Trots kommunens propaganda: Majoritet mot Västlänken

7 juli, 2015

Idag kan vi i GP läsa den glädjande nyheten att en majoritet av göteborgarna är emot Västlänken. Det är SOM-institutet som sedan 2006 (innan Västlänken ens var beslutad) mätt invånarnas inställning till världens sämsta infrastrukturprojekt. Då – alltså när nästan ingen visste vad Västlänken var för något och vad den skulle komma att kosta – fanns det en klar övervikt för de som tyckte att projektet verkade bra. Det finns förmodligen en automatisk positivism hos folk som ovetande får frågor av typen: Tycker du att mer infrastruktur är bra?

Men ju närmare byggstart vi kommer, desto fler människor blir insatta i frågan och då förstår de plötsligt vad Västlänken handlar om – samt vad den riskerar att kosta. Det finns dock en grupp människor som inte påverkas på detta sätt och det är de fåtal politiker som i vått och torrt står bakom beslutet som deras respektive partitoppar en gång i tiden varit delaktiga i mot bättre vetande. Det är dessa personer som sitter på den reella makten (det har vi lärt oss av folkomröstningen om trängselskatt) och där spelar det (också som i frågan om trängselskatten) ingen roll hur mycket nya fakta som kommer fram under resans gång. Det de en gång har beslutat gäller, förmågan att ändra sig är så nära noll man kan komma.

Nå, vad beror då denna svängning av opinionen i frågan Västlänken på? Johan Nyhus (S) har som vanligt sin egen version av sanningen. Enligt Nyhus beror det på att ”det pågår en motkampanj. Det påverkar” och han fortsätter ”Det är många som snackat ned projektet och kommit med ren skrämselpropaganda. Och vi som är positiva har inte alla svar än.”

Man tar sig för pannan! I Göteborgs stad pågår det året runt skattefinansierad propaganda för Västlänken, enligt uppgift kostar den 2 miljoner kronor i veckan! Och dessutom har (eller ska) man anställa fyra ytterligare kommunikatörer för att sjunga Västlänkens lov. Den naturliga frågan för GP:s reporter Arne Larsson att ställa till Johan Nyhus vore då varför en Facebookgrupp med drygt 4 000 medlemmar lyckas få så mycket större genomslag i opinionen än kommunens egen ”information” som syns på gator och torg, annonser i tidningar och tillrättalagda ”artiklar” i kommunens egna broschyrer och tidningar som skickas ut till alla hushåll? Men den följdfrågan slipper Nyhus besvara.

Istället plockar Nyhus som brukligt fram något som bara ”dyker upp i huvudet” på honom, i detta fall: Kritisera de som är kritiskt inställda, de lurar resten av befolkningen.

Det naturliga hade (i normalfallet) att vara en gnutta självkritisk och inse att den propagandaapparat som Nyhus själv förfogar över har totalt misslyckats med sin uppgift. Argumenten biter inte på folk, kanske läge att lägga om strategin? Men återigen känner vi igen bristen på självkritik från debatten om trängselskatt. Nyhus & Co behöver inte tänka om, de behöver inte vara självkritiska. De sitter på den beslutande maten och struntar fullständigt vad du och jag tycker.

Så är det i Göteborg 2015.

Håkan Andersson
Vägvalet

PM: Vägvalets förslag till budget 2016 för Göteborg Stad

3 juni, 2015

Vägvalet lämnar förslag till budget 2016 för Göteborg Stad och inom flera olika områden. Vägvalet är ett parti som inte har några förpliktelser gentemot centrala partiledningarna. Vi står upp för de lokala frågorna i Göteborg. Vi vill involvera medborgaren i stadens framtid och tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Här följer några nedslag i årets budget:

Ekonomi – En sund ekonomi kan inte baseras på en omfattande upplåning. Göteborg är redan en av landets högst belånade kommuner, denna utveckling måste brytas. Vägvalet prioriterar hårt i investeringarna för att minimera belåning. Trots detta blir det ett överskott I Vägvalets budget på ca 563 Mkr. Investeringsramen för 2016 är 1 750 Mkr.

Vi återför tidigare avsättningar för utvecklingsfonden, E20, nedsänkning av E45 och Götalandsbanan på 543 Mkr. Vägvalet gör extra avsättning för eftersatt gatuunderhåll på 100 Mkr, Livräddare/badvärdar 5 Mkr och Ostindiefararen Götheborg 1 Mkr.

Överförmyndarnämnden – Vägvalet har i budgeten tagit bort den höga arvoderingen, som är på samma nivå som för kommunalråd, för politiska företrädare. Funktionen som sådan ska utföra sitt uppdrag att utreda behov av god man eller lämplig förvaltare samt att föreslå en lämplig person. Tjänsterna ska inte användas för att göra upp mellan de politiska partierna.

Medborgarinflytandet – Medborgarinflytandet i Göteborg Stad måste förbättras. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgarna och politiken ska spegla deras vilja.

Vägvalet vill utreda hur det förstärkta folkinitiativet kan lyftas fram och presenteras för medborgarna i Göteborg. Vidare vill vi utreda hur en organisation kan byggas för att hantera folkinitiativ från medborgarna och ett förslag på forum där politiker, kommunala tjänstemän och medborgare kan lära sig att hantera folkinitiativet i samråd för att nå bra politiska beslut.

Vi vill helt enkelt att Göteborg stad ska inta en ledande ställning i landet och ha som mål att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Bostadspolitiken – För att komma framåt måste det finnas ekonomi även i förvaltning av hyresfastigheter. Med enklare planering, andra byggmetoder och lägre markkostnader kan vi antagligen komma en bit på vägen, men det krävs även ändrad lagstiftning i vissa fall. De kommunala fastighetsbolagen borde få ett tydligare uppdrag än vad man har idag. Vi vill ta bort unika Göteborgskrav, hjälpa mindre byggare att komma hit och öka takten av markanvisningar.

Pendeltågstunneln (Västlänken) – Västlänken är kanske det främsta exemplet på hur en felprioritering har tillämpats. Den totala kostnaden för tågtunneln med dess fördyringar och tilläggsinvesteringar är nu 60-80 miljarder kronor (innehållande indexuppräkning från basåret 2009, låne-, ränte- och uppbördskostnader). Den kostnaden kan inte finansieras med nuvarande investeringsramar. Det är ett av de mest olönsamma projekt som någonsin planerats i Sverige.

Omförhandla det Västsvenska paketet – Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 har en något förvirrad debatt uppstått om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57 %) röstat nej och visat att de inte stödjer trängselskatten. Vägvalet vill att Göteborg stad följer folkomröstningen, hemställer en begäran hos regeringen att ta bort trängselskatten och begär att få omförhandla det Västsvenska paketet.

Stadens klimatstrategi – Klimatstrategin som tagits fram innehåller flera mål och strategier som inte ligger inom det kommunala uppdraget. Vad vi äter och hur vi uppfostrar våra barn är inte en kommunal angelägenhet. Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna. Klimatstrategin genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Likt trafikstrategin så är strategier av denna karaktär dömd att misslyckas när förankring saknas. Vi vill att staden skapar verklighetsförankrade strategier för framtiden.

Cykel – Vägvalet är för att satsningar görs på alla transportslag. Vi anser att det är upp till var och en att få ihop sitt vardagspussel. Alla har inte möjlighet att cykla. Men vi kan underlätta genom att bygga infrastruktur som gör det enkelt och säkert att cykla för de som kan. Staden har antagit en ny cykelplan, ”Cykelplan för en nära storstad 2015-2025″. Planen är i största delen mycket bra och lovande. Det är viktigt att det som planen beskriver också omsätts i verkligheten vid ombyggnad och då ny infrastruktur och nya trafikmiljöer byggs.

Stadsdelsnämnder – Nämnderna klarar inte sitt uppdrag och vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan frita sig från ansvar med motivet att verksamheten har delegerats. Vägvalet anser att det är dags att ta konsekvenserna av att stadsdelsnämndsreformen var ett administrativt stickspår som inte gav de fördelar som man hoppades på. Vägvalet vill därför ombilda de nuvarande stadsdelsnämnderna till sociala distriktsnämnder och samordna resursnämndsfunktionerna i en Social centralnämnd.

Skola – Som ett led i avvecklingen av stadsdelsnämnderna vill Vägvalet inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all utbildning överförs från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en första nödvändig åtgärd för att nå bättre kvalitet i Göteborgs skolor.

Äldreomsorg – All omsorg om äldre måste vara baserad på individuella behov och önskemål. Individen måste betraktas som en fullvärdig person med möjlighet att själv få göra egna val där så är möjligt. Den rödgröna majoriteten i Göteborg har valt att inte tillämpa Lagen om Valfrihet (LOV) och betraktar således de äldre som inkompetenta att fatta egna beslut. Detta är en omyndighetsförklaring som inte är värdigt ett samhälle som värnar om alla människors lika värde.

Bolag – Vägvalet anser att den nya organisationen har skapat en alldeles för stark maktkoncentration. Vi finner det orimligt att ett enda bolag (Stadshuset AB) skall hantera halva kommunens verksamhet. Det blir näst intill omöjligt att få reda på vad som sker i dotterbolag långt ner i organisationen. Modellen brister i öppenhet och transparens. Därför ska antalet bolag minskas.

Läs budgeten i sin helhet här.

Presskontakt:

Tom Heyman
Vice Partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Nej, Anna Johansson, du har fel!

18 maj, 2015

För en vecka sedan intervjuades infrastrukturminister Anna Johansson (S) i GP. Där målas en mycket märklig bild upp av vad som hänt i Göteborg de senaste dryga fem åren. Motståndet mot trängselskatt och Västlänken beskrivs av ministern som mer eller mindre ointressant (”det finns andra utmaningar i Göteborg än att man får betala när man kör bil genom stan som vi hellre ville prata om”), debattklimatet i dessa frågor skylls helt och hållet på hennes meningsmotståndare och hon försvarar alla beslut som tagits med att vara demokratiskt fattade. Dessutom tar hon till ett av Ja-partiernas favoritargument när hon inkorrekt påstår att motståndarna till Västlänken skulle stå för ”det är bra som det är”, något som aldrig sagts av en enda person på nej-sidan.

Självkritiken är med andra ord mycket nära obefintlig. Anna Johansson erkänner visserligen att besluten ”som togs gick ganska fort” och ”vi hade nog vunnit på att vara mer ödmjuka inför hur människor känner inför det här”, men längre så kommer inte infrastrukturministern i sina funderingar. Det är tyvärr svårt att se ”ödmjukhet” som en av Socialdemokraternas paradgren.

Samma dag, 19 mars, som kommunfullmäktige fattade beslut om att låtsas som om folkomröstningen om trängselskatt aldrig ägt rum, skrev Vägvalet en debattartikel där vi räknade upp de mest flagranta och vanligt förekommande lögnerna och löftesbrotten i debatten från maktpartierna. Om lögner numera är ett sanktionerat sätt från Socialdemokraterna att föra en debatt, vem bär då ansvaret för att sätta debattonen? Hur gör man sig hörd mot Anna Johanssons parti när ”frågan var politisk avgjord” genom uppgörelser i slutna rum med den borgerliga så kallade oppositionen? Vägvalet bildades knappt en månad efter beslutet om att införa trängselskatt och redan från start möttes vi av argumentet ”för sent”, trots att det var nästan tre år kvar till den skulle införas.

Nej, Anna Johansson, du driver debatten som det passar dig och du och andra S-företrädare, som Johan Nyhus och Anneli Hulthén, drar er inte för att svika löften och hitta på argument i flygande fläng som när de sedan avslöjas som lögner eller svikna löften förbigås med tystnad (läs citaten om Backa-utredningen i Vägvalets debattartikel!). Och tyvärr finns det inte längre någon från massmedia som konfronterar er med era motsägelsefulla påståenden. I den nu aktuella GP-intervjun av Arne Larsson ställs inte en enda kritisk fråga av den karaktären. Anna Johansson får istället brodera ut sig och kritisera ej namngivna personer/grupper och de naturliga kritiska följdfrågorna om hennes eget partis ansvar är utbytta mot frågor som ”Vad tänker du på då?” och ”Kunde ni gjort något annorlunda?”

Och Anna Johanssons åsikter om hur valda partier kan fatta vilka beslut som helst i demokratins goda namn ger jag inte mycket för. Det krävs numera mer än att konfronteras mot väljarna ett par veckor vart fjärde år för att folk ska vara nöjda. Det är en ny tid med sociala medier och direktkontakt via mejl. Då håller det inte med att låtsas stå oförstående när väl initierade väljare blir frustrerade över dåliga beslut som berör dem själva mycket, mycket mer än vad de drabbar de oförstående/okunniga politikerna som beslutat i frågorna. Det håller inte längre att peka med hela handen och säga att vi har redan bestämt detta.

Partierna har ett ansvar att vårda demokratin. De är inte valda för hitta kryphål, ljuga och förminska vanliga väljares demokratiska protester. Det finns inget som stöder påståendet att de vet bättre än alla andra. De är få och vi är många. De har ändå makten och tyvärr missbrukar de den.

Partierna, från Vänstern till Moderaterna, har haft snart sex år på sig att övertyga väljarna om trängselskattens och Västlänkens förträfflighet. Mångmiljonbelopp av skattemedel har lagts ut på propaganda, samtidigt som partierna själva duckat frågorna så mycket de kunnat. Misslyckandet för denna inslagna linje är monumental. Väljarna har inte låtit sig påverkats och det klena försvaret för fattade beslut har inte heller hjälpt. Då är det förstås praktisk att skylla sina egna tillkortakommanden på ”personangrepp” och ”obehaglig debatton”.

Men Anna Johanssons försök att framstå som ett offer lämnar en besk eftersmak i munnen. Det är inte henne och hennes kolleger det är synd om.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP debatt: Nio år med lögner och tomma löften

19 mars, 2015

Idag förväntas Göteborgs kommunfullmäktige fatta beslut om hur trängselskatten ska avföras från den politiska agendan. De sjuttio ledamöterna i svikarpartierna KD, M, S, FP, MP, V och Fi kommer av allt att döma att sätta sig över vad 175 561 göteborgare ansåg i folkomröstningen. Man kan inte låta bli att undra hur stor majoritet som krävs för att väljarna ska höras in i kommunhuset? Hade det räckt med 80 %? Eller krävs det kanske 99 %? Är ljudisoleringen total?

Mörkret lägrar sig över demokratin i Göteborg

Det ser mörkt ut för demokratin i Göteborg

Med anledning av denna mörka dag för demokratin i Göteborg, summerar Vägvalet nio års lögner och tomma löften på GP debatt från samma partier.

Redan 2006 konstaterade Alliansen på GP debatt att de var eniga om att säga nej till trängselskatt. Två år senare lovade Anneli Hulthén (S) och Anna Johansson (S) en folkomröstning i samma forum.

Ja, så lät det då. Tydligen kan man bara ändra uppfattning en gång.

I förra årets valrörelse sa statsministerkandidaten Stefan Löfven: ”Vid ett nej faller det Västsvenska paketet”. Han kanske borde påminnas om det nu?

I GP:s #pratbar i juni sa Johan Nyhus (S) att det krävdes ett valdeltagande på ”en bit över 70 procent” för att folkomröstningen skulle tas på allvar. Valdeltagandet landade på 73,47 procent, men Nyhus tillhör ändå svikarna. Han hävdade också att antalet hotade träd vid bygget av Västlänken var överdrivet: ”Jag tror det är 18 träd om jag inte minns fel. Det är inte hundratals träd, man måste hålla sig till fakta”. Ja, Johan Nyhus, när ska du börja med det?

Andra tomma löften Vägvalet lyfter fram är Backautredningen, vad som utlovades direkt efter valet och de slutgiltiga sveken mot dessa uttalanden. När ska t.ex. David Lega ta ansvar för sitt KD:s löfte – både före och efter folkomröstningen att ”resultatet i folkomröstningen ska följas”? Snacka går ju!

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Det kan också konstateras att det nya partiet i fullmäktige, Feministiskt Initiativ, redan skaffat en plats på göteborgsandans avbytarbänk. På GP-debatt sjunger de trängselskattens lov och berättar om alla fasor som skulle drabba Göteborg om den togs bort. De nämner förstås inte folkomröstningen och dess resultat med ett enda ord. Välkomna till klubben för inbördes beundran! D.S.

Trafikverkets försök till mythbuster

16 mars, 2015

Efter att Gårdagruppen skickade ut en broschyr till alla hushåll om Västlänken i förrförra veckan kände sig Trafikverket snabbt i behov av att bemöta dessa. Myndigheten räknade upp ett antal ”påståenden” om Västlänken (varav några över huvud taget aldrig använts i debatten) och försökte sedan ”bemöta” dem. Här nedan följer Vägvalets svar på dessa ”tillrättalägganden” med grön text. För tydlighetens skull återger vi Trafikverkets texter till fullo.

Påstående
Enorm kostnad (20 miljarder SEK år 2009, med gällande index 36 miljarder SEK). Plus ränta.

Svar från Trafikverket
20 miljarder är självklart mycket pengar men till det ska man lägga att det handlar om långsiktiga och stora investeringar. Som stor infrastruktursatsning så är det dock inget som sticker ut mot jämförbara projekt.

Kostnaden för Västlänken på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå stämmer. För Västlänken fattades budgetbeslutet 2009 och därför sattes budgeten även i prisnivå 2009. Anledningen till att budgeten sätts i en aktuell prisnivå är för att vi vill vara säkra på att vi har en riktig och relevant jämförelse mellan prognos och fastställd budget.

När vi vid en viss tidpunkt följer upp budgeten räknar vi tillbaka till prisnivån för den fastställda budgeten med då kända index. Detta gör att vi undviker spekulationer i framtida prisutvecklingar och prisförändringar för till exempel betong och räler, samt i hur inflationen faller ut. Eftersom vi inte kan förutse framtida prisutvecklingar har vi ännu inte någon utfallssiffra eller prognos för projektet i 2026 års prisnivå.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets omräkning av reella kostnader till en fiktiv nivå 2009 är av ringa intresse. Projektet skall betalas med aktuella kostnader, inte med historiskt kalkylerade värden. Dessutom löper Trafikverkets index vidare med ganska höga tal – trots att vi inte har någon inflation.

Påstående
Projekt av det här slaget tenderar att överskrida budget 2-4 gånger.

Svar från Trafikverket
Påståendet saknar grund när det gäller Trafikverkets projekt. Samtliga sju storprojekt som öppnats för trafik sedan Trafikverket bildades 2010 har legat på eller under budget. Den senaste prognosen för Trafikverkets 13 största infrastrukturprojekt visar att vi kapat kostnaderna med hela 3,8 miljarder kronor jämfört med nationell plan för transportsystemet.

Vägvalet anser
Att detta är en gissningstävlan. Andra projekt har blivit dyrare, t.ex. Götatunneln, Hallandsåsen, Botniabana m.fl. Detta är ett riskprojekt som vi inte har facit till förrän det är klart och då är det för sent.

Påstående
Vilken part som ska betala fördyringar anges inte i avtalet om Västsvenska paketet.

Svar från Trafikverket
Av Västlänkens budget på 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå finns en riskreserv avsatt på 2,3 miljarder kronor för förutsedda och oförutsedda risker. Idag finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den satta budgeten.

Vägvalet anser
Att det också finns kostnader utanför budgeten – framför allt hos staden. Gemensamma fördyringar av själva projektet skall delas lika enligt avtalet. Konsekvenserna för Göteborg blir en kraftigt ökad låneskuld.

Påstående
Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot saknade kalkyler i beslutsunderlagen.

Svar från Trafikverket
Riksrevisionen ansåg att Västlänken inte var tillräckligt utredd när projektet kom med som en del i det Västsvenska paketet i Nationell Plan 2010. Regeringens beslut om Västlänken fattades därmed enligt Riksrevisionen utan hänsyn till framtida investeringsbehov i järnvägssystemet i Västsverige för att uppnå ändamålen med Västlänken fullt ut. Riksrevisionen saknade alltså en sådan kalkylsammanställning i beslutsunderlaget för Västlänken.

Vägvalet konstaterar
Trafikverket bekräftar Riksrevisionens kritik.

Påstående
Räddningstunnel har redan strukits ur projektet för att budgeten ska hålla.

Svar från Trafikverket
Västlänken planeras med parallella service-/räddningstunnlar på mer än hälften av sträckan. Resterande delar har ersatts med räddningsschakt med samma avstånd mellan insatsvägarna som vid räddningstunnel.

Serviceschakt är en metod som är godkänd av EU och som används i till exempel Wien. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten. Slutsatsen är att båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på resenärernas säkerhet och möjlighet till självutrymning.

Genom att inte använda en parallelltunnel på vissa delar kan även den negativa påverkan på kulturmiljön begränsas.

Utgångspunkten är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige. Säkerheten i tunneln utformas i enlighet med de normer och regler som finns i Sverige och inom EU. Konceptet för Västlänken, med både parallell tunnel och serviceschakt, har även verifierats genom en så kallad säkerhetsvärdering som har genomförts av en oberoende part.

Vägvalet konstaterar
Att Räddningstjänsten uppenbarligen har en annan uppfattning.

Påstående
Västlänken ska byggas genom både berg och lera. Detta ger extremt svåra förutsättningar för tunnelbygge. Vid liknande projekt i bland annat Köln, Stuttgart och Amsterdam har bygget försenats många år, kostnader har skenat och olyckor skett.

Svar från Trafikverket
Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken. Att undvika allt som någon gång misslyckats någonstans i världen är knappast sättet att utveckla en stad.

Vägvalet konstaterar
Att Götatunneln beräknades till 1,8 miljarder 2001, men kostade 3,5 miljarder när den var klar.

Påstående
Lastbilstransporter och betongtillverkning kommer ge enorma koldioxidutsläpp och det beräknas ta mer än 60 år innan den är koldioxidneutral.

Svar från Trafikverket
I dagens skede visar Trafikverkets klimatkalkyl att byggande och drift av Västlänken genererar koldioxidutsläpp i storleksordningen 300 000 till 400 000 ton och en energianvändning på cirka 5 000 000 GJ. Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken visar på en årlig minskning av 24 000 ton koldioxid. Detta innebär en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från bygget på cirka 13-15 år.

Vägvalet anser
Att Trafikverkets kalkyl innehåller orealistiska antaganden om godstrafik på järnväg.

Påstående
2,3 miljoner ton, sannolikt delvis förorenade, lermassor dumpas utanför Göteborg eller i havet.

Svar från Trafikverket
Bygget av Västlänken medför totalt 3,8 miljoner kubikmeter massor, varav drygt två miljoner kubikmeter utgörs av lera. Resten är bergmassor av god kvalitet. 500 000 kubikmeter massor går åt för återfyllnad och en del kan användas direkt i projektet. Överkottsmassorna dumpas inte, utan nyttjas för byggnation av andra projekt eller transporteras till andra platser där de kan komma till nytta. Massorna blir en resurs i samhällsutvecklingen, till exempel kan massorna användas som uppfyllnad av hamnområden. Eventuellt förorenade massor tas om hand.

Vägvalet konstaterar
Att någon godkänd plan för hur massorna skall hanteras inte finns.

Påstående
200-500 (många är 100-200 år gamla) träd måste tas ned eller påverkas på annat sätt. Ett fullvuxet träd måste ersättas av minst 500 ungträd för att uppnå samma effekt på luft och miljö.

Svar från Trafikverket
Inom Västlänkens järnvägsplan berörs cirka 500 träd, framför allt yngre/mindre men även ett antal äldre/större. I dagsläget föreslår Trafikverket att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genom flytt. Cirka 200 träd bedöms i nuläget inte klara av en flytt eller de påfrestningar som medföljer om trädet sparas på plats. Dessa kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden.

Vägvalet konstaterar
Att merparten av de gamla träden ligger på donationsmark i Allén. Dessa kan varken flyttas eller bevaras utan kommer att fällas. Eftersom en ny stor hållplats skall anläggas kommer nyplanteringen inte att täcka förlusten ens på lång sikt.

Påstående
Trots att resandeprognoserna för Västlänken är mycket optimistiska, beräknas endast 0.7 % av pendlarna byta från bil till tåg när Västlänken är kvar.

Svar från Trafikverket
Trafikverket stödjer sig på Västra Götalandsregionens målbild som visar helt andra siffror.

Vägvalet konstaterar
Att Västra Götalandsregionen inte har någon expertis som kan göra dessa beräkningar. Målbilden är ett önsketänkande.

Påstående
Sträckningen, Västlänken är en 6 km lång U-formad omväg runt centrala Göteborg. Den kommer leda till förlängda restider för många pendlare.

Svar från Trafikverket
Detta stämmer inte utan de som får något kortare restid är de som kommer norr och söder ifrån. Resan söderut från centralstationen förlängs med cirka två minuter.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverkets beräkning är osannolik.

Påstående
Området kring station Haga går inte att exploatera något nämnvärt.

Svar från Trafikverket
Exploatering förväntas ske vid Skeppsbron, norra Masthugget, inom Stenas område samt kring Rosenlundskanalen. Läget på den nya stationen i Haga ger också de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen.

Vägvalet konstaterar
Att Masthugget ligger långt från Hagastationen.

Påstående
Västlänkens Centralstation hamnar 500 m norr om nuvarande Göteborg C vilket ger längre gångtid för de som ska till centrum.

Svar från Trafikverket
Mittuppgången till Västlänkens Station Centralen hamnar cirka 250 meter längre norrut. Station Centralens västra uppgång ligger närmare Nordstan än Göteborgs centralstation.

Vägvalet konstaterar
Faktum kvarstår att avståndet till Drottningtorget jämfört med idag är väldigt långt för att byta till andra förbindelser. Med detta resonemang är det naturligtvis också närmare till Lilla Bommen. Men till vilken nytta?

Påstående
Station Korsvägen ligger så nära nuvarande Lisebergsstationen att den inte gör någon större skillnad för pendlarna.

Svar från Trafikverket
Skillnaden mellan Station Korsvägen och Liseberg Station är drygt 350 meter. Den nya stationen ligger väsentligt bättre till i förhållande till viktiga målpunkter som Universeum, Scandinavium, Ullevi och Svenska Mässan på evenemangsstråket. Tillgången till Götaplatsen och universitetet förstärks också med en station vid Korsvägen.

Vägvalet konstaterar
Att denna fördel inte är värd 30 miljarder och en söndergrävd stad under ett decennium.

Påstående
Endast pendeltåg ska trafikera Västlänken, fjärrtågen ska fortsätta gå in i säckstationen.

Svar från Trafikverket
Pendel- och regionaltåg ska trafikera Västlänken vilket frigör större utrymme för fjärrtågen på säckstationen.

Vägvalet konstaterar
Att kapaciteten på Göteborgs Central skulle kunna hanteras av mer kostnadseffektiva alternativ som dessutom kan färdigställas snabbare.

Påstående
De planerade höghastighetstågen kan inte gå in i Västlänken. De kan inte heller gå in och vända på Göteborgs C. Därför behövs ändå en ny station för höghastighetstågen.

Svar från Trafikverket
Någon ny station krävs inte för höghastighetstågen, dessa planeras gå in i nuvarande säckstation. Höghastighetståg kan gå genom Västlänken, dock inte med hög hastighet.

Vägvalet konstaterar
Att Göteborg inte har passagerarunderlag för höghastighetståg.

Påstående
Ingen annan kollektivtrafik i centrum kan utvecklas under byggtiden. Spårvagnsinfarkten i Brunnsparken kan inte åtgärdas förrän Västlänken är klar vilket tidigast kan bli 2026-2027.

Svar från Trafikverket
Situationen i Brunnsparken kan endast åtgärdas genom att minska antalet bussar och spårvagnar i punkten. Byggnationen av Västlänken bidrar till detta genom att fler människor kan nå sina målpunkter genom att gå av tåget på andra ställen än Göteborgs central. I övrigt påverkas inte trafiken i Brunnsparken av byggnationen av Västlänken. Det pågår andra projekt i centrala Göteborg som syftar till att förbättra kollektivtrafiken och som inte påverkas av Västlänken, exempelvis en ny spårväg på Skeppsbron.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser problemet.

Påstående
De geologiska förutsättningarna ger stora risker för sättningsskador på byggnader inom 150 m från Västlänkens sträckning, bland annat många äldre byggnader av kulturhistoriskt värde, t ex Skansen Lejonet.

Svar från Trafikverket
Det finns sättningskänsliga byggnader nära Västlänken, vilket vi är medvetna om och tänker ta hänsyn till. Vi besiktar samtliga byggnader inom en 300 meter bred korridor längs Västlänken, både innan, under och efter byggskedet. Däribland Skansen Lejonet. Genom att besikta byggnaderna kan vi vidta eventuella förebyggande åtgärder och även anpassa byggmetoden för att minimera skador.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inte har kommenterat Fastighetsverkets skrivelse.

Påstående
Lisebergs gamla byggnader kommer att rivas, huvudrestaurangen, Stora Scenen, Rondo med flera.

Svar från Trafikverket
Varken Rondo eller Stora scenen kommer att rivas. Däremot kommer Lisebergshallen och huvudrestaurangen att demonteras. Liseberg har valt att Lisebergshallen inte ska återuppbyggas och tillsammans med Liseberg så förs samtal om vad som ska ske med huvudrestaurangen som dom planerar att uppgradera.

Vägvalet konstaterar
Att svårigheterna för Liseberg blir betydande och att verksamheten kommer att drabbas hårt under många år.

Påstående
Ett stort antal ventilationsschakt ska byggas på olika platser runt om i staden.

Svar från Trafikverket
Cirka 25 ventilationsschakt kommer att anläggas totalt. De flesta kommer att vara integrerade i befintliga eller planerade byggnader.

Vägvalet konstaterar
Att 25 schakt är ”ett stort antal” och att problemen med buller och utsläpp från dessa schakt inte redovisats.

Påstående
Anläggningsarbeten kommer pågå alla vardagar 07-22 och alla helger 07-19 under hela byggtiden (nio år) vilket medför bullerstörningar för de som arbetar och bor i närheten.

Svar från Trafikverket
Verksamhet kan pågå under dessa tider. Projektet kommer att följa de krav som samhället ställer. Vidare är byggtiden på ett och samma ställe väsentligt kortare, och under de sista två åren förkommer bara installationsarbeten under markytan, vilket inte påverkar eller märks ovan jord.

Vägvalet konstaterar
Att Trafikverket inser att det blir problem.

Påstående
Cirka 300 000 lastbilstransporter behövs för att transportera material och schaktmassor.

Svar från Trafikverket
Det stämmer att det ungefär handlar om den storleksordningen under hela byggtiden. Däremot är antalet lastbilstransporter inom ett specifikt område under samma tid väsentligt mycket mindre.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Korsvägen, korsningen Allén/Sprängkullsgatan samt området kring Operan kommer vara helt eller delvis avstängda under hela byggtiden.

Svar från Trafikverket
Inom Västsvenska paketet är det beslutat att i första hand säkerställa framkomligheten för kollektivtrafik, gång, cykel och näringslivets transporter. De gång- och cykelvägar som tillfälligt måste flyttas under byggnationen kommer att ges samma kapacitet, säkerhet och funktion som de befintliga. I korsningen Nya Allén- Sprängkullsgatan samt i nord-sydlig riktning på Korsvägen kommer biltrafiken periodvis få sämre framkomlighet än idag. Schakt kommer att öppnas etappvis för att i största möjliga mån hålla gator öppna för trafik. Om gator behöver stängas av kommer trafikanterna att hänvisas till alternativa vägar.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Påstående
Vid Korsvägen/Liseberg, mellan Hagakyrkan och Rosenlund samt vid Operan kommer 30-70 meter breda schakt att öppnas.

Svar från Trafikverket
Det kommer att finnas schakt på dessa platser. Dessa kommer dock att finnas under en begränsad del av den totala byggtiden.

Vägvalet konstaterar
Att uppgiften var korrekt.

Lyckad demonstration 7 mars

9 mars, 2015

Den 7 mars blev igen en historisk dag när cirka 10 000 göteborgare valde att tåga från Götaplatsen ned till Gustav Adolfs Torg. En lugn och sansad demonstration mot de etablerade partiernas oförmåga att följa folkomröstningen. Och det märktes att partierna och ja-sägarna inte vill erkänna det stora antalet som slöt upp. Tyvärr var det en bidragande faktor från GP och Västnytt som slarvade med källorna (något som Västnytt senare bad om ursäkt för).

Ett stort tack till arrangörerna och alla ni som var på plats!

Här följer mitt och Martin Wannholts tal som hölls på Gustav Adolfs Torg.

Du kan även se alla talen och andra filmer från demonstrationen här.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Var är alla nu som kritiserade GT?

6 mars, 2015

Alla ni som menade att GT vida överskred sina befogenheter när man bedrev en namninsamling för att få till en folkomröstning, var är ni nu?

Kritiken mot GT var inte nådig från vissa håll. Valda politiker – som rimligtvis i andra fall –  står bakom det fria ordet och pressfrihet, kände sig påhoppade och förföljda. Och maktens lakejer var upprörda för att en tidning drev politik och uppviglade medborgarna att tycka något som de egentligen inte tyckte (ja, ni vet de där tröttsamma argumenten att en del utvalda klarar att ta ställning själva, men de andra (”de som inte tycker som vi”), de har så lätt att bli otillbörligt påverkade av onda krafter).

Så alla ni som tyckte att GT tog på sig en roll som de inte borde, varför är ni tysta nu när kommunledningen väljer (för det handlar faktiskt om ett fritt val från deras sida) att köra över det som väljarna kom fram till i folkomröstningen? Att alla folkomröstningar är rådgivande vet vi redan, att våra ”folkvalda” har ett ansvar för att vårda demokratin likaså. Rent formellt fanns det inget hinder för GT (via de tre medarbetare som startade namninsamlingen) att göra som de gjorde. De bröt inte, precis som våra ogina politiker, mot någon lag. Istället var det de facto GT:s moral som attackerades: ”Hur kan de bara med?” och ”hur understår de sig”?

Därför borde samma personer nu ställa svekpolitikerna mot väggen med samma frågor! För det kan väl inte vara så att det var bara för att man var för trängselskatt som man var emot en namninsamling och folkomröstning? Och det kan väl inte vara så att politikerna var emot folkomröstning bara för att man inte ville riskera ett dokumenterat nej-resultat?

Politikernas ställningstagande mot sina egna väljare i Göteborg är tyvärr inte någon engångshändelse. De allra flesta lokala folkomröstningarna negligeras i Sverige. Därför ändrade riksdagen lagen 2011 i en förhoppning att denna trend skulle brytas. Efter fyra år med den nya lagen kan man nog konstatera att den är verkningslöst. Det är nästa alltid samma partier lokalt som säger nej som i riksdagen godkände lagen. Hela situationen är därmed mycket motsägelsefull.

I morgon manifesterar vi för demokrati och för att stoppa miljardrullningen med skattepengar i Västlänken.
Demonstrationen avgår från Götaplatsen kl. 13.30. Kom i tid, det kommer att bli trängsel (men ingen extra skatt ändå!)

Demonstration 7 mars 2015

Håkan Andersson
Vägvalet

Om ”omvärlden skrattar” så gråter göteborgarna

5 mars, 2015

Omvärlden kommer snart att skratta ihjäl sig åt Göteborg som aldrig kan bestämma sig för någonting. Varenda detalj i projektet ska misstänkliggöras.

Så säger Anneli Hulthén (S) till GP idag. Hör vi någon som skrattar, Anneli Hulthén? Hela ditt och dina kollegers maktfullkomlighet och totala brist på självkritik gör snarare att vi göteborgare gråter. För Göteborgs skull och för att vi har sådana politiker som dig som missbrukar er maktställning över medborgarna. Måhända att Håkan Hellström fortfarande inte känner någon sorg för Göteborg, men tyvärr går det tyvärr inte längre att inte tycka synd om staden och dess invånare. Det är de som får betala för Hulthéns och Jonas Ransgårds (M) arrogans och väljarförakt. Göteborgarna röstade ”fel” i folkomröstningen, och därför ska vi tydligen få vårt ”straff” i form av fyra års vanstyre (till) av kommunen.

Vilka är det egentligen som Hulthén företräder? Hon är vald av göteborgarna, men tycks mer orolig för hur hon ska kunna möta utländska potentater i ögonen när hon beger sig utanför tullarna. Tittar man på hur väljarna folkomröstade i de olika stadsdelarna, kan man med rätt så stor säkerhet konstatera att nej-rösterna var i majoritet även bland de som röstade på Hulthéns eget parti.

När det gäller senaste dagarnas trätoämne, det vill säga om huruvida Västlänken håller budget eller ej kan man bara konstatera att alla klutar har satts in i dementimaskinen. Politiker från alla läger, tjänstemän och Trafikverket kör alla med standardsvaren ”vi håller budget” och ”hittepå”, eller annars ser de ut som fågelholkar när de säger att de inte känner igen siffrorna. Att det finns mejl-dokument daterade 2 februari 2015 som säger motsatsen försöker Ylva Löf, avdelningschef på stadsledningskontoret, bortförklara med att beloppen som nämns kommer från ett ”tidigt utkast”.

Senaste dagarna har det varit kris på GP:s ledarredaktion som decimerats genom pensionsavgång, egen uppsägning i protest och sjukskrivning. Vikarierande ledarskribent har fått tas in tills dess att den nya chefen, Alice Teodorescu, blivit varm i kläderna. I en chatt på GP igår passade Teodorescu på frågan om vad hon tyckte om Västlänken.

Jag återkommer när jag bestämt mig.

Detta hindrade dock inte GP:s ledarredaktion i morse att på nytt klia makten under hakan när man tycker det är ”dags att vända blad. Trots att ledaren inte är alls speciell bombsäker på att det inte finns tillkommande kostnader i Västlänkens budget tar man tydligt ställning för att man ska bortse från detta. Och när man påstår följande:

Om siffrorna hade stämt så hade det varit julafton för oppositionen”, märks det tydligt att den anonyme ledaren är skriven av någon som inte känner till förhållandena i Göteborg. För här sitter den borgerliga ”oppositionen” i knät på det rödgröna styret och eftersom de är lika insyltade i det Västsvenska paketet och Västlänken, med alla dess turer, finns det förstås ingen som helst anledning för David Lega (KD), Helene Odenjung (PF) eller Jonas Ransgård att kasta sten i det egna glashuset.

Ledaren avslutas med rådet att ”det är dags att gå vidare”. Och det ska vi verkligen göra!
Från Götaplatsen, längs Avenyn till maktens högkvarter på Gustav Adolfs Torg.
Samling klockan 13.30 nu på lördag 7 mars på Götaplatsen!

Håkan Andersson
Vägvalet

Vart är vi på väg?

4 mars, 2015

Nej, det är ingen På spåret-resa!

Jag menar Göteborg – vart är Göteborg på väg?

Efter de borgerliga partiernas besked i går att de inte tänker följa folkomröstningen, är detta en berättigad fråga.

I drygt fem långa år har dessa partier – ihop med den rödgröna röran – bekämpat alla försök att ändra på det beslut som partierna tog unisont den 28 januari 2010. Det var då Anneli Hulthén liknade hela spektaklet vid en Grammisgala och ryggdunkarna över blockgränserna har aldrig varit fler, varken förr eller senare.

Samtliga röstade de 2011 nej till att anordna ett folkomröstning när Vägvalet samlat in tillräckligt med namn för en sådan. Redan då – ett år efter beslutet och mer än ett och halvt år innan trängselskatten skulle införas – var det enligt dessa partier ”för sent”.

Sedan kom GT:s namninsamling som blev klar i februari 2013. Samtliga partier var fortsatt emot att hålla en folkomröstning, trots 49 000 godkända underskrifter. Men moderaternas medlemmar lyckades med knapp marginal tvinga partiledningen att byta åsikt och med moderaternas röster beslutade kommunfullmäktige med en rösts marginal att den ändå skulle hållas.

Så kom folkomröstningskampanjen 2014. Om ni blinkade så missade ni förmodligen den. Ett flygblad från S och någon enstaka formulering om att det Västsvenska paketet var viktigt. Det var allt. Segervissheten var stor från partierna och de fullföljde taktiken från 2010, det vill säga att säga så lite som möjligt. Gunga inte båten.

Dagen efter valet sa Jonas Ransgård och Kristdemokraternas företrädare till GP:

Kan ni negligera valresultatet?
Det ser jag inte att vi kan göra. Men vi kan ju inte börja plocka bort betalstationerna själva. Förhandlingarna mellan alla inblandade parter måste påbörjas omgående, säger Ransgård.
Ungefär samma inställning har Kristdemokraterna.
Resultatet i folkomröstningen ska följas. Nu måste vi sätta oss ner och titta på hur vi ska gå till väga, säger Hampus Hagman, pressekreterare för kommunalrådet David Lega.

Glasklart, eller hur? ”folkomröstningen ska följas”, det kan inte uttryckas mycket tydligare.

Sedan går det nästan sex månader och två riggade utredningar passerar revy. Utredningar som fått direktivet: Utred hur trängselskatten inte kan avskaffas. Sagt och gjort. Det regisserade svaret blir då förstås att det inte går att ta bort eller ersätta trängselskatten.

Dessförinnan ägnade sig Göteborgs kommun också sig åt något som kallades för en ”förhandling”. Det tog en timme ungefär den 22 oktober när Anneli Hulthén träffade Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Det finns inget protokoll från mötet, så ingen kan kontrollera vad som sades. Men när de kom ut var de såå eniga om att vara eniga även i fortsättningen.

Igår kom så beskedet från Alliansen. De lyfter inte ett finger för att följa folkomröstningen. Helt plötsligt har tydligen David Lega & Co drabbats av selektiv minnesförlust. När de konfronteras på Twitter med sina tidigare uttalanden blir de svaret skyldiga. Jonas Ransgård påstår att ”vi bidrar till en sansad debatt”. Yeah, right!

Helene Odenjung drämde till med ”Satsningarna på infrastruktur nödvändiga för Göteborg och vår region.” Allvarligt? Vad har det med avskaffandet av trängselskatt att göra?

Nu lämnar de över till den socialdemokratiskt ledda regeringen och slutligen riksdagen att avgöra frågan – utan att lägga något eget yrkande! Så praktiskt för dem. När sedan S-regeringen inte gör något – eftersom ingen begäran kommit från Göteborg – kan Alliansen i Göteborg skylla på regeringen. Detta är både de rödgrönas och alliansens paradgren: Att skylla på varandra! Göteborgarna är förlorarna.

Så här mycket är folkomröstningen värd för Alliansen:
Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige föreslås besluta:
– att resultatet i den rådgivande folkomröstningen antecknas

En anteckning. Som om den aldrig har hänt.

Som alla förstår handlar det här om makt. Signalen är tydlig: I Göteborg ska väljarna (och partimedlemmarna) inte göra sig besvär med att försöka ändra något som politikerna har bestämt. För de fåtal personer i partitopparna som dikterar vad resten av deras respektive parti ska tycka vet förstås detta mycket bättre än kreti och pleti. De tar extremt lättvindigt på sitt ansvar att förvalta demokratin i Göteborg. Bryr dig sig överhuvudtaget? Förutom att moderaterna röstade fram folkomröstningen är demokratin satt på undantag i staden.

Ingen är förvånad. Och allt är precis som vanligt. I Göteborg. Tragiskt egentligen.

Senare i veckan kommer de rödgrönas yttrande. Gissa tre gånger hur det kommer att formuleras!

Men vart sjutton är Göteborg på väg? Någon som vet?

Vi syns på Götaplatsen på lördag 7 mars klockan 13.30!

Håkan Andersson
Vägvalet

Lördagen 7 mars: Dagen D – för Demonstration

3 mars, 2015

Demonstration 7 mars 2015

Vi vill slå ett nytt slag för den stora demonstrationen som utgår från Götaplatsen lördagen 7 mars kl. 13.30.

OBS!!!
Med tanke på att Allianspartierna nyss gick ut med ett besked om att de tänker strunta i folkomröstnigen är det oerhört viktigt att alla gör sin röst hörd i denna manifestation!

Läs mer om det här och här!
OBS!!!

Enligt arrangörerna är det en manifestation för Demokratin och för Folkets Göteborg. Parollerna är bland annat att följa folkomröstningens resultat, stoppa Västlänken och återupprätta den kantrade demokratin i staden. I november var det närmare 7 000 som tågade längs Avenyn ner till Operan. Den här gången blir vi med din hjälp minst dubbelt så många när destinationen är Gustav Adolfs Torg, där det kommer att hållas ett antal tal, bland annat av Martin Wannholt, Karin Törnqvist och Theo Papaioannou.

Passa också på att skriva på den namninsamling som pågår för att folkomrösta om Västlänken!

För de som använder Facebook kan man gå in här och anmäla sig genom att klicka på ”Kommer”-knappen under den översta bilden. Använder man inte Facebook är det förstås bara att dyka upp ändå och markera mot partierna som nu funderar som bäst på hur de ska undvika att följa folkets åsikt i folkomröstningen.

För i dagsläget finns det tyvärr väldigt lite som talar för att förlorar-partierna i folkomröstningen tänker bejaka majoritetens utslag. De båda utredningarna som beställdes av samma partier fick på något märkligt – men typiskt göteborgskt – sätt i uppdrag att bevisa att det inte går att avskaffa trängselskatten. Något som de lyckades genom att ”utreda” allt annat än hur en riktig avveckling skulle gå till.

Tydligen så räcker det inte med att göteborgspolitikerna konfronteras med väljarna en gång vart fjärde år. De behöver ständiga påminnelser om vad ord som ”demokrati” och ”folkvalda” betyder. Kommunledningen vill att Göteborg ska bli demokratins huvudstad till fyrahundraårsjubileet 2021. Tyvärr är deras syn på demokratin att medborgarna alltid ska rätta sig efter politikerna, även när politikerna fått betyget ”icke godkänt” i en folkomröstning.

Ska du någonsin demonstrera i ditt liv så är det på lördag! Då visar vi tillsammans vem som har rätten på sin sida!

Väl mött!