Jakten på den försvunna trängselskatten

22 oktober, 2014

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet som handlar om den omöjliga uppgift som väntar Stadsledningskontoret. De har nämligen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att leta fram ”alternativa förslag som tillsammans ger likvärdiga eller bättre trängsel-, miljö-, utrymmes-, trafik- och hälsoeffekter som trängselskatten gör och kommer att ge”.

Vägvalet skriver: ”Utredningsdirektiven gör att alternativen till Jakten på den försvunna trängselskatten inte står att finna. Och precis som i Indiana Jones-filmen förbereder de sig själva och väljarna på att för alltid glömma bort folkomröstningen i en dokumentlåda på stadsarkivet.

                    Göteborgs stadsarkiv 2015?

Och de som följt med i debatten de senaste dagarna märker att kampen mot folkomröstningsresultatet pågår på flera fronter. Den nya regionstyrelsen med moderaten Johnny Magnusson i spetsen tänker inte lyfta ett finger för att följa folkviljan. Hans uttalande i GP igår tyder snarast på ett likgiltigt väljarförakt och hans kommentarer på den kritik han fick för detta i dagens GP visar tyvärr att han inte bryr sig om vilken bild han förmedlar till väljarna. Det är ju fyra långa år till nästa val och då lär Magnusson ha passerat pensionsåldern – till och med med Reinfeldts mått mätt.

Även inom miljörörelsen försöker man sätta sin egen hjärtefråga framför demokrati- och medborgarinflytande. I en debattartikel i Göteborgs Fria menar Helena Norin, ordförande Naturskyddsföreningen i Göteborg, att man måste vidta långtgående åtgärder för att acceptera att trängselskatten avskaffas. Enligt Norin måste alla parkeringsplatser längs gatorna i innerstan bort, alla butiker i innerstaden ska erbjuda hemkörning med fossilfri samdistribution (hur ska det gå till?), bilar ska bara få köra i innerstan varannan dag, avsevärd höjd boendeparkering för fossildrivna bilar, dubbdäcksförbud i hela innerstan med mera, med mera. Uppfinningsrikedomen för att stoppa all privatbilism i Göteborg är i det närmaste oändlig.

Det är förstås orimligt att invånarna i Göteborg, en stad som bara ligger på cirka plats 500 av världens största städer befolkningsmässigt, ensamt ska lösa världens luftproblem.  Och att som Helena Norin vill, ersätta trängselskatten med andra åtgärder som slår lika orättvist och drabbar enskilda människor helt utan urskiljning, är inte en framkomlig väg. Och det är också en berättigad fråga om de valda politikerna har något mandat att genomföra de saker Norin förordar? Tillvägagångssättet för att Norin ska få som hon vill innebär att politikerna ska ta beslut om saker som man tydligt inte gått till val på. Förra gången man gjorde så, när man tog beslutet om trängselskatt – trots löften om motsatsen innan valet 2006 -  vet vi ju att det inte blev så bra.

Vägvalet skriver: ”Väljarna har genom sitt nej förkastat miljöargumentet. De har sett igenom påståendena om att de kommer snabbare fram i trafiken. Och framför allt har de sagt nej till att tvingas betala mer i skatt utan att få något påtagligt tillbaka.

Läs hela debattartikeln här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Statsvetarna tagna på sängen

17 oktober, 2014

Igår var det ett seminarium på Göteborgs Universitet med olika statsvetare om folkomröstningen om trängselskatt. Själv kunde jag inte närvara men flera kolleger var där och återrapporterade. GP skriver även idag en sammanfattning från mötet.

Det är en mycket konstig diskussion som uppstått från statsvetarnas håll. Jag börjar nästan känna att det beror på att man har ingen aning om varför resultatet blev som det blev. Istället för att problematisera varför processen med införandet av trängselskatten resulterat i en folkomröstning raljerar man nu istället om folkinitiativets existensberättigande utan några som helst belägg. Att ställa den representativa demokratin mot folkinitiativet är en förenkling som inte anstår en professur vid ett universitet.

Olle Wästberg, som ska utreda det förstärkta folkinitiativet på uppdrag av regeringen, dömer ut det innan han ens har börjat när han får frågan i GP:

”Är folkomröstningen i Göteborg ett bra exempel på hur fel det kan bli?

– Ja. Den belyser betydelsen om var i den demokratiska processen folkinitiativ kommer in. Man bör inte ha folkomröstningar som innebär att man river upp redan fattade beslut. I stället bör man ha folkomröstningar för att man står inför beslut, menar Olle Wästberg som anser att trängselskatten är exempel på en fråga med stor komplexitet.”

Låt oss hjälpa Wästberg på vägen att analysera läget i Göteborg genom att backa till 2010 då trängselskatten beslutades av Göteborgs kommunfullmäktige. Beslutet togs under ett valår vilket innebär att man kunde ha väntat in valet eller till och med lagt en folkomröstning i anslutning till valet. Det gjorde man inte. Istället motarbetade och nonchalerade man den kritik som uppstod.

Vägvalet grundades och tog fem mandat. En kraftig motreaktion mot trängselskatten. Vägvalet lämnade in en begäran om en folkomröstning i december 2010 som sedermera röstades ned i april 2011. Politikerna hade med andra ord flera chanser att genomföra en folkomröstning innan införandet av trängselskatten och startandet av det Västsvenska paketet. Demokratiprocesserna tar tid. Väldigt lång tid. Och då är det väl inte konstigt att när vi har ett glapp mellan politiker och medborgare att ett folkinitiativ uppstår efter införandet?

I Göteborgs fall är det därför inte tidpunkten när folkomröstningen anordnades som är problemet, utan det faktum att politikerna genom hela beslutsprocessen varit emot en folkomröstning för att de inte ville ha det nej-resultat som vi nu har fått. Och det är precis för att folket ska kunna ges möjlighet att säga ifrån (både före och efter ett taget beslut) som lagen om det förstärkta folkinitiativet beslutades av Riksdagen och började gälla 2011.

Och vem är ansvarig för situationen i Göteborg? Frågan har ett enkelt svar: De politiker som tagit beslutet om att införa trängselskatten, ingen annan.

Theo Papaioannou
Vägvalet

GP debatt: Öppna paketet före jul i år

26 september, 2014

Idag publicerade GP en debattartikel från Vägvalet som beskriver hur det Västsvenska paketet skulle kunna packas upp. Efter folkomröstningen har många politiker pratat om hur svårt det blir att lösa upp de gordiska knutarna som de själva använt sig av i syfte att paketet aldrig skulle gå att splittra. I själva verket är det ganska enkelt.

De undertecknade avtalen har fem parter: Göteborgsregionens Kommunalförbund, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Göteborg stad och och staten (Trafikverket).

Göteborgsregionens Kommunalförbund satsar inga egna pengar och de flesta kommuner är inte berörda. I vissa fall är det till och med samma politiker från Göteborg som undertecknat avtalet för GK:s räkning.

Region Hallands insats motsvarar ungefär vad de fått tillbaka för de plattformsförlängningar för pendeltåg som gjorts i Halland.

Västra Götalandsregionen satsade pengar motsvarar på samma sätt ungefär redan genomförda plattformsförlängningar och pendeltågsparkeringar.

Göteborg stad bör ta sitt ansvar för det lokala vägnätet – så som man alltid gjort – och bör därför bekosta den nya Göta Älvbron.

Staten ansvarar för järnvägsnätet och Trafikverket är ansvarig myndighet som skall anpassa kapaciteten till det behov som finns. För en liten del av vad Västlänken kostar kan man öka antalet spår och öka kapaciteten utan att förstöra staden genom de ingrepp som Västlänken medför. Staten bör därför fullfölja sitt åtagande för de statliga vägarna (bl.a. Marieholmstunneln) och utreda kostnadseffektiva lösningar för järnvägen som ryms inom det statliga anslaget.

Allt detta utmynnar i att den totala kostnaden minskar, regionerna slipper betala något mera, medborgarna slipper trängselskatten som göteborgarna röstat bort och staden behöver inte grävas upp under ett decennium.

Så låt julen komma tidigt till alla göteborgare i år! Är det några som förtjänar en tidig paketöppning i år, så är det alla göteborgare som utan att önska det blev påtvingade ett paket för fyra år sedan.

Läs hela debattartikeln här.

Öppnas före jul

Öppnas före jul

Håkan Andersson
Vägvalet

För bra för att vara sant?

25 september, 2014

För 11 dagar sedan röstade göteborgarna nej till trängselskatt. Med nästan 14 procentenheters övervikt röstade 56,89 procent nej av de som röstade.

Kommentarerna dagarna efter var positiva ur demokratisk synvinkel:

Den klara nej-segern i folkomröstningen var en riktig skräll. Men den kan inte viftas bort.” (GP:s ledare)

Även om folkomröstningen enbart är rådgivande är utslaget så tydligt att Göteborgspolitikerna inte kan nonchalera resultatet.” (GP:s ledare)

Resultatet är tydligt. Vi måste lyssna på göteborgarna och i första hand söka en annan finansiering”, sa Jonas Ransgård (M) till GT.

Vi måste vara extremt eftertänksamma och kloka om hur vi ska hantera detta. Vi har ett nej i till trängselskatten i folkomröstningen som vi måste förvalta och hur vi ska kunna genomföra de nödvändiga förändringar i Göteborg som vi har påbörjat med hjälp av trängselskatt, men utan trängselskatt”, sa Ulf Kamne (MP) till GT.

Vad händer sedan? Jo, några insändare i GP påpekar att de vet med sig att alla eller de flesta väljarna röstade nej för att få bort Västlänken. Nu var det störst andel nejsägare i de inte så välbeställda förorterna, tillåt mig tvivla på att dessa väljare brydde sig så mycket om Västlänken och en uppgrävd innerstad.

En del politiker, som Martin Wannholt (M), börjar till och med förvirrande prata om att anordna en ny folkomröstning. Bäst före-datumet för folkomröstningsresultat tycks alltid ha kort datum när folket röstar ”fel”.

Uppriktigt sagt är det svårt att förstå vad problemet är om en del röstade nej på grund Västlänken? Trängselskatten kom endast till för att finansiera Västlänken – det bekräftade trängselskattens pappa Göran Johansson i Christer Lövkvists GP-artikel för två år sedan. Utan trängselskatt, ingen Västlänk – och tvärtom. Att inte koppla ihop trängselskatten med Västlänken vore därför faktiskt mer ologiskt än att inte göra det.

Det fanns säkert många olika anledningar till att väljarna röstade ja respektive nej. Är vissa bevekelsegrunder mindre värda än andra? I en folkomröstning är det alternativet med flest röster som vinner.

Martin Wannholt vill nu genomföra någon slags opinionsundersökning för att ta reda på anledningarna till varför folk röstade som de gjorde. Statsvetare kommer säkert att ägna sig åt denna fråga, men politikerna som har att hantera folkomröstningsresultatet bör avstå från att övertolka olika bevekelsegrunder. Det finns redan en mycket bra opinionsundersökning om vad göteborgarna tycker: 175 561 har röstat nej! Och det tvärtemot vad de undermåliga opinionsundersökningarna före valet förutspådde. Vad ska en ny undersökning baserad på 500 personer tillföra? Den kanske blir lika felaktig som de andra var?

GP:s ledarredaktion kommer nu också fram till samma slutsats. I dagens ledare skriver man: ”Men en opinionsundersökning kan inte rimligen revidera resultatet av en folkomröstning.

Men den därpå följande brasklappen sänker tyvärr hela ledarsticket: ”Lika lite kan en rådgivande folkomröstning anses väga tyngre än ett kommunalval. Det demokratiska problemet är ju nämligen att samma väljare som röstade nej till trängselskatten röstade fram en överväldigande majoritet i kommunfullmäktige för partier som vill behålla trängselskatten.

Är det ett verkligen ett ”demokratisk problem” att väljarna sett folkomröstningen och partivalet som två helt skilda saker? Var någonstans i lagen om det förstärkta folkinitiativet står det att man som väljare måste bekräfta det man röstade på i en folkomröstning genom att välja ett parti som företräder samma sida? Ingenstans!

I slutklämmen förbereder GP.s ledare alla göteborgare på att folkomröstningen kan komma att köras över: ”Till sist är det oundvikligen kommunfullmäktiges ansvar att väga samman alla fakta och fatta bästa möjliga beslut för Göteborg i dag och i framtiden. Det kan innebära ett fortsatt ja till trängselskatten trots att det blev nej i folkomröstningen.

Egentligen var väl kommentarerna efter folkomröstningen för bra för att vara sanna? Men att begära någon slags förklaring från hundrasjuttiofemtusen väljare varför de röstade som de gjorde känns inte som någon framkomlig väg.

Läs hela GP:s ledare här.

Håkan Andersson
Vägvalet

Att kunna men inte vilja

19 september, 2014

1980 gav kultbandet Torsson (”Det spelades bättre boll”, ni vet) ut sin debut LP med ovanstående namn. Det skulle också passa som rubrik till en del av partiernas kommentarer efter det kraftiga nejet i folkomröstningen i söndags. Nog kan de alltid, men vill de?

Att klä in frågan om man tänker följa väljarnas utslag i diverse uttalanden som: ”Vi måste fråga de andra avtalsparterna” eller ”då måste vi hitta någon annan finansiering” är tyvärr små steg mot att strunta i folkomröstningen.

Väljarna har röstat om att ta bort trängselskatten, frågan på valsedeln ställdes precis med samma formulering som i namnsamlingen, något som partierna ändå har godkänt som en formulering. Så långt är allt helt enligt lagstiftarens intentioner.

Eftersom folkomröstningar är rådgivande i Sverige borde det därmed också vara själva borttagandet av trängselskatten som sådant som våra lokala politiker ska ta ställning till först. De ska inte snegla på vad det kan ”ställa till med” och inte göra några bedömningar om hur man ska gå tillväga för att genomföra det.

Istället borde de sätta sig ner och klart och tydligt ta ställning till om de ställer sig bakom resultatet eller ej. Om till exempel Socialdemokraterna, som ändå är det parti som uttryckt mest tvivel om huruvida de tänker följa resultatet, kommer fram till att: ”Nej, vi tänker inte medverka till att avskaffa trängselskatten”, bör de säga det och stå får den åsikten – utan att skylla på någon annan aktör eller försvårande omständighet.

Om en majoritet av kommunfullmäktige kommer fram till att vi vill följa utslaget i folkomröstningen, är det bara att sätta bollen i rullning. Skriv ett brev till regeringen med tvärtom ordalydelse som när man begärde att trängselskatt skull införas. Inled därefter diskussioner med de andra inblandade parterna. Om man där får kalla handen, säg upp avtalet. Då tvingas alla börja diskutera finansiering, paketets innehåll och storlek m.m. Helt enkelt prioritera vad som är viktigt och mindre viktigt, vad som är onödigt dyrt och vad man kan göra i stället.

Naturligtvis är allt inte så enkelt som det beskrivs ovan, men om man redan på förhand har bestämt sig för att det inte går eller att folkomröstningen komplicerat allting, så går det garanterat inte. Hade vi i Vägvalet haft den inställningen hade vi inte fått folkomrösta i söndags.

Så det handlar i slutändan mer om vad man vill än om vad man inte kan.

Och jo, det spelades verkligen bättre boll förr. På Gunnar Nordahls tid.

Håkan Andersson
Vägvalet

Tack för ert stöd!

16 september, 2014

Vi i Vägvalet vill tacka alla våra väljare för ert stöd! Utan era röster hade det varit omöjligt att driva vår politik vidare under kommande mandatperiod. Om valresultatet står sig har vi fått tillbaka våra fem mandat (av 81) som vi fick till låns i förra valet 2010.

16 149 väljare har preliminärt lagt sin röst på ett uppstickarparti som inte alltid har samma syn på sakernas tillstånd som övriga partier har.

Vi vill också än en gång tacka våra fantastiska valarbetare, utan er hade det här inte gått heller. Ni är Sveriges bästa valarbetare – utan diskussion!

Valdagen var en historisk dag i Göteborgs historia. Tack alla 309 835 personer som gick man ur huse för att berätta för politikerna vad de egentligen tycker om trängselskatten. Alla fromma förhoppningar på ja-sidan blev till sand. Hela 56,8 procent  röstade nej och 43,2 procent ja. Det höga valdeltagandet, nästan 73 procent, gör det svårare för övriga partier att ignorera resultatet.

Som flera redan kommenterat i media uteblev valkampanjen nästan helt från Ja-partiernas sida. De körde med taktiken ”största möjliga tystnad” i frågan – samma strategi som de med viss framgång använt sig av i valet 2010 – skillnaden var ju bara att nu hade väljarna en folkomröstning att rösta i och med facit i hand var det nog inte så klokt.

Som synes av rösträkningen var fanns det starkaste motståndet på Hisingen (66 %) och i de östra stadsdelarna (Angered, Bergsjön, Gärdsås,  Kortedala). Ja-partierna har envist hävdad att trängselskatten drabbar låginkomsttagare minst, tydligen höll inte invånarna i dessa distrikt med om det. Motståndet där är kompakt.

Två gånger röstades och debatterades det i kommunfullmäktige om att hålla en folkomröstning under förra mandatperioden. Båda gångerna fick vi argumentet att över 90 procent av väljarna minsann hade röstat för trängselskatten kastat i ansiktet på oss och att det därför inte fanns någon anledning att anordna en folkomröstning. Folket hade redan sagt sitt i valet 2010, enligt dessa partiers företrädare. Men alla visste också att detta falska påstående inte var sant.

Och nu är det bevisat. Vi lär i alla fall inte få höra det argumentet från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet när frågan om hur huruvida folkomröstningen ska följas eller ej når kommunfullmäktige senare i höst. I deras värld har ett knappt tioprocentigt motstånd plötsligt växt till 56,8 %, kanske ett tungt uppvaknande?

Opinionen före trängselskattens införande var med stor övervikt emot, det visade alla undersökningar. Även efter införandet 2013 bestod det. Det är först på senare tid som några undersökningar visat på en svängning i opinionen. Enligt dessa kom omsvängningen fort och var kraftig. Den ena mätningen, en Sifo-undersökning beställt av lobbyisterna på Västsvenska Handelskammaren (som aktivt stöttat Ja-sidan) visade sensationella 50 procent ja och bara 29 procent nej. GP kom i slutet av september med en undermålig undersökning från Novus där bara 500 personer hade tillfrågats.

Att nej-sidan gått från 29 till 57 procent på bara ett par månader är förstås helt orimligt.  Om man dessutom lägger till att nej-opinionen både innan och efter trängselskattens genomförande legat stadigt på runt 60 procent, är det mycket mer troligt att de enskilda mätningarna som visade på en kraftig Ja-opinion var undermåligt utförda.

Att den senaste tidens debatt om Västlänkens skenande kostnader har gjort avtryck i valresultatet är dock säkerställt. Det kan våra valarbetare intyga. Men det handlar kanske om några enstaka procent i opinionen, och då speciellt från de som bor i centrum och skulle påverkas av bygget under 10 år.  Men att mer än hälften av nej-röstarna egentligen skulle vara för trängselskatt (som framförts av vissa efter folkomröstningen) saknas det belägg för.

Än en gång tack till alla som stöttat oss. Vi har fått massor med glada tillrop i sociala media och via mejl, något vi tacksamt suger i oss.

Nu går kampen vidare för att folkets vilja ska bli verklighet. När trängselkamerorna väl stängs av finns det anledning att fira.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Idag är det du som bestämmer

14 september, 2014

Nu är valdagen här och vi i Vägvalet har avslutat vårt arbete. Från våra fantastiska valarbetare vet vi att det är många som stödjer oss och som redan har röstat på Vägvalet och ännu fler har sagt att de har röstat nej i folkomröstningen om trängselskatt. Roligaste rapporten från valstugan var kanske pappan som kom ner en dag och tackade för hur hans barn hade blivit trevligt bemött i vår valstuga och därför valde att rösta på Vägvalet.

Trängselskatten innebär ett stort systemskifte – det handlar inte bara om en orättvis skatt för den enskilde. Staten sänker skatterna och vältrar över ansvaret för att bygga vägar, broar och tunnlar på kommuner och landsting som redan har en ansträngd budgetsituation med att upprätthålla vård, skola och omsorg. En röst för nej i morgondagens folkomröstning är en signal till Stockholm att detta är fel väg att gå. En ja-röst innebär att vi snart har denna typ av helt onödiga skatt lite varstans i Sverige. Vill vi verkligen ha det så?

Det finns många fler anledningar att säga nej till trängselskatten, men dessa behöver vi inte upprepa nu. De är välbekanta för de som följt denna blogg.

Ju fler röster Vägvalet får, desto starkare kan vi hävda att folkomröstningens resultat ska följas. Eller att Västlänken ska stoppas.

Idag är det ni som bestämmer. Gå och rösta och gör din röst hörd, ibland måste man ta i från fotknölarna för att det ska höras in till de folkvalda församlingarna.

Precis om på Vägvalets Politikerblogg på GP avslutar vi med Theos avslutande anförande från GP:s #pratbar om varför du ska rösta på Vägvalet imorgon:

Om du vill ha politiker som lyssnar, vågar säga ifrån, som är pålästa, verkar för öppenhet och för medborgarinflytande, då ska du rösta på Vägvalet.

Vårt uppdrag är att finnas till för dig i denna stad. Vi vill involvera dig i din framtid. Vi vill återställa förtroendet för politiken. Det innebär slut på korruption och beslut i slutna rum.  Det innebär bättre förankring av stora beslut, öppenhet på riktigt och dialog med alla som verkar i staden.

Personligen lovar jag att jag kommer att se till att alla vågar yttra sig i den här kommunen som fastnat i en tysthetskultur som är förödande för Göteborgs framtid.

Det är ledarskapet jag vill erbjuda, ett involverande ledarskap.

Genom att rösta på Vägvalet ser vi till att Göteborg stad intar en ledande ställning i landet med målet att bli den bästa kommunen på lokal närdemokrati och medborgardialog.

Vägvalet startar den resan med att säga: vi följer resultatet i folkomröstningen om trängselskatten.

Rösta på Vägvalet i alla tre valen: Kommunvalet i Göteborg, region/landstingsvalet i Västra Götaland och i riksdagsvalet. Och glöm inte att rösta nej i folkomröstningen om trängselskatt och Västlänken.

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

P.S. Bor ni inte i Göteborg får ni tyvärr inte folkomrösta, men ni har chansen att göra region/landstingsvalet till er egen folkomröstning genom att rösta på Vägvalet (blå valsedel). Finns det ingen valsedel för Vägvalet i vallokalen, ta en blank valsedel med rätt färg och skriv Vägvalet på den (med stort V och resten i små bokstäver).

Som man frågar få man svar

13 september, 2014

Dagen före valet drämmer GP till med två artiklar på  nyhetsplats som knappast kan anses som speciellt neutrala, båda signerade Ulf Nyström. Missförstå mig rätt, jag är förstås själv partisk, men jag vet att en journalists uppdrag är att belysa båda sidor av myntet. Man kan göra det genom att också låta någon kritisk person uttala sig eller genom att ställa kritiska frågor. Ett annat sätt är att balansera en artikel med en annan artikel som motvikt, ibland kan man förstås göra det över en period av flera dagar. Men nu är det bara en dag kvar till valet, att balansera det med en artikel på måndag är förstås meningslöst med tanke på valet i morgon. Här borde GP tänkt efter lite mer.

I den ena artikeln, med den gravt missvisande rubriken ”Västlänken 20 procent billigare” intervjuar Nyström koordineringsansvarig för Västsvenska paketet Ylva Löf och projektchefen på Trafikverket för Västlänken Bo Larsson. För den som orkar läsa hela artikeln visar det sig att rubriken syftar på att projekteringen vid årets slut kommer att ha kostat 820 miljoner i stället för budgeterade 1020 miljoner.

Så, nej, Västlänken kommer inte att bli 20 procent billigare för den som förleddes att tro det när de läste rubriken. Rubriksättaren är antingen helt okunnig om den debatt som förts på sistone som pekar på att Västlänkens totala kostnader tvärtom kommer att öka med nödvändiga tilläggsinvesteringar, stationsbyggen m.m. eller så är det fråga om en medveten vinkling i avsikt att vilseleda läsarna.

I artikeln konstateras vidare att kostnaderna för att återställa Lisebergs byggnader (efter rivning) finns med i budgeten för Västlänken och även den uppmärksammade uppgiften om att Räddningsverket inte var nöjd med utrymningsvägarna i tunneln viftas nu undan med att även de ryms i budgeten. Varför sparade man då in på den parallella utrymningstunneln längs hela sträckan om det inte var för att spara pengar och därmed kunna uppvisa att hålla budget?

Så sent som för några dagar sedan menade ju Trafikverket att säkerheten var fullt tillgodosedd genom de lodräta schakt som planerades. Men nu, när det uppmärksammats i media så är det plötsligt inget problem att tillgodose Räddningstjänstens krav. Där hade det varit passande med en kritisk fråga.

Och kan någon förklara hur man ”återställer” kulturhistoriska byggnader på Liseberg efter att man rivit dem? Det går förstås inte! Man kan naturligtvis bygga nya kopior av gamla byggnader, men den historiskt intressanta byggnaden förblir riven.

I den andra artikeln, med rubriken ”Västlänken byggs även vid ett nej”, har Ulf Nyström ringt runt kommunalråden Hulthén (S), Ransgård (M) och Nyhus (S) samt regionrådet Magnusson (M) och gjort en egen gallup-undersökning hos dessa om vad de tror om Västlänkens fortlevnad efter ett eventuellt nej i folkomröstningen. Han får det föga förvånande svaret att det är ”business as usual”, inget händer! Allt som är beslutat ligger fast och eftersom avtalet är underskrivet går det inte att ändra. Min egen slutsats är att dessa politiker inte har för avsikt att följa ett nej. Den demokratiska aspekten hade varit en intressant fråga att ställa, men den slipper makthavarna besvara – igen.

I ärlighetens namn bör påpekas att artikeln är längre på nätet och innehåller där Theo Papaioannous slutkommentar också kom med och därmed balanserade vad de andra sagt: ”Theo Papaioannou, partiledare för Vägvalet, säger att han respekterar ett ja till trängselskatten.

- Då blir trängselskatten kvar, säger han. Men vi vill ha bort Västlänken ur Västsvenska paketet och kommer att arbeta för att få paketet omförhandlat, säger han. Men jag inser att det kommer att bli svårt.

- Får vi ett nej till trängselskatten måste både skatten och Västlänken bort, den politiska majoriteten kan inte köra över folkviljan.

Papaioannou tycker att tolkningen av resultatet av folkomröstningen borde klarlagts tidigare.

- Folkomröstningen är rådgivande men jag anser att de måste räcka att 50,1 procent säger nej för att trängselskatten skall avskaffas.”

I papperstidningen klippte redigeraren helt enkelt bort detta på grund av platsbrist och därmed tappade artikeln sin neutralitet. Inte Ulf Nyströms fel, men fortfarande slarvigt av GP som tidning.

Sammanfattningsvis tycker jag att GP bitvis driver en slapp och okritisk journalistik. Varför ifrågasätter tidningen till exempel inte uppgifterna som kommer fram sent i valrörelsen? Jag tänker till exempel på påståendet att utlandsregistrerade bilar kommer att betala trängselskatt från 2015 eller varför kontrollerar GP inte om det föreslagna undantaget för Backaborna är förenligt med kommunallagen? Istället publicerar GP sammanfattningarna av utredningen eller det officiella pressmeddelandet. Ville man bara läsa det kan man ju lika gärna läsa Metro!

Håkan Andersson
Vägvalet

Hur mycket kommer Västlänken att kosta?

12 september, 2014

Hur mycket kommer egentligen Västlänken att kosta? Och vem får betala det?

Detta är två relevanta frågor som du bör ställa dig innan de bestämmer sig för hur de ska rösta i folkomröstningen om trängselskatt.

På gp.se kunde vi i förrigår läsa det senaste protokollet från Fastighetsnämnden. Under rubriken där man diskuterar om det ska byggas 2 eller 4 spår i stationerna i Haga och Korsvägen står bland annat:

VL-projektet rymmer endast två spår vid Haga resp. Korsvägen, samt fyra spår vid centralen (projektering samt utbyggnad).

Detta betyder att om man vill ha 4 spår på dessa stationer betalar varken staten eller Trafikverket det.

Vidare står det: ”TrV:s uppskattning är att om fyra spår byggs direkt och i samband med att VL byggs, ytterligare ca 2,5 miljarder kr budgeteras någonstans.” Och: ”Sagda 2,5 miljarder kr ingår alltså inte i VL:s investeringsbudget om 20 miljarder.”

Det kan egentligen inte uttryckas tydligare. Ökade kostnader för stationer ovan mark är något som kommunen får betala. Och Martin Wannholt (M), som sitter i Fastighetsnämnden, säger i en kommentar till GP att : ”Det finns så mycket mer som inte har kommit fram.” Och Wannholt fortsätter: ”Tittar du på Västtrafiks och regionens målbild, är det som jag skrev i debattartikeln. Tvåspåren är fulla 2035, och då får man gräva upp en gång till för att bygga fyrspår om man inte gör det nu.

Antingen tar man kostnaden under byggtiden eller några år senare. Att ta den senare lär bli ännu dyrare.

En senare artikel på gp.se skriver Wannholt att: ”Västlänken blir mycket dyrare, 4,5 miljarder samt att mer kommer står i protokollet. Utöver detta saknas flera delar i den hemligstämplade budgeten.

Men vem får betala allt detta? Antingen får framtida bilister betala det med höjd trängselskatt eller måste det betalas via kommunens/regionens budget. Och i så fall ställs skola, vård och barnomsorg mot Västlänken. Vilket område tror du då tvingas till ännu större besparingar än idag?

Rösta bort Västlänken i folkomröstningen på söndag genom att rösta Nej och därmed strypa finansieringen av tågtunneln till Haga!

Läs de båda GP-artiklarna här och här.

Håkan Andersson
Vägvalet

rosta_vagvalet_sp-500x96

Rädda träden i Allén på valdagen

11 september, 2014

När striden om almarna i Kungsträdgården stod i Stockholm 1971, protesterade tusentals människor genom att under en veckas tid ockupera platsen med hängmattor och tältläger. De som sett filmsekvenserna av trädkramare (ett ord som uppfanns först 1987) som klättrat upp i träden, samtidigt som motorsågarna höjdes mot almarna glömmer nog aldrig detta. Jag vet av egna förstahandsuppgifter att vänstersympatisörer från Göteborg åkte upp till Stockholm för att rädda almarna.

Idag har vi en liknande situation i Göteborg i Allén och Kungsparken, men på något konstigt sätt är det ombytta roller jämfört med i Stockholm för 43 år sedan. Från politiskt håll kallar vänsterpartisten Mats Pilhem (V) motståndarna till Västlänken för ”domedagsprofeter”, för att de inte gillar att delar Liseberg tvingas riva och inte ser nyttan med Västlänken (han tar inte specifikt upp de hotade träden i Hagaparken i Göteborg).

1971 var det bygget av tunnelbanestation som hotade almarna, idag är det bygget av en pendeltågsstation som hotar de nära 200 år gamla träden i Nya Allén som hotas av Västlänken. Omständigheterna är nästan otäckt lika.

Mats Lövgren, samordnare för Nätverket ”Stoppa Västlänken nu” har letat fram ett avtal som är mer än tvåhundra år gammalt och där det står: ”… hwarunder den wärkstälde Trädplanteringen altid underhålles, äfwensom Staden skall åligga at hela Alléen, sedan den en gång blifwit färdig, alt framgent vid makt hålla.”

På modern svenska betyder det att marken är avsedd för en trädplantering, och att träden ska underhållas och vårdas av staden för all framtid. I avtalet står det också (på modern svenska) att: ”Den färdigställda trädplanteringen ska alltid underhållas och staden åläggs att för all framtid vårda Nya Allén.” Mats Lövgren säger till GT: ”Västlänken strider mot intentioner i Göteborgs historia. Anser Göteborgs invånare att Västlänken är viktigare än att vi bevarar de här träden? Den frågan har inte ställts än. Att skada eller döda träden är inte att vårda.

Läs hela GT-artikeln här.

Mats Lövgren har också skrivit en debattartikel i GP om detta som kan läsas här. Där säger han bland annat: ”I det planerade schaktområdet växer i dag upp till tjugofem stycken träd som är över 200 år gamla. Samtliga välnärda och friska, men som av Trafikverket och stadens ledande politiker har fått sin dödsdom.

Lövgren jämför också detta skrivna avtal med det som undertecknats om det Västsvenska paketet: ”Detta juridiskt bindande avtal kan ingen tjänsteman eller politiker bryta för att det behagar dem. Ni måste fråga oss invånare i Göteborg först, vilket ni inte har gjort i frågan om Västlänken.” Och han fortsätter: ”En långdragen juridisk process är knappast vad vår stad behöver. Men ifall det behövs för att stoppa Västlänken må det vara värt. Eller som Västlänksanhängarna säger: ett avtal är ett avtal!

Almarna i Stockholm räddades tack och lov, men när nu demonstranterna lyser med sin frånvaro i Göteborg kanske det är tur att vi hade så framsynta personer som redan 1807 ansåg det viktigt att bevara vår historia för all framtid. Dessa politiker som undertecknade avtalet var verkligen inga ”domedagsprofeter”!

På valdagen kan du ha en privat ”almstrid” i valbåset genom att rösta nej i folkomröstningen om trängselskatt och därmed strypa finansieringen av Västlänken!

Håkan Andersson
Vägvalet

rosta_vagvalet_sp-500x96