Trafiknämnden 24 april – Del 1

24 april, 2014

På mötet behandlades uppföljningsrapport 1 per mars 2014. Stadsrevisionen hade också lämnat en rapport gällande granskning av projektredovisning och projektstyrning inom ramen för Västsvenska paketet.

Vägvalet lämnade följande yttrande:

Trafikkontoret meddelar att man står inför ett underskott på 16,5 miljoner kr och att det då erfordras 14 miljoner kr mer än budget för att möta behovet framöver. Det är andra gången som Trafikkontoret flaggar för överskriden budget. Inga större summor kan tyckas men det går ut över de vanliga servicefunktioner som Trafikkontoret ska upprätthålla och andra viktiga projekt som skulle ha genomförts.

Detta vill vi återknyta till revisionens rapport gällande projektredovisning för det Västsvenska paketet. Det framgår i rapporten att den höga arbetsbelastningen riskerar leda till att tiden för riskbedömningar, uppföljning och prognosarbete inte genomförs med tillräcklig kvalitet. Då prognos inte heller säkerställs så får andra åtgärder stå tillbaka då de initiala bedömningarna balanseras ut av att flera åtgärder fördyrats. Krasst innebär det att tidigt planerade åtgärder inte blir genomförda. Vi anser att detta påvisar dålig kontroll över kostnaderna i projekten.

Vidare påpekar revisionen att det finns olika synsätt på vad avtalen inom det Västsvenska paketet innebär. Vissa ser det som en avsiktsförklaring snarare än en beställning av åtgärder. Detta är högst problematiskt eftersom det sätter den politiska kontrollen ur spel. Varför har inte Trafiknämnden blivit varse om att vissa åtgärder har fått utgå på grund av fördyringar?

Vidare tycker vi att man direkt ska börja arbeta med att ta fram processer kring kalkylering som verkar vara väldigt beroende på person. En standardisering bör genomföras omgående.

Vi ser ett trendbrott för skador hos cyklister och detta vill vi att Trafikkontoret snarast följer upp. Mer fokus bör läggas på detta och borde kanske ha gjorts tidigare med tanke på att man arbetar för att öka antalet cyklister.

Kollektivtrafiken minskar med 5 procent under januari-februari 2014. Västtrafik förklarar detta genom att man hade provåkarkort 2013. Jämfört med 2012 och 2014 så är det en ökning med 1 procent. Det kan dock inte ses som någon bra utveckling med tanke på de satsningar som gjorts.

Samtidigt ökar biltrafiken igen med 5 procent med föregående år. Detta förkastas och istället jämförs 2012 och då har trafiken minskat med 5 procent. Det är långt under målet som sattes vid införande av trängselskatt på 15-20 procent. Vi önskar vidare få statistik på trafikutvecklingen vid varje sammanträde för Trafiknämnden.

Osäkerheter kring intäktssidan och kostnadssidan bör tas på största allvar då det är återkommande varningssignaler gällande pareringsavgifter som viker och risker kopplade till planering, utredningsresurser och hantering av oförutsedda händelser.

Vi har fortfarande svårt att tyda kostnader kopplade till det Västsvenska paketet och det blir inte enklare nu när blockavtal 2 startar. Vi förväntar oss snarast en slutredovisning av blockavtal 1.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Medfinansiering ett annat ord för utpressning

10 april, 2014

Och till alla ni som hurrar: har ni förstått att ni själva får betala på bekostnad av något annat?” Så avslutades den debattartikel från Vägvalet som GP publicerades i går. Ämnet var medfinansieringen på 1,3 miljarder av E20 som kommuner och Västra Götalandsregionen får punga ut med för att få en statlig väg upprustad. Regeringen är beredd att anslå 2,7 miljarder.

Vägvalet är inte emot en utbyggd, säkrare E20. Men vi är inte heller villkorslöst för en fyrfilig utbyggd väg om priset är kommunal/regional medfinansiering. Detta tycker GP:s ledarredaktion är konstigt, eftersom ”Partiet Vägvalet påstår sig stå för en positiv hållning till bilismen.” Att Vägvalet är emot medfinansiering kan dock inte komma som någon överraskning för GP:s ledarredaktion. Trängselskatt är som bekant en form av medfinansiering. Det är också lätt att inse att Västra Götalandsregionen och kommunerna längs E20 måste kompensera sig för vad man nu måste betala för E20. Regionen ska betala 1 miljard och kommunerna 300 miljoner. Antingen måste man dra ner kostnader någon annanstans (vård, skola, äldreomsorg) eller höja skatten. Det var detta debattartikeln belyste och det är denna omständighet som Vägvalet är emot.

Europaväg 20 är och förblir en statlig angelägenhet. Den är fullt utbyggd i Stockholmsänden, där har inga kommuner tvingats avstå skattemedel som egentligen är avsedda till annat. Inte heller har Stockholmsregionen tvingats höja skatten för att få en utbyggd statlig väg. I alla år har bilisterna och invånarna i Västsverige betalat in sina skatter, precis som de i andra delar av landet gjort. I alla år har västsvenskarna haft tillgång till en mindre säker väg med högre olycksfrekvens än vad östkustborna haft. När det så blir dags att bygga ut ”mittdelen” av E20 är pengarna slut (påstår man) och de som råkar bo i trakten ska tvingas betala extra för det. Hade det varit någon slags rim och reson, hade tvärtom regeringen kompenserat de boende för att man sist av alla längs E20 får en säker väg!

E20

Hela detta resonemang, som kortfattat beskrevs i debattartikeln, förbigår GP:s ledare med total tystnad. Det är tydligen inget som helst problem att leta fram 1,3 miljarder i en hårt ansträngd budget. Då kan man ju undra varför de rapporterade bristerna i vården (som utgör cirka 90 % av regionens utgifter) inte också kan lösas genom att man anordnar en skattjakt i respektive kommun och på regionkontoret? Vem vet hur många miljarder det ligger gömda under någon sten som man glömt att vända på?

Det är ju valår och GP:s ledarredaktion tar förstås chansen att måla ut sina politiska motståndare i föga smickrande ljus.  Men det blir lite trist när man påstår att Vägvalet är emot utbyggnad av E20 och att den inte hade blivit av ”Om Vägvalet fått bestämma”. För om Vägvalet hade fått bestämma hade vi inte äventyrat vården i Västra Götaland för att lösa Anders Borgs eget skapade budgetproblem.

Men det är onekligen lite roande att betrakta Vägvalets kritiker som inte riktigt får ihop det när ”bilkramarpartiet” inte villkorslöst accepterar en utbyggd motorväg. Det är tydligt att de inte förstått att Vägvalet i grunden handlar om helt andra saker än bilar.

En annan dimension på medfinansieringsproblematiken kunde vi läsa om  i gårdagens GP. Där uttalade sig Birgitta Losman (MP) med en sällsynt klarhet när hon konstaterade: ”Nu blir det fyra körfält på E20 men inget mer. Medan Skåne får satsningar på järnväg och väg får Västra Götaland nöja sig med ett fjärde körfält.” Detta stämmer väl med Vägvalets uppfattning i frågan om miljardrullningen till Västlänken: Lägger man mycket pengar på få, långa projekt, blir det inga pengar över till andra satsningar som därmed förblir ogjorda. Tydligen hade även en utbyggd E20 nackdelen att något annat på listan fick prioriteras ned. Och samma andetag presenterades en utredning om höghastighetståg mellan Oslo och Köpenhamn för 20 miljarder.

En säker E20 är viktig och de två tredjedelarna av det totala beloppet som regeringen nu är beredd att anslå räcker ganska långt i det hänseendet. Men att ge efter för utpressning är som bekant inget man brukar rekommendera. Inte ens när staten är den som tagit gisslan.

Läs hela Vägvalets debattartikel här.

Håkan Andersson
Vägvalet

GP:s ledare vet bäst

1 april, 2014

Söndagens ledare i GP levererade ett ganska stort magplask.

Ledaren skrev följande:

”I en intervju i GP i veckan hävdade Vägvalets Theo Papaioannou att med en fortsatt kraftig tillväxt i Göteborg kan omkringliggande städer blir ‘spökstäder’. Det är en både felaktig och defaitistisk uppfattning.”

Detta ansåg söndagens ledare i GP om mitt uttalande om regional tillväxt och myntade därmed söndagens ord: defaitistisk. Ett ord som kan likställas med ovilja att kämpa, modlöshet, brist på motståndsvilja. Det är ju tvärtemot vad Vägvalet uppvisat i över fyra års tid.

Det jag sa var följande på GP:s fråga:

Ni är tveksamma till behovet av en större arbetsmarknad och att Göteborg ska växa. Varför då?

- Vad vi säger är att vi ska ha en naturlig tillväxt, vi ska kunna landa den tillväxten som sker. Det vill många koppla till att vi är invandrarfientliga, att vi inte vill att folk ska flytta hit. Det är inte det det handlar om. Vi måste kunna ta hand om alla problem som kommer när vi växer för det löser sig inte självt. Med en regionförstoring kommer ökade transporter, hur ska vi lösa dem? Vi måste vara ärliga och säga att vi måste hantera det. Sen undrar jag också vad vi gör med de omkringliggande städerna, ska de bara bli spökstäder. Är det inte bättre att satsa så att de får verksamheter och företagsamhet till sig. Så att det kan skapas jobb på de platserna också.

Till detta ordet knyts att det jag uttalar även är felaktigt vilket är märkligt. Vad vet ledaren egentligen om framtiden? Inte mer än någon annan. Och idéerna om kraftig tillväxt stämmer dåligt med det som framkommit i GP:s egna artiklar. Det är ju inga mängder direkt som kringliggande kommuner ökat med under fem år. Synar man siffrorna så är nettotillskottet väldigt lågt. Samtidigt har både Göteborg och flera av Göteborgs kranskommuner ganska stora planer på att de också ska växa. Och de andra städerna utanför Västra Götalandsregionen tänker förstås inte bara se på när invånarna flyttar till Västsverige. Hur mycket skattepengar ska gå till att ”tävla” inbördes om nettoinflyttning? Vem är vinnare och förlorare i detta spel?

Vidare skrev GP under söndagen en artikel med rubriken: Västlänken är nyckeln. Nyckeln för tillväxt. Jaha, och snart är väl Västlänken lösningen på allt t.ex. segregationen i Göteborg också. Det blir lite smått absurt.

Även i denna artikel beskrev jag en övertro på regionförstoringen och dess effekter.

”Det är mycket spekulationer i hur mycket vi ska växa och vi har varit med om en sån tillväxthysteri tidigare. Det är därför Angered ligger där det ligger, för att hela industrin skulle ligga på Hisingen. Så kom inte riktigt den tillväxten. Vi kanske skulle bygga lösningar till Västlänken i etapper och stämma av om tio år och se om tillväxten kommer, så vi inte spolar ner pengarna i onödan.”

Jag undrade även var alla 1,75 miljoner människor skulle komma ifrån.

”Vi är ju en begränsad mängd människor i Sverige. Är vi på väg mot en avbefolkning? Ska alla bo i Göteborg? Arbetsmarknadsregionstillväxten som man pratar om börjar bli lite absurd, som i Stockholm där man pratar om en arbetsmarknad som slutar i Karlstad. Jag tror det vore bättre att titta på lösningar som får de mindre städerna runt Göteborg att blomstra.”

Nej, det är uppenbart att när argumenten tryter så tar man till ett ord som defaitistisk tillsammans med ett käckt ”han har fel” för att på något sätt trycka ned konstruktiv kritik som var ska alla komma ifrån. Det är ju uppenbart att man inte gillar oenigheten som uppstått.

Det bekräftar ju även en kommunal tjänsteman på en av kommunens egna bolag Business Region Göteborg i GP:

Henrik Einarsson suckar lite när han får frågan om vad som är det allvarligaste hotet mot Göteborgsregionens planer på att växa.

”Vi har ju en folkomröstning i höst. Vi inte hur den kommer påverka och vart den diskussionen leder”, säger han.

Om tjänstemän suckar inför en demokratisk process som ska visa vad invånarna i Göteborg vill, då har vi en lång väg kvar att gå för att skapa det förtroende som denna stad förtjänar.

Använd därför din röst i valet 2014 och folkomröstningen i höst. Det är faktiskt du som vet bäst.

Theo Papaioannou
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar interpellation om bolags-bildning

31 mars, 2014

Den 18 november 2013 bildade Göteborg sex nya bolag, Kratos, Lamellen, Meline, Solhusen, Vingaren och Vinni. Enligt 16 § KL får kommuner och landsting, efter beslut av fullmäktige, lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett bolag. Så vitt Vägvalet kan finna har kommunfullmäktige inte fattat något sådant beslut.

Enligt 17 § gäller att om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, ska fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

3. utse samtliga styrelseledamöter, och

4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

Inte heller här kan jag finna något kommunfullmäktigeärende.

Mot bakgrund av ovanstående ställer Vägvalet följande fråga till kommunstyrelsens ordförande:

Av vilken anledning och av vem bildades dessa bolag?

Vill du se övriga interpellationer och motioner som Vägvalet lämnat klicka här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Vägvalets kandidater för Västra Götalands-regionen fastställda

24 mars, 2014

Vägvalets kandidater och vallista för Västra Götalandsregionen har nu fastställts. På årsmötet som ägde rum den 22 mars 2014 presenterades vallistan med de personer som kommer att ställa upp för Vägvalet. Toppnamnen utgörs av bland annat Claes Westberg och Karin Törnqvist.

Nedan presenteras 10 i topp:

1. Claes Westberg
2. Karin Törnqvist
3. Anders Trewe
4. Inger Bergström
5. Anders Biveby
6. Claes-Åke Henricsson
7. Kristin Jakobsson
8. Hans Jingryd
9. Stefan Robertsson
10. Theo Papaioannou

Läs mer om kandidaterna här

Se hela listan här

Läs vår politiska inriktning för regionvalet 2014 här.

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Vägvalet ställer upp i riksdagsvalet

24 mars, 2014

Vägvalets vallista för riksdagsvalet 2014 är nu klar. Vägvalet har beslutat att ge medborgarna möjlighet att rösta på oss i alla tre valen. Höstens val är avgörande för Västlänkens och trängselskattens framtid. Alla krafter behövs för att även få ett avgörande om hur Sveriges framtida infrastruktursatsningar ska finansieras. Tom Heyman, Anders Åkvist och Karin Törnqvist toppar listan.

Beslutet om att ställa upp i riksdagsvalet är fattat efter finansminister Anders Borgs besök i Göteborg under mars månad där han, likt en tidigare Gustav Vasa, pekade med hela handen och förklarade varför göteborgarna måste rösta ja i folkomröstningen om trängselskatt. Vi anser, att det är upp till göteborgaren och övriga invånare att ta det beslutet själva.

Vägvalet vill därför ge medborgarna möjlighet att säkerställa maktbalansen vid ett eventuellt nej i en folkomröstning då övriga partier inte svarat på om de kommer att följa valresultatet. Detta är en markering mot båda blocken. Vägvalet accepterar inte att folkopinionen negligeras som skett när det gäller trängselskatten och Västlänken.

Om väljarna så önskar skickar vi därför gärna vår riksdagsveteran, Tom Heyman, till Riksdagen. Tom Heyman föddes 1939 i Stockholm och avlade Sjökaptensexamen i Stockholm 1963. Efter några år som sjöbefäl kompletterade han sin utbildning till diplomerad företagsekonom och arbetade sedan i 20 år som speditör i Göteborg.

Från 1970 blev han engagerad i Moderata Samlingspartiet och verkade som fritidspolitiker fram till 1988. Under olika perioder hade han uppdrag i bl.a. Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Skolförvaltningen och Energiverken i Göteborg. Från 1988 till 2002 var han Riksdagsman för Göteborgsmoderaterna. Under hela denna tid var han knuten till Trafikutskottet och var dessutom ledamot i Försvarsutskottet och Finansutskottet under olika mandatperioder. Han hade styrelseuppdrag i Centrala Arbetsmiljönämnden och under många år i Finansinspektionen.

Han lämnade Moderaterna 2002 och engagerade sig i EMU-omröstningen genom organisationen Medborgare mot EMU. Han var sedan med och bildade partiet Junilistan där han kandiderade som 6:e namn i valet till EU-parlamentet 2004.

Tom Heyman är vice partiledare för Vägvalet och har varit verksam i partiet sedan starten. Idag är han även ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige och byggnadsnämnden.

Tom Heyman understöds i toppen av Anders Åkvist och Karin Törnqvist.

Anders Åkvist är utbildad civilingenjör, datateknik, på Chalmers Tekniska Högskola. Han har många års erfarenhet inom telekom- och fordonsbranschen, varav åtta år i Stockholm och åtta år i USA. Han är styrelseledamot i Svenska Flygsportförbundet. Han har varit med i Vägvalet sedan start och är ledamot i Fastighetsnämnden i Göteborgs kommun.

Karin Törnqvist är utbildad civilingenjör inom maskinteknik och industriell ekonomi och har även en sjukgymnastexamen på meritlistan. Hon har jobbat i små och stora företag, små och stora projekt både nationellt och internationellt. Hon har lång erfarenhet från utvecklings- och förändringsprojekt i både privata och kommunala bolag.

Riksdagslistan utformning är enligt följande:

1. Tom Heyman
2. Anders Åkvist
3. Karin Törnqvist
4. Anders Börjesson
5. Marie-Louise Bergström
6. Bengt Hansves
7. Maria Berjaoui
8. Claes-Åke Henricsson
9. Catarina Pettersson
10. Olle Noord

Läs mer om kandidaterna här

Läs kommentarer i media från Vägvalets partiledare, Theo Papaioannou

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Vägvalets yrkande gällande klimatstrategiskt program för Göteborg stad

21 mars, 2014

På senaste sammanträden i Trafik-, Fastighets- och Byggnadsnämnden behandlades förslaget om ett Klimatstrategiskt program för Göteborg stad. Här följer Vägvalets yrkande i alla tre nämnder.

Att klimatet håller på att förändras diskuteras på flera håll och att förändringar med klimatet sker är sannolikt. Att vi bör fundera på eftertänksamma åtgärder är nödvändigt. Dock är orsakerna bakom förändringarna svåra att enskilt peka på vilket också diskuteras bland ledande forskare. Miljön är något som engagerar de flesta och många gör vad de kan för bidra till en bättre miljö. Vägvalets utgångspunkt är att vi ska hjälpa medborgarna att göra klimatsmarta val och genom bred förankring.

Tyvärr tappar det klimatstrategiska programmet redan i inledningen förankringen när man skriver att programmet ”främst riktar sig till politiker och tjänstemän och fungerar som vägledning för näringslivet och andra lokal aktörer liksom för kommunens medborgare”.

Kommunens uppdrag är att skapa ett mervärde för medborgarna men istället placeras de sist i ordningen. Programmet genomsyras av en politisk inbladning som inte hör hemma i kommunala styrdokument och som inte ställer sig neutralt till kommunens invånare. Det är inte en kommunal uppgift att leda utvecklingen och en världsledande roll är ofta förknippad med höga kostnader. Det finns statliga strategier för detta.

Målen spretar åt alla möjliga håll och flera saknar relevans för kommunens uppdrag. Beräkningsmodellerna är osäkra, vissa åtgärder saknar kommunen rådighet över, vissa är godtyckliga mått etc.

I programmet fastställs även att kommunens rådighet på flera sätt är begränsade och att framgångsfaktorerna mestadels beror på omvärldens utveckling.

Staden har nu tagit fram flera program och strategier som spretar åt alla olika håll med flera målkonflikter och avsaknad av finansiering.

Vi förstår inte varför stadens energiplan ska ligga i programmet. Energiplanen är något som lagen stipulerar att varje svensk kommun ska ta fram för att säkerställa tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen borde således inte ligga i programmet.

Vi delger nedan vilka strategier vi avslår, bifaller med eller utan förbehåll.

Avslag

1. Vi har kunskap och visar handlingskraft
Denna strategi utgår från att övriga befolkningen inte är tillräckligt klimatsmarta och ska då föregås av att Göteborgs Stads anställda och politiker går före. Det är inte kommunens uppgift att läxa upp medborgarna.

2. Stödja göteborgarna till att minska sin klimatpåverkan
3. Utbilda en ny generation klimatsmarta medborgare
Detta kunde varit en bra strategi. En konflikt uppstår genom att man först skriver att acceptans för kommande klimatåtgärder är viktigt för att sedan sänka det genom att olika incitament och styrmedel ska åläggas göteborgaren.

Att utbilda låter väldigt bra men när man synar strategin så finns en dold agenda genom att försöka påverka barnen redan i skolan vad de ska tro. Religionsfrihet är något som idag är en stark rättighet i Sverige. Vad är skillnaden när det kommer till klimatuppfattningar? Gränsen är hårfin mellan manipulation och att låta någon skapa sig en egen uppfattning. Det är inte kommunens uppgift att uppfostra barn som bor i en kommun.

5. Bidra till en klimatsmart regionförstoring
Denna strategi är den mest ologiska i hela dokumentet. Hela avsnittet säger egentligen ingenting mer än att man försöker prata bort baksidorna av en regionförstoring. Ett försök görs genom att klä in ordet i en s.k. ”klimatsmart” regionförstoring.

Tillväxt är dock förenat med mer transporter. Genom att föra ett osammanhängande resonemang blir viktiga aspekter som att bostäder och arbetsplatser ska koncentreras till kollektivtrafiknära lägen inte trovärdiga.

8. Energieffektivisera Göteborgs privata fastighetsbestånd
Detta är en bra strategi men tappar sitt värde när aspekter läggs in som att ytor som används sällan ska finnas gemensamt såsom gästrum utanför varje lägenhet. Tyvärr, politiskt svammel som inte har med det kommunala uppdraget att göra. Om man höll sig till att föra dialogen med privata fastighetsägare så kunde strategin blivit bra.

11. Vidareutveckla storskalig produktion av förnybar el
13. Göteborg leder biogasutvecklingen
I dessa strategier finns flera avsteg från det kommunala uppdraget. Kommunen ska inte ge sig in i ansvar över kommungränserna och definitivt inte investera i anläggningar som är ett slöseri med göteborgarnas skattepengar.

Vägvalet har tidigare yrkat avslag till GoBiGas-projektet och vidhåller detta. Vägvalet har även hållit en linje att ägande i andra kommuner ska avvecklas, något som just nu sker via Göteborg Energi. Även Fordonsgas håller på att avvecklas.

14. Prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik
16. Använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken
Det är en stor utmaning för att lyckas med detta eftersom det inte är förankrat hos göteborgarna. Att inta en bilfientlighet i en stad som tillverkar bilar är inte rätt väg att gå. Istället för att styra medborgarna borde man först få fram alternativen till medborgarna.

17. Bli världsledande på klimatsmart godshantering
Det finns en målkonflikt i att bli Nordens största logistikcentrum och samtidigt vara klimatsmarta. Vi anser att man underskattar detta rejält. Koppling till Västlänken är inte logisk med godstransporter och hör därför inte hemma i strategin.

I många fall har kommunen ingen rådighet.

23. Satsa på hållbara aktiviteter
Denna strategi faller långt utanför den kommunala kompetensen. Vad medborgaren vill starta för aktiviteter är upp till var och en. Hela avsnittet för strategin kommer mer eller mindre fram till ingenting.

20. Minska klimatpåverkan från mat i våra verksamheter
24. Främja alternativ till konsumtion av flygresor
Dessa är de mest knepiga strategierna i hela programmet. Är det kommunens uppgift att styra vad medborgarna ska göra på sin fritid eller äta? Det är ett önsketänkande och ganska integritetskränkande. Detta hör hemma i ett partiprogram och inte i kommunens styrdokument.

Bifall med förbehåll

15. Verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av alternativa drivmedel med hög klimatnytta
Detta är en bra strategi men att endast förespråka biogas när andra alternativ utvecklas är inte förenligt med verkligheten.

19. Underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri
Kommunen har även här en mycket liten påverkansmöjlighet. Det angivna målet skulle t.ex. delvis uppnås genom en avveckling av färjesjöfarten, något som av andra anledningar inte kan anses angeläget.

21. Minska våra inköp av resurskrävande varor
Denna strategi inleds med att fastställa ”Göteborg Stads” minskning av inköp av varor. Men strategin kopplas till målet att hushållsavfallsmängderna per ”person” i Göteborg ska minska. Detta skapar en otydlighet för vem strategin egentligen är till för.

22. Förebygga avfall och främja återvinning
Detta är en mycket bra strategi där man på allvar försöker se det ur medborgarens perspektiv och hur man kan underlätta för dem. T.ex. genom att verka för fastighetsnära insamling

Men det uppstår en konflikt i resonemanget materialåtervinning kontra förbränning av avfall. Materialåtervinning är att föredra men ibland är bättre att byta ut vissa produkter då nyare är mer miljövänliga och mer effektiva. Mer materialåtervinning innebär också mindre förbränning.

Bifall

Vi anser att följande strategier ligger inom kommunens uppdrag och vad en stad ska förhålla sig till:

4. Planera för ett energi- och transporteffektivt samhälle
6. Öka resurseffektiviteten i fjärrvärmen
7. Energieffektivisera Göteborgs kommunala fastighetsbestånd
9. Driva på energieffektiviseringen inom industrin
10. Fortsätta satsa på fjärrkyla
12. Främja och underlätta småskalig produktion av förnybar el
18. Minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur för transport

Vägvalet yrkar med hänvisning till ovan

- att målen som inte ligger inom det kommunala uppdraget tas bort
- avslag till strategierna 1, 2, 3, 5, 8, 11, 13, 14, 16, 17, 20, 23, 24
- bifall med förbehåll enligt ovan till strategierna 15, 19, 21, 22
- bifall till strategierna 4, 6, 7, 9, 10, 12, 18
- att energiplanen ska hanteras utanför det klimatstrategiska programmet

Theo Papaioannou, Trafiknämnden
Tom Heyman, Byggnadsnämnden
Anders Åkvist, Fastighetsnämnden
Vägvalet

Ny struktur för kommunikation

19 mars, 2014

Insynen i Göteborg Stad måste förbättras och bli bättre än vad den är idag. Ett sätt att uppnå detta är att kommunikationen mellan kommunen och medborgarna blir bättre.

Vi har i GP kunnat följa en artikelserie om hur förvaltningar och bolag i staden har använt mer än 36 miljoner till PR-tjänster trots att det finns en central funktion för kommunikation. Det blir inte bättre av att många inköp gjorts utanför upphandlingsreglerna. Trots att man har 214 kommunikatörer till sitt förfogande finns det en fastkilad kultur i väggarna att man som bolag eller förvaltning kan göra som man vill. Informationspolicyn är klar och tydlig om att kontakterna med massmedia ska präglas av största möjliga öppenhet. Trots detta väljer flera bolag och förvaltningar PR-byråer för att paketera sin information.

Som medborgare ska det även vara enkelt att få information av kommunen. Det är en del av offentlighetsprincipen som genomsyrar öppenheten mot invånarna i en kommun. Är det då lätt att få information och kan vi lita på den? Vi tror att detta förtroende är väldigt lågt. Det är uppenbart att det saknas en värdegrund att stå på och rättesnöret är att göra som privata företag. Detta beteende måste brytas omedelbart. Och det sker genom ett kraftfullt ledarskap som idag saknas hos den rödgröna majoriteten.

Vi anser att färre bolag bidrar till att insynen i stadens verksamhet blir enklare för medborgaren. Då kan även stadens riktlinjer införlivas i hela organisationen fullt ut. Kulturen måste helt enkelt bli en annan än den som finns idag. Vi anser även att samordning av kompetenser inom staden bidrar till att inte mer pengar flyter ut.

Vi är väldigt nyfikna på hur kommunen ska få ordning på detta slarv och därför har Vägvalet lämnat en interpellation i frågan som vi får svar på imorrn.

Läs interpellationen här.

Theo Papaioannou
Catarina Pettersson
Vägvalet

PM: Vägvalet lämnar interpellation om skolans budget

17 mars, 2014

Efter ett antal artiklar i GP (under ämnet #dinskola) har det framkommit kritik från skolans rektorer. Det handlar om bland annat bristande kommunikation och dåliga budgetförutsättningar.

Ett av de mer allvarliga påpekandena är att den egna skolan till fullo inte uppfyller skollagens krav. Som det beskrivs ställs rektorerna inför ett dilemma att uppfylla budget och därmed sätta sig över skollagen eller också överskrider de budget och begår tjänstefel.

Det råder tveksamheter kring hur fördelningen görs till de olika skolorna. Det sägs att fördelningarna är baserade på lokalkännedom samt ekonomisk nödvändighet.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Hur ser du på att rektorerna tvingas välja mellan budget och skollagen?

Vad gör du för att stadsdelsnämnderna inte ska använda skolans resurser som en budgetregulator?

Utifrån vilka kriterier görs fördelningen till skolorna i Göteborg?

Presskontakt

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

Vägvalet mot väggen i skolfrågan

14 mars, 2014

För ett par veckor sedan ställde GP ett antal frågor om skolan till Anna Johansson (S) och Helene Odenjung (FP) under rubriken ”Politikerna mot väggen”. Vägvalet var förstås inte inbjudna som ett litet oppositionsparti, så därför svarar vi på GP:s frågeställningar här på vår blogg istället.

1. Vilket är skolans största problem? Och vad vill Vägvalet göra åt det?

Att resultatet och måluppfyllelsen från skolan inte når önskad nivå. Och att föräldrar och elever känner oro inför framtiden för att skolan inte upplevs tillräckligt bra.

En orsak är systemfelet med stadsdelsnämndernas budget som ständigt är underfinansierad. Det går ut över skolan. Vägvalet vill att utbildningen ska anpassas efter individuella förutsättningar i en trygg och likvärdig skola. Vi vill dessutom utveckla fritidsverksamheten så att lusten till lärande ökar.  En mer tydlighet om hur skolan ska drivas behövs och det anser vi uppnås genom att man organiserar en central skolnämnd för hela Göteborg.

2. Hur ska kommunikation mellan skola och politiker bli bättre?

Politikerna måste bli bättre på att lyssna på lärare, rektorer, elever, föräldrar, pedagoger och tjänstemän. De som jobbar i verksamheten är de som vet hur den fungerar. Vår grundinställning är alltid att öka medborgarnas rätt till att påverka och delta i politiken. Det gäller inte minst inom skolan. Det ska vara enkelt att få kontakt med skolledning och ansvariga politiker.

3. Har skolan tillräckliga resurser?

Nej. Vi satsar på mer resurser till skolan. Problemet är att ingen riktigt vet idag hur mycket pengar skolan har. Beloppen redovisas inte i beräkningsunderlagen och uppgifter saknas både i kommunens budget och bokslut.

4. Blir det en höjning av kommunalskatten om Vägvalet får påverka?

Nej, vi tillskjuter mer pengar från de kommuncentrala posterna. Vägvalet kommer aldrig äventyra skolan genom att prioritera investeringar i olönsamma högriskprojekt.

5. Vad tycker Vägvalet om förslaget med en central skolnämnd? Orkar skolan med en omorganisation? Vilken skillnad gör det för rektorerna om det finns en central nämnd?

Vägvalet vill som sagt ha en central skolnämnd. På så sätt kan vi skapa riktlinjer som är mer rättvisa och enhetliga att följa. Då blir det enklare att skapa en likvärdig skola för alla elever. Vi måste se till att hjälpa rektorerna att kunna hålla budget men samtidigt också kunna följa skollagen.

Vi tror att en omorganisation är nödvändig att göra, men att det i första hand gäller administrationen och inte det primära, pedagogiska arbetet. Vi vill underlätta administrationen för lärarna.

6. Hur tar ni ansvar för att elever får det stöd de har rätt till i kommunen?

Det är en systemfråga som ska hanteras av den centrala skolnämnden i samråd med skolorna i kommunen.

7. När en elev byter skola kan det innebära stora kostnader för enskilda skolor, beroende på vilken skola eleven kommer ifrån och hur hög elevpengen är i det området. Varför finns det inte en skolpeng utifrån varje elev? Hur mycket vill ni höja skolpengen?

Alla skolor ska vara bra och likvärdiga – det är målet. Det kan vara svårt att styra valet som eleven har eftersom olika skolor har olika inriktningar. Varje skola har ju sitt unikum, vilket kommer att slå olika beroende på popularitet. Budgetfrågan blir ju enklare när den styrs av en nämnd istället för tio stadsdelsnämnder och lika många skolutskott.

Skolpengen ska vara likvärdig men däremot ska mer resurser kunna tillsättas för elever med särskilda behov vilket varje skola kan kartlägga själva.

8. En del menar att friskolornas verksamhet kan öka segregationen, att vissa elever söker till resursstarka skolor. Hur ser Vägvalet på det?

Vi vill att eleverna ska ha den bästa utbildningen. Kommunens ansvar är att säkerställa den oavsett aktör. Friskolor innebär inte att segregationen de facto ökar. Det finns flera punkter att väga samman i samband med olikheter, orättvisor och olika behov av kompetenshöjning. Vi ser därför inga motsättningar mellan friskola och kommunal skola.

9. Regeringen kontra kommunens ansvar. Vem tar ansvar när skolan misslyckas?

Är det en kommunal skola är det också kommunens ansvar. Kommunen ska följa skollagen. Att skylla ifrån sig på någon annan part hjälper inte eleverna. Man kan alltid önska mer statliga pengar, men det är mer konstruktivt att rikta kraften på att förbättra skolan utifrån det ansvar man faktiskt har. Uppenbart är att ingen riktigt lyckats med skolan oavsett från statligt eller kommunalt håll.  I Göteborgs kommun regerar rödgröna och på riksplanet Alliansen. Ingen verkar ha lösningen. Den måste vi nog finna tillsammans. Och då gäller det att begrava prestigen långt ned.

10. När vänder utvecklingen för Göteborgs skolor?

Svårt att säga, men vi tror att man radikalt måste göra något annat än 20 år av rödgrönt styre om tyvärr inte hjälpt hela vägen. Och då är en central skolnämnd ett första steg. Rektorerna måste få en chans att kunna genomföra sina förändringar utan att bli utsatta för budgetregleringar inom varje stadsdelsnämnd.

Catarina Pettersson
Theo Papaioannou
Vägvalet