Vägvalet lanserar kalkyl för att räkna ut trängselskatten

26 januari, 2012

Vägvalet lanserar kalkylen som gör det möjligt för vem som helst att räkna ut exakt vad skattehöjningen i form av trängselskatt kommer bli när den införs 2013. Kalkylen beräknar även vad kostnaden kommer att bli efter den redan planerade skattehöjningen 2015. Se även i tabellform en detaljerad jämförelse hur orättvist trängselskatten slår mellan olika lönekategorier.

Vid jämförelsen framgår att låginkomsttagaren är den största förloraren som mest kan råka ut för en skattehöjning på 26%. Detta i motsats till någon som tjänar över 50 000 kr som mest kommer att få en skattehöjning mellan 3-7%. Detta visar klart och tydligt att trängselskatten är orättvis mellan olika lönekategorier.

Besök räknautträngselskatten.se för att se vad just din skattehöjning blir!

Träffa oss på Frölunda Torg den 28 januari mellan kl. 12-15 så berättar vi mer!
(Du hittar oss vid Café Espresso House i Centralhallen (nedre plan) vid rulltrappan)

Presskontakt:

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Trafiknämnden 18 januari – Del 2

26 januari, 2012

Mötet fortsatte med information om det Västsvenska Paketet. Överklagandet har inte kommit så mycket längre, stråken för Husargatan och Södra Vägen börjar byggas om i mars. Lång information om hur man propagerar för det Västsvenska paketet och att förändra vägvanor. MiiT står för Marknad, Incitament och Tjänster och när man får det beskrivet kan man inte undgå att tolka det som en liten propagandamaskin. Den förträffliga filmen om den livliga staden går nu att se på bio för den som vill. Som en brasklapp när vi ändå ska ”omvända” alla att åka kollektivt kan jag rekommendera att läsa en ny rapport om att en fördubbling av kollektivtrafiken kommer att bli en dyr nota.

Efter vägvalets yrkande om att formalisera en utredning av en bilfri Göta Älvbro kom en redogörelse hur detta kommit på tal. Centrala Älvstaden som ligger under kommunstyrelsen har kommit med önskemål att utreda hur trafikens belastning över Göta Älvbron påverkar. Centrala Älvstadsprojektet är ett problem i beslutsstrukturen som påverkar de olika nämnderna med de idéer som kommer fram. Trafikkontoret försäkrade att det som ska göras från kontorets sida endast är en sårbarhetsanalys för att se vad bron kan hantera i form av ökad trafik för alla trafikslag. Skulle det bli tal om att göra Göta Älvbron bilfri återkommer man med förslag för politiskt beslut.

Vidare ställde jag en fråga om siffran på 500 Mdr kronor gällande reparationskostnader för spårvagnarna stämde. Ansvarig för kollektivtrafik svarade att man räknar med ökade kostnader men att siffran som förekommit i media inte stämde. Dock vet man inte vad kostnaden kommer att bli. Detta är ju i sig ett problem som jag hoppas vi får svar på till nästa möte.

Diskussion förekom också gällande väg 155 i Torslanda där busskörfält byggs. Boende har blivit upprörda över att kommunikationen kring denna utbyggnad gått väldigt fort och är nästan obefintlig. Remissyttrande till Trafikverket har gått via kommunstyrelsen i rekordfart trots att en enad stadsdelsnämnd, Västra Hisingen, påpekat att de boende borde få höras mer närmare. Trafikkontoret delar min mening att det bekymmersamt att det inte passerat nämnden men det gick väldigt fort. Ja, det går för fort. Nu väntas för ca 20 hus och dess boende inlösen. På frågan om det finns något att göra för att höra de boende är svaret att det mer eller mindre är passerat.

Till sist några övriga frågor: I en insändare skrev en boende att man från Trafikkontoret meddelat att från och med nästa år så kommer det inte att beviljas dispens för dubbdäck om man använder bilen till sitt jobb som skäl. Enligt kontoret så är det så enligt trafiklagen men man fick order om att vara lite ”snällare” vid införandet. Jag påpekade att detta måste informeras mycket mer tydligare till boende i området då det inte är konsekvent att ena året ge och inte det andra. För övrigt vet vi ju inte om dubbdäcksförbudet fortsätter nästa vinter då det ska upp för beslut i februari igen. Förhoppningsvis har den rödgröna majoriteten sansat sig likt Alliansen.

Vid varje sammanträde ligger ett pressklipp på bordet med olika artiklar från föregående månad. Inte en artikel fanns dock med gällande debatten som blossade upp i mellandagarna gällande Västlänken och Riksrevisionens rapport! På min fråga om varför så har det att göra med att man inte lagt med sökordet Västlänken. Det kanske är dags att lägga till flera sökord?

Vägvalet lämnade även ett yrkande om parkeringssituationen vid Saltholmen. Fick även svar på yrkande om taxisituationen utanför Elite Park Avenue Hotel som kommer att kompletteras med en taxificka där taxibilarna kan släppa av och på resenärer.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Fortsatt kritik mot Västlänken och Västsvenska paketet

20 januari, 2012

Idag kan vi läsa tre debattartiklar som kritiserar Västlänken och det Västsvenska paketet i GP.

Den första handlar om utbyggnaden av Hjuviksvägen. Mats Thelin för Nätverket Hjuviksvägen skriver:

”Ett snabbt genomförande av Västsvenska infrastrukturpaketet tycks vara överordnat allt annat. Utbyggnaden av Hjuviksvägen, som är en del av paketet, är olönsamt och kommer att bilda en massiv barriär genom samhällena längs vägen.”

”Riksrevisionens nyligen genomförda granskning visar att flera av åtgärderna inom paketet är ineffektiva och samhällsekonomiskt olönsamma. Vi vill som direkt berörda av ett av delprojekten, utbyggnaden av Hjuviksvägen, ytterligare belysa vilka konsekvenser som politikernas sätt att hantera frågan riskerar att få.”

”Ett aktuellt exempel är förslaget om utbyggnad av Hjuviksvägen, del av väg 155 på västra Hisingen. Barriäreffekten skulle bli massiv när bebyggelsen delas i två delar. I princip blir det omöjligt att passera över vägen, inte minst för alla barn och ungdomar som dagligen rör sig till och från förskolor, skolor och idrottsanläggningar. Större intrång på och inlösen av ett tjugotal fastigheter blir ytterligare en konsekvens.”

”Projektet innebär också en samhällsekonomisk förlust där varje insatt krona beräknas ge 80 öre tillbaka, det vill säga en kalkylerad 20-procentig förlust för skattebetalarna.”

Den andra handlar om Västlänken och att 13 miljarder för station i Haga är orimligt. Claes Westberg, f d trafikdirektör i Göteborg m.fl. skriver:

”Är Västlänkens station i Haga så intressant och attraktiv som man gör gällande? Utifrån ett resenärs-, trafikant- och skattebetalarperspektiv är det svårt att övertygas om detta. En genomlysning ger snarast stöd för motsatsen, skriver bland andra.”

”Haga – attraktiv för resenärerna? Mycket lite! I remissvaret på järnvägsutredningen gjorde SIKA (Statens Institut för kommunikationsanalys) ”tummen ner” för stationen i Haga – den bidrar ytterst marginellt till att öka det kollektiva resandet. I Göteborgs-Postens reportage och marknadsundersökning (2008) framgick att väldigt få resenärer var intresserade av Haga.”

”Vi vill utveckla Göteborg C och samtidigt skapa en suverän övergång mellan pendel- och lokaltrafiken. Lösningen heter Västlänk2021 parad med snabbspårvägs-ringen. Västlänk2021 är en modern västlänk med genomgående spår i en förhöjd slinga och pendeltågsstation på Göteborgs central. I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt.”

”Vi vill kraftsamla nu, det vill säga genomföra infrapaketet under 10-talet. Motiven för detta är flera och kanske främst det faktum att Göteborg fyller 400 år 2021. Tänk att samtidigt kunna visa upp följande strategiska och betydelsefulla projekt – ny Göta älv bro, Västlänk2021, Bangårdsviadukten, ny exklusiv bytespunkt på Göteborgs Central, snabbspårvägsringen – med stor påverkan på kollektivtrafikens utveckling. För trafikanternas, resenärernas och skattebetalarnas bästa, men också för göteborgsregionens anseende och attraktivitet rekommenderar vi att Västlänk2021 snarast utreds och inarbetas i det Västsvenska Infrastrukturpaketet.”

Den tredje i raden av visionära förslag som presenterats under de senaste veckorna. Per Gyllenspetz, expert på hållbara mobilitetslösningar, skriver:

”Göteborgs täta och trevliga gatunät har inte plats för så mycket mer bilar eller kollektivtrafik. Men en spårbil på fem-sex meters höjd kan bli Göteborgs nya kollektiva transportmedel. Man tar en elbil, sätter motor och hjul på taket så att de kan löpa i en skyddad banskena, tar bort ratt och förare och gör en bekväm kupé för fyra till fem passagerare med plats för barnvagn, rullstol eller cykel. Nåväl, det är förstås inte bara att vända upp-och-ned på en elbil. Liknande system har presenterats på olika håll i världen och kallas också för spårbil, spårtaxi, balkbana, personal rapid transit, med mera. Dessa tankar har utvärderats tillräckligt lång tid, även i Sverige. Nu är det dags att de blir verklighet så att vi bekvämt och snabbt kan ta oss runt i vår stad.”

”Nu går vi in i en tid när folk vill att saker skall hända. De gamla beslutsprocesserna riskerar att slå knut på sig själva. Dokumentfloden och mötena behöver kompletteras med bilder som gestaltar och skapar känslor för idéer. Engagemang leder till snabbare beslut. Konturerna av ett projekt kan se ut så här: En förberedande studie görs med preliminära kalkyler och idéer för en projektering där man resonerar med stadens intressenter, inte minst med vår nye stadsarkitekt. Om stadens folkvalda tar beslut att gå vidare kan en bana förverkligas på så kort tid som fem år.”

Har det gått för fort? Saknas förankring hos medborgarna? Ja, jag vill nog påstå det. Även om vissa förslag inte kanske är genomförbara så påvisar det att invånarna inte är med på beslutet vilket skapar ett missnöje istället för uppslutning.

Debatten i mellandagarna och de första veckorna på det nya året har varit minst sagt intensiv. När ska de andra politiska partierna besvara kritiken? De kan börja med att låta Vägvalets interpellation om Riksrevisionens kritik få framställas. Det är dags att ta den svidande diskussionen och sluta ducka för den. Snart sticker huvudet som man tryckt ned i marken fram i Kina!

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GT1, GP4, GP5, GP6, GT2, GP7

Trafiknämnden 18 januari – Del 1

19 januari, 2012

Årets första sammanträde i Trafiknämnden inleddes med formella beslut som tas på första mötet. Då mötet behandlade motionen om Götaringen så har jag delat upp inläggen i två delar.

Motionen om Götaringen behandlades. Alla vet att Göteborg saknar en ringled. Därför blev det en intressant men kort debatt om varför trafikkontorets tjänstemän hävdar att ringleden inte skulle väljas av trafikanter då den är längre och tar lite längre tid att köra. Mig veterligen finns det inga korta ringleder runt om i världen.

Om man tittar på skissen så förordar Trafikkontoret att om trafiken kommer norrifrån kör man ändra fram till Tingstadstunneln och sedan via Lundbyleden och runt över Norrleden. Kommer man söderifrån så kör man in till till Tingstadstunneln och sedan via Götatunneln och runt över Söderleden. Ja, så är det idag, men motionens syfte var att göra något åt den situationen. Om man tar det steget längre så påvisar skissen två små ringleder i en, vilket inte är en optimal lösning. Vidare tar tjänsteutlåtande fasta på att restiden måste bli lika med att köra igenom via E6:an i Göteborg och för att nå detta måste hastigheterna höjas ”till en nivå som är högre än högsta tillåtna hastigheten på svenska”. Ja, för att nå samma restid måste man höja över tillåten hastighetsbegränsning men det säger inte motionen. Motionen säger att 6 minuters längre restid är inte ovanligt för en ringled.

På min fråga om förslaget är avstämt med Trafikverket så behövdes inte det då tjänstemannen som utredde motionen tidigare arbetat där och var väl insatt i Trafikverkets planer för Norrleden. Lite konstigt med tanke på att samverkan är stadens paroll. Ett märkligt påstående var också att man inte kan jämföra Göteborg med Paris eftersom den staden saknar en genomfartsled. Men motionen går ju ut på att trafiken på genomfartsleden ska minska. Den sista och kanske roligaste synpunkten var när jag ifrågasatte om det verkligen inte gick att göra ringleden mer attraktiv genom att styra detta med kommande trängselskatter. Ingenstans i tjänsteutlåtandet står det något om det. Det är ju lite märkligt att det s.k. styrmedlet inte utnyttjas i lösningar som faktiskt lyfter bort trafiken från centrum. Jag har för mig att ett av skälen för att införa trängselskatt var miljön i centrum!? Jag kan konstatera att pengarna går före allt och det visar detta tjänsteutlåtande klart och tydligt (för övrigt så fick jag även denna indikation). Trafiknämnden valde att rösta ned motionen efter votering där samtliga övriga partier röstade emot förslaget.

Vidare fick vi ett antal redogörelser. I februari kommer man att besluta om att gå vidare med genomförandet av framkomligheten vid Nils Ericsonterminalen. Det är trångt och utredning görs för att se hur man ska minska antalet bilar i centrum. Konstigt med tanke på att precis innan röstades en ringled ned. Fick också reda på att det är tillåtet att cykla i busskörfälten vilket ska underlätta för cyklister förbi centralen. Många visste inte om detta. Men se upp för bussen ni som är ute och cyklar!

Nästa redogörelse handlade om barnperspektivet och hur Trafikkontoret arbetat med detta. En mycket stilig broschyr låg på ledamöternas bänk. Men det gäller att omsätta målen i praktiken. Jag kan tycka att det blir konstigt att nu ska vi ”lära” föräldrarna att inte skjutsa sina barn till skolan när t.ex. dagisplatskön sträcker sig över stadsdelarna för att uppnå lagen (som för övrigt inte går så bra ändå). Är det konstigt att föräldrar skjutsar sina barn? Det finns mycket kvar att göra mer än att skapa en broschyr. Missförstå mig rätt, tjänstemännen gör nog precis det de kan för att följa den styrande majoritetens önskemål. Men den styrande majoriteten borde kanske tänka igenom vad det innebär och om man verkligen lever upp till flådiga ord.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Vägvalets interpellation om Riksrevisionens rapport får förmodligen inte framställas

18 januari, 2012

Vägvalets interpellation om Riksrevisionens rapport gällande det Västsvenska paketet kommer förmodligen inte att få framställas. Göteborgs kommunfullmäktiges ordförande, Rolf Lindén (S), har via stadsledningskontoret meddelat att han vid nästa sammanträde i fullmäktige kommer att ställa proposition om interpellationen ska få framställas.

Med anledning av Riksrevisionens rapport, ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”, som kom i  december 2011 lämnade Vägvalet i början av januari 2012 en interpellation till Göteborgs kommunfullmäktige. Riksrevisionens rapport berör i princip alla delar som Göteborg Stad förhandlat fram i form av det Västsvenska Paketet, medfinansieringen, trängselskatten och Västlänken.

Riksrevisionen påtalar klart och tydligt att:

  • det Västsvenska paketet är forcerat
  • medfinansiering ger helt andra effekter än det var tänkt
  • trängselskatten är inte är rätt finansieringsmetod
  • Västlänken är samhällsekonomisk olönsam

Läs Riksrevisionens rapport här och debattartikel i GP ”Inga skattepengar till olönsamma projekt” här.

Vägvalet ställer följande fråga till kommunstyrelsens ordförande:

Vilka åtgärder avser du att vidta när Västlänken i det Västsvenska paketet och dess finansiering i form av trängselskatt ses som olönsamt?

Diskussion har uppstått huruvida frågan i interpellationen berör det kommunala uppdraget. Vägvalets uppfattning är att alla delar som kritiseras i Riksrevisionens rapport har tidigare beslutats av Göteborgs kommunfullmäktige och därmed är frågan legitimerad.

Nu blir det upp till partierna i Göteborgs kommunfullmäktige att avgöra om interpellationen får framställas på sammanträdet torsdagen den 26 januari.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GT1, GP4

Västlänken och tillväxten

6 januari, 2012

Idag läser jag ledaren i GT. De senaste veckorna har det pågått en intensiv debatt kring framför allt Västlänken med anledning av Riksrevisionens rapport. Förespråkare för tunneln tar till alla möjliga inkonsekventa argument för att få försvara tunneln. Trots att tunneln är olönsam och väldigt dyr. Tunneln har en nettonuvärdeskvot på -0,55 vilket motsvarar ett underskott i nettonuvärde på 9,3 miljarder kronor.

Men för att få den lönsam haglar påhittade argument och parametrar likt kvalificerade gissningslekar. Framför allt hur många som ska åka i tunneln. Likt trollkarlen Merlin försöker diverse företrädare att sia om framtiden och antalet resenärer. Miljöpartiet väljer som vanligt att kasta in alla möjliga parametrar som slutar med global uppvärmning.

Men vad vi än vill tro om tillväxten så påverkas den av en mängd parametrar som t.ex.

  • arbetsmarknad
  • bostadsmarknad
  • högskoleplatser
  • konjunkturläget
  • konkurrens
  • företagsetablering
  • service till medborgarna

Göteborg som stad står inför tuffa utmaningar med mutkulturen hängande över sig. Företagsklimatet har under 2011 försämrats och Göteborg rankas på föga smickrande 97:e plats av Svenskt Näringsliv. Detta att jämföras med plats 63 år 2006. Det går inte direkt åt rätt håll. Detta är bekymmersamt för staden och dess tillväxt som proklameras.

GT:s ledare skriver:

”Till Göteborg flyttade 6 631 nya invånare under 2011. Alla kom inte för jobbets skull. Många var invandrare och flyktingar som söker bättre lycka här. En annan stor grupp var unga studenter. Men alla är en del av trenden att storstäderna lockar allt fler, medan glesbygden utarmas mest.”

”Och överallt drömmer kommunpolitiker om att ha det som Stockholm. Enbart Stockholms kommun växte i fjol nästan tre gånger så mycket som Göteborg, säger SCB:s statistik. Inte konstigt alls. Stockholmsområdet har det mest varierade näringslivet. Alla huvudkontor och statliga myndigheter lockar med jobb som knappt finns i Göteborg, än mindre i Töreboda.”

Och då uppstår en större fråga. Väljer verkligen folk att flytta till Göteborg eller kringliggande kommuner? Göteborg konkurrerar med tuffa regioner som Stockholm, Malmö/Köpenhamn och Oslo. Enligt ovanstående siffror väljer folk att flytta till Stockholm. Det är inte så konstigt eftersom många av de statliga myndigheterna och huvudkontoren finns i huvudstaden.

Om vi tar på oss skorna för någon som ska flytta, vad gör att den personen flyttar till Göteborg? Är det den fantastiska barnomsorgen och dagisplatser som räcker till alla? Eller äldreomsorgen? Eller våra skolor? Eller jobben? Eller bostäderna? Trängselskatten som barriär? En tågtunnel? Frågorna är många och det koncentreras på fel saker för att skapa en attraktiv och hållbar stad.

Ovan faktorer är väldigt osäkra och används hänsynslöst för att försvara Västlänken. Egentligen vet vi ingenting om framtiden. I sådana lägen tar man det säkra före det osäkra. Det finns ett alternativ, Västlänk2021, som går att bygga och ha färdigt 10 år tidigare. Tills dess kan vi utvärdera om Göteborg är på väg mot den s.k. tillväxten eller inte. Därefter kan vi komplettera med åtgärder eller varför inte lämna över till nästkommande generation att själva få avgöra. Nej, istället ska vi sätta den nästkommande generationen i skuld och slå oss för bröstet för vi vet ju deras bästa.

Nej, en tunnel löser inte problemen ovan. Vi måste bli mer kreativa än så för att sätta Göteborg på kartan. Det finns annars en överhängande risk att Västlänken slutligen kommer att användas för att åka igenom Göteborg till konkurrerande regioner och vad har vi då uppnått?

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet GP1

GP – Vägplan via Partille/Jeriko till Slambymotet dammas av

4 januari, 2012

I dagens pappersutgåva av GP kan vi idag läsa att man planerar dammar v en gammal vägplan gällande förbindelselänk mellan E20 och riksväg 40 via Partillemotet och Jeriko till Slambymotet. Anledningen till denna tvärvändning är följande:

”Förutom trafikökningen med anledning av Råhultsplanerna, räknar Trafikverket med att införandet av trängselavgift i Göteborg medför att många trafikanter kommer att använda sig av den nya tvärförbindelsen.”

”Kraftig ökning väntas. I dag passerar i genomsnitt 15 000 fordon per dygn förbi Björndammen och 7 000 genom Bårhult. Enligt den trafikprognos som har gjorts för 2013 kommer den aktuella dygnstrafiken att öka till 20 500 respektive 13 000 fordon.”

Men Trafikverket vill att kommunerna betalar också och totalt handlar det om 600 miljoner kronor för att färdigställa till 2017.

Detta är en del av den s.k. Östringen. I kombination med Vägvalets förslag Göta Ringen skulle detta mycket väl kunna avlasta Göteborg utan att införa trängselskatt.

Men varför har Trafikverket nu börjar fundera över denna länk? En tanke är för att det kanske inte kommer att minska trafiken som man tänkt?

I vilket fall som helst så spelar Trafikverket ut sitt trumfkort mot de berörda kommunerna: Betala om ni vill ha något byggt! Var det inte detta förhållningssätt något som Riksrevisionen just kritiserade?

Theo Papaioannou
Vägvalet

 

Vägvalet lämnar motion och interpellation med anledning av Riksrevisionens rapport

3 januari, 2012

Med anledning av Riksrevisionens rapport, ”Medfinansiering av statlig infrastruktur (RiR 2011:28)”, som kom i  december 2011 lämnar nu Vägvalet en interpellation och motion. Riksrevisionens rapport berör i princip alla delar som Göteborg Stad förhandlat fram i form av det Västsvenska Paketet, medfinansieringen, trängselskatten och Västlänken.

Interpellation om Riksrevisionens rapport

Vägvalet lämnar interpellation om Riksrevisionens rapport gällande det Västsvenska paketet.

Riksrevisionen påtalar klart och tydligt att:

  • det Västsvenska paketet är forcerat
  • medfinansiering ger helt andra effekter än det var tänkt
  • trängselskatten är inte är rätt finansieringsmetod
  • Västlänken är samhällsekonomisk olönsam

Läs Riksrevisionens rapport här och debattartikel i GP ”Inga skattepengar till olönsamma projekt” här.

Motion om att utreda Västlänk2021

Kritiken om Västlänken stärks nu ytterligare av Riksrevisionen. Projektet är och har varit sedan start samhällsekonomisk olönsam. Västlänken är den största enskilda investeringen på 20 miljarder kronor i det Västsvenska paketet som har en redovisad negativ nettonuvärdeskvot på -0,55 vilket motsvarar ett underskott i nettonuvärde på 9,3 miljarder kronor.

Förslaget om vändslinga, idag kallad Västlänk 2021, vid Centralstationen har förts fram som ett alternativ men har aldrig utretts.

Därför lämnar Vägvalet en motion med krav på att utreda Västlänk 2021 med omedelbar verkan.

Utredning beräknas till ca 20 miljoner kronor.

Under förutsättningen att utredningen utförs senast 2012 kan etapp 1 stå redo 2019/2020 lagom till Göteborgs 400-års jubileum. Möjligen kan även etapp 2 vara klart men det som är genialt är att etapperna är fristående varandra.

Läs om Västlänk 2021 här eller se Kurt G Larssons presentation på vår Youtube kanal.

Läs även Vägvalets debattartikel ”Lyssna på kritiken av Västlänken” i GP här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Läs pressmeddelandet i sin helhet i vårt pressrum.

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, GP10

God Jul och Gott Nytt År

30 december, 2011

Nu närmar vi oss årets slut. Det har varit ett spännande och utmanande år med många turer i staden. Vi tackar alla våra läsare som finner vår blogg intressant och under 2012 kommer vi att fortsätta bevaka införandet av trängselskatten, värna om demokratin och öppenheten inom Göteborgs stad.

Vi önskar alla God Jul och Gott Nytt År!

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Nu duggar kritiken tätt gällande Västlänken

30 december, 2011

Efter Vägvalets debattartikel gällande Riksrevisionens kritik i GP publiceras ytterligare tre debattartiklar. Den första av Peter Danielsson, miljöexpert inom kollektivtrafikbranschen med Västlänken ger 20 miljarder i förlust. Den andra av Lennart Wassenius (C), en av initiativtagarna bakom Västlänk 2021, Satsa på rätt Västlänk istället. Den tredje av transportforskaren Björn Hasselgren, Staten boven bakom ineffektiv infrastruktur.

Peter Danielsson riktar kritik mot Kia Andreassons utspel skriver:

”Miljökommunalråd Kia Andreasson (MP) skriver i sin replik på GP Debatt (23/12) att det finns ett antal miljönyttor som inte tas med i den samhällsekonomiska analysen. Som exempel på detta anförs att miljöpåverkan från kväveutsläpp, buller, gifter och olja från vägtrafiken samt minskade trafikolyckor inte ingår i den samhällsekonomiska analysen.”

”Genom detta påstående blottar Kia Andreasson sin totala okunnighet i frågan. I Banverkets rapport ”Samhällsekonomisk bedömning” finns kostnader och nyttor för Västlänken redovisade där nyttor inom miljö och trafiksäkerhet för minskad vägtrafik uppgår till 1,6 miljarder under avskrivningstiden på 60 år.”

Precis i linje med den kritik vi riktade mot Kia Andreasson i vårt blogginlägg Tror Kia Andreasson på tomten också?

Vidare skriver Peter Danielsson:

”Västlänkens kostnader har ökat med 70 procent sedan utredningen gjordes år 2005. Tyvärr har riksrevisorn fel när han beräknar samhällsförlusten till tio miljarder kronor. Utgående från de uppdaterade kostnaderna ger Västlänken en samhällsekonomisk förlust på över 20 miljarder kronor enligt den vedertagna beräkningsmodellen för samhällsnyttor. Västlänken är en ekonomisk katastrof då nyttan endast är 20 öre på varje investerad krona.”

Lennart Wassenius ger Kia Andreasson (MP) svar på tal om att hon far med osanning när hon säger att Västlänken är den bästa investeringen som någonsin gjorts i Göteborg:

”Västlänkens brister eller svagheter kan sammanfattas i fyra punkter:

  • Tid. Projektet tar cirka tio år att planera/ projektera och tio år att bygga, varför nyttan kan påräknas först efter 2030.
  • Kostnad. Projektet är nu kostnadsberäknat till 20 miljarder, men vad blir det i verkligheten? Har man exempelvis hanterat problemen och kostnaderna fullt ut då Korsvägen skall byggas om för att slutligt få en gestaltning i tre plan?
  • Risker. En nio kilometer lång tunnel i lös, marin lera under centrala Göteborg är inte att leka med.
  • Nytta. Projektet ger bara marginell påverkan på resandet. Haga är ingen publik punkt i Göteborg.Och har man ställt frågan – vem vill till Haga?

I jämförelse med Västlänken kan Västlänk2021 genomföras tio år snabbare, kostar endast en tredjedel (7 miljarder) och är ett betydligt mindre riskfyllt projekt. Nyttan är också större eftersom resenärerna slipper omvägen via Haga och bytespunkten mellan pendel- och stadstrafiken blir mycket exklusiv.”

Vi kan inte undgå att se att Centern internt inte är överens om vad som ska göras trots att Kristina Jonäng (C) gång på gång mer eller mindre skällt ut alla kritiska röster om Västlänken och det Västsvenska Paketet. Vi skickar med en brasklapp till Jonäng: Lyssna av de egna överkörda leden innan du kritiserar alla andra!

Björn Hasselgren skriver följande:

”Riksrevisionen har rätt i mycket av sina iakttagelser av medfinansieringen av stora infrastrukturprojekt. Lösningen på bristerna ligger dock snarare i en ändrad ansvarsfördelning och förbättrade incitament att göra rätt än i att stärka centraliseringen, som tycks vara Riksrevisionens recept.”

Den ändrade ansvarsfördelningen är något Vägvalet påpekade i remissvaret till Näringsdepartementet gällande medfinansieringen.  Så länge det råder oklarheter om vad som gäller så kommer ansvarsfördelningen att vara otydlig. Detta återfinns i Riksrevisionens kritik gällande förhandling av det Västsvenska paketet som visar på oklara och otydliga signaler om ansvarsfördelningen. Trängselskatten är en statlig skatt som tillfaller staten och inte kommunen.

Hasselgren påpekar vidare två motstående synsätt som komplicerar:

”Å ena sidan har en linje drivits som innebär att ett kostnadsansvar för varje transportslag skall upprätthållas, det vill säga de som använder vägar eller järnvägar ska betala vad systemen kostar. Det är en modell som ger fokus på organisationerna som förvaltar vägar och järnvägar och deras leverans av tjänster till brukarna. Modellen brukar ge starka incitament för organisationerna att effektivisera verksamheten. Överdrivna investeringar hålls tillbaka.

Å andra sidan har en linje drivits där ett samhällsekonomiskt perspektiv styrt statens agerande. I denna modell har staten skilt på avgifts/skattepolitik och vad som tilldelas till vägar och järnvägar för underhåll och investeringar. Brukarna ska enligt samma modell endast betala den kostnad som varje enskild resa orsakar, den så kallade marginalkostnaden. Modellen riskerar att leda till att väg- och järnvägsorganisationerna fokuserar mer på regeringen och departementen, som finansierar verksamheten, än på kunderna. Drivkrafterna för effektivisering och kundanpassning blir svagare. Risken för överinvesteringar blir större.”

Observera sista meningen när ett samhällsekonomiskt perspektiv råder. Risken för överinvesteringar blir större! Det är här detåplötsligt blir tillåtet att stapla flosklaerna om projekt som Västlänken utan det har någon som helst nytta för medborgarna/kunderna.

Sammanfattningsvis skriver Hasselgren att man bör se över:

  • ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna.
  • kostnadsansvaret för vägar och järnvägar.
  • statens roll på området.

Alltså, det som Vägvalet sagt hela tiden. Vad är Statens roll och vad är regionens och kommunens roll. Utred detta först innan paket och nya skatter sätts ihop och se om det håller. Hönan och ägget!

Vi kan inte annat än hålla med Peter Danielsson när han säger:

”Om Kia Andreasson och andra tillskyndare av Västlänken utsätter sig för risken att sätta sig in i fakta stället för att hänvisa till politiska floskler skulle en saklig debatt kunna leda fram till rätt investeringar.”

Ja, var är alla tillskyndare av Västlänken i debatten? Alla andra partier? Som julsången går ”Midnatt råder tyst det är i huset…”. Kan det måhända vara stadshuset i Göteborg?

Vi har sagt det i vår debattartikel och blogginlägg och vi säger det igen.

  • Riv upp beslutet om trängselskatt.
  • Slopa Västlänken.
  • Utred med omedelbar verkan Västlänk 2021.

Gör om, gör rätt.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1, GP2