Arkiv för december, 2011

God Jul och Gott Nytt År

fredag, 30 december, 2011

Nu närmar vi oss årets slut. Det har varit ett spännande och utmanande år med många turer i staden. Vi tackar alla våra läsare som finner vår blogg intressant och under 2012 kommer vi att fortsätta bevaka införandet av trängselskatten, värna om demokratin och öppenheten inom Göteborgs stad.

Vi önskar alla God Jul och Gott Nytt År!

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Nu duggar kritiken tätt gällande Västlänken

fredag, 30 december, 2011

Efter Vägvalets debattartikel gällande Riksrevisionens kritik i GP publiceras ytterligare tre debattartiklar. Den första av Peter Danielsson, miljöexpert inom kollektivtrafikbranschen med Västlänken ger 20 miljarder i förlust. Den andra av Lennart Wassenius (C), en av initiativtagarna bakom Västlänk 2021, Satsa på rätt Västlänk istället. Den tredje av transportforskaren Björn Hasselgren, Staten boven bakom ineffektiv infrastruktur.

Peter Danielsson riktar kritik mot Kia Andreassons utspel skriver:

”Miljökommunalråd Kia Andreasson (MP) skriver i sin replik på GP Debatt (23/12) att det finns ett antal miljönyttor som inte tas med i den samhällsekonomiska analysen. Som exempel på detta anförs att miljöpåverkan från kväveutsläpp, buller, gifter och olja från vägtrafiken samt minskade trafikolyckor inte ingår i den samhällsekonomiska analysen.”

”Genom detta påstående blottar Kia Andreasson sin totala okunnighet i frågan. I Banverkets rapport ”Samhällsekonomisk bedömning” finns kostnader och nyttor för Västlänken redovisade där nyttor inom miljö och trafiksäkerhet för minskad vägtrafik uppgår till 1,6 miljarder under avskrivningstiden på 60 år.”

Precis i linje med den kritik vi riktade mot Kia Andreasson i vårt blogginlägg Tror Kia Andreasson på tomten också?

Vidare skriver Peter Danielsson:

”Västlänkens kostnader har ökat med 70 procent sedan utredningen gjordes år 2005. Tyvärr har riksrevisorn fel när han beräknar samhällsförlusten till tio miljarder kronor. Utgående från de uppdaterade kostnaderna ger Västlänken en samhällsekonomisk förlust på över 20 miljarder kronor enligt den vedertagna beräkningsmodellen för samhällsnyttor. Västlänken är en ekonomisk katastrof då nyttan endast är 20 öre på varje investerad krona.”

Lennart Wassenius ger Kia Andreasson (MP) svar på tal om att hon far med osanning när hon säger att Västlänken är den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg:

”Västlänkens brister eller svagheter kan sammanfattas i fyra punkter:

  • Tid. Projektet tar cirka tio år att planera/ projektera och tio år att bygga, varför nyttan kan påräknas först efter 2030.
  • Kostnad. Projektet är nu kostnadsberäknat till 20 miljarder, men vad blir det i verkligheten? Har man exempelvis hanterat problemen och kostnaderna fullt ut då Korsvägen skall byggas om för att slutligt få en gestaltning i tre plan?
  • Risker. En nio kilometer lång tunnel i lös, marin lera under centrala Göteborg är inte att leka med.
  • Nytta. Projektet ger bara marginell påverkan på resandet. Haga är ingen publik punkt i Göteborg.Och har man ställt frågan – vem vill till Haga?

I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt. Nyttan är också större eftersom resenärerna slipper omvägen via Haga och bytespunkten mellan pendel- och stadstrafiken blir mycket exklusiv.”

Vi kan inte undgå att se att Centern internt inte är överens om vad som ska göras trots att Kristina Jonäng (C) gång på gång mer eller mindre skällt ut alla kritiska röster om Västlänken och det Västsvenska Paketet. Vi skickar med en brasklapp till Jonäng: Lyssna av de egna överkörda leden innan du kritiserar alla andra!

Björn Hasselgren skriver följande:

”Riksrevisionen har rätt i mycket av sina iakttagelser av medfinansieringen av stora infrastrukturprojekt. Lösningen på bristerna ligger dock snarare i en ändrad ansvarsfördelning och förbättrade incitament att göra rätt än i att stärka centraliseringen, som tycks vara Riksrevisionens recept.”

Den ändrade ansvarsfördelningen är något Vägvalet påpekade i remissvaret till Näringsdepartementet gällande medfinansieringen.  Så länge det råder oklarheter om vad som gäller så kommer ansvarsfördelningen att vara otydlig. Detta återfinns i Riksrevisionens kritik gällande förhandling av det Västsvenska paketet som visar på oklara och otydliga signaler om ansvarsfördelningen. Trängselskatten är en statlig skatt som tillfaller staten och inte kommunen.

Hasselgren påpekar vidare två motstående synsätt som komplicerar:

”Å ena sidan har en linje drivits som innebär att ett kostnadsansvar för varje transportslag skall upprätthållas, det vill säga de som använder vägar eller järnvägar ska betala vad systemen kostar. Det är en modell som ger fokus på organisationerna som förvaltar vägar och järnvägar och deras leverans av tjänster till brukarna. Modellen brukar ge starka incitament för organisationerna att effektivisera verksamheten. Överdrivna investeringar hålls tillbaka.

Å andra sidan har en linje drivits där ett samhällsekonomiskt perspektiv styrt statens agerande. I denna modell har staten skilt på avgifts/skattepolitik och vad som tilldelas till vägar och järnvägar för underhåll och investeringar. Brukarna ska enligt samma modell endast betala den kostnad som varje enskild resa orsakar, den så kallade marginalkostnaden. Modellen riskerar att leda till att väg- och järnvägsorganisationerna fokuserar mer på regeringen och departementen, som finansierar verksamheten, än på kunderna. Drivkrafterna för effektivisering och kundanpassning blir svagare. Risken för överinvesteringar blir större.”

Observera sista meningen när ett samhällsekonomiskt perspektiv råder. Risken för överinvesteringar blir större! Det är här detåplötsligt blir tillåtet att stapla flosklaerna om projekt som Västlänken utan det har någon som helst nytta för medborgarna/kunderna.

Sammanfattningsvis skriver Hasselgren att man bör se över:

  • ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna.
  • kostnadsansvaret för vägar och järnvägar.
  • statens roll på området.

Alltså, det som Vägvalet sagt hela tiden. Vad är Statens roll och vad är regionens och kommunens roll. Utred detta först innan paket och nya skatter sätts ihop och se om det håller. Hönan och ägget!

Vi kan inte annat än hålla med Peter Danielsson när han säger:

”Om Kia Andreasson och andra tillskyndare av Västlänken utsätter sig för risken att sätta sig in i fakta stället för att hänvisa till politiska floskler skulle en saklig debatt kunna leda fram till rätt investeringar.”

Ja, var är alla tillskyndare av Västlänken i debatten? Alla andra partier? Som julsången går ”Midnatt råder tyst det är i huset…”. Kan det måhända vara stadshuset i Göteborg?

Vi har sagt det i vår debattartikel och blogginlägg och vi säger det igen.

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

Gör om, gör rätt.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

GP – Lyssna på kritiken av Västlänken

tisdag, 27 december, 2011

På juldagen publicerade GP Vägvalets debattartikel som vi skrivit med anledning av Riksrevisionens rapport gällande Västlänken, Västsvenska paketet, trängselskatten och medfinansiering.

Riksrevisionen påpekar brister i hur det Västsvenska paketet förhandlats fram.

”Signalen var och är att om kommunen och regionen medfinansierar så kommer statliga väg- och järnvägsprojekt att byggas i den egna regionen. Detta är signalen som regionens och kommunens politiker baserar sin skrämselpropaganda på: ”Antingen medfinansierar vi eller så tar någon annan pengarna”. Riksrevisionen kritiserar den signalen.”

Kort och gott konstaterar Riksrevisionen följande:

  • Västlänken är samhällsekonomisk olönsam.
  • Trängselskatten är inte är rätt finansieringsmetod.
  • Medfinansiering ger helt andra effekter än det var tänkt.
  • Det Västsvenska paketet är forcerat.

Detta är helt i linje med den kritik Vägvalet framfört sedan start. Vägvalet har under resans gång lämnat remissyttrande både för trängselskatten och medfinansiering.

Det råder nu en förbluffande tystnad från de olika inblandade parterna såsom Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, Region Halland och GR. Dock har Miljöpartiet yttrat sig och mer eller mindre försvarat luftslottet som Västlänken är och kritiserat Riksrevisionens yttrande. Läs mer om detta i vårt blogginlägg: Tror Kia Andreasson på tomten också?

Med anledning av kritiken skriver vi följande:

”Vi skickar nu en skarp uppmaning till kommunstyrelsen i Göteborg och Trafikverket:

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

 Det är dags att släppa prestigen och inse att beslutet är felaktigt och lyssna på Riksrevisionen och medborgarna.”

Debatten har nu blivit mycket allvarlig när Riksrevisionen framfört sin kritik. Det som händer nu är att regeringen måste svara på Riksrevisionens rapport inom fyra månader. På så sätt har nu dessa frågor lyfts till den högsta instansen.

Läs Riksrevisionens debattartikel i GP här.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9

Tror Kia Andreasson på tomten också?

fredag, 23 december, 2011

Kia Andreasson (MP) väljer i dagens GP att kommentera Riksrevisionens rapport som klart och tydligt påpekade bristerna med det Västsvenska paketet, Västlänken, trängselskatten och medfinansiering. Hon väljer dock enbart att kommentera Västlänken och bortser från de andra delarna.

Hon inleder med att skriva:

”Trafikverkets beräkning av Västlänken ger inte en fullständig bild av järnvägstunnelns samhällsnytta. Sammantaget är detta förmodligen den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg.”

Redan här borde hon ha stannat till och slängt repliken i papperskorgen. Andreasson skriver ju själv att Trafikverkets beräkning av Västlänken inte ger en fullständig bild av nyttan. Och om ”den bästa investeringen någonsin” ger negativ samhällsnytta med ca 10 miljarder kronor kanske Kia Andreasson som styrelseordföranden i Göteborgs Energi (landets fjärde största energibolag) borde gått en grundläggande ekonomikurs innan hon fattade beslut om att tillskjuta 300 miljoner ytterligare av kundernas pengar i biogasprojektet Gobiogas?

Vidare skriver hon:

”Vare sig det är avsikten eller inte så ägnar sig riksrevisorn åt politik när han antar att Trafikverkets beräkning ger en fullständig bild av samhällsnyttan med Västlänken. Dessutom väljer han att förmedla denna uppfattning till allmänheten som en sanning.”

Riksrevisorn förmedlar vad revisionen kommit fram till. Anklagelsen som Andreasson far med är inte försvarbar. Kommer hon att använda det argumentet när granskningskommissionen kommer fram till sina slutsatser om ett år också? Och är det någon som förmedlar s.k. ”sanningar” till allmänheten så är det Miljöpartiet. Det finns många exempel som dubbdäcksförbudet och att Miljöpartiet stödjer alla former av folkomröstningar.

Vi tycker att Andreasson ska läsa sitt egna partiprogram innan hon börjar läxa upp alla andra:

”Vi tror på en direktdemokrati där besluten fattas av dem som berörs. Beslut i valda församlingar måste kompletteras och kunna överprövas direkt av medborgarna. I en demokrati måste det finnas möjligheter för alla att delta i beslutsfattandet, samtidigt som valda representanter har medborgarnas mandat att fatta beslut. I ett grönt samhälle har alla möjlighet att styra sina egna liv. Alla har ett verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vår övertygelse är att en deltagande demokrati både förutsätter och föder ansvarstagande och engagemang hos varje medborgare.”

Observera att alla ska ha verkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Något som Riksrevisionen också kritiserar då trängselskatten kommer att betalas av en annan generation som inte har fått påverka besluten.

Andreasson fortsätter att bygga vidare på sin ”sanning” och skriver:

”Norgren skriver vidare att miljö- och klimataspekterna är viktiga men missar att just miljönyttorna inte finns beräknade i effektbedömningens huvudkalkyl. Det innebär inte att de inte existerar.”

Om nu miljönyttorna inte är beräknade varför har inte Miljöpartiet ställt det som krav innan de förhandlade till sig Västlänken? Om de inte är beräknade så existerar de inte, Riksrevisionen kan inte revidera påhittade begrepp. Dessutom stämmer det inte riktigt att Trafikverket inte tagit hänsyn till miljöaspekterna i sina beräkningar, något som alla lätt kan konstatera till exempel genom att studera tabellen på sidan 24  i Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) – Västlänken – En tågtunnel under Göteborg. Riksrevisionens granskning inbegriper därmed också miljöeffekterna tvärtemot vad Kia Andreasson påstår.

Andreasson avslutar med följande:

”Vi miljöpartister har gjort en politisk bedömning av nyttan med Västlänken.”

En politisk bedömning? Vilken samhällsnytta har den? Ingen som tydligen Riksrevisionen kan se. Att göra en politisk bedömning verkar nu ha kostat Miljöpartiet trovärdighet eftersom den bygger på luft. Därför försöker Andreasson nu att ställa det till rätta men det är lite för sent. Som tur är har inte Västlänken börjat byggas och kan därför läggas ned. Det, om något, är i alla fall av nytta för medborgarna.

I Kia Andreassons debattartikel staplas nu Västlänkens påstådda positiva effekter på varandra. Den ska minska övergödningen av havet och spara tiotals miljoner om året eftersom Ryaverken då slipper ta bort denna kvävemängd. Den ska förbättra luftkvalitén, minska bullret och ge ”vinster” inom sjukvården. Även fastighetsägare, arbetsgivare och naturen (här blandas det friskt!) ska åtnjuta ”vinster”. Och glöm inte bort att vi slipper bygga ut vägnätet och att trafikolyckorna minskar! Vi får också mindre mindre av ”gifter och olja”, och det måste väl vara bra?

Visst är det så att minskad biltrafik leder till minskade utsläpp, men tyvärr liknar ovanstående önskedrömmar närmast religiös tro. Den 25 september i fjol skrev miljö- och trafikexperten Peter Danielsson i GP en debattartikel om Västlänken där han bland annat skrev:

bedöms överflyttningen år 2020 av den regionala och långväga bilpendlingen till tågpendling uppgå till mindre än två procent. Det motsvarar den årliga ökningstakten i Göteborgsregionen av bilpendlingen. Västlänken skjuter upp ökningen av bilpendlingen med ett år! Västlänken är således verkningslös om syftet är att begränsa biltrafiken. De koldioxidutsläpp som kan undvikas är maximalt två procent av den regionala bilpendlingens utsläpp och ger således en försumbar klimatnytta.

Danielssons slutsatser pulvriserar Andreassons luftslott för gott. Tror Kia Andreasson på tomten också?

En sådan marginell minskning av trafiken ger förstås bara marginella effekter inom de områden som Andreasson nämner. Västlänken tar nästan 20 innan den är färdigbyggd och i minskad trafik ger den enligt Danielsson miljön ett års respit – alla övriga byggår går det åt motsatt håll. Om man vill minska biltrafikens skador på miljön måste det finns mer effektiva åtgärder att ta till än att bygga dyra pendeltågstunnlar!

Om Andreasson fortsättningsvis väljer att anklaga andra för att fara med osanningar så borde hon definitivt fundera på sin egen framtoning och komma med väl underbyggda fakta och inte egna antaganden. Och i tider när skandalerna duggar tätt inom Göteborgs kommun kunde man tycka att Kia Andreasson borde varit en smula mer mottaglig för kritik när hon och hennes bundsförvanter får kritik från den oberoende Riksrevisionen, en myndighet som annars åtnjuter ett mycket högt förtroende i fråga om saklighet och opartiskhet. Något man knappast kan påstås gälla om Andreasson.

Theo Papaoiannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2

Kommunen får underkänt av revisionen

torsdag, 22 december, 2011

Idag kan vi läsa resultatet från rapporten när externa revisorer granskat Göteborg Stad.  Nio av tio kommunala verksamheter och bolag behöver förbättra sina rutiner och kontroller. Detta är nedslående fakta.

I januari i år påpekade Vägvalet i en interpellation att Lagen om Offentlig upphandling (LOU) borde finnas med i handlingsplanens som togs fram för att förstärka den interna kontrollen och öppenheten inom Göteborgs Stads förvaltningar och bolag.

Svaret vi fick då av Robert Hammarstrand (S) var att ”LOU nämns inte som begrepp i handlingsplanen men det ska inte råda några tvivel om att LOU är en central del i inköps- och upphandlingspolicyn som tas upp i handlingsplanen under rubriken ‘Riktlinjer och Policies’. Det är stort fokus på LOU i denna policy.”

Det vi konstaterar nu är att det fokuset inte finns.

Kommunstyrelsens representanter är inte heller direkt handlingskraftiga och helst inte som när kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) säger:

”Nu har vi en bild av hur det ser ut. Det viktigaste är att åtgärda de brister som finns. Vi kan inte enbart ägna oss åt kontroller.”

Vad är detta för handfallen signal som skickas? Självklart ska bristerna rättas till men att förkasta kontrollerna är ju rent ut sagt vansinne. Antingen så får kommunstyrelsens ordförande ta sitt ansvar och leda staden eller kanske börja fundera på om hon är lämplig för den rollen.

Med enkla medel och utan revisioner kan vi konstatera att ett av de viktigaste verktygen för att bidra till att inköp görs på ett kontrollerat sätt är Lagen om offentlig upphandling grundläggande.  Det vi också ser idag är arvet från Göran Johanssons (S) Göteborg där LOU:n skulle undantas för kommunens förvaltningar och bolag.

Läs interpellationen och svaret här och lyssna på debatten här.

Läs i GP Revisorer om kommunen: Många får klart underbetyg.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalet får rätt gällande trängselskatten, Västlänken och medfinansiering

tisdag, 20 december, 2011

Idag bekräftar Riksrevisionen i en debattartikel i GP att kommunala bidrag till vägar och järnvägar är ett ineffektivt sätt att använda skattemedel. Vägvalet har sedan beslutet togs den 28 januari 2010 påpekat bristerna med beslutet gällande trängselskatten och Västlänken. Debatten om medfinansiering har också hållits kort men Vägvalet har diskuterat detta sedan start och även lämnat ett eget remissvar till Näringsdepartementet.

Riksrevisorn Claes Norgren skriver:

”Regeringens satsning på medfinansiering av infrastruktur har lett till att staten inte satsar sina pengar på de vägar och järnvägar som ger mest nytta för medborgarna. På grund av projektets storlek fick ett stort antal andra mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder strykas. Paketet förhandlades fram under stor tidspress och vilka åtgärder som skulle ingå hann inte bestämmas i detalj. Detta trots att riksdagen ställer höga krav på gedigna beslutsunderlag för infrastrukturplaneringen.”

Detta stämmer väl överens med vad Vägvalet hävdat, d.v.s. att Västlänken kommer att förhindra att andra projekt genomförs under de tjugo långa år som det tar att bygga färdigt Västlänken. Pengarna räcker inte.

”För att klara av finansieringskraven som följde med de statliga pengarna tog kommunfullmäktige i Göteborg beslut om att be riksdagen att införa en trängselskatt. Trängselskatten måste få in tillräckligt med pengar för att täcka kommunens utlovade medfinansiering. Det är stor risk att denna lösning inte är effektiv vare sig ur trängsel- eller miljösynpunkt.”

Och hur ska kommunen lösa finansieringen om tågtunneln till Haga blir ännu dyrare under resans gång? Enligt de avtal som slutits blir det upp till kommunen och/eller regionen att skapa fram extra pengar. Ett ”enkelt” sätt är att höja trängselskatten, men det har förstås ett politiskt pris.

Claes Norgren fortsätter:

”Dessutom är mer än halva satsningen, en järnvägstunnel under city (Västlänken), en ren förlust för samhället. Nyttan med tunneln uppgick enligt trafikverkens beräkningar till omkring 7 miljarder kronor medan investeringskostnaden beräknades till 16 miljarder kronor. Investeringen innebär alltså en förlust för samhället i storleksordningen 10 miljarder kronor.”

”Vår granskning visar att även den siffran är för hög eftersom kommunerna i många fall ”medfinansierat” byggandet av sina egna, alltså inte statens, anläggningar. ”

”Enligt kommunerna sände de statliga Väg- och Banverket otydliga signaler om vad som gällde. De flesta uppfattade dock att om man lämnade medfinansiering så ökade chanserna att man skulle få statliga väg- och järnvägsprojekt byggda i sin region. Om chansen att få statliga investeringspengar till den egna regionen minskar om man avstår från att lämna bidrag blir det enligt Riksrevisionen i praktiken inte frivilligt att bidra.”

Vad händer då om alla kommuner hoppar på medfinansieringståget? Alla kan ju rimligtvis inte få förtur för sina egna önskesatsningar, det räcker definitivt inte statens anslag till. Återigen blir det tydligt att detta bara är ett sätt för staten att slippa betala.

”Om de statliga medlen till vägar och järnvägar behöver utökas bör man generellt se över skatterna och avgifterna inom trafikområdet. På så sätt får man mer pengar på ett transparent och rättvist sätt utan att staten behöver ge sig in i alltför många förhandlingar med kommunerna, vilket riskerar att skapa en oklarhet om rollfördelningen i svensk infrastruktur.”

Vi kan bara konstatera att alla de punkter som Vägvalet framfört går helt i linje med det som Riksrevisionen kommer fram till. Allvaret i debatten har nu höjts och det kräver att övriga partier tar sitt ansvar och bemöter kritiken. Det går inte att undvika diskussionen om nyttan med projekten och trängselskattens totala ineffektivitet som skatteindrivning.

Väg- och Banverkets roll har vi tidigare också ifrågasatt och nu framgår det klart och tydligt att man farit med oklara signaler. Men kommunen och GR som motparter borde ju redan då ha uppmärksammat detta. Varför detta inte gjordes är en gåta.

Det är alldeles för lättvindigt att säga som de etablerade partierna att man kompromissat för att få sina delar och att enigheten är total. Det är dags att bryta upp paketet och satsa på samhällsekonomiskt försvarbara projekt som ger nytta till medborgarna.

Därför en uppmaning till Trafikverket: Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021 som kan tillföra nytta till medborgarna inom rimlig tid och kostnad.

Läs Riksrevisionens fullständiga rapport ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”.

Läs Riksrevisionens pressmeddelande och infrastruktur på nya villkor.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Noll koll på läget gällande stadens investeringar

lördag, 17 december, 2011

Idag kan vi läsa i GP:s pappersutgåva att gassatsningen i Rya fördyras. Riskprojektet beräknas kosta 300 miljoner för mycket men att bryta projektet skulle innebära 700 miljoner i kostnad för redan investerade medel. Det är helt enkelt för mycket pengar bundna i projektet.

Det börjar bli uppenbart att staden har svårt att hantera projekt. Inte ens riskprojekt som säger sig självt innebära: risk. För att inte hamna i situationerna ovan borde en risk- och konsekvensanalys ha genomförts redan från början där man också tog höjd för olika beslutssteg som t.ex. när man ska kliva projektet.

Att Göteborg Energi måste nu måste begära ytterligare 300 miljoner kronor beror på att det blivit väldigt mycket dyrare än beräknat att förädla rågas till högvärdig biogas. Ingen i den förra styrelsen tog höjd för oförutsedda kostnader. Denna kostnad som är huvuddelen i själva projektet hade man inte koll på.

Förre VD:n Anders Hedenstedt som fick lämna Göteborg Energi för sin givmildhet gällande pensionsvillkor till sin vice VD säger:

”Vi använde den bästa expertis vi kunde få tag i när vi beräknade kostnaderna. Men detta är ett utvecklingsprojekt med mycket teknik och kemi och då finns alltid risken att det blir dyrare. Det är en unik möjlighet för Göteborg att se till att nästa generations förnybara bränslen kommer till stånd.”

Att den tyskägda energikoncernen Eon hoppade av projektet verkar inte heller ha varit en varningsklocka för Göteborg Energi. Och som om det inte var nog med det, så håller Eon på med ett liknande projekt i Skåne som är dubbelt så stort och som konkurrerar om samma EU-bidrag. Sannolikheten att Eon fortsätter sitt engagemang är inte stort.

Som tur är verkar ändå Kia Andreasson (MP), styrelseordförande för Göteborg Energi, sansa sig:

”Vi har tagit bort den andra investeringen i närtid. Nu bygger vi först ettan och utvärderar.”

Martin Wannholt (M), vice ordförande för Götebord Energi, säger:

”Varningsklockorna har ringt, men varken ägaren eller tidigare styrelse har ifrågasatt projektet. Hur gärna vi än vill se en utökad biogasproduktion så måste riskkapitalprojekt i kommunal regi kunna ifrågasättas och vägas mot alternativa investeringar.”

Tills sist kommer vi till det mest anmärkningsvärda som Göteborgs kommun brottas med. Den förra styrelsen tog beslutet själva om investeringen i december förra året och kommunfullmäktige fick inte ta ställning till investeringen! Nu får vi på allvar börja se över bolagsstrukturen och dess verkningar.

Mest anmärkningsvärt är att nu går ett konsultföretag igenom i detalj vilka beslut som tagits och vilka personer som sa vad inför investeringen. Man går även igenom bandinspelningar från fullmäktigedebatten 2008 då beslutet togs för att bilda företaget Gobiogas.

GP skriver följande om beslutet som togs gällande Gobiogas 2008:

”Frågan är om beslutet verkligen kan tolkas som ett klartecken för Göteborg Energi att dra igång miljardbygget.”

Vad betyder detta? Jag trodde vi hade protokoll från kommunfullmäktige som styrker olika beslut? Finns det inget protokoll på att dra igång miljardbygget är det definitivt inte ett klartecken oavsett vad som sagts i debatten.

Riskprojekten är flera inom staden även om de beslutats i kommunfullmäktige. Vägvalet har redan avslagit två:

Kostnad för dessa projekt och förvärv är ca 60 miljoner kronor vardera d.v.s. 120 miljoner totalt. Det kanske är dags att överväga om staden ska fortsätta att sätta dessa till verket. Det gemsamägda bolaget i Skövde kan redan nu läggas ned då bolagsbildningen ännu inte är gjord.

Genom bolagen på alla håll och kanter förlorar vi kontrollen över vad som sker. Ägardirektiven verkar tyvärr inte fungera vad gäller kontroll, uppföljning och beslutsordning. Om det uppstår oklarheter kring vad som beslutats som medför att staden måste ta in en konsult för att reda ut kommunfullmäktiges beslut så äventyrar vi demokratin.

Theo Papaiaonnou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

Trafiknämnden 14 december

fredag, 16 december, 2011

Trafiknämndens sista sammanträde för året började med information om det Västsvenska Paketet. Mycket kort information gavs om Övre Husargatans utformning inför trängselskatten. Ingen ny information om överklagandet gällande upphandlingen av utrustningen för trängselskatten. Trängselskattezonen runt Guldheden utreds vidare och kommer inte som lovats att vara klar till jul utan preliminärt i januari. Trafikverket vill tidigarelägga projekteringen av Marieholmstunneln och varför fick vi reda på igår. Volvo går in med 10 miljoner i projekteringen. Inga större summor men ganska stor symbolik för staten då en viktig markering görs att en aktör från näringslivet blir medfinansiär. Summan är ju ganska blygsam för ett projekt som kommer att ligga runt 3,5 miljarder. Vissa åtgärder som tidigare utlovats kommer inte att kunna genomföras till trängselskattens start 1 januari 2013, vilket är anmärkningsvärt och påvisar att beslutet gått för fort. Arbetet med Västlänken fortsätter och det sägs vara ett tufft arbete. Projektgrupp kommer att tillsättas för att arbeta med planarbetet. Det klart det är tufft när många inte ser nyttan med tunneln.

Nästa informationspunkt gällde Göta Älvbron och hur det skulle kunna tänkas se ut om bron blir 13 meter istället för 10 meter. Cykelbanan får en kraftigare lutning upp på bron från södra sidan. Mycket fokus har lagts på att lösa den södra sidan och det är förståeligt eftersom det är mest komplext där. Norra sidan ska dock hanteras utifrån ett exploateringsperspektiv på sikt.

Kort information gavs om Miljöförvaltningens mätning på Odinsgatan/Friggagatan. Det råder stor osäkerhet kring denna mätning men ändå slänger man fram att PM10-halterna kan ha ökat med 20%. Men detta ska kontoret återkomma med efter djupare analys i februari nästa år. Snabbt ville den rödgröna majoriteten påpeka att det var bra att vi då fortsatt med dubbdäcksförbudet. Men riktigt så enkelt är det inte då Vägvalet i sitt avslagsyrkande påpekade att då det råder osäkerhet så upphäv förbudet och mät parallellt ändå. Osäkra mätningar är något jag ogillar och helst när det blir kvalificerade gissningslekar.  Jag påpekade därför när kontoret avser att återkomma så måste vi få klarhet i vad mätningen innebär och hur siffrorna ska tolkas.

Vidare beslutades översiktsplan för Göteborg och Mölndal – Fässberg, detaljplaner för Sisjön och detaljplan för Gamlestaden.

Nästa redogörelse handlade om avgiftsparkering som återremitterats till kontoret efter den rödgröna s.k. politiska bordläggning av avgiftshöjningen i maj i år. Mycket siffror och tankar om parkeringspolicyn och trängselskatten. Kontoret har undersökt möjligheten att flytta bilar parkerade på gatumark till kvartersmark istället, men det finns ett problem. Det är billigare för boende att parkera på gatumark med sina boendekort. Jämförelsevis kostar det per månad som mest med boendekort ca 630 kr och på kvartersmark eller garage mellan 1000 – 2000 kr. Hur ska man locka över till kvartersmark? Enklast självklart genom att höja boendeparkeringen! Trängselskatten kommer att skapa effekten att fler boendeparkeringar behövs då fler kommer att lämna kvar bilen i staden. Kontoret konstaterar att trängselskatten inte kommer att hjälpa för att uppnå parkeringsmålen i stadens parkeringspolicy. Det innebär att medborgarna kan förvänta sig taxehöjningar och ett förslag för detta kommer i februari nästa år.

Vidare gavs information om arbetet med trafiksäkerheten i staden. Göteborg är långt framme i arbetet. Kontoret anser att det är bra med politiska mål då detta ger resurser för att kunna arbeta med säkerheten och förebygga olyckor. Intressant utmaning som uppmärksammades av kontoret var att det Västsvenska paketet medför fler kollektivtrafikfordon, cyklister och gående i staden som måste hanteras.

Nästa informationspunkt handlade om stadens bryggor och hamnar och hur det ser ut runtom på våra öar i skärgården. Alla angöringsplatser ägs inte av kommunen utan sköts ibland av hamnföreningar som kommunen hyr av. De som kommunen äger har regelverk om hur man får angöra. Intressant är att kommunen måste enligt den nya kollektivtrafiklagen, om det kommer nya aktörer som vill köra trafik, upplåta platserna till deras förfogande.

Tills sist några punkter om cykel. Kontoret har utrett att göra en cykelväg från Casinot till Drottningtorget. Det finns idéer om en bryggkonstruktion utmed kanalen eller flytt av spårvagn från Norra Hamngatan. Bryggkonstruktionen kommer att inkräkta på estetiken för kanalens utseende.

Information om väg 155 Gossbydal – Varholmen och Gullbergs- och gasverkskajen bordlades.

Till sist övriga frågor. Vägvalet lämnade över ett antal yrkande varav det ena med krav på, att om en utredning om en bilfri Göta Älv bro ska genomföras så ska det formaliseras i ett beslut som ska tas i nämnden. Centrala Älvstaden projektet kan inte komma med idéer om vad som borde göras då Göta Älvbrons utformning är beslutad i kommunfullmäktige.

Läs övriga yrkanden här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

GP debatt: Ge granskarna av mutkulturen muskler

torsdag, 15 december, 2011

Idag kan vi läsa en debattartikel GP av Dennis Töllborg som är professor i rättsvetenskap på Göteborgs Universitet. Töllborg påpekar vikten av att granskarna ges rätt muskler för att hantera granskningskommissionen. Även Vägvalet har via sin motion påpekat vikten av att granskningskommissionen får rätta verktyg.

Töllborg skriver:

”Den granskningskommission som ska tillsättas i Göteborg för att komma tillrätta med göteborgsandans negativa sidor måste vara professionell och kompetent. All internationell erfarenhet visar att den måste ha makt att höra alla inblandade under sanningsplikt och ha tillgång till sanktioner.”

”Medlemmarna i kommissionen måste vara professionellt, inte ”politiskt”, kompetenta.”

”Det måste finnas folk med i kommissionen som kan Göteborg, känner strukturerna, vet var man skall börja leta, vågar och inser vikten av att bygga sociogram.”

”Det får inte bli en historisk utredning. Det innebär att det inte får finnas en fixerad slutpunkt för granskningen.”

”All internationell erfarenhet visar att kommissionen måste ha makt att höra alla den önskar under sanningsplikt, och ha tillgång till sanktioner om någon talar osanning, vägrar tala eller inte berättar hela sanningen.”

Precis som Vägvalet poängterar i sin motion så ska granskningskommissionen vara extern. Detta är väldigt viktigt eftersom personerna får inte ha personliga relationer till kommunens organisationen. Däremot ska de, som Töllborg skriver, känna till strukturerna för att veta var man ska leta. Vägvalet lyfte också fram att kommissionen bör ges möjlighet att utreda eventuella andra frågetecken som de kan tänkas komma fram till vilket också stämmer överens med Töllborgs bedömning om att inte ha en slutpunkt.

Vidare skriver Töllborg om det tunga ansvar som åligger kommunen för att kommissionen ska kunna utföra sitt arbete:

”Kommunen kan ålägga alla i de kommunala ”bolagens” styrelser, liksom deras ”verkställande direktörer”, skyldighet att tala, och tala sanning, annars blir de publikt avsatta – name and shame.”

”Kommunen kan kräva av alla sina anställda att de skall fullfölja samma sanningsplikt, annars riskerar de att bli uppsagda.”

”Kommunen kan befria alla anställda inom kommunen och dess bolag från tystnadsplikt gentemot kommissionen, samt besluta att inga handlingar eller annat material får undanhållas kommissionens granskning vid den tidpunkt kommissionen så önskar.”

Det är viktigt att kommunstyrelsen nu visar klart och tydligt att detta ska genomföras, har största prioritet och får inte åsidosättas. Varenda sten ska nu verkligen vändas. Släpp därför allt politiskt prestige!

Vägvalet stod bakom visselblåsarfunktionen men kan hålla med Töllborg att det kan förbättras. Men som vi många gånger påpekat så måste funktioner som införs vara genomtänkta och organiserade för att fungera.

Dennis Töllborgs debattartikel lyfter fram många saker men det viktigaste är kommunens ansvar att ge granskningskommissionen legitimitet hos förvaltningarna och framför allt bolagen. Detta måste vara en klar och riktad signal från kommunstyrelsen som det inte får göras avsteg ifrån. Därför måste utsvävningar som underminerar detta, likt Kia Andreassons (MP) på senaste kommunfullmäktige undvikas (läs blogginlägg här).

Theo Papaioannou
Vägvalet

Kommunfullmäktige 8 december

tisdag, 13 december, 2011

På detta sammanträde blev tyvärr Vägvalets motion om att Lyfta fram det förstärkta folkinitiativet och interpellationen om Trafikkontorets inriktning bordlagt då tiden inte räckte till. Vägvalet har även lagt en interpellation om Egnahemsbolagets ansvar gentemot sina kunder. Den senare har inte ens besvarats, något som vi påpekade vid bordläggningen och bad om att få besvarad till mötet i januari 2012. Tyvärr visade det sig att kommunalrådet Owe Nilsson (S) inte är närvarande i januari vilket medför att varken interpellationen om Trafikkontoret och Egna Hem kommer att tidigast kunna behandlas i februari. Då har det gått 4 månader sedan interpellationen om Egna Hem ställdes vilket är långt över tiden av vad som är rimligt.

Ett beslut som dock behandlades var att tillsätta en granskningskommission vilket Vägvalet med stor glädje yrkade bifall till. Efter påtryckning via vår motion om att tillsätta en extern granskningskommission har det äntligen blivit aktualiserat. Att få ordning på Göteborg stads styrning måste prioriteras. Därför var det märkligt när Kia Andreasson (MP) hakade upp sig på att det inte fick kosta och att vi skulle passa oss för att ”granska granskarna”. Kommissionen kommer att få en budget på 5 miljoner och en tidsram på ett år att utreda. En ganska liten summa pengar med tanke på vad som står på spel, nämligen Göteborgs anseende. Kan hon sätta sprätt på projekt som UPP! så torde detta vara en spottstyver i jämförelse. Vi skickade med några brasklappar som att:

  • se över Göteborgs bolagsstruktur som är ett problem som urholkar transparensen och öppenheten
  • kommissionen ges möjlighet att utreda eventuella andra frågetecken som de kan tänkas komma fram till
  • med tanke på UPP-projektet utreda hur kommunstyrelsen initierar och följer upp sina projekt
  • ta hänsyn till Vägvalets punkter som lyfts fram i vår motion

Vidare behandlades beslut om förslag till delegation till kommunstyrelsen i ärenden avseende ägaranknutna bolagsfrågor och ekonomiska frågor, generellt ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag, förslag till instruktion för förvaltningschef, förslag till finanspolicy för Göteborgs stad samt kommunstyrelsens överlåtelse av beslutanderätt. Förra gången detta var uppe i februari i år påpekade vi att Framtidskoncernens friskrivning från att följa stadens finanspolicy borde korrigeras och även gälla dem. Detta hade inte ändrats i detta beslut, men Anneli Hulthén (S) sade att hon skulle ta med sig frågan. Vägvalet lämnade även ett tilläggsyrkande om att låta kommunfullmäktiges arbetsgrupp, som ska utreda kommunfullmäktiges framtida arbetsrutiner, att även få uppdraget att se över delegationsordningen. Tilläggsyrkandet godkändes dock inte.

På nästa möte får vi nu debattera om att lyfta fram det förstärkta folkinitiativet som de etablerade partierna har valt att ignorera då de endast bifaller vår första att-sats om att informera medborgaren. Att skapa en organisation och ett forum är inte att tänka på utan ska hanteras inom det sedvanliga partiarbetet. Detta är inget bra ställningstagande då man stänger Göteborgs Stad samtidigt som man förespråkar öppenhet.

Läs gärna debattartikel i GP och vårt blogginlägg om att motionen att Lyfta fram det förstärkta folkinitiativet.

Theo Papaioannou
Vägvalet