att riva systemet när som helst. Läs brevet från Finansdepartementet här.

Trängselskattesystemet ska enligt prognoserna kosta ca 1 miljard kr att bygga och ca 250 milj kr att drifta. Det innebär att trängselskattesystemet är avbetalat inom 16 månader, d.v.s. 1 år och 4 månader. År 1 kommer 750 miljoner att betalats av och år 2 efter fyra månader har ytterligare 250 miljoner betalats av.

Om Göteborgs kommunfullmäktige skulle ta beslut på att ta bort ett pågående trängselskattesystem kan det således avvecklas efter 16 månader. Det enda tråkiga med detta är att göteborgarna då har fått betala trängselskatt under tiden fram tills dess helt i onödan. Men det går också att ta bort systemet och svälja förlusten, inget nytt på den horisonten då det görs varje dag genom andra dåliga beslut. Läs om GoBiGas-projektet här som kostat invånarna 1,4 miljarder kr.

Valet 2014 blir avgörande för trängselskattens och framför allt Västlänkens existens framöver. Du bestämmer då genom att använda din röst.

För en sak är säker: De andra partierna kommer att anse att varje röst de får är ett ja till trängselskatten och det Västsvenska paketet!

Vad blir din skattehöjning?

Vill du veta mer? Läs gärna våra frågor och svar här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4

Namninsamling och vad som går att göra

onsdag, 20 juni, 2012

Med anledning av statsvetaren Folke Johanssons uttalande i GT igår gällande en namninsamling mot trängselskatten vill vi kommentera några saker.

I dagsläget har Vägvalet ingen namninsamling. Vägvalet är än så länge en rätt liten organisation och bygger nästan helt på frivilliga krafter. Vi genomförde en namninsamling 2010 och då kom vi upp i 28 000 namn, men trots detta valde S, V, MP, M, FP och KD att ignorera frågan genom att rösta ned kravet på folkomröstning i kommunfullmäktige.

Mer om detta kan läsas på vår hemsida:

Om man ska en påbörja en ny namninsamling så måste detta göras välorganiserat, eftersom namnen måste samlas inom sex månader för att uppfylla kravet enligt den nya kommunallagen från 2011.

Enligt den nya lagen ska kommunfullmäktige utföra följande kontroller:

Kontroll nr 1

  • Att antalet underskrifter följer lagens krav och att frågan rör den lokala eller regionala kompetensen. Kommunfullmäktige kan då med enkel majoritet (50% + 1) fastställa att så är inte fallet
Kontroll nr 2
  • Folkinitiativet prövas i fullmäktige med krav på 2/3 majoritet för avslag men det ska då inte handla om en politisk prövning utan en lämplighetsprövning, t.ex. strider detta mot de mänskliga rättigheterna

Kommunfullmäktige kan alltså inte rösta ned folkinitiativet som tidigare baserat på politisk åsiktshållning. Det måste finnas synnerliga skäl till varför en folkomröstning inte ska tillåtas. Alltså, när det gäller trängselskatten kan inte kommunfullmäktige rösta ned begäran.

Det finns en klar och tydlig handling och mening med denna tolkning från regeringen i samband med förberedelsen av den nya lagen som också återfinns i grundlagskommitténs betänkande och regeringens proposition. I regeringens proposition förklaras under vilka förutsättningar ett sådant veto kan vara meningsfullt och principen betonas om att folkinitiativ i ”huvudregel” ska leda till folkomröstning. Detta är en viktigt del i tolkningen av den nya lagen och det är viktigt att man inte faller tillbaka i tolkningar som den gamla lagen.

Utdrag ur Regeringens proposition 2009/10:80 – En reformerad grundlag

”Dagens bestämmelser om kommunalt folkinitiativ fungerar enligt vår mening inte tillfredsställande. De har inte bidragit till att stärka den lokala demokratin på det sätt som var tanken när de infördes. Vi föreslår därför att bestämmelserna om folkinitiativet ändras. En kommunal rådgivande folkomröstning ska enligt förslaget hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det. Som huvudregel ska fullmäktige inte kunna avslå en sådan begäran. För att förhindra att en folkomröstning hålls i frågor som helt saknar förankring i fullmäktige ska det dock finnas en möjlighet för fullmäktige att avslå ett folkinitiativ. En förutsättning för detta är att två tredjedelar av ledamöterna motsätter sig initiativet.”

Som ni märker finns det en mycket medveten tanke med att ändra lagen så att medborgaren får mer inflytande. Dock valde även Göteborgs kommunfullmäktige att rösta ned Vägvalets motion om att introducera den förstärkta folkinitiativet för medborgaren. Vägvalet begärde då Stadsledningskontoret:

  • att utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och informeras till medborgarna i Göteborgs kommun
  • att utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna
  • att utreda förslag på forum där politiker, kommunal tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut
Det man från de etablerade partierna kunde sträcka sig till var att man självklart skulle informera medborgaren om sin rättighet. Men i princip ges medborgaren inga verktyg för att utföra sin rättighet. Än idag saknas det information om hur man går till väga på kommunens hemsida (Se här under rubriken ”Så kan du påverka”). T.ex. vill man kanske ha svar om vem på kommunen som är kontaktperson för att upplysa att man som medborgare startar ett initiativ.

På grund av Folke Johanssons bristfälliga uttalande får vi nu, glädjande nog från engagerade medborgare i Göteborg och kranskommuner, frågan om var man kan skriva under någonstans. Vi vill därför poängtera att detta behöver organiseras, framför allt eftersom det måste ske inom ett sex månaders intervall, för att lyckas med att nå ända fram i mål. Målet är då tio procent av de röstberättigade vilket innebär ca 42 000 namnunderskrifter i Göteborgs kommun. Det är ingen omöjlighet men det kräver en hel del förberedelser. När vi samlade 28 000 namn tog det ca 9 månader och med hjälp av ett antal volontärer som stod ute och samlade. Av dessa 28 000 var 23 000 göteborgare. Den nya lagen kräver också att den som undertecknar uppger sitt fullständiga personnummer, vilket inte krävdes med den gamla lagen och det är vi inte riktigt säkra på om alla vill ställa upp med. Detta var en av sakerna kommunen borde ha tagit på sig att utreda och hur detta förhåller sig till PUL (Personuppgiftslagen) och då kanske informera om detta på sin hemsida.

Men vi inom Vägvalet diskuterar vi frågan och alla lär bli varse om/när vi tar steget fullt ut.

Vägvalet behöver också bli större och söker därför fler intresserade människor som vill delta och påverka! Kanske känner du fler som kan tänkas vara intresserade av att bli medlem?

Sedan får vi inte glömma att ett val står för dörren 2014 som kommer att vara avgörande för trängselskattens framtid. Du bestämmer då genom att använda din röst.

För en sak är säker:

De andra partierna kommer att anse att varje röst de får är ett ja till trängselskatten och det Västsvenska paketet!

Vägvalet
Theo Papaioannou

I Nyhetsflödet: GT1, GT2, GT3, GT4, GT5

Nya Göta älvbron bör vara 10 meter

tisdag, 19 juni, 2012

Idag publicerade gp.se en debattartikel signerad Vägvalets Theo Papaioannou och Tom Heyman om den nya Göta Älvbron.

Onsdag 20 juni tar Trafiknämnden beslutet om en brohöjd för Göta Älvbron på 13 meter.” Och de fortsätter: ”Det är lite fascinerande att man i visionernas stad, vid ett kritiskt beslut som brohöjden, inte väljer att markera stadens intresse. Bron är väsentlig i stadsbilden men genom värdelösa politiska kompromisser missar man målet.

Många tror att en hög bro är viktig för sjöfarten. Men då glömmer man bort det finns två statliga järnvägbroar strax ovanför som bara är sex meter höga. En bro på 10 meter gör också att ramperna för avfarterna från bron på fastlandssidan tar mycket mindre utrymme i anspråk.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

Göteborg tappar ännu mer i ranking

fredag, 8 juni, 2012

Idag får vi siffror som visar att Göteborg rasar 30 platser från 97:e till 127:e plats i näringslivets återkommande enkät över företagsklimat i landets 290 kommuner. Redan förra året påpekade vi att detta är inte bra för stadens utveckling och det väcker stora frågor om regionförstoring. Är den möjlig när företagen inte är speciellt intresserade av att etablera sig i kommunen?

I vanlig ordning tillbakavisar Anneli Hulthén (S) kritiken och tycker att rankingen inte är helt rättvisande. Hon tycker sig uppleva en positivare inställning vid flera möten med företagsledare den senaste tiden och väljer att hänvisa till en tidigare rapport om näringslivet i Göteborg.

Hon säger också:

”Kommunikation är svårt i större kommuner.”

Detta får jag inte ihop då Stockholm klättrat 8 platser från 31 till 23. Varför funkar kommunikationen där och inte i Göteborg? Någonstans borde den rödgröna majoriteten och framför allt kommunstyrelsens ordförande vara självkritiska och ta undersökningarna på allvar. Kommunikationen blir inte bättre än vad man gör den till. Återigen kan vi konstatera att kommunikation inte är de rödgrönas bästa sida vilket bekräftas på deras hemsida där kommentering för allmänheten är avstängd. De kanske ska fundera på att ordspråket: ”städa först framför din egen dörr innan du städar framför dina grannars”.

Trots att man i kommunen fastslagit sju strategiska mål, varav det ena handlade om näringslivsklimatet, för näringslivets utveckling 2010 (d.v.s. för två år sedan) fortsätter Göteborg att backa. Alla förvaltningarna i Göteborg ska arbeta med detta, men Patrik Andersson, vd på Business Region Göteborg, säger att genomslaget inte kommer förrän 3-4 år.

Nu har det gått 2 år och resultatet är sämre. Se hela listan här och artikeln i GP här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

Vägvalets förslag till budget 2013 för Göteborg Stad och motion om att återinföra en normal budgethantering

tisdag, 5 juni, 2012

Vägvalet lämnar förslag till budget 2013 för Göteborg Stad. I årets budget tar vi ytterligare ett steg mot ett fullvärdigt parti. Vi lämnar förslag på fler politiska områden. I samband med förslaget lämnar vi även en motion om att återinföra en normal budgethantering då vi ser demokratiska brister gällande insynen och offentlighetsprincipen i stadens budgetberedningen.

Vägvalet som parti är sprunget ur ett medborgarengagemang som uppstod då de politiska partierna valde att ignorera opinionen i trängselskattefrågan. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och därför har vi stort fokus på medborgar-perspektivet. Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Utmaningen är då att leverera alternativ som många kan identifiera sig med. Om fler känner sig delaktiga skapar vi också en attraktiv stad som vi vill att Göteborg skall vara. Vi får inte heller bara producera mängder av visioner som aldrig förverkligas. Vi måste skapa realistiska planer som är genomförbara inom överskådlig tid.

Endast tillsammans skapar vi ett Göteborg för framtiden.

Vägvalet vill:

Ekonomi
 – att skatteuttaget inte skall överstiga riksgenomsnittet
– sänka skatten med 10 öre för att anpassa Göteborg till riksgenomsnittet
– inte medverka till medfinansiering av statlig infrastruktur
– att korrekta samhällsekonomiska kalkyler används i planeringen
– förbättra företags- och boendeklimatet i Göteborg
– att stadens utveckling sker i en lugn och naturlig takt
– att staden blir huvudansvarig för budgetprocessen och att denna blir öppen och tillgänglig för samtliga fullmäktigeledamöter
– kraftigt reducera investeringsplanen
– minska antalet bolag och koncerner
– skärpa kraven på offentlig upphandling i staden

Trafik
– slopa den planerade tågtunneln till Haga
– genomföra utredningen av Västlänk 2021
– avskaffa trängselskatten
– att Göteborg sköter sin egen lokala kollektivtrafik
– tillföra 200 miljoner kr för att förbättra underhållet av stadens infrastruktur
– avveckla projektet Trygg Vacker Stad
– genomföra en utredning av Göta Ringen
– att Göta Älvbron planeras för 10 meters höjd

Barnomsorg
– tillföra 100 miljoner kronor för att förbättra barnomsorgen
– att öppettiderna ska vara mer flexibla med fler ”nattis” och barnomsorg på helgerna
– att det ska vara max 15 barn per grupp och max 5 barn per pedagog
– alla barn upp till 13, oavsett var i Göteborg de bor, ska erbjudas plats i ett fritidshem eller i en fritidsklubb
– staden i större utsträckning samarbetar och stöttar föreningslivet i framtagandet av aktiviteter som kan erbjudas barn och ungdomar

Stadsdelsnämnderna
– avveckla stadsdelsnämnderna

Skolan
– att den obligatoriska skolan ska ge alla elever relevant utbildning utifrån varje elevs förutsättningar

Äldreomsorg
– att alla äldre i Göteborg blir betraktade som myndiga medborgare och att de får en värdig ålderdom

Studentbostäder
– utreda byggnation av studentbostäder i  t.ex. Angered

Kultur
– att möjligheterna ska öka för alla barn, ungdomar och vuxna att själva vara med och skapa kultur utifrån sina förutsättningar
– att det fortfarande ska vara kostnadsfritt för barn och ungdomar att besöka kulturella institutioner
– att kulturskolan skall vara kostnadsfri och tillgänglig för alla barn och ungdomar
– att verksamheten för de lokala biblioteken ska utvecklas
– att kulturhistoriska byggnader i Göteborgs stadsmiljö ska bevaras

Medborgarinflytande
– utveckla medborgarperspektivet

Miljö
– vill att återvinning (glas, plast, metall, papper, kartong) hämtas vid bostaden, både för flerfamiljshus och villor samt att antalet fria besök på återvinningscentralerna ska ökas från 6 till 12 per år
– att avfallskvarn i köket tillåts
– att trädgårdsavfall ska hämtas i den kompost som redan idag hämtas vid bostaden

Motion om att återinföra en normal budgethantering

Behandlingen av stadens budget är det mest centrala i den kommunala myndighetsutövningen. Denna funktion har i Göteborg överlåtits till ett politiskt partikansli, skyddat från insyn och inte bundet av offentlighetsprincipen. Inga frågor om beräkningsgrunder kan ställas, övriga ledamöter och allmänheten har ingen insyn i processen.

Detta kan inte ha varit lagstiftarens mening. Kommunens budget skall antas av fullmäktige efter beredning av kommunstyrelsen. Någon delegationsrätt från kommunstyrelsen till något utomstående organ (partikansli) finns inte och den ordning som tillämpas i Göteborg uppfyller därmed inte lagstiftningens beredningstvång.

En samlad investeringsplan ges för hela mandatperioden. Ingen redovisning finns om hur mycket av denna plan som är upparbetat, hur mycket som är beställt och vad som kan ändras.

Läs även vår debattartikel i GP.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5

Höjning av P-avgifter i staden

måndag, 4 juni, 2012

På kommunfullmäktige den 31 maj togs en hel del viktiga beslut om bl.a. policy och riktlinje för mutor, program för utveckling av medborgarservice, utveckling av IKT-strategi för skolan m.m.

Men debatten som gjorde mest avtryck var ändå höjningen av P-avgifter i staden. Förra året var den rödgröna majoriteten väldigt noga med att uttrycka att ingen höjning av parkeringsavgifterna skulle göras förrän trängselskattens effekter hade utvärderats efter dess införande. Därför återremitterades ärendet med den motiveringen. Trots detta drev den rödgröna majoriteten nu igenom höjningen.

Och hur? Jo, de rödgröna har låtit dela upp beslutet i två delar.

Den första delen är tidsbegränsad parkering. Tidsbegränsad parkering klubbades igenom 28 november 2011 i Trafiknämnden. I dåvarande tjänsteutlåtande från Trafikkontoret kunde man läsa:

”Detta tjänsteutlåtande tar upp frågan om tidsbegränsning separat och trafikkontoret återkommer med dels en redovisning av uppdraget i återremissen och dels ett nytt tjänsteutlåtande om taxan.”

Vägvalet röstade nej med motiveringen att detta bordlades i väntan på trängselskattens införande. Alliansen stödde dock detta.

Och i torsdags behandlades del två, ändring av taxor för avgiftsparkering. I Trafikkontorets tjänsteutlåtande från sammanträdet i mars i år kunde man läsa:

”Det finns en risk för att trängselskatten kommer att minska tillgängligheten på gatumark, då minskad besöksparkering inte uppvägs av ökad efterfrågan på boendeparkering. Trängselskatt och parkeringstaxor behövs båda som verktyg. De kompletterar varandra genom att de påverkar på olika slag av parkering.”

Även detta yrkade Vägvalet avslag till.

Rörigt? Ja, det kan man lugnt säga. Jag uppfattar det som fruktansvärt missvisande för medborgarna. Någon trängselskatt har inte införts och därför kan inga effekter påvisas.

Det handlar inte bara om att man gör det dyrare. Nej, det som är värst är att den rödgröna majoriteten vägrar prata klarspråk. Jag frågade gång på gång varför den rödgröna majoriteten valde att bordlägga ärendet förra året med hänvisning till att avvakta trängselskattens införande. Inte en enda förklaring fick jag. Istället fick vi höra den ena bortförklaringen efter den andra. Det mest provocerande tycker jag var från Stefan Kristiansson (MP) som ansåg att hela debatten och frågorna som ställdes var ”löjliga”. Miljöpartiets Göteborgsfalang verkar driva en helt annan politik än sitt egna parti centralt. Jag tycker allt att alla Göteborgs miljlöpartister ska läsa på sitt partipolitiska program Kapitel 2 – Deltagande demokrati. För det är vad debatten gick ut på. Smygpolitik och att ingen står upp för det man genomför, och framför allt att medborgaren inte får delta i besluten. Hör hela debatten här.

Tyvärr hanns inte vår interpellation om kostnaden för en dubblerad kollektivtrafik med. För även här kommer det fram hur dåligt den rödgröna majoriteten förankrat visionen K2020. En fördubbling av kollektivtrafiken kommer att innebära en extra kostnad som många tror täcks av trängselskatten. Men så är inte fallet, vilket man kanske i dagarna börjat förstå då Västtrafik nu höjer biljettpriserna igen. I interpellationen svarar Johan Nyhus (S) att detta måste hanteras via höjning av skatt och biljettpris. Men han säger inte när. Och han lär aldrig säga det i en valkampanj.

Allt detta spelar stor roll för Göteborgs, som idag är en högskattekommun, attraktivitet för inflyttande och företag. Inget fel i att ta ut skatt för våra samhällsfunktioner men det finns en smärtgräns och vi börjar på allvar undra vad göteborgarna egentligen får för sina skattepengar. Att Göteborg inte är en attraktiv stad visar bl.a. Fokus senaste undersökning. I staden där de rödgröna så gärna värnar ”barnperspektivet” hamnar Göteborg på förkrossande 284:e plats av 290 som en stad att ha familj i! Som stad generellt att bo i tappar Göteborg från plats 196 förra året till 207 av 290. Se hela listan här. Fortsätter det på samma sätt hamnar Göteborg utanför listan nästa år!

Nej, ska vi göra Göteborg till en attraktiv stad får vi sluta upp med att flumma runt i visioner och istället komma vidare med pragmatiska lösningar. Man kan ju börja med att på riktigt göra medborgaren delaktig i de beslut som tas och lyssna på vad de vill ha.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2