Arkiv för november, 2011

Vad var det vi sa?

tisdag, 29 november, 2011

Det känns nästan lite för lättköpt, men i detta fall går det inte att undvika! Vad var det vi sa?

På gp.se kan vi idag läsa om att man redan nu förvarnar om en skattehöjning av regionskatten 2013.

Orsak 1: Upphandling av fler pendeltåg

Orsak 2: Enligt Leif Blomqvist (S) har ”kollektivtrafikresandet aldrig någonsin varit så framgångsrikt. Det är 100 000 fler resor per dag nu än för ett år sedan

Precis som Vägvalet en längre tid varnat för leder ökad kollektivtrafik till högre skatt. Trängselskatten leder över resenärer till kollektivtrafiken. En skatt som därmed orsakar att en annan skatt måste höjas! Är det bara jag, men får en känsla att sånt bara kan förekomma i Svedala?

Återigen måste Vägvalet ställa frågorna:

1) Hur mycket kommer Västtrafik tvingas höja biljettpriset 2013 när tiotusentals resenärer tillkommer?
2) Hur mycket måste region- och kommunalskatterna höjas på grund av att Västtrafik är så ”framgångsrika” och får fler resenärer?

Vi kanske ska vara tacksamma så länge ingen kommer på att man kan fläska på trängselskatten istället för regionskatten? Men varför anses det plötsligt okej att höja regionskatten för att köpa fler tåg men inte för att bygga pendeltågstunnlar? Logiken saknas helt.

Läs hela GP-artikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafiknämnden 28 november

tisdag, 29 november, 2011

Trafiknämnden inleddes med att fatta beslut om utbytet av radionätet för spårvagnstrafiken. Nästa punkt gällde uppföljningsrapporten för kvartalet. Trafikkontoret följer upp vissa mål. Ett mål som finns i rapporten är:

”Barn behöver social träning i pedagogisk miljö, därför ska det vara full behovstäckning i förskolan och i varje stadsdelsnämnd ska barn erbjudas plats i familjedaghem.”

Detta mål är satt till svårbedömt av kontoret och jag är nog benägen att hålla med. Detta är ett dåligt mål för kontoret. Hur ska man kunna mäta detta? Men så här blir det när majoriteten sätter konstiga ord som t.ex. barnperspektiv som inte går att efterleva.

Nästa beslutspunkt handlade om tidsbegränsad parkering i staden vilket skapat stor debatt idag på gp.se.  Den rödgröna majoriteten var innan sommaren väldigt noga med att uttrycka i kommunfullmäktige och nämnden att ingen höjning av parkeringsavgifterna skulle ske förrän trängselskattens effekter hade utvärderats efter dess införande. Därför återremitterades ärendet med den motiveringen den 2 maj 2011. Parkeringspolicyn som tagits 2009 ställer till problem för Trafikkontoret att utföra sitt uppdrag och borde istället ändras eller läggas på is tills trängselskatten införts. Den rödgröna majoriteten borde förtydliga vad de menar med parkeringspolicyn, då trängselskatten tillkommit 2010 vilket uppenbart ställer till problem med hur deras trafikpolitik ska utföras. Det finns inga tydliga direktiv om hur parkeringspolicyn ska hanteras ihop med trängselskatten och därför får nämnden dessa konstiga tjänsteförslag. Vid genomgång om hur parkeringarna fördelas i staden fick vi bekräftat att trängselskatten inte räcker till för att minska antalet bilar på parkeringarna utan detta måste kombineras med ytterligare begränsningar.

Hedens höjning av parkeringsavgifterna och progressiv taxa togs upp som en övrig fråga av Vägvalet i nämnden förra gången den 31 oktober 2011, där man förklarade att detta var Parkeringsbolagets beslut. Nu återkom detta i nämndens beslutsunderlag vilket innebär att diskussioner förs med Parkeringsbolaget som påverkar nämndens beslut. Parkeringsbolagets förslag borde ha presenteras tydligt för nämndens ledamöter. Det skapar en mycket oklar bild över beslutsprocessen av parkeringsfrågorna i Göteborg för dess medborgare som inte kan urskilja vem som beslutar vad.

Vägvalet var enda partiet som yrkade avslag och reserverade sig mot förslaget!

Läs hela yrkandet här.

Vidare lämnade de rödgröna ett uppdrag till Trafikkontoret om att återkomma med en plan för en återrapportering hur utvecklingen går och vad för åtgärder som krävs för att nå följande mål:

  • Biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel
  • Förbrukningen av fossila bränslen ska minska

Därför kanske det inte blev så konstigt när vi under vidare presentation av Göta Älvbron fick reda på att Trafikkontoret hade tankar om att utreda om bron skulle bli ”bilfri”. Detta skapade stora diskussioner i nämnden. Enligt Trafikkontoret bör detta utredas eftersom det på Hisingssidan är trångt och det måste göras plats för den ökande kollektivtrafiken. Jag påtalade att detta måste formaliseras som ett uppdrag innan utredningen görs då det strider mot kommunfullmäktiges beslut om utredning av ny Göta Älvbro.

Till sist fick vi information om den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft efter årsskiftet. Det är fortfarande inte klart om ägandefrågan gällande spårvagnarna. Västtrafik kommer att få en pott pengar som ska fördelas över regionen. Detta innebär att via ”samverkan” ska Göteborg föra fram sina önskemål. Man vet heller inte hur många nya aktörer som kan tänkas dyka upp efter årsskiftet. Göteborg Stad måste då tillhandahålla trafiksystem och infrastruktur till dessa. Det man idag vet är att några aktörer anmält intresse för att köra kollektivtrafik till flygplatserna.

Theo Papaioannou
Vägvalet

GP – Järnvägstunnel till varje pris

söndag, 27 november, 2011

Illustration: Martin Zollitsch

Idag skriver initiativtagarna, (Kurt G Larson, Claes Westberg, Lennar Wassenius) till Västlänk 2021 en slutreplik i GP på styrgruppens replik den 20 november. Som rubriken beskriver så ska Järnvägstunneln byggas till varje pris utan någon som helst analys om nyttan. Initiativtagarna svarar på flera påståenden som styrgruppen ställer.

Styrgruppen påstår igen att en ”vändslinga vid Göteborgs Centralstation har prövats och analyserats”.

”I februari 2010 svarade Banverket skriftligt på direkt fråga; ”slingalternativet har aldrig studerats. Någon analys har inte heller visats. I järnvägsutredningen framgår tydligt hur komplext och riskabelt nuvarande projektet är.”

Styrgruppen säger ”Det är inte frågan om att få pendeltågen att vända till lägsta möjliga kostnad”.

Det kanske det just är; att hantera skattebetalarnas pengar med respekt. Det vore ju enkelt att vara politiker eller planerare om det bara vore en fråga om att få den bästa lösningen till varje pris. Det vi behöver våra experter och politiker till är ju att väga nytta mot kostnad, annars kan det ju kvitta. Vi gillar också tanken på en vacker järnvägstunnel, men inte till varje pris.

Styrgruppen säger ”Sanningen om debattörernas alternativ är att det inte klarar utmaningen … då tågen går samma väg ut som in.”.

Det är ju i själva verket precis tvärtom och visar att styrgruppen inte har tagit del av förslaget! Västlänk 2021 ger lika bra eller bättre lösningar på dessa punkter. Vårt förslag ger fyra spår mellan Göteborg och Floda och genom Gårda, som kan byggas ut när det behövs av kapacitetsskäl.

Styrgruppen skriver ”Dessutom kvarstår trängselproblematiken i bytespunkten Centralstation/Drottningtorget.”.

Att alternativet skulle orsaka störningar är sant, men obetydliga jämfört med de enorma störningar under ett helt decennium som nuvarande lösning ger! Vårt förslag ger en unik närhet och kapacitet mellan tågen och spårvagnar/bussar (Kringen) som mycket väl klarar kapacitetsbehovet. Den extra bytespunkten i Haga som har framförts som en fördel för Västlänken, är ingen bra bytespunkt då det saknas plats till vettig angöring i denna punkt, om man inte tänker riva gamla stadsbiblioteket och delar av Haga.

Styrgruppen säger att ”Trafikverket…ska minimera störningar. ”

Låter mera som en ängslig uppmaning till Trafikverket, men kommunen är ansvarig för att trafiken och miljön i staden fungerar under den långa utbyggnadstiden. Vi har ännu inte sett hur man löser spårvagnstrafiken i södra Göteborg och i Mölndal under tiden Korsvägen och Örgrytevägen består av en enda stor grop.

Ett annan viktigt synpunkt som inititativtagarna framför är:

Man måste väga ihop hela paketet och då framstår Västlänken som ett mindre bra paket, för det ger så lite för pengarna och det bevisas ju av att Leif Blomqvist (S) för ett par veckor sedan i en GP-artikel ville ha ytterliga att stort antal miljarder av skattebetalarna, för att bygga ut de delar som delvis redan ingår i vårt förslag.

Initiativtagarna avslutar med:

Världen består inte bara av vackra uttryck såsom ”Västlänken skapar också möjligheter till effektivare transporter som ger växtkraft för näringslivet” utan är real och måste beläggas både i form av nyttor och kostnader.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Panikprojektet Västlänken

måndag, 21 november, 2011

De senaste veckorna har det uppstått en hel del debatt om Västlänkens genomförande. Alltsedan beslutet om trängselskatten togs i januari 2010 har Vägvalet efterlyst diskussion om Västlänken då denna tågtunnel utgör den dyraste delen i det Västsvenska paketet och som dessutom är samhällsekonomisk olönsam. Under resans gång har ett alternativ lyfts fram som haft olika namn såsom vändslingan, kortlänken och som idag namnges Västlänk 2021.

Igår skrev Vägvalet följande i GP:

”Västlänk 2021 är alternativet som Vägvalet lyfte fram i början av året och anordnade en informationsträff där inbjudan gick ut till alla ledamöter i Göteborgs fullmäktige. Ingen kom. På senaste sammanträdet i Trafiknämnden ställde Vägvalet frågan om Kurt G Larsson kunde få komma och presentera förslaget om Västlänk 2021 för nämnden. I det öppna Göteborg blev svaret att så arbetar inte nämnden och att det var bättre om han träffade partierna var för sig. Varför?

I samma tidning skrev styrgruppen för det det Västsvenska paketet:

”Vändslinga ersätter inte järnvägstunneln. Det är inte en fråga om att få pendeltågen att vända till lägsta möjliga kostnad. Frågan är betydligt större än så.”

Styrgruppen sätter Västlänken på en piedestal som inte får eller kan ifrågasättas. När någon säger att ett projekt får kosta vad som helst så ska man definitivt dra åt sig öronen. För när ett sådant resonemang startas så betyder det endast en sak: Man har ingen aning om vad man sysslar med!

Det finns inga teorier i världen inom projektstyrning och ekonomi som förespråkar olönsamma projekt. När någon vill ha igenom ett projekt på lösa grunder börjar många prata om den samhällsekonomiska nyttan och använder det argumentet för att försvara investeringen. Ja, ibland investerar man om man finner att samhällsnyttan är god men för Västlänken är detta krav inte uppfyllt. Det är däremot Västlänk 2021 som både är kostnadseffektivare och kan stå redo mycket tidigare än Västlänken. Det geniala med Västlänk 2021 är att den kan ändras eller byggas ut om det inte skulle visa sig vara bra. Att fylla igen en tunnel är inte lika enkelt.

Ett annat argument för tågtunneln är att ”alla andra stora städer har en” som t.ex. Citytunneln i Malmö. Men här är en mycket stor skillnad. Acceptansen för den tunneln var mycket högre hos medborgaren för att:

  • den byggdes utan trängselskatt
  • medborgaren (Malmöbon) såg den samhällsekonomiska nyttan att bli sammanlänkad med Köpenhamn
  • Malmö stad och Region Skåne finansierade endast 20% av den totala kostnaden

Citytunnelns kostnad var 8,5 miljarder vilket innebar ca 1,7 miljarder kronor som Malmö Stad och Region Skåne skulle (med) finansiera. Göteborg Stad och Västra Götalandsregionens ska medfinansiera 20 miljarder kronor (än så länge) där göteborgaren ska stå för 14 miljarder via trängselskatten! Är det konstigt att få medborgare i Göteborg vill ha tunneln?

Alla projekt som inte förankras väl hos den som ska använda/betala produkten bör läggas ned innan det är för sent. Ju längre man väntar desto dyrare och sämre acceptans blir det. Att bygga en tunnel som ingen vill ha är inget alternativ. Är det inte bättre att ta fram ett alternativ som fler kan ställa sig bakom? I det öppna(re) Göteborg?

Läs debattartikel om Västlänk 2021 här.

Läs styrgruppens debattartikel här.

Läs Vägvalets debattartikel här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Fråga kunderna om biljettsystemet

torsdag, 10 november, 2011

I förrgår skrev Theo Papaioannou en debattartikel i GT med rubriken ”Fråga kunderna om det nya biljettsystemet” som Västtrafik ska ta fram. Debattartikeln uppmärksammades även på GP:s ledarsida i gårdagens pappersutgåva.

Theo Papaioannou skriver i GT:

”Den nytillträdda kollektivtrafiknämnden gör helt rätt bedömning när de säger att det nya betalsystemet för Västtrafik är ett misslyckande och att ett nytt bör införas. Men varför tog det flera hundra miljoner att inse detta? Någonstans i kedjan från utveckling till introduktion av systemet skedde ett misslyckande, nämligen bristen på kundnyttan med systemet.”

”Utredningen bör innehålla personer med kunskap att bedöma kravspecifikationen och kundnyttan. Man bör även ha en referensgrupp bestående av olika typer av resenärer.”

”Västtrafik och kollektivtrafiknämnden bör följaktligen bjuda in aktörer som har lång erfarenhet av betalsystem från till exempel bank- och IT-världen för att utforma ett effektivt och användarvänligt system för kollektivtrafiken.”

GP:s ledare skriver:

”Vägvalets partiledare Theo Papaioannou skriver bland annat att den utredning som tillsatts ‘bör innehålla personer med kunskap om att bedöma kravspecifikationen och kundnyttan. Man bör även ha en referensgrupp bestående av olika typer av resenärer’. Papaioannou har rätt. Om inte ytterligare hundratals miljoner skall kastas i sjön är det ytterst viktigt att det denna gång blir rätt.”

Gör om, men gör rätt denna gång!

Håkan Andersson
Vägvalet

Trafiknämnden 31 oktober och dubbdäcksförbud

onsdag, 2 november, 2011

Sammanträdet i Trafiknämnden den 31 oktober blev ganska intensivt då beslut om ett fortsatt dubbdäcksförbud behandlades. Ärendet bordlades första gången i maj och därefter ytterligare en gång i juni. I juni redovisades att mätningarna på Friggagatan/Odinsgatan inte påvisade några som helst förhöjda värden. Tjänsteutlåtandet förordade följande:

  • att komplettera den gjorda utvärderingen av dubbdäcksförbudet, etapp 1, på Odins-Friggagatan med ytterligare mätningar av luftkvalitet och buller under vintersäsongen 2011/2012
  • att tillsammans med Stockholm Stad hemställa hos riksdagen att kommuner ges möjlighet att få ta ut en dubbdäcksskatt/avgift med syfte att förbättra miljön
  • att ge Trafikkontoret i uppdrag att återkomma med förslag till ställningstagande avseende etapp 2

Vägvalet stod redo med ett yrkande redan i juni som innebar att häva dagens förbud men att fortsätta mätningarna samt avslag om dubbdäcksavgift och utökning till etapp 2. Den rödgröna majoriteten valde då igen att bordlägga med hänvisning till att miljöförvaltningens ”egen” utredning inte var klar och att man ville vänta in denna. Återigen en tecken på att Miljöpartiet föser Socialdemokraterna framför sig. Jag protesterade och ansåg att nämnden hade tillräckligt med underlag att ta beslutet, men fick inget gehör.

Till sammanträdet i måndags var miljöförvaltningens utredning fortfarande inte klar men Trafikkontoret önskade ett beslut eftersom man får börja sätta på dubbdäck från och med 1 november och då måste man också börja behandla dispenserna som endast löper på ett år. Innan beslut fick nämnden en presentation om Hornsgatan, miljöförvaltningens synpunkter gällande partiklar och om Gamlestadens utbyggnad men ingen presentation om just mätningarna som påvisar noll i förändring. Jag påpekade inför nämnden att detta är inte rätt sätt att återge underlag i ett så viktigt beslut och det uppfattas som att man ”letar” alternativ för att få behålla förbudet. På mötet visade det sig att Alliansen yrkade för ett upphävt beslut medan den rödgröna majoriteten vill fortsätta med det befintliga förbudet och bordlägga 2:a och 3:e att-satserna. De rödgrönas förklaring var att de ville fortsätta mäta och kom med alla möjliga bortförklaringar som t.ex. att det hade byggts på Friggagatan vilket kan ha påverkat mätningarna då det nu var mer tätt efter byggnationen och då kan dammet inte försvinna någonstans. Även Hornsgatan togs upp som oroväckande vilket enligt mig är att jämföra äpplen och päron då Hornsgatan är en stor genomfartsled med fler bilar. Återigen påpekade jag att man kan låta mätningarna fortgå men utan förbudet som trots allt påvisar noll. Ärendet avgjordes med votering där de rödgröna röstade ja till fortsatt förbud. Vägvalet och Alliansen reserverade sig i frågan.

Det finns egentligen ingen anledning att fortsätta med förbudet om det inte ligger något i den politiska agendan som verkar vara att mota bort bilismen i Göteborg. Alla har rätt att driva sin politik men att inte stå för den och driva den genom andra konstiga förbud är inte rätt väg att gå. Det skapar inget förtroende för de politiska beslut som tas. Sanningen är att svenska vintervägar och säkerhetstänk har drivit fram användandet av dubbdäck. Trots detta kör en stor andel odubbat om de kan. Detta har man förändrat genom t.ex. miljöbilsparkeringen i Göteborg som kräver att man kör odubbat men också genom att folk självmant gått över till odubbat om de inte kör på vägar där det kan behövas dubbdäck. Jag ska själv sätta på vinterdäck (odubbade) och kollade runt på olika däckfirmor och råkade se följande på OKQ8.

Tänk att det går att informera och påminna sina kunder att det kanske inte behövs dubbdäck beroende på hur man kör. Men är det rätt att förbjuda dubbdäck för de som verkligen behöver dem?

Utöver dubbdäcksförbudet behandlades flera andra frågor varav den ena var Trafiknämndens budget. Det största problemet som Göteborg står inför är en underhållskostnad som ökar eftersom det inte tillförs tillräckligt med pengar för att hantera detta. Vid de senaste budgetredovisningarna så har den rödgröna majoriteten varit lika förvånade och bekymrade över denna post men utan att något görs. Inga mer pengar tillförs något som Vägvalet som första uppgift i nämnden påpekade i början av året och även så i Stadens Budgetförslag för 2012. Läs gärna mer om underhållskostnaderna i GP här.

Några formella beslut gällande Mål- och inriktningsdokument budget 2012 för Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden och Trafiknämnden, Trygg, vacker stad – Inriktning och budget 2012,  Trafiksäkerhetskrav för Göteborgs Stad vid nyanskaffning av fordon och Stadens golv – Policy för markbeläggningar i Göteborg togs. Översiktsplan för Fässberg och detaljplaner för Sisjön bordlades.

Därefter beslutade nämnden om en utredning av spårvagn till Backa och Norra Älvstranden. Dessa två sträckor kommer att utredas men mynna ut i två olika beslutsunderlag. Spårvagn till Backa har utretts flera gånger tidigare men lämnats därhän p.g.a. den höga kostnaden. Vi får se om det lyckas denna gång. Däremot beslutades om detaljplan för spårväg till Skeppsbron och hemställan för dess finansiering.

Vidare presenterades ett förslag om Grönsaks- och Kungstorget med idén att göra ett underjordiskt garage under Kungstorget. Problemet som uppstår är dock att planen endast ger plats för ca 120 bilar och idag finns ca 200 platser. Viktigt är som jag påpekade att man diskuterar vidare med handlarna om detta då det kan påverka kundflödet. Ärendet bordlades för att studeras närmare av den rödgröna majoriteten.

En mycket kort information gjordes om det Västsvenska Paketet och dess åtgärder som görs i staden. Snart börjar åtgärderna för Övre Husargatan och Södra Vägen för busstråken.

Den mest intressanta informationspunkten handlade om Göta Älvbrons utformning med bilder och grafik. I korta drag så kommer bron att läggas bredvid den gamla norröver. Det man kan konstatera är att bron ska ta hänsyn till många intressen; cyklar, bilar, båtar, spårvagnar, bussar, gående, stadsutveckling, Västlänken m.m. Ingen lätt uppgift. Vad gäller brohöjden så är det en het potatis eftersom man gärna från stadens håll vill att den blir ca 10 m istället för dagens 18,5 m. Att öka på höjden får stor påverkan på landsidornas utformning. Men det som är lite konstigt är att den utlysta designtävlingen endast innefattar själva överfarten från älvsida till älvsida och inte hur landsidorna ska bli. Detta är en konstig uppdelning eftersom det hänger ihop och den stora frågan är om vi vill anpassa staden till bron eller tvärtom. Jag föredrar ju det senare.

Mötet avslutades under tidsbrist med några övriga frågor. Första frågan gällande Heden parkering och avgiftshöjningen och förslaget om pristrappa. Enligt Trafikkontoret äger man inte frågan utan det gör Gatubolaget och det är de som genomfört avgiftshöjningen. Olyckligt var att en tjänsteman från Trafikkontoret yttrat sig om förslaget och det ska inte ske igen. Den andra frågan handlade om att låta Kurt G Larsson komma och presentera alternativet till Västlänken, men nämnden ansåg att denne får presentera sitt förslag för respektive parti vilket även delvis har gjorts. En tredje fråga var om äldreomsorgens parkeringsmöjligheter men denna fråga ägs tydligen av Stadsledningskontoret som inte verkar ha återkommit med någon riktlinje sedan detta väcktes förra året.

Ett gediget möte som ni förstår och framför allt en besvikelse att den rödgröna majoriteten fortsätter med pålagor som det saknas någon som helst grund för. Det jag kan lova är att bevaka att dispenserna hanteras snabbt och rättvist.

Theo Papaioannou
Vägvalet