Idag fyller Vägvalet 8 år

20 februari, 2018

Då var det dags igen att uppmärksamma födelsedagsbarnet Vägvalet som fyller 8 år just idag. Vi har alltså nu funnits lika länge som två valperioder, vilket onekligen känns rätt så stort. Många lokala partier kommer och går utan att de ens lyckas bli invalda i kommunfullmäktige. Vi får passa på och tacka övriga partier för att de med viss regelbundenhet lyckas ställa till det för sig genom diverse kommunala ”skandaler”. Det finns uppenbarligen mycket kvar att göra för att öka insynen, minska slöseriet med skattebetalarnas pengar och korta köerna till barnomsorgen och äldrevården. Listan kan göras lång.

Tårta 8 år

I höst har göteborgarna därför chansen att för tredje gången göra sin röst hörd genom att rösta nej till trängselskatt, Västlänken och uppgörelser i slutna rum. En röst på Vägvalet är också en röst för ökad öppenhet, färre kommunala bolag, bättre medborgardialog och nytänkande. Röstar man som man alltid gjort blir det som det alltid har varit.

Den som vill läsa mer om Vägvalet kandidater höstens val kan klicka här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Vägvalets syn på Miljödomstolens dom om Västlänken

2 februari, 2018

Som de flesta säkert hört har Mark- och Miljödomstolen (MMD) kommit med en deldom angående Västlänken. Med deldom menas att man löpande tar ställning till vissa detaljer senare som inte täcks in av deldomen.

MMD konstaterar att projektet planskildhet vid Olskroken inte har alla de tillstånd som krävs, men anger ingen lösning på detta problem.

MMD tar inte ställning till huruvida Västlänken är motiverad, det vill säga om samhällsnyttan motiverar kostnaden och miljöförstöringen. Det gjordes enligt MMD av regeringen när de gav tillåtlighet. Enligt Vägvalets tolkning gjorde dock inte regeringen detta utan hänvisade till MMD. Det innebär att Västlänken aldrig är prövad enligt dessa kriterier och blir därför ett viktigt argument i kommande överklagan.

MMD inskränkte sin roll till att endast ställa krav på vatten, luft, buller och miljöklass av lastbilar som används i bygget.

Domen blev ja till Västlänken, utan motivation, men med högre krav på maximala utsläpp i luften och av vatten och buller än vad Trafikverket hade begärt. De krav som MMD ställer bedömer vi som moderata och inte svåra att uppnå, men hur mycket de kommer att fördyra bygget av Västlänken får Trafikverket återkomma med.

MMD konstaterar att Trafikverket inte får börja bygga förrän domen vunnit laga kraft. Ett ganska normalt förfarande i miljömål när det uppstår irreparabla skador. MMD konstaterar även att bygget av Västlänken inte kan påbörjas förrän alla detaljplaner vunnit laga kraft, vilket är i enlighet med lagen.

Domen kommer sannolikt att överklagas och kräver då prövningstillstånd, vilket kommer att cirka 2-3 månader. Om överklagan inte beviljas prövningstillstånd, fastställes domen, men bygget kan inte starta förrän alla detaljplaner vunnit laga kraft.

Om domen överprövas kommer detta sannolikt att ta cirka ett år från dagens datum innan ny dom faller. Därpå kan det komma fler överklaganden som kräver prövningstillstånd…

Slutsatsen är att det är svårt och okontrollerbart  att stoppa Västlänken juridiskt utan den säkraste vägen är att använda sin rösträtt i valet den 9 september!

Claes Westberg
Partiledare Vägvalet

Återigen försämrad öppenhet, transparens och insyn

29 januari, 2018

I fredags publicerade GP en viktig debattartikel från Vägvalet. Den handlar beslutet som togs i fullmäktige veckan innan och som – tyvärr – möjliggjorde att de kommunala bostadsbolagen i framtiden kan sälja bostäder utan att behöva tillfråga kommunfullmäktige. Vägvalet skriver:

I spåren av den infekterade Rannebergsaffären, som rev upp en hel del känslor hos de boende, har nu Socialdemokraterna och Alliansen gemensamt begränsat insynen vid eventuella framtida försäljningar.

Och vi fortsätter:

Det känns som att den politiska ledningen och oppositionen överhuvudtaget inte lärt sig något trots granskningskommissionens gedigna rapport som presenterades 2013. Det kanske är dags att läsa den en gång till?

Vill inte Socialdemokraterna och Alliansen ha transparens och insyn?

Varken kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) eller vice ordförande Jonas Ransgård (M) hade något svar på vår fråga om varför lydelsen togs bort. Vid ett tillfälle uttryckte Hermansson att Göteborgs utveckling kommer att kräva ‘flera sådana här affärer som i Rannebergen’ för att uppnå målen. Nej, det får inte förekomma säger vi i Vägvalet.

Vi vill ha öppenhet, transparens och insyn. Vi vill inte ha affärer som görs upp bakom stängda dörrar över huvudet på boende i stadens allmännytta. Vi kommer göra allt för att förhindra detta.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Miljöpartiet är en garant för färre p-platser

18 januari, 2018

I går publicerade gp.se en replik från Vägvalet på miljöpartisten Henrik Muncks tidigare debattartikel (som i sin tur var en replik på moderaten Axel Josefsons debattartikel).

Munck hävdade att Josefson stod för ”rena lögner” i trafikdebatten i Göteborg. I nästa ögonblick konstaterade samme Munck att ”Sanningen är att Göteborgs city är mycket tillgängligt med bil”. Ett uttalande som nog flertalet bilister i och kring Göteborg inte håller med om numera, efter att Miljöpartiet medverkat till att skapa köer med hjälp av avstängda och avsmalnade gator (en verksamhet som för övrigt kommunalrådet Ulf Kamne (MP) hotade göteborgarna med två dagar före jul att den skulle intensifieras under kommande år).

Henrik Munck (MP) pekar på tomma parkeringsplatser på Heden som bevis för att det finns tillräckligt med p-platser i Göteborg. Sanningen är ju att under MP-styret har p-avgifterna höjts där med flera hundra procent. Förr kunde man också stå gratis där nattetid och på söndagar.

Den rödgröna minoriteten (ofta med hjälp av Alliansen) har alltså höjt P-avgifterna så mycket att stadens invånare och besökare inte längre anser sig ha råd med att parkera i centrum. På detta sätt kan alltså Miljöpartiet ”bevisa” att tomma P-platser inte behövs längre och att man därför kan ta bort ännu fler. Så där kan man hålla på när det inte finns en fungerande marknad och kommunen styr över tillgången och prissättningen.

Munck menar vidare att det vore bättre om boendeparkeringarna i stället flyttade in i parkeringshus. Bättre för vem? Inte för medborgarna i alla fall, vilka kommer att tvingas betala minst dubbelt – kanske tredubbelt – så hög månadstaxa.

En sak kan man lita på: Så länge Miljöpartiet styr staden lär antalet parkeringsplatser fortsätta minska.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Viktigaste älvförbindelsen byggs allra sist

16 januari, 2018

I lördags publicerade GP en replik från Vägvalet på Johan Nyhus (S) senaste närmast euforiska beskrivning av alla olika infrastrukturprojekt som är på gång – eller är planerade långt, långt in i framtiden – i Göteborg.

Nyhus blandade Sverigeförhandlingen, Västsvenska paketet, linbanan, cykelinfrastruktur, spårvagnstunnel, Spårvagn till Backaplan och Brunnsbo, ny snabb busstrafik Lindholmen – Eriksberg och vidare norr till Vårväderstorget, ny Marieholmstunnel, ny Hisingsbron och ny spårvagnsförbindelsen mellan Lindholmen och Stigberget. ”Detta är fantastiskt för Göteborg”, sammanfattade Johan Nyhus.

Ja, hur kan man egentligen var negativ till alla dessa saker som vi bara ska ”få”, om man får tro Nyhus?

Jo, dels överdriver han faktiskt. En hel del dessutom. Den nya Hisingsbron är bara en ren ersättning för den gamla som ska rivas  Detta känner de flesta till, så något märkligt att ta upp denna som en typ av förbättring. Den nya Marieholmstunneln, som är den satsning som kommer att stå klar först, är en biltunnel som fanns med i Trafikverkets plan redan innan det Västsvenska paketet uppfanns. Den hade alltså byggts även utan trängselskatt och är inte något som Nyhus kan ta åt sig äran för.

Linbanans bristfälliga förträfflighet har vi redan berört här i bloggen flera gången. Vägvalet skriver nu: ”Linbanan började som en ”plojgrej” till 400-års-jubileet men lyfts nu fram som att ”vi inte klarar oss utan den”. En dyr leksak som passerat 1,5 miljarder kronor och den dras redan med förseningar. Nyligen kunde vi läsa om hur glada man blev på kommunen för EU-bidraget på 28 miljoner. Ett marginellt belopp då detta utgör knappt 1,8 procent av totalkostnaden.

Kvar av de fyra nya älvförbindelserna blir då en ny spårvagnsförbindelse mellan Stigbergstorget och Lindholmen. Den viktigaste älvförbindelsen, när står den klar? frågar då vän av ordning. Jo, först cirka tjugo år från nu, i allra bästa fall 2035. Det är så långt dit att ingen orkar tänka ända dit. Tills dess ska de flesta åka linbana.

På samma sätt försöker Nyhus överskatta satsningar som Citybussen i Backa-stråket (Backa – Brunnsbo). Ja, bussen kommer att elektrifieras, men den kommer inte att gå snabbare bara för att den flyttas in i mittkörfältet. Bussarna går redan i dag i egna körfält på stora delar av sträckan.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Linbanan lär bli nästa kommunala fiasko

7 december, 2017

I måndags publicerades GP Vägvalets senaste debattartikeln om den planerade linbanan. Projektet är ett högriskprojekt eftersom det finns så få experter tillgängliga. Ja, i en artikel som publicerades i går på gp.se framgår det att hela projektet vilar på en enda persons kunskaper!

Per Bergström Jonsson (som också skötte utredningen om undantaget för trängselskatten i Backa) säger till GP:
Det finns betydande risker på grund av projektets karaktär i sig. Varken vi eller den expertis som vi än så länge har möjlighet att ta hjälp har någon vidare linbaneexpertis. Förutom en person. Så i dagsläget är vi beroende av kalkyler och beräkningar från en person.

För en lekman låter detta helt vansinnigt. Ska vi lägga ut mer än 1 miljard skattekronor (kalkylen sägs dessutom vara väldigt osäker) baserat på vad en enda expert sagt? Varför finns det ingen med sunt förnuft i beslutsfattande ställning som är beredd att dra i nödbromsen innan man helt spårat ur? Denna expert representerar för övrigt – i sann Göteborgsanda – det företag som tros vinna upphandlingen av linbanan!

Ansvarigt kommunalråd Johan Nyhus (S), han som brukar påstå att han håller budget fast han i verkligheten misslyckats med det gång på gång, verkar mest vara bekymrad över tidplanen. På frågan om vi kommer att kunna åka linbana i Göteborg 2021, svarar han: ”Jag hoppas det. Men jag kan inte säga tror. Men jag hoppas. Jag kan säga att vi slår knut på oss för att det ska ske. Det finns inte någon som inte gör sitt allra yttersta.” Det vore ju bättre om han slog knut på pengapåsen och låste in den i kassaskåpet.

Vägvalet skriver: ”Det står inget i avtalet om vem som betalar alla de fördyringar som nästan alltid uppstår i infrastrukturprojekt. Det står dock att staten bara ersätter för inflationen vilken i dag är under två procent, medan Göteborg betalar skillnaden mellan byggnadskostnadsindex och inflationen. Det står också att samhällsnyttan av investeringen ännu inte är fullt utredd och som alla vet är ju kostnadsberäkningarna ännu osäkra.

I torsdagens GP kan vi dessutom läsa att kommunen är tvungen att köpa mark av Volvo och Chalmers för linbanestationerna. Ryktet säger, enligt GP, en halv miljard, men Bergström Jonsson förnekar detta och kallar summan betydligt mindre än hälften. OK, låt oss säga en fördyring med 200 miljoner då. Oavsett beloppets storlek är det pengar som ändå inte finns.

De börjar bli många fördyringar att hålla reda på nu, men linbanan riskerar helt klart bli nästa kommunala fiasko.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Göteborgsförslaget fungerar ännu inte

30 november, 2017

Göteborgsförslaget startades för ett år sedan. Det ger göteborgarna möjligheten att lämna in förslag till förbättringar på stadens hemsida. Ett röstningsförfarande selekterar ut de förslag som delas av många medborgare, minst 200 röster ska ett förslag ha fått för att gå vidare. Förslagen lämnas över till respektive berörd politisk nämnd för utlåtande. Detta initiativ anser Vägvalet är ett mycket lovvärt sätt att öka medborgarnas inflytande.

Men frågan är om verktyget fungerar som avsett och om medborgarna nu har någon chans att påverka? Jag har gått igenom förslagslådan, följt förslagen som kommit in och gjort en egen analys.

Av 570 förslag har bara en tiondel gått vidare till nämnder och av dessa har 14 hamnat på Kommunstyrelsens bord. Nästan var fjärde förslag från underlaget har kommit till stadens högsta politiker. Dessa 14 förslag har jag analyserat och kommit fram till att 10 av 14 ärenden har fått nej och 4 återstår att besluta om.

Detta innebär att inget förslag från göteborgarna hittills har fått gehör.

Innehållsmässigt har inga förslag gällande infrastruktur gått vidare för bearbetning. Samtliga tre förslag som rör Västlänken har avslagits direkt, inte ens förslag om att få till en öppen debatt om Västlänken bejakades. Detta visar att det finns intresse hos medborgarna. Att då stoppa alla sådana arrangemang, samtidigt som kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson i media gång på gång upprepat mantrat att man misslyckats med att kommunicera Västlänkens alla fördelar till medborgarna,  visar tyvärr på en feghet att belysa Västlänken från mer än ett håll, det vill säga den officiella linjen att allt med Västlänken är fantastiskt.

Det ska bli intressant att få ta del av utredningen som ska komma. Om varje förslag till kommunstyrelsen, efter lång tids hantering, avslås är det ett mycket effektivt sätt att kväva göteborgarnas inflytande och minska ett hedervärt engagemang.

Catarina Pettersson
Vägvalet

 

Tre  Göteborgsförslag med stort intresse från många göteborgare har avslagits i nämnden Kommunstyrelsen;
0924/17 Göteborgsförslag 190 – Tillsätt en kommission, Västlänken

0923/17 Göteborgsförslag 240 – Offentlig debatt om Västlänken – IRL

0922/17 Göteborgsförslag 248 – Öppen hearing om Västlänken och alternativen

Ny egnahemsrörelse kan ge billigare bostäder

9 november, 2017

I går publicerade GP en debattartikel från Vägvalet om en viktig pusselbit för att lösa bostadsbristen i Göteborg.

Vårt förslag är att man nu återstartar egnahemsrörelsen från 1940-talet. Idén bakom den var att folk som inte var förmögna kunde bygga sitt eget småhus och bidra med kontantinsatsen genom eget arbete. Genom att erbjuda tomträtt undveks höga tomtpriser och man behövde inte låna pengar till kontantinsats och tomtinköp. Detta blev överkomligt för andra än bara de som hade mycket pengar.”

Detta ledde till massor av småhus i exempelvis Bräcke, Utby och Fräntorp. Vägvalet kommer att lägga en motion till kommunfullmäktige om att utreda och genomföra detta.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Göteborgs miljö inte bättre med Västlänken

11 oktober, 2017

I går handlade förhandlingen i Mark och Miljödomstolen om hur byggandet av Västlänken påverkar Göteborgs luft- och närmiljö gällande buller och vibrationer. Även Västlänkens klimatpåverkan och behov av transporter under byggtiden berördes.

Ska verkligen boende i drygt  800 lägenheter behöva bli erbjudna att tillfälligt flytta från sina hem tillfälligt under byggandet av Västlänken? Finns det ens så många tillfälliga boenden att uppbringa? Och än så länge finns det inte någon plan på var dessa boenden finns – men de ska finnas ”i närheten”. Trafikverket hänvisar till ramavtal som de kan använda för ändamålet, men att det ännu inte är planlagt utan de räknar med att staden ska vara behjälplig.

Kommunstyrelsen har villkorat att bostäderna måste finnas i god närhet till de evakuerade boendena som de har idag. Det är inte sannolikt att så kommer att ske, inte heller är alla villiga att flytta på sig av olika skäl, till exempel på grund av hög ålder.

Uppfattningarna om en godtagbar påverkan på miljön, när det gällde riskområdet som ska ligga till grund för ställningstaganden och mätvärden, var olika stora till ytan beroende på om man lyssnade på sakägarna eller Trafikverket. De höga värdena som synliggjordes under förhandlingen var exemplen främst tagna utifrån Hagaområdet, vilket är rätt fokus eftersom fler personer och boenden påverkas på grund av långa byggtider och höga värden. Trafikverket vill dessutom förlänga byggtiden till 10 år (från 8 år) för att vara på den säkra sidan.

Det gick en klar skiljelinje mellan parterna när det gällde området för mätning av påverkan samt definitionen av de berörda som ska omfattas av extra skydd. Ska exempelvis en bostad, undervisningssal eller kontor hanteras på samma sätt? Vad ska skyddet omfatta och vilka skyddsåtgärder ska tillsättas? Hänsyn har inte tagit till enskilda objekt, till exempel fastigheter som inte klarar föreslagna värden. Ett annat område som skiljde var toleransen för koldioxidutsläpp.

Riskanalysområdet varierar – Trafikverket framhåller det minsta

Trafikverket har räknat på en 300 meters korridor parallellt med Västlänkens riktning där de tagit fram riskområden för påverkan. Vatten och kretslopp menade att korridoren istället borde omfatta ett område på 400 meter medan Skona Göteborg hävdade att området absolut borde ligga på ett större område, på 600 meter.

Evakuering av boenden – vart då

Boende i drygt 800 lägenheter kommer att få en förfrågan om att kunna evakuera området på grund av buller från stomljud. Av erfarenhet från citybanan i Stockholm menade Trafikverket att 23 % av de tillfrågade valde att flytta tillfälligt och i vissa fall kan detta bli ända upp till ett år. Omräknat i Göteborg så skulle då cirka 200 lägenheter och kanske 400 personer beröras.

I samband med denna talan var även Skatteverket och dess anställdas upplevelser uppe till diskussion. Sakägarna ansåg att kontor även ska tas hänsyn till på samma sätt som för boenden. ”Då boende som behöver flytta på grund av stört hemarbete ska även anställda i kontor omfattas av tillfälliga arbetsplatser”.
Ännu har inte skyddsombuden på företagen förstått situationen och blivit insatta i vad som kommer att påverka arbetet och personalens hälsa när Västlänken byggs.

Här ser jag ett framtida problem för arbetsgivarna att kunna möta kraven på arbetsmiljön när det gäller påverkan från Västlänkens byggande.

Kvävedioxid i Göteborg

Länsstyrelsen skrev i klartext att ”halterna av kvävedioxid får inte öka i Göteborg” och hävdade därför ett högre krav på maskin och transporthanteringen, medan Trafikverket menade att de redan gör allt de kan för att minimera utsläpp. En av de största anledningarna till att Västlänken ska byggas är hänvisning till tågets fördelar som minimerar koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen var vass idag och ansåg också att faktaunderlaget för luftpartiklar och stoft var långt ifrån tillfredsställande.

Skona Göteborgs representant Peter Danielsson efterfrågade en klimatanalys som bör finnas hos Trafikverket som sannolikt skulle visa på andra värden än de som låg till grund vid beslut om att bygga Västlänken. Den är hemlig och lämnas inte ut.

Danielsson visade ett räkneexempel på den påstådda vinsten av koldioxidutsläpp med resultatet att koldioxidvinningen med Västlänken inte alls kommer att ge den effekt som beräknats tidigare och som låg till grund vid regeringens prövning.

Universeum och Liseberg inte nöjda

Hajarna på Universeum och andra arter klarar inte vibrationer och buller. Lisebergs och Universeums representanter Johanna Lindqvist och Lars Erik Hedin hänvisade till bristande underlag i dokumentationen, bad om en bättre utredning och villkorade att även utomhusmiljön skulle få ett bättre definierat bullervärde än vad som föreslagits av Trafikverket. Trafikverket svarade att dessa krav inte kunde tillmötesgås.

Catarina Pettersson
Vägvalet

GP debatt: Trixande med begreppet ”hålla budget”

11 oktober, 2017

I dag publicerades Vägvalets slutreplik som inleddes i GP 16 september när vi konstateradeatt Johan Nyhus (S) och Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren ännu en gång känner sig lurade på konfekten när de inte fick alla de önskeprojekt som de hade fått för sig att Göteborg och Västsverige skulle tilldelas om vi bara införde trängselskatt som medfinansiering.

Vi ville också gärna få svar på hur de 4 miljarden som nya projekt såsom linbanan, stombussar till Lindholmen samt spårvagn Stigbergstorget–Hisingen, skulle vaskas fram.

Nyhus kunde – eller ville – inte svara på detta, men från Johan Trouvé fick vi minsann reda på ”att ‘tåg till Landvetter’ ingår i Boråsbanan. Det är alltså inte två separata objekt.” Men nu förhåller det sig faktiskt så att Trafikverket strukit båda dessa i sitt förslag till långtidsplan, och därför är det ”en högst akademiskt diskussion. Lite som att utifrån menyn diskutera hur god en inställd trerätters middag på Sjömagasinet skulle ha blivit.

Däremot berörde Johan Nyhus kostnadsökningen för den nya Hisingsbron i en insändare i söndags. En 100 miljoner dyrare Hisingsbro viftas bort med att pengarna ”fördelas inom projektet”. Att kostnaden steg med 600 miljoner ytterligare så sent som förra året nämner förstås inte Nyhus alls. Senaste prislappen för bron är alltså uppe på 3,6 miljarder.

Vi skulle vilja se Nyhus trolla fram de saknade 20 – 30 miljarderna för Västlänken genom att fördela om inom det projektet.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet